Gå till index

Ekokardiografi

0% färdig
0/0 Steps
  1. Introduktion till ultraljudsdiagnostik
    12 Kapitel
  2. Hemodynamik
    5 Kapitel
  3. Den ekokardiografiska undersökningen
    3 Kapitel
  4. Systolisk vänsterkammarfunktion
    9 Kapitel
  5. Diastolisk vänsterkammarfunktion
    3 Kapitel
  6. Övriga tillstånd
    5 Kapitel
  7. Kardiomyopati
    4 Kapitel
  8. Perikardsjukdomar
    2 Kapitel
  9. Klaffsjukdomar
    8 Kapitel
  10. Förord
Avsnitt Progress
0% färdig

Ekokardiografisk standardundersökning

De vyer som ingår i standardundersökningen diskuteras nu i kronologisk ordning.

Parasternal långaxelvy (PLAX, Parasternal Long Axis view)

Placering: Ulstraljudssändaren placeras parasternalt vänster i interkostalrum 3/4 (sändaren placeras nära, men inte på, sternum). Indikatorn riktas mot höger axel. Figur 1 visar placering av sändaren på thorax samt ultraljudsstrålarnas snitt i hjärtat. För att få en bättre bild av aortaroten flyttas sändaren i caudal riktning (uppåt).

Bäst bild: oftast i slutet av utandningen.

Figur 1. PLAX.

Figur 2 visar ultraljudsbilden som erhålls. Använd det interkostalrum och snitt som tydlig bild, största möjliga dimension på vänster kammare samt där strukturerna i Figur 2 är synliga.

Figur 2. PLAX. RVFW = Right ventricular free wall; RVOT = Right ventricular outflow tract; RCC = right coronary cusp; NCC = Non coronary cusp; LA = left atrium; LV = Left ventricle; IL wall = inferolateral wall; IVS = Interventricular septum (anterior aspect); AMVL = Anterior mitral valve leaflet; PMVL = Posterior mitral valve leaflet; DAO = Descending aorta

LVOT (Left Ventricular Outflow Tract) – LVOT är vänster kammares utflöde. Diameter på LVOT uppmäts i slutet av systole.

Aortaklaffen – Inspektera den högra cuspen (RCC),  den icke-koronara cuspen (NCC) samt cusparnas coaptation (coaptation anger hur väl cusparna möts och sluter tätt vid klaffstängning). Förkalkade aortaklaffar har ojämna, ofta förtjockade ytor med hög ekogenecitet (förkalkningar reflekterar mycket ultraljud), vilket innebär att de blir ljusa på ultraljudsbilden. Med färgdoppler placerad över LVOT och aortaklaffen kan ett eventuellt läckage (aortainsufficiens) visualiseras. Diametern på annulus aorta (klaffringen) skall också mätas.

Aorta – I parasternal långaxelvy ses proximala delen av aorta ascendens. De strukturer som kan ses och skall mätas är sinus valsalva, STJ (sinotubular junction) och aorta ascendens. Aortarotens diameter varierar med kön, ålder och kroppsstorlek. En vidgad aortarot innebär att aorta aneurysm föreligger. Om en vidgad aortarot observeras hos en patient med svåra och skärande bröstsmärtor så bör man istället misstänka aortadissektion. Dissektion kan uppstå i aortaroten, eller så kan de dissikera till aortaroten efter att ha uppstått distalt. Aortadissektion som engagerar aortaroten leder som regel till vidgning av roten. Emellertid kan man se en intimaflap vid dissektion. En intimaflap består av aortas intima som dissikerats upp och därmed delar aortalumen i en äkta lumen (blodflöde) och en falsk lumen (hematomet). LVOT och aortamåtten visas i Figur 3.

Figur 3.

Vänster förmak – Förmaksstorlek uppskattas genom att mäta den anteroposteriora diametern (Figur 3).

Vänster kammare – I parasternal långaxelvy kan endast basala och mittventrikulära kammarpartier ses (apex syns inte). De strukturer som ses är septum och den inferolaterala väggen. I 2D-bilden bedömer man dessa regioners rörlighet under systole. Allt myokardium skall förtjockas under systole och dessutom röra sig in mot kaviteten. Kammarens storlek uppskattas genom att mäta dess diameter. Mätningen görs precis framför mitralisklaffspetsarna och mätlinjens vinkel skall vara vinkelrät mot kammarens längsaxeln (Figur 4). Diametern mäts i slutet av systole och slutet av diastole. Liksom övriga 2D-parametrar är detta endast en grov uppskattning av vänster kammares storlek. Genom att jämföra den slutsystoliska och slutdiastoliska diametern kan man skatta ejektionsfraktionen, men även detta ger endast en grov uppskattning. Med färgdoppler kan ibland VSD (ventrikelseptumdefekt) upptäckas och då flödar blod från vänster till höger kammare.

Figur 4. Vänster kammares diameter i PLAX.

Mitralisklaffen – Mitralisklaffen har ett främre och ett bakre klaffsegel. Varje segel fäster via chordae tendineae (sensträngar) till papillarmuskler. Mitralisklaffens anatomi illustreras i Figur 5.

Figur 5. Mitralisklaffens anatomi.

På 2D-bilden bedöms klaffseglens rörlighet, coaptation samt chordae tendineae och papillarmusklerna. Mitralisklaffens diameter (annulus mitralis) mäts och klaffseglens struktur bedöms. Förkalkningar på mitralisklaffen förekommer. Med färgdoppler undersöker man förekomst av mitralisinsufficiens. Färgsektorn placeras så att mitralisklaffen samt angränsande delar av förmak och kammare omfattas av sektorn.

RVIT (Right Ventricular Inflow Tract) – För att se höger hjärthalva måste sändarens akterparti lutas mot vänster axel, vilket gör att ultraljudsstrålarna vinklas mot höger hjärthalva. Eventuellt behöver man flytta sändaren till ett lägre interkostalrum. Där ses höger kammares inflöde. Detta är den enda vyn där trikuspidalisklaffens bakre segel kan ses. Klaffseglens coaptation bedöms. Färgdoppler och spektraldoppler används för att undersöka trikuspidalisklaffen.

Parasternal kortaxelvy (PSAX, Parasternal Short-Axis view)

Placering: När ultraljudssändaren är placerad i PLAX roteras den 90 grader medurs. Då erhålls tvärsnitt av vänster och höger kammare (Figur 6). Kamrarna visualiseras i fyra nivåer genom att luta och föra sändaren ner längs vänster kammares längdaxel. Nivåerna är som följer:

  • Aortaklaffens plan (Figur 7)
  • Mitralisklaffens plan (Figur 8)
  • Papillarmusklernas plan (Figur 9)
  • Apikala partier (Figur 10)

Bäst bild: oftast i slutet av utandningen.

Aortaplanet – I aortaplanet ses en lång rad strukturer, vilket framgår av Figur 7. Aortaklaffen skall uppvisa tre cuspar i denna vy. Bikuspid aortaklaff innebär att endast två cuspar existerar och detta är den vanligaste hjärtmissbildningen. Om man placerar färgdoppler i aortaklaffen och observerar dopplersignaler under diastole så talar det för läckage i klaffen (aortainsufficiens). I aortaplanet kan också RVOT bedömas med doppler (färgdoppler och spektraldoppler). Färgsektorn skall omfamna RVOT, pulmonalisklaffen och första delen av pulmonalisartären. Pulsad doppler (sample volume 1 cm proximalt om pulmonalisklaffen) används för att kvantifiera insufficienser. Färgdoppler placeras också över trikuspidalisklaffen, där ett litet läckage förekommer hos 90% av alla människor. 

Figur 7. PSAX i aortaplanet.

Mitralisplanet – Genom att luta sändarens akterparti mot höger axel så kan ultraljudsstrålarna riktas mot mitralisklaffen (Figur 8). Man bedömer kamrarnas storleksrelation (höger kammare är 1/3 av vänster kammare). Bedöm även vänster kammares väggrörlighet. Myokardiet skall förtjockas och röra sig in mot kavitetens mittpunkt. I mitralisplanet bedöms även klaffseglens coaptation; klaffseglen skall sluta helt tätt och inga färgdopplersignaler skall synas under systole. Spektraldoppler (pulsad, kontinuerlig) används inte.

Figur 8. PSAX i mitralisplanet.

Papillarmuskelplanet – Sändaren förs nedåt mot apex för att visualiseras papillarmusklerna (Figur 9). Även i denna vyn skall kammarväggens rörlighet bedömas. Inga dopplerundersökningar görs i detta segment.

Figur 9. PSAX i papillarmuskelplanet.

Apex – Hjärtspetsen visualiseras likaledes med ett tvärsnitt (Figur 10). Här bedöms rörlighet i myokardiet.

Figur 10. PSAX i apex.

Apikal fyrkammarvy (Apical Four-Chamber View, A4C)

Bäst bild: oftast i slutet av utandningen.

Placering: Ultraljudssändaren placeras på hjärtspetsen med indikatorn mot vänster armhåla (Figur 11). Denna vy skall visualisera alla fyra hjärtrummen, mitralisklaffen och trikuspidalisklaffen. 

Figur 11. Apikal fyrkammarvy (A4C).
Figur 12. Apikal fyrkammarvy (A4C).

Vänster kammare – Vänster kammares dimensioner, myokardtjocklek och väggrörlighet bedöms. Hela vänster kammares längd kan visualiseras i denna vyn. Säkerställ att snittet ger den maximala storleken på vänster kammare. Kammarfunktionen skall bedömas och detta görs som regel genom beräkning av ejektionsfraktion (se kapitel Kammarfunktion).

Trikuspidalisklaffen – Klaffens rörlighet, textur, coaptation och förekomst av läckage eller stenos bedöms. Diametern (annulus tricuspidalis) mäts.

Höger kammare – Höger kammares rörlighet och dimension i förhållande till vänster kammare bedöms. Vidgning av höger kammare innebär att kammaren är belastad, vilket kan orsakas av pulmonell hypertension, lungemboli, VSD, ASD, pulmonalisstenos m fl.

Mitralisklaffen – Klaffens rörlighet, struktur, diameter (annulus mitralis) och coaptation bedöms. Med pulsad doppler (sample volume precis framför klaffspetsarna) analyseras flödet från vänster förmak till vänster kammare. Spektralkurvan visar två faser på flödet. Första fasen, som kallas E, representerar den passiva tömningen av förmaket. Andra fasen är A och den representerar den aktiva tömningen (förmakskontraktionen). Kvoten mellan E och A (E/A-kvot) används för att bedöma om vänster kammare har normal relaxation. Om vänster kammare är stel och inte relaxerar normalt, så minskar E och A ökar. Detta innebär att kammaren har störd diastolisk funktion (vilket leder till diastolisk hjärtsvikt). För VTI-mätning placeras samle volume i klaffringen. Vid klaffläckage placeras kontinuerlig doppler i vena contracta.

AV-plansrörlighet – Hela AV-planet (klaffplanet) skall under systole röra sig mot apex. Under diastole relaxerar vänster kammare och då rör sig AV-planet tillbaka till sin utgångsläget. För detaljer, se kapitlet Kammarfunktion.

LVOT – Aortainsufficienser undersöks med färgdoppler. Hastigheter undersöks med spektralanalys. 

Apical Five-Chamber view (A5C)

Placering: När sändaren är placerad i A4C så lutas sändarens akterparti ner mot vänster höft. Endast ett fåtal graders lutning behövs för att ”öppna” aortaklaffen (Figur 13).

Bäst bild: Oftast i slutet av utandningen.

Denna vy ger ytterligare möjligheter att göra mätningar i LVOT, aortaklaffen och aortaroten. Färgdoppler anbringas i LVOT, aortaklaffen och proximala aorta. Pulsad doppler anbringas med sample volume 1 cm proximalt om annulus aorta. Kontinuerlig doppler används för att kvantifiera aortastenos eller aortainsufficiens.

Figur 13. Apikal femkammarvy (A5C).

Apikal tvåkammarvy (Apical Two-Chamber View, A2C)

Placering: Utgå från A4C och rotera sändaren ca 30° moturs.  Som framgår i Figur 14 visualiseras då vänster kammare och förmak samt mitralisklaffen. För vänster kammares observeras anteriora samt den inferolaterala väggen.

Bäst bild: oftast i slutet av inandningen.

Bedöm vänster kammares dimensioner, väggrörlighet. Bedöm klaffens coaptation samt förekomst av läckage med färgdoppler över mitralisklaffen. Vid läckage eller stenos används kontinuerlig doppler för att mäta hastigheter.

Figur 14. Apikal tvåkammarvy (A2C).

Apikal fyrkammarvy (Apical Three-Chamber View, A3C) 

Placering: Utgå från A2C och rotera ytterligare 30° moturs tills aortaklaffen och LVOT syns. Här görs ytterligare mätningar.

Bäst bild: Oftast i slutet av inandningen.

Figur 15. Apikal trekammarvy (A3C).

Subcostal vy

Bäst bild: Oftast i slutet av inandningen.

Placering: Sändaren placeras, med indikatorn riktad åt patientens vänstra mamill, 3 cm under processus xiphoideus. Sändaren skall ha en infallsvinkel på cirka 45° in mot thorax.

Subkostal vy visualiserar båda förmaken och båda kamrarna. Vyn används framförallt för diagnostik av perikardutgjutningar, samt för att upptäcka defekter mellan förmak (ASD) eller kammare (VSD).

Om sändarens indikator riktas mot patientens huvud och sändarens infallsvinkel är 90° så syns vena cava inferior. Ofta behöver man luta sändarens akterparti mot patientens vänstra sida.

Denna vyn används för att bedöma om vena cava inferiors diameter varierar med exspirationen. Om inga andiningsvariationer kan ses så görs snifftest för att se om vena cava inferior kollapsar >50% under sniffning. Med färgdoppler undersöks flödena i VCI och levervenerna. Dessa mätningar används för att approximera trycket i höger kammare. För detaljer, se kapitel Högerkammarbelastning.

Suprasternal vy

Placering: Sändaren placeras i jugulum med indikatorn pekandes mot patientens hals. Denna vyn visualiseras aorta ascendens, Arcus aortae och aorta descendens. Se Figur 17.

Figur 17. Suprasternal vy. TB = truncus brachiocephalicus; ACC = arteria carotis communis; LAS = left subclavian artery (arteria subclavia sin.).

Gratis fickhandbok

Gå med i vårt nyhetsbrev och få vår fickhandbok för EKG-tolkning helt gratis.

Lär dig EKG-tolkning på riktigt