Kliniska kalkylatorer
- 0 poäng innebär låg risk och då kan man överväga att inte behandla med antikoagulantia.
- 1 poäng innebär låg till måttlig risk och då skall man överväga trombocythämmare eller antikoagulantia.
- 2 poäng eller högre innebär måttlig till hög risk och då bör antikoagulantia övervägas.
I kliniska prövningar (se nedan) har patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer och 0 poäng på CHADS-VASc haft väldigt låg incidens av tromboemboliska händelser, varför man bör överväga att avstå från att behandla. Bland patienter som aktualiseras för antikoagulation bör blödningsrisk beräknas med riskmodeller som ATRIA eller HASBLED. Det finns i bästa fall svagt stöd för att acetylsalicylsyra kan användas som monoterapi.
När används CHADS-VASc?
Det finns flera modeller för att riskstratifiera patienter med förmaksflimmer och i dagsläget är CHADS-VASc den mest använda modellen. Syftet med CHADS-VASc är att identifiera patienter med hög risk för stroke, TIA eller systemisk tromboembolism och sätta in behandling med antikoagulantia eller trombocythämmare. CHADS-VASc predikterar (förutsäger) risken för tromboembolism (stroke, TIA, systemisk tromboembolism) de kommande 12 månaderna och beräkningarna gäller för obehandlade patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer.
Formel för CHADS-VASc
Kriterium | Poäng | |
|---|---|---|
| Ålder | <65 år | 0 |
65-74 år | +1 | |
≥75 år | +2 | |
| Kön | Man | 0 |
Kvinna | +1 | |
Hjärtsvikt | +1 | |
Hypertoni | +1 | |
Stroke/TIA/tromboembolism | +2 | |
Kärlsjukdom | +1 | |
Diabetes | +1 | |
Tolkning av CHADS-VASc
CHADS-VASc Score | Risk för ischemisk stroke | Risk för stroke/TIA/systemisk tromboembolism |
0 | 0.2% | 0.3% |
1 | 0.6% | 0.9% |
2 | 2.2% | 2.9% |
3 | 3.2% | 4.6% |
4 | 4.8% | 6.7% |
5 | 7.2% | 10.0% |
6 | 9.7% | 13.6% |
7 | 11.2% | 15.7% |
8 | 10.8% | 15.2% |
9 | 12.2% | 17.4% |
Från Friberg 2012.
Observera den paradoxala riskminskningen mellan 7 och 8 poäng; trots denna rekommenderas att man betraktar varje poängstegring som en riskökning.
Referenser
Bedömning
- 0 poäng: allvarlig blödning drabbar drygt 1 person / 100 patient-år, vilket tolkas som låg risk. Antikoagulation bör därför övervägas.
- 1 poäng: allvarlig blödning inträffade i 3.4% i en studie och 1.02 blödningar per 100 patient-år sågs i en annan studie (se nedan). Risk för allvarlig blödning är således liten (ca 1/100 patient-år) och antikoagulation bör därför övervägas.
- 2 poäng: allvarlig blödning inträffade i 4.1% i en studie och 1.88 blödningar per 100 patient-år sågs i en annan studie (se nedan). Risk för allvarlig blödning är ca 2/100 patient-år och antikoagulation kan övervägas.
- 3 poäng: allvarlig blödning inträffade i 5.8% i en studie och 3.72 blödningar per 100 patient-år sågs i en annan studie (se nedan). Detta innebär hög risk för allvarlig blödning och andra alternativ till antikoagulation bör övervägas.
- 4 poäng: allvarlig blödning inträffade i 8.9% i en studie och 8.70 blödningar per 100 patient-år sågs i en annan studie (se nedan). Detta innebär hög risk för allvarlig blödning och andra alternativ till antikoagulation bör övervägas.
- 5 poäng: allvarlig blödning inträffade i 9.1% i en studie och 12.50 blödningar per 100 patient-år sågs i en annan studie (se nedan). Detta innebär hög risk för allvarlig blödning och andra alternativ till antikoagulation bör övervägas.
- 6 poäng: i studierna hade få patienter 6 poäng eller mer, varför underlaget är högst begränsat men risken för allvarlig blödning tros vara omkring 10%. Detta innebär hög risk för allvarlig blödning och andra alternativ till antikoagulation bör övervägas.
- 7, 8 eller 9 poäng: i studierna hade få patienter 7 poäng eller mer, varför underlaget är högst begränsat men risken för allvarlig blödning tros vara minst 10%. Detta innebär hög risk för allvarlig blödning och andra alternativ till antikoagulation bör övervägas.
HAS-BLED riskestimat från Pisters et al
HAS BLED SCORE | NUMBER OF PATIENTS | NUMBER OF BLEEDING | BLEEDS PER 100 PATIENT YEARS |
0 | 798 | 9 | 1,13 |
1 | 1286 | 13 | 1,02 |
2 | 744 | 14 | 1,88 |
3 | 187 | 7 | 3,74 |
4 | 46 | 4 | 8,70 |
5 | 8 | 1 | 12,50 |
6 | 2 | 0 | 0 |
7 | — | — | — |
8 | — | — | — |
9 | — | — | — |
Total | 798 | 9 | 1,13 |
Referenser
Vid vänstergrenblock (LBBB) är depolarisation och repolarisation av vänster kammare så abnormal att QRS-komplexet och ST-sträckan blir kraftigt förändrad. Vid ischemidiagnostik är ST-T-sträckan av primärt intresse och vid vänstergrenblock är det mycket svårt att bedöma om akut ischemi föreligger. Vänstergrenblocket kan nämligen maskera akuta ST-T-förändringar (ST-höjningar och ST-sänkningar). Sgarbossa kriterierna är tre enkla kriterier som kan användas för att bedöma om akut ischemi föreligger, trots vänstergrenblock.
Oavsett antalet poäng så bör man misstänka akut ischemi om något av kriterierna uppfylls. Vid 3 poäng eller mer är specificiteten för akut hjärtinfarkt cirka 90%. Man kan inte utesluta akut ischemi med hjälp av dessa kriterier (dvs 0 poäng utesluter inte akute ischemi).
Läs mer: Vänstergrenblock vid akuta koronara syndrom.
Referenser
Vid vänstergrenblock (LBBB) är depolarisation och repolarisation av vänster kammare så abnormal att QRS-komplexet och ST-sträckan blir kraftigt förändrad. Vid ischemidiagnostik är ST-T-sträckan av primärt intresse och vid vänstergrenblock är det mycket svårt att bedöma om akut ischemi föreligger. Vänstergrenblocket kan nämligen maskera akuta ST-T-förändringar (ST-höjningar och ST-sänkningar). Sgarbossa kriterierna är tre enkla kriterier som kan användas för att bedöma om akut ischemi föreligger, trots vänstergrenblock.
Oavsett antalet poäng så bör man misstänka akut ischemi om något av kriterierna uppfylls. Vid 3 poäng eller mer är specificiteten för akut hjärtinfarkt cirka 90%. Man kan inte utesluta akut ischemi med hjälp av dessa kriterier (dvs 0 poäng utesluter inte akute ischemi).
Läs mer: Vänstergrenblock vid akuta koronara syndrom.
Referenser
Referenser
När används graderingen?
- För att gradera patienter med hjärtsvikt, som komplement till NYHA-klass.
- För att gradera risk för hjärtsvikt.
Graderingen är utarbetad av American College of Cardiology (ACC) och American Heart Association (AHA) med syfte att komplementera New York Heart Association (NYHA) klassificering av hjärtsvikt. Skillnaden mellan ACC/AHA-graderingen och NYHA är att förstnämnda klargör vilka behandlingar som är aktuella i varje steg under sjukdomsförloppet.
Graderingen
- Grad A: Hög risk för att utveckla hjärtsvikt, men ingen aktuell strukturell hjärtsjukdom.
- Grad B: Strukturell hjärtsjukdom men utan symptom på hjärtsvikt.
- Grad C: Strukturell hjärtsjukdom med nuvarande eller tidigare symptom på hjärtsvikt.
- Grad D: Grav hjärtsvikt som fordrar särskilda behandlingar, exempelvis mekanisk cirkulatorisk support, inotropa läkemedel, hjärttransplantation eller vård i livets slutskede.
Fakta om graderingen
För att bevara den exakta rekommendationen återges den i originalspråk här nedan.
| Stage | Class I recommendations* |
| A |
|
| B |
|
| C |
|
| D |
|
Fråm Hunt et al, 2001.
*Conditions for which there is evidence and/or general agreement that a given procedure/therapy is useful and effective. For full recommendations, see Hunt et al, 2001.
