Kliniska kalkylatorer

Resultat

Poäng:


  • 0 poäng innebär låg risk och då kan man överväga att inte behandla med antikoagulantia.
  • 1 poäng innebär låg till måttlig risk och då skall man överväga trombocythämmare eller antikoagulantia.
  • 2 poäng eller högre innebär måttlig till hög risk och då bör antikoagulantia övervägas.

I kliniska prövningar (se nedan) har patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer och 0 poäng på CHADS-VASc haft väldigt låg incidens av tromboemboliska händelser, varför man bör överväga att avstå från att behandla. Bland patienter som aktualiseras för antikoagulation bör blödningsrisk beräknas med riskmodeller som ATRIA eller HASBLED. Det finns i bästa fall svagt stöd för att acetylsalicylsyra kan användas som monoterapi.

När används CHADS-VASc?

Det finns flera modeller för att riskstratifiera patienter med förmaksflimmer och i dagsläget är CHADS-VASc den mest använda modellen. Syftet med CHADS-VASc är att identifiera patienter med hög risk för stroke, TIA eller systemisk tromboembolism och sätta in behandling med antikoagulantia eller trombocythämmare. CHADS-VASc predikterar (förutsäger) risken för tromboembolism (stroke, TIA, systemisk tromboembolism) de kommande 12 månaderna och beräkningarna gäller för obehandlade patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer.

Formel för CHADS-VASc

Kriterium

Poäng
Ålder

<65 år

0

65-74 år

+1

≥75 år

+2
Kön

Man

0

Kvinna

+1

Hjärtsvikt

+1

Hypertoni

+1

Stroke/TIA/tromboembolism

+2

Kärlsjukdom

+1

Diabetes

+1

Tolkning av CHADS-VASc

CHADS-VASc Score

Risk för ischemisk stroke

Risk för stroke/TIA/systemisk tromboembolism

0

0.2%

0.3%

1

0.6%

0.9%

2

2.2%

2.9%

3

3.2%

4.6%

4

4.8%

6.7%

5

7.2%

10.0%

6

9.7%

13.6%

7

11.2%

15.7%

8

10.8%

15.2%

9

12.2%

17.4%

Från Friberg 2012.

Observera den paradoxala riskminskningen mellan 7 och 8 poäng; trots denna rekommenderas att man betraktar varje poängstegring som en riskökning.

Referenser

Eller risk för blödning
PK-värde högt, instabilt eller utanför målvärdet >40% av tiden
Läkemedel som ökar blödningsrisk (ASA, klopidogrel, NSAID)

Resultat

Poäng:


Bedömning

  • 0 poäng: allvarlig blödning drabbar drygt 1 person / 100 patient-år, vilket tolkas som låg risk. Antikoagulation bör därför övervägas.
  • 1 poäng: allvarlig blödning inträffade i 3.4% i en studie och 1.02 blödningar per 100 patient-år sågs i en annan studie (se nedan). Risk för allvarlig blödning är således liten (ca 1/100 patient-år) och antikoagulation bör därför övervägas.
  • 2 poäng: allvarlig blödning inträffade i 4.1% i en studie och 1.88 blödningar per 100 patient-år sågs i en annan studie (se nedan). Risk för allvarlig blödning är ca 2/100 patient-år och antikoagulation kan övervägas.
  • 3 poäng: allvarlig blödning inträffade i 5.8% i en studie och 3.72 blödningar per 100 patient-år sågs i en annan studie (se nedan). Detta innebär hög risk för allvarlig blödning och andra alternativ till antikoagulation bör övervägas.
  • 4 poäng: allvarlig blödning inträffade i 8.9% i en studie och 8.70 blödningar per 100 patient-år sågs i en annan studie (se nedan). Detta innebär hög risk för allvarlig blödning och andra alternativ till antikoagulation bör övervägas.
  • 5 poäng: allvarlig blödning inträffade i 9.1% i en studie och 12.50 blödningar per 100 patient-år sågs i en annan studie (se nedan). Detta innebär hög risk för allvarlig blödning och andra alternativ till antikoagulation bör övervägas.
  • 6 poäng: i studierna hade få patienter 6 poäng eller mer, varför underlaget är högst begränsat men risken för allvarlig blödning tros vara omkring 10%. Detta innebär hög risk för allvarlig blödning och andra alternativ till antikoagulation bör övervägas.
  • 7, 8 eller 9 poäng: i studierna hade få patienter 7 poäng eller mer, varför underlaget är högst begränsat men risken för allvarlig blödning tros vara minst 10%. Detta innebär hög risk för allvarlig blödning och andra alternativ till antikoagulation bör övervägas.

HAS-BLED riskestimat från Pisters et al

HAS BLED
SCORE
NUMBER OF
PATIENTS
NUMBER OF
BLEEDING
BLEEDS PER
100 PATIENT YEARS
0
798
9
1,13
1
1286
13
1,02
2
744
14
1,88
3
187
7
3,74
4
46
4
8,70
5
8
1
12,50
6
2
0
0
7
8
9
Total
798
9
1,13

Referenser

 

Alla QRS antingen helt positiva eller helt negativa.

Exempel på QRS i V1-V6, där alla QRS är helt positiva.

Resultat


Resultat

Poäng:


Figure 1A. Sgarbossas kriterier för akut hjärtinfarkt vid vänstergrenblock. Studier visar att ≥3 poäng ger en sensitivitet på 20-36% och specificitet på 90-98%
Figur 1A. Sgarbossas kriterier för akut hjärtinfarkt vid vänstergrenblock. Studier visar att ≥3 poäng ger en sensitivitet på 20-36% och specificitet på 90-98%

Vid vänstergrenblock (LBBB) är depolarisation och repolarisation av vänster kammare så abnormal att QRS-komplexet och ST-sträckan blir kraftigt förändrad. Vid ischemidiagnostik är ST-T-sträckan av primärt intresse och vid vänstergrenblock är det mycket svårt att bedöma om akut ischemi föreligger. Vänstergrenblocket kan nämligen maskera akuta ST-T-förändringar (ST-höjningar och ST-sänkningar). Sgarbossa kriterierna är tre enkla kriterier som kan användas för att bedöma om akut ischemi föreligger, trots vänstergrenblock.

Oavsett antalet poäng så bör man misstänka akut ischemi om något av kriterierna uppfylls. Vid 3 poäng eller mer är specificiteten för akut hjärtinfarkt cirka 90%. Man kan inte utesluta akut ischemi med hjälp av dessa kriterier (dvs 0 poäng utesluter inte akute ischemi).

Läs mer: Vänstergrenblock vid akuta koronara syndrom.

Referenser

Sgarbossa EB, Pinski SL, Barbagelata A, Underwood DA, Gates KB, Topol EJ, Califf RM, Wagner GS. Electrocardiographic diagnosis of evolving acute myocardial infarction in the presence of left bundle-branch block. GUSTO-1 (Global Utilization of Streptokinase and Tissue Plasminogen Activator for Occluded Coronary Arteries) Investigators. N Engl J Med. 1996 Feb 22;334(8):481-7. Erratum in: N Engl J Med 1996 Apr 4;334(14):931. PubMed PMID: 8559200.

≥1 avledning med ≥1 mm ST-deviation och ST/S eller ST/R kvot ≤ -0.25.

Resultat

Poäng:


Figure 1B. Modifierade Sgarbossa kriterier innebär att det tredje kriteriet ersätts med ett kriterium där ST-deviationens amplitud ställs i relation till QRS-komplexets amplitud.
Figur 1B. Modifierade Sgarbossa kriterier innebär att det tredje kriteriet ersätts med ett kriterium där ST-deviationens amplitud ställs i relation till QRS-komplexets amplitud.

Vid vänstergrenblock (LBBB) är depolarisation och repolarisation av vänster kammare så abnormal att QRS-komplexet och ST-sträckan blir kraftigt förändrad. Vid ischemidiagnostik är ST-T-sträckan av primärt intresse och vid vänstergrenblock är det mycket svårt att bedöma om akut ischemi föreligger. Vänstergrenblocket kan nämligen maskera akuta ST-T-förändringar (ST-höjningar och ST-sänkningar). Sgarbossa kriterierna är tre enkla kriterier som kan användas för att bedöma om akut ischemi föreligger, trots vänstergrenblock.

Oavsett antalet poäng så bör man misstänka akut ischemi om något av kriterierna uppfylls. Vid 3 poäng eller mer är specificiteten för akut hjärtinfarkt cirka 90%. Man kan inte utesluta akut ischemi med hjälp av dessa kriterier (dvs 0 poäng utesluter inte akute ischemi).

Läs mer: Vänstergrenblock vid akuta koronara syndrom.

Referenser

Sgarbossa EB, Pinski SL, Barbagelata A, Underwood DA, Gates KB, Topol EJ, Califf RM, Wagner GS. Electrocardiographic diagnosis of evolving acute myocardial infarction in the presence of left bundle-branch block. GUSTO-1 (Global Utilization of Streptokinase and Tissue Plasminogen Activator for Occluded Coronary Arteries) Investigators. N Engl J Med. 1996 Feb 22;334(8):481-7. Erratum in: N Engl J Med 1996 Apr 4;334(14):931. PubMed PMID: 8559200.

Resultat


6 Minute Walk Test mäter hur långt man kan gå, vilket ger en grov uppskattning av funktionell status (arbetsförmåga). Verktyget skall inte användas vid instabil angina eller om patienten haft hjärtinfarkt föregående 30 dagar.
Relativa kontraindikationer: hjärtfrekvens >120 slag/min i vila, systoliskt blodtryck >180 mmHg, diastoliskt blodtryck >100 mmHg.
Avbrottskriterier: bröstsmärta, svår dyspné, benkramp, kallsvettning eller blekhet.
 

Referenser

Enright PL, Sherrill DL. Reference equations for the six-minute walk in healthy adults. Am J Respir Crit Care Med. 1998;158(5 Pt 1):1384-7.

Tidigare hypertoni (HT), kranskärlssjukdom (CHD) eller diabetes (DM).
Tidigare fått kardiotoxiska läkemedel?

Resultat


När används graderingen?

  • För att gradera patienter med hjärtsvikt, som komplement till NYHA-klass.
  • För att gradera risk för hjärtsvikt.

Graderingen är utarbetad av American College of Cardiology (ACC) och American Heart Association (AHA) med syfte att komplementera New York Heart Association (NYHA) klassificering av hjärtsvikt.  Skillnaden mellan ACC/AHA-graderingen och NYHA är att förstnämnda klargör vilka behandlingar som är aktuella i varje steg under sjukdomsförloppet.

Graderingen

  • Grad A: Hög risk för att utveckla hjärtsvikt, men ingen aktuell strukturell hjärtsjukdom.
  • Grad B: Strukturell hjärtsjukdom men utan symptom på hjärtsvikt.
  • Grad C: Strukturell hjärtsjukdom med nuvarande eller tidigare symptom på hjärtsvikt.
  • Grad D: Grav hjärtsvikt som fordrar särskilda behandlingar, exempelvis mekanisk cirkulatorisk support, inotropa läkemedel, hjärttransplantation eller vård i livets slutskede.

Fakta om graderingen

För att bevara den exakta rekommendationen återges den i originalspråk här nedan.

StageClass I recommendations*
A
  1. Control of systolic and diastolic hypertension in accordance with recommended guidelines. (Level of Evidence: A)
  2. Treatment of lipid disorders in accordance with recommended guidelines. (Level of Evidence: B)
  3. Avoidance of patient behaviors that may increase the risk of HF (e.g., smoking, alcohol consumption, and illicit drug use). (Level of Evidence: C)
  4. Angiotensin converting enzyme (ACE) inhibition in patients with a history of atherosclerotic vascular disease, diabetes mellitus, or hypertension and associated cardiovascular risk factors. (Level of Evidence: B)
  5. Control of ventricular rate in patients with supraventricular tachyarrhythmias. (Level of Evidence: B)
  6. Treatment of thyroid disorders. (Level of Evidence: C)
  7. Periodic evaluation for signs and symptoms of HF. (Level of Evidence: C)
B
  1. ACE inhibition in patients with a recent or remote history of myocardial infarction regardless of ejection fraction. (Level of Evidence: A)
  2. ACE inhibition in patients with a reduced ejection fraction, whether or not they have experienced a myocardial infarction. (Level of Evidence: B)
  3. Beta-blockade in patients with a recent myocardial infarction regardless of ejection fraction. (Level of Evidence: A)
  4. Beta-blockade in patients with a reduced ejection fraction, whether or not they have experienced a myocardial infarction. (Level of Evidence: B)
  5. Valve replacement or repair for patients with hemodynamically significant valvular stenosis or regurgitation. (Level of Evidence: B)
  6. Regular evaluation for signs and symptoms of HF. (Level of Evidence: C)
  7. Measures listed as class I recommendations for patients in stage A. (Levels of Evidence: A, B, and C as appropriate).
C
  1. Diuretics in patients who have evidence of fluid retention. (Level of Evidence: A)
  2. ACE inhibition in all patients unless contraindicated. (Level of Evidence: A)
  3. Beta-adrenergic blockade in all stable patients unless contraindicated. Patients should have no or minimal evidence of fluid retention and should not have required treatment recently with an intravenous positive inotropic agent. (Level of Evidence: A)
  4. Digitalis for the treatment of symptoms of HF, unless contraindicated. (Level of Evidence: A)
  5. Withdrawal of drugs known to adversely affect the clinical status of patients (e.g., nonsteroidal anti-inflammatory drugs, most antiarrhythmic drugs, and most calcium channel blocking drugs). (Level of Evidence: B)
  6. Measures listed as class I recommendations for patients in stages A and B (Levels of Evidence: A, B, and C as appropriate).
D
  1. Meticulous identification and control of fluid retention. (Level of Evidence: B)
  2. Referral for cardiac transplantation in eligible patients. (Level of Evidence: B)
  3. Referral to an HF program with expertise in the management of refractory HF. (Level of Evidence: A)
  4. Measures listed as class I recommendations for patients in stages A, B, and C. (Levels of Evidence: A, B, and C as appropriate).

Fråm Hunt et al, 2001.

*Conditions for which there is evidence and/or general agreement that a given procedure/therapy is useful and effective. For full recommendations, see Hunt et al, 2001.

Referenser

 

Resultat

Maxpuls: slag/min

Medelvärde för förväntad maxpuls.

error: Innehållet är skyddat.
EKG Lathund fickhandbok pdf ladda ner

Gratis fickhandbok

Gå med i vårt nyhetsbrev och få vår fickhandbok för EKG-tolkning!