Ischemisk hjärtsjukdom

Diagnostik & handläggning av STEMI (ST-höjningsinfarkt): från EKG till behandling

Diagnostik & handläggning av STEMI (ST-höjningsinfarkt): från EKG till behandling STE-AKS är resultatet av en proximal total ocklusion med transmural ischemi. Infarcering börjar inom 30 minuter och risken för maligna ventrikelarytmier är mycket stor. Risken för död är högst de första timmarna, eftersom arytmirisken är högst då. Patienten skall därför omhändertas skyndsamt. EKG fastställer diagnosen STE-AKS…

Läs kapitel

Diagnostik och handläggning av NSTEMI och instabil angina pectoris

Övergripande strategi för omhändertagande av patienter med akuta koronara syndrom EKG skall registreras omedelbart prehospitalt och på sjukhus. Flera registreringar görs (med 5-10 minuter intervall) om föregående EKG är inkonklusivt men misstanke kvarstår. EKG skall tolkas inom 10 minuter efter ankomst till sjukvårdsinrättning. Alla patienter bör förses med kardiopulmonell övervakning (puls, blodtryck, andningsfrekvens, syrgassaturation och hjärtrytm). Defibrillator angbringas om risken…

Läs kapitel

Utredning och handläggning av stabil kranskärlssjukdom (angina pectoris)

Diagnostik och behandling av angina pectoris (stabil kranskärlssjukdom) Översikt Handläggning och behandling av kranskärlssjukdom beror på sjukdomens stadium, symptom och patientens önskemål. Omhändertagandet delas upp i följande tillstånd: Stabil kranskärlssjukdom (angina pectoris): patienter med kranskärlssjukdom som inte drabbats av akut koronart syndrom. NSTE-AKS (NON ST-ELEVATION ACUTE CORONARY SYNDROME): inbegriper icke ST-höjningsinfarkt (NSTEMI/NON-STEMI) och instabil angina…

Läs kapitel

Bedömning av patienter med bröstsmärta & mässtänkt akut kranskärlssjukdom

Du som är medlem kan ladda ner vår lathund för diagnostik och handläggning av bröstsmärta. Anamnes & status När man möter en patient med bröstsmärta är den primära uppgiften att utesluta/verifiera akut koronart syndrom (AKS), aortadissektion, pneumothorax, lungemboli och mediastinit (sistnämnda är sällsynt). Övriga tillstånd är subakuta eller icke akuta. Nedan presenteras en systematisk anamnes.…

Läs kapitel

Kranskärl och infarktlokalisation med EKG

Detta kapitel diskuterar hur EKG-förändringar kan användas för att klargöra vilket kranskärl som är ockluderat samt vilken del av hjärtat som är drabbat vid en akut hjärtinfarkt. Detta är av betydelse både för behandling och prognos vid akut hjärtinfarkt (akuta koronara syndrom). Eftersom man i klinisk praxis använder de engelska förkortningarna för kranskärlen kommer även…

Läs kapitel

Retledningshinder vid hjärtinfarkt

Retledningshinder som konsekvens av akut ischemi och hjärtinfarkt Retledningshinder (skänkelblock, fascikelblock, AV-block, bradyarytmi) är vanligt vid ischemi och infarkt. Här diskuteras de retledningshinder som uppkommer vid ischemi och infarkt. För att förstå detta kapitel är det nödvändigt att känna till hur retledningssystemet är uppbyggt samt varifrån kärlförsörjningen härrör. Följande bild visar detta i detalj:  …

Läs kapitel

EKG vid reperfusion

Användning av EKG för att bedöma om reperfusion lyckats EKG används för att bedöma om en ocklusion har upphört och flödet således återupprättats. Detta är av särskild viktig vid PCI-behandling då man vill kunna utvärdera effekten av interventionen. ST-återgång och T-vågsinversion används för att bedöma detta.   ST-återgång Vid framgångsrik reperfusion ses en snabb och…

Läs kapitel

Övriga EKG-förändringar vid ischemi & infarkt

I detta kapitel diskuteras mindre klassiska EKG-förändringar som ses vid ischemi och genomgången infarkt.   Patologisk R-vågsprogression Normal R-vågsprogression innebär en successiv ökning av R-vågens amplitud från V1 till V4/V5 och därefter minskning igen till V6. Om denna är bruten indikerar det förlust av viabelt myokard och därmed genomgången infarkt. Specificiteten är dock lägre än…

Läs kapitel

Genomgången hjärtinfarkt: patologiska Q-vågor och R-vågor

Kriterier och betydelse av patologiska Q-vågor En stor infarkt leder till utveckling av patologiska Q-vågor inom 6 till 16 timmar efter smärtdebuten, ibland ännu tidigare. Traditionellt framhåller litteraturen patologiska Q-vågor som permanenta EKG-förändringar vilka representerar genomgången transmural infarkt. Faktum är att Q-vågor orsakade av hjärtinfarkt är övergående i upp till 30 % av fallen och…

Läs kapitel

Vänstergrenblock vid akuta koronara syndrom

Vänstergrenblock vid ischemi & akut kranskärlssjukdom Vänstergrenblock är alltid patologiskt och ofta ischemibetingat. Om en patient med bröstsmärta har ett nytillkommet vänstergrenblock talar det för en akut total ocklusion. Dessa skall handläggas på samma vis som patienter med STE-AKS. Tyvärr är det vanligt att man inte kan avgöra om vänstergrenblocket är nytillkommet. Vänstergrenblock bjuder ofta…

Läs kapitel
error: Innehållet är skyddat.

Gratis lathund & utbildningsmaterial

Få vår populära lathund i EKG-tolkning samt utbildningsmaterial och erbjudanden via e-post. Gå med i vårt nyhetsbrev idag!

Lär dig EKG-tolkning