Antibiotika

Termen antibiotika syftar på läkemedel som framställts syntetiskt eller av mikroorganismer och används för behandling av bakteriella infektioner. Här redovisas dessa antibakteriella medels känslighet/spektrum, verkningsmekanismer och indikationer.

Antibiotika verkar genom att hämma vitala processer i bakterier, såsom syntes av cellvägg, nukleinsyror och protein. Vissa antibiotikum angriper bakterieprocesser som även bedrivs i våra egna celler (t ex proteinsyntes) men eftersom antibiotika är selektivt för bakteriella varianter av respektive enzym/protein är effekten på våra celler mycket liten/försumbar. Antibiotika är selektivt för bakteriella målstrukturer.

Antibiotika har alltid producerats av vissa svampar och bakterier. Likaledes har resistensmekanismer existerat och tillsammans har de etablerat en balans i ekosystemet. Den intensiva förbrukningen av antibiotika rubbar ekosystemet med risk för ökad resistens bland bakterier. Resistenta bakterier selekteras eftersom antibiotika ej förmår döda dessa, varvid de kan åtnjuta mer nutrienter och utrymme. Resistens kan överföras mellan bakterier. Det är därför viktigt att inte förskriva mer antibiotika än nödvändigt, samt undgå att behandla med subterapeutiska doser. I dagsläget vill man särskilt undvika onödig användning av cefalosporiner och kinoloner som selekterar multiresistenta bakterier.

Konsensus råder att variera antibiotikatyp vid upprepad behandling av samma tillstånd och vid behandling använda så smalspektrat antibiotikum som möjligt. Ofta kan ett tillstånd fordra användning av flera antibiotika typer för att uppnå synergi och undgå resistensuppkomst. Vid akuta tillfällen (ex septisk chock, meningit) kan det vara indicerat att omedelbart ge bredspektrat antibiotika innan man vet vilken bakterie det rör sig om – sk empirisk behandling (blodprov/lumbalpunktur skall tas innan). Behandlingen kan riktas när bakterien fastslagits.

Antibiotika är små molekyler och många är proteinbundna i blodet (t ex albumin). Bindningsgraden varierar för preparaten. Det är den fria fraktionen (icke proteinbundna) som är antibakteriellt verksam. Preparat med hög proteinbindningsgrad har svårare att komma åt avskärmade infektionshärdar (t ex abscesser). Vissa preparat kan beträda kroppsegna celler vilket gör dem verksamma mot intracellulära bakterier och dessa preparat har därför låg serumkoncentration.

Utsöndringsvägar: galla/faeces  och renalt. Antibiotika kan utsöndras i oförändrad form eller efter metabolism i levern.

Metaboliterna kan vara antibakteriella eller inaktiva. Renal eliminering dominerar för många antibiotika (ex beta-laktamer). Primärt via glomerulär filtration men vissa penicilliner och cefalosporiner elimineras via tubulär sekretion. Många antibiotika ska dosjusteras för patienter med nedsatt njurfunktion (i tabellen finns länkar för varje preparat till FASS där doser, dosjustering, biverkningar osv kan läsas noggrannare).

Interaktioner mellan andra läkemedel förekommer om de behandlas av samma enzymsystem (primärt cytokrom P450-systemet) eller om dem binder till samma plasmaprotein (fria fraktioner påverkas vid konkurrens om bindning).

Hepatiskt metaboliserad antibiotika: markolider, linkosamider, nitroimidazoler, fusidinsyra, rifamyciner, kloramfenikol osv.

Renalt utsöndrad antibiotika: Beta-laktamer, glykopeptider, aminoglykosider osv.

Renalt, biliärt och fekalt utsöndrad antibiotika: ciprofloxacin, doxycyklin, sulfonamider, trimetoprim.

Serumkoncentration ska följas för aminoglykosider och glykopeptider.

Om en patient rapporterar överkänslighet mot antibiotika ska man utreda: (1) vilket preparat, (2) vilken typ av överkänslighetsreaktion, (3) tidsförlopp. Diarré är inte överkänslighet.

Resistens mot antibiotika (antibiotikaresistens)

Resistens förekommer mot alla antibiotika. Allt fler inhemska stammar blir resistenta samtidigt som resistenta stammar importeras från andra länder.

Vissa bakterier är naturligt resistenta (antibiotika är effektlös; antibiotika mot cellväggsstrukturer har ingen effekt på bakterier utan cellvägg). Bakterier kan bli resistenta via mutationer (i de strukturer som angrips av antibiotika) och upptag av gener som medför antibiotikaresistens (t ex enzym som nedbryter antibiotika).

Resistenssituationen i Sverige är föredömlig på internationellt plan. Nordiska länder har en välfungerande antibiotikapolitik varför man lyckats hålla resistensen nere jämfört med andra länder.

Sjukhus är särskilt utsatt för resistenta bakterier då både bakterier och antibiotika förekommer intensivt där. Detta är en nackdel för patienter som ofta är mer mottagliga för infektioner. Förvärvande av infektion på sjukhus betecknas nosokomial infektion (efter 48 timmar på sjukhus); infektion förvärvad utanför sjukhus är samhällsförvärvad infektion.

Vanligaste  typen av resistens: ses när vissa bakterier i en population är resistenta innan behandlingen startas. Vid insättning elimineras de övriga bakterier medan de resistenta selekteras och åtnjuter mer utrymme och nutrienter.

Resistensutveckling (mindre vanligt): konstateras när resistenta bakterier utvecklas under behandlingsförloppet (kan ske vid subterapeutiska doser).

Resistens mot beta-laktamer

Resistens genom beta-laktamasproduktion (enzymer som bryter ner beta-laktamringen)

  • Penicillinas
    • Förfogas av: >90% av S. aureus.
    • Nedbryter: penicillin G, penicillin V, ampicillin/amoxicillin med flera.
  • Bredspektrum beta-laktamas
    • Förfogas av: vissa H. influenzae och E. coli.
    • Nedbryter: ampicillin/amoxicillin.
    • Detta enzym kan hämmas av tazobaktam och klavulansyra som ackompanjeras med vissa antibiotika (se nedan).
  • Extended-spektrum beta-laktamaser  (ESBL)
    • ESBL ger resistens mot de beta-laktamasresistenta penicillinerna och de flesta beta-laktamasresistenta cefalosporinerna. ESBL är ofta lokaliserade på plasmider.
    • Förfogas av vissa: E. coli, Klebsiella, Enterobacter, Proteus, Pseudomonas.
    • Nedbryter: cefalosporiner och penicilliner. ESBL-producerande bakterier är oftast känsliga för karbapenemer.
  • Klass 1 beta-laktamaser
    • Förfogas: Enterobacter spp och Pseudomonas.
    • Nedbryter: cefalosporiner.

Resistens genom ändring av Penicillin Bindande  Protein (PBP)

PBP är enzymet som producerar peptidoglykan, den fundamentala komponenten i bakteriens cellvägg. Mutationer i genen för PBP föranleder minskad affinitet för antibiotika och därmed nedsatt effekt. Meticillinresistenta stafylokocker (S. aureus, S. epidermidis) har en kraftigt modifierad PBP. Penicillinresistenta pneumokocker har muterad PBP.

Resistens genom ändring av yttre membranproteiner

Föranleder låggradig resistens genom ändring av permeabilitet för antibiotika.

Antibiotikas farmakodynamik

Effekten av antibiotika är antingen baktericid eller bakteriostatisk.

Baktericid (bakterierna dödas): Antibiotikumet har en sådan effekt att bakterierna dör. Ett sådant antibiotikum föredras för personer med immundefekter samt när den infekterade strukturen saknar egen cirkulation (t ex hjärtklaffar; då kan immunceller inte nå infektionshärden). Exempel: Beta-laktamer, aminoglykosider, kinoloner.

Bakteriostatisk (tillväxt av bakterier hämmas): När tillväxten av bakterierna hämmas är detta oftast tillräckligt för att immunförsvaret ska kunna eliminera infektionen. Denna typ av antibiotika föredras om personen är immunkompetent, förutsatt att den infekterade strukturen har egen cirkulation.

MIC – Minimal Inhibitory Concentration (minsta hämmande koncentration)

  • Uttrycker bakteriens känslighet för antibiotikumet. MIC är den lägsta koncentrationen antibiotika som synligt kan hämma bakterieväxten i provrör. Ju lägre MIC-värde desto känsligare är bakterien!

MBC – Minimal Bacteriocidal Concentration (minsta baktericida koncentration)

  • Minsta möjliga koncentration som dödar 99,9% av bakterierna.

Bestämning av MIC och MBC är tidsmässigt kostsamt varför man istället resistensbestämmer med diskdiffusionsmetod. Bakterien odlas på agarplatta varpå små antibiotikalappar (olika antibiotikum) placeras. Om antibiotikumet har effekt på bakterien ses en hämningszon, dvs en cirkulär zon runt antibiotikalappen inom vilken bakterierna avdödats. Ju känsligare för antibiotikumet desto större hämningszon. MIC kan bestämmas utifrån hämningszonen.

För att underlätta klinikerns tolkning av resistensbestämningen rapporteras resultaten enligt SIR-systemet  (som alltså bygger på MIC).

  • S = känslig. Bakterien är behandlingsbar med antibiotikumet.
  • I = Indeterminant. Behandlingseffekt osäker. Bakterien har nedsatt känslighet.
  • R = Resistent. Behandlingseffekt osannolik. Bakterien är resistent.

Resistensbestämning görs när det inte går att förutsäga om en infektionsorsakande bakterie är känslig/resistent mot ett visst antibiotikum. Antibiotikakänslighet testas rutinmässigt för kliniskt relevanta bakteriegrupper för att överblicka resistensläget. Vilka antibiotika som testas beror på infektionstyp, rekommendationer från läkemedelskommittéer och lokala terapitraditioner.

Cellväggssynteshämmare: beta-laktamer och glykopeptidantibiotika

Beta-laktamer har en verksam beta-laktamring som liknar D-alaninrester i cellväggens peptidkedjor. Binder Penicillin Binding Protein (PBP) och hämmar syntes av peptidoglykan och därmed cellvägg. PBP är ett transpeptidas som korsbinder peptidoglykankedjor och stabiliserar cellväggen. Det finns olika typer PBP.

Cellväggssynteshämmare har ingen effekt på bakterier som saknar cellvägg (Mycoplasma, Chlamydiae).

Patienter som haft typ 1 allergisk reaktion på penicillin bör ej ges beta-laktamantibiotika (med undantag för monobaktamer) eftersom korsresistens inte förekommer.

Beta-laktamer

Penicilliner

  • Baktericida
  • Effekt på grampositiva kocker som ej förfogar över Beta-laktamas  (penicillinas, se ”Resistensmekanismer” ovan)
  • 90% av Staphylococcus aureus producerar â-laktamas varför dessa är resistenta mot penicillin G och V. S. aureus
  • behandlas med penicillinasstabila antibiotika (t ex isoxasolylpenicilliner där bla dikloxacillin ingår).
  • Penicilliner med utvidgat spektrum (se sidan 4) är verksamt mot både gramnegativa och grampositiva bakterier.
  • Utvidgat spektrum kan uppnås när penicillinet kombineras med en beta-laktamashämmare. Exempel: amoxicillin+klavulansyra, piperacillin+tazobaktam.

Cefalosporiner

  • Baktericida
  • Brett spektrum (preparatvariation), grampositiva och gramnegativa, även penicillinasproducerande stafylokocker.
  • Stabilitet mot andra â-laktamaser varierar för preparaten.
  • Enterokocker alltid resistenta, liksom är MRSA och pneumokocker med nedsatt penicillinkänslighet. Pseudomonas aeruginosa mindre känsligt.
  • Används ej om penicillin kan användas. Används vid penicillinallergi men 10 % av penicillinallergiker uppvisar korsallergi mot cefalosporin.
  • Renal utsöndring.
  • Alla cefalosporiner kan ge C. difficile-diarré.

Monobaktamer

  • Endast ett preparat: Aztreonamn.
  • Smalspektrat, effekt på gramnegativa aeroba, inkl P. aeruginosa.
  • Ej ESBL-stabilt.
  • Renal exkretion huvudsakligen.
  • Ingen korsallergi med penicillin, kan ges vid typ 1 allergi mot penicillin.

Karbapenemer

  • Mest bredspektrade antibiotika. Verksam mot nästan alla grampositiva och gramnegativa (aeroba och anaeroba).
  • Ej verksamt  mot: meticillinresistenta stafylokocker, inkl MRSA, X. Maltophila, Burkholderia cepacia, E. faecium, S. maltophila
  • Kan ges till gravida och ammande.
  • Huvudsakligen samma biverkningar som penicillinerna.
  • Korsallergi ofta med pencillin; karbapenemer bör ej användas vid penicillinallergi typ 1.
  • Synergism med aminoglykosider.
  • Bör ej användas simultant med penicillin eller cefalosporin pga antagonism.

Glykopeptidantibiotika (ej beta-laktam!)

  • Preparat: vancomycin, teicoplanin (intravenösa)
  • Hämmar cellväggsyntes men inte via PBP-hämning (ingen korsresistens med penicillinerna). Glykopeptidantibiotika binder den terminala D-alaninresten och hindrar korsbindning mellan peptidoglykankedjor. Vankomycin och teikoplanin är stora molekyler vilket gör att dem inte kan passera gramnegativa bakteriers yttre membran.
  • Ingen effekt på gramnegativa bakterier.
  • Effekt på aeroba och anaeroba grampositiva.
  • Känsliga: S. aureus och S. epidermidis, MRSA, grupp A, C och G streptokocker, flesta grupp B streptokocker, pneumokocker, inkl penicillinresistenta pneumokocker, Bacillus anthracis, Bacillus cereus, C. difficile, C. perfringens, C. botolinium.
  • Glykopeptidantibiotika har baktericid effekt undtaget på enterokocker men kombineras då med aminoglykosid för att utöva baktericid effekt.
  • Huvudsakligen renal utsöndring.
  • Resistensgener:
    • Van A: kraftigt resistent mot vancomycin och teicoplanin.
    • Van B: måttlig resistens för vancomycin, ej resistens mot teicoplanin.
    • Van C: finns hos Enterococcus gallinarum, kraftig resistens mot vancomycin och teicoplanin.

Proteinsynteshämmare

Aminoglykosider

  • Penetrerar cellvägg och cellmembran och hämmar initiering av proteinsyntes genom interaktion med peptid i 30S som normalt binder IF3 (krävs för inbindning av fmet-tRNA) → felaktiga aminosyresekvenser vid påbörjad proteinsyntes. Kräver aerob process  för att tas upp i bakterier  → endast effekt på aeroba bakterier.
  • Snabbast avdödning av alla antibiotikapreparat. Oftast baktericid effekt → fördel vid akuta tillstånd som sepsis och septisk chock.
  • Preparat: Gentamicin, Amikacin, Netilmicin, Tobramycin.
  • Användas i kombination med andra antibiotika (t ex beta-laktam). Synergismen effektiv.
  • Nackdelar: dålig penetration I CNS och lungparenkym, sämre vid lågt pH (abscesser). Effektlös på anaerober, sämre på grampositiva kocker, Neisseria och grampositiva stavar
  • Spektrum:  Nästan alla aeroba gramnegativa bakterier, Staphylococcus aureus (se sidan 8).
  • Synergisk effekt mot streptokocker tillsammans med penicillin.
  • Ototoxiskt, nefrotoxiskt. Ototoxiska biverkningar ofta irreversibla.
  • Snävt terapeutiskt fönster. Serumkoncentration ska följas.

Makrolider

  • Bakteriostatiskt. Proteinsynteshämmare. Binder 23S rRNA i 50S subenheten. Hindrar förflyttning av ribosomen utefter mRNA.
  • Hög intracellulär koncentration, fundamentalt för effekten på intracellulära bakterier.
  • Bredspektrat. aeroba och anaeroba grampositiva samt anaeroba gramnegativa. Mycoplasma, Chlamydiae och Legionellae, streptokocker, pneumokocker, gonokocker, stafylokocker, B. pertussis, M. catarrhalis, Campylobacter.
  • Preparat: se tabell nedan.
  • Metaboliseras i levern och utsöndras i huvudsak med faeces.
  • Resistens för ett markolidpreparat innebär korsresistens för alla makorlider undtaget telitromycin som egentligen är en ketolid).
  • Resistensgener
    • erm B: minskad bindning till ribosom. Korsresistens hela markolidgruppen, inkl azitromycin och telitromycin (även linkosamider och streptogramin B).
    • mef A: efflux av makrolid.

Oxazolidinoner

  • Ny antibiotikatyp. Proteinsynteshämmare. Binder ribosomen och hämmar troligen initiering av proteinsyntes genom att hämma inbindning av N-formylmetionin tRNA.
  • Korsresistens föreligger inte med andra proteinsynteshämmare. Preparatet är mycket dyrt och har allvarliga biverkningar (sidan 8).
  • 100% biotillgänglighet, huvudsakligen renal exkretion.
  • Effekt endast på grampositiva bakterier.
  • Effekt på: S. auerus, inkl MRSA, S. pneumoniae, penicillinresistenta S. pneumoniae, E. faecalis, E. faecium, vancomycinresistenta
  • E. faecium, S. pyogenes, koagulasnegativa stafylokocker. Clostridium perfringens, peptostreptokocker.

Linkosamider

  • Proteinsynteshämmare. Binder 23S rRNA i ribosomens 50S subenhet → hämmar proteinsyntes genom inhibition av peptidyltransferas.
  • Ett preparat registrerat: Klindamycin, finns oral och parenteral beredning.
  • Utsöndras i aktiv form huvudsakligen i faeces och galla.

Antibakteriella steroider

  • Fucidinsyra hämmar proteinsyntes.
  • Framför allt effekt på stafylokocker, anaerober som Bacteroides och Clostridium. Ingen effekt på gramnegativa.
  • Användning: hud och mjukdelsinfektioner med S. auerus. Vid MRSA och MRSE kombineras fucidinsyra med t ex klindamycin/rifampicin för att undgå resistensutveckling. Se ovanstående tabell för mer info.

Kloramfenikol

  • Proteinsynteshämmare. Bakteriostatisk.
  • Effekt på grampositiva och gramnegativa aeroba och anaeroba. Salmonella, Shigella, H. influenzae, S. pneumoniae. B. fragilis och anaeroba kocker.
  • Användning: Restriktiv användning (livshotande biverkningar). För indikationer se ovanstående tabell.
  • Ges ej till gravida i slutet av graviditet (risk för Gray baby syndrom).
  • Allvarliga biverkningar: irreversibel typ av aplastisk anemi (oberoende av dos), dosberoende benmärgsdepression (totaldos över 30 g).

Tetracykliner

  • Binder peptidstrukturer och 16S rRNA i 30S subenheten. Hindrar steriskt inbindning av aminoacyl-tRNA till A-site. Bakteriostatisk.
  • Preparat: Doxycyklin, Tetracyklin, Lymecylin. Doxycyklin föredras.
  • Spektrum: streptokocker, H. influenzae, M. catarrhalis, Chlamydia, M. pneumoniae, P. multoxida, Francisella tularensis, Brucella.
  • Resistens  numera vanligt, beror på (1) effluxmekanism eller (2) protein som beskyddar ribosomen (”ribosomblockad”).
  • Korsresistens mellan samtliga tetracykliner.
  • Huvudsakligen billiär och fekal exkretion.
  • Tetracyklin deponeras i ben och tandanlag, ska därför inte ges till barn < 8 år eller gravida. Kan ges till ammande kvinnor då utsöndringen i bröstmjölk är försumbar. Fototoxiskt.

Glycylcykliner

  • Påminner strukturellt om tetracykliner. Proteinsynteshämmare. Bakteriostatiskt.
  • Ett preparat: Tigecyklin. Verksamt mot bakterier som är tetracyklinresistenta.
  • Spektrum:  S. aureus, S. pyogenes, á-streptokocker, C. freudii, C. cloacae, E. coli, K. oxotyca, K. pneumoniae.
  • Användning: komplicerade hud- och mjukdelsinfektioner, komplicerade intraabdominella infektioner.
  • Ingen korsresistens med andra antibiotikaklasser.
  • Ges ej till patienter under 18 år, ej gravida (fosterskador), ej ammande.
  • Biverkningar (oftast första eller andra behandlingsdagen): illamående och kräkningar; mild eller måttligt svår.

Nitrofuranderivat / Nitrofurantoin

  • Verkningsmekanism ej klarlagd men indrager troligen DNA- och proteinsyntes.
  • Preparat: Nitrofurantoin.
  • Spektrum:  urinvägsbakterier, t ex E. coli, S. saprofyticus, ingen effekt på Klebsiella och Proteus.
  • Användning: nedre okomplicerad UVI, profylax vid recidiverande cystit.
  • Kan ges till gravida, ammande och barn men ej i direkt anslutning till förlossning (hemolytisk anemi).
  • Renal exkretion. Bör ej användas om kreatininclearance är <40ml/min (biverkningar)
  • Biverkningar: Feber, hosta, interstitiella lunginfiltrat (reversibelt), leverpåverkan vid långtidsbehandling. Vid behandling av UVI är risken för biverkningar liten.

Streptograminer (inget preparat registrerat i Sverige 19 juli 2020)

  • Preparat: Kinopristin + Dalfopristin (utgör tillsammans ett preparat)
  • Preparatet består av komponenterna: (1) streptogramin A (dalfopristin, 70%) och (2) streptogramin B (kinopristin, 30%).
  • Komponenterna är individuellt bakteriostatiska (hämning av proteinsyntes) men synergismen är baktericid.
  • Ska endast användas om inga andra medel gett önskad effekt och alternativen inte lämpar sig av olika skäl.
  • Spektrum:  grampositiva (streptokocker, S. aureus, S. pyogenes, E. faecium, inkl VRE.
  • Användning: VRE (vancomycinresistenta enterokocker), MRSA (om andra alternativ saknas). nosokomial pneumoni, hud- och mjukdelsinfektioner.
  • Metaboliseras i levern via cytokrom P450, varför interaktionsrisk är hög.
  • Biverkningar: hepatiska, hematologiska, muskulära, renala, kärlirritation och lokala tromboflebiter. Ges helst i CVK. Övriga biverkningar: GI-biverkningar, artralgi, förhöjda levertal.

DNA-hämmare

Kinoloner

  • Baktericida. Binder till bakteriens DNA-gyras och hindrar återligering av avklippta DNA-strängar.
  • Preparat: Ciprofloxacin, Norfloxacin, Ofloxacin, Moxifloxacin, Levofloxacin. (levofloxacin = L-aktiva isomeren av ofloxacin.)
  • Ciprofloxacin är bredspektrat.
  • Spektrum:  samtliga har god effekt på gramnegativa aerober: Salmonella, Enterobacteriaceae, Shigella, Campylobacter, Yersinia, H. influenzae.
  • Ciprofloxacin och Levofloxacin god effekt på: P. aeruginosa och L. Pneumophila.
  • Moxifloxacin god effekt på flesta grampositiva undtaget enterokocker.
  • Kinoloner används vid allvarliga infektioner där smalspektrat inte kan användas.
  • Kombineras med andra antibiotika vid P. aeruginosa och utrotning av meningokocker vid bärartillstånd.
  • Resistens uppstår via muterat DNA-gyras. Beroende på antalet mutationer varierar resistensen. I regel korsresistens i gruppen.
  • Resistens ses hos: Campylobacter, koagulasnegativa stafylokocker, P. aeruginosa, enterokocker, S. maltophila, E. coli.
  • Bör ej ges till barn, ammande eller gravida.
  • Fototoxicitet i hela gruppen, solexponering undviks under behandling. Övriga biverkningar: sömnstörning, yrsel, öronsus och evt konfusion. Se respektive FASS-länk i ovanstående tabell.

Imidazoler

  • Antibiotika som är verksamt mot både bakterier och protozoer. Under anaeroba förhållanden reduceras nitroimidazolers nitrogrupp till en reaktiv nitronat-radikal som orsakar brott på DNA-strängar.
  • Två preparat: Metronidazol, Tinidazol.
  • Se nedanstående tabell för spektrum och användning.

Folatsynteshämmare

Sulfonamider och trimetoprim

  • Gruppen innehåller: Sulfonamider, trimetoprim och pyrimetamin (inga svenska preparat för sistnämnda, 19 juli 2009 FASS).
  • Bakterier kan från PABA (paraaminobensoesyra) tillverka dihydrofolat (DHF) och tetrahydrofolat (THF): PABA → DHF → THF
  • Sulfonamider är PABA-analoger och hämmar första steget kompetitivt.
  • Trimetoprim och pyrimetamin hämmar DHF-reduktas (dihydrofolsyrareduktas, andra steget), affiniteten är 1000 ggr större för bakteriers DHF-reduktas jämfört med människans.
  • Monoterapi med dessa medel är bakteriostatisk men kombinationsterapi baktericid.
  • Bägge substanser utsöndras renalt, bägge metaboliseras i levern.
  • För spektrum och användning se ovanstående tabell.

RNA-polymerashämmare

Rifamyciner

  • Hämmar bakteriens DNA-beroende RNA-polymeras.
  • Baspreparat (tillsammans med isoniazid) vid behandling av tuberkulos.
  • Spektrum:  se ovanstående tabell.
  • Användning: se ovanstående tabell.
  • Höggradig resistens uppstår genom mutationer och har lett till multiresistenta M. tuberculosis runt om i världen.
  • Kan vara levertoxiskt (oftast reversibelt), många interaktioner, rödfärgning av urin och tårar.

Detaljerad farmakodynamik

Förkortningar och förklaringar till nedanstående tabeller.

pe = parenteral; po = peroral; iv = intravenös; GI = gastrointestinal; fhv = förstahandsval; fha = förstahandsalternativ; ahv = andrahandsval; aha = andrahandsalternativ; thv = tredjehandsval; MRSA = Meticillinresistenta Staphylococcus aureus; MRSE = Meticillinresistenta Staphylococcus epidermidis; VRE = VancomycinResistenta Enterokocker; UVI = urinvägsinfektion; CVK = central venkateter

För doser, interaktioner och biverkningar, klicka på respektive länk för att komma till FASS.

Mikrobiologisk känslighet: För varje preparat är mikrobiologisk känslighet redovisad men resistens varierar geografiskt och över tid och information om de lokala resistensförhållandena bör inhämtas. Förteckningen nedan ska ses som ungefärliga riktlinjer för om mikroorganismer är känsliga eller resistenta. Känslighet indelas efter ”känsliga”, ”intermediärt känsliga” och ”resistenta”.

Cellväggsynteshämmare

Beta-laktamer

Pencillin

Pencillin G (bensylpenicillin, PcG)

              Bensylpenicillin (iv)Penicillin G (Bensylpenicillin®) Känsliga: Streptokocker och pneumokocker,  Corynebacterium  diphteriae, meningokocker, gonokocker, Pasteurella multocida, peptokocker, peptostreptokocker, Propionibacterium, Clostridium perfringens, Clostridium tetani, Actinomyces, fusobakterier, Capnocytophaga canimorsus, Borrelia, Leptospira interrogans, Treponema pallidum. Intermediära: Enterokocker, Haemophilus influenzae. Resistenta: Stafylokocker, Moraxella catarrhalis, betalaktamasproducerande gonokocker, betalaktamasproducerande Haemophilus influenzae, gramnegativa tarmbakterier, Pseudomonas,  Legionella, Bacteroides fragilis, Clostridium difficile, mycoplasma, Chlamydia. Resistens förekommer (1-10%) hos pneumokocker,  Enterococcus faecalis, gonokocker samt Haemophilus influenzae. Resistens är vanlig (>10%) hos Enterococcus faecium. Användning: samhällsförvärvad  pneumoni • hud- och mjukdelsinfektioner (inkl gasgangrän, djurbett, men ej S. aureus impetigo • neuroborrelios  • endokardit • akut meningit • allvarliga infektioner med pneumokocker,  streptokocker, meningokocker  och gonokocker • syfilis.Biverkningar: typ-1 allergi (urticaria). Ovanligt: anafylaktisk chock, Quinke ödem. Vid typ-1 reaktion på penicillin skall â-laktam ej ges pga korsallergi   Ca 10 ggr högre serumkon- centration än PcV vid samma dos.   Något lägre MIC än PcV.

Penicillin V (PcV)

            Fenoximetylpenic illin (po)Penicillin V (Kåvepenin ® ,  Tikacillin ®,  Peceve ® ) Känsliga: Streptokocker och pneumokocker,  Corynebacterium  diphteriae, Pasteurella multocida, peptokocker, peptostreptokocker, actinomyces, fusobakterier, Capnocytophaga canimorsus, Borrelia burgdorferi, Borrelia Vincenti. Intermediära: Haemophilus influenzae. Resistenta: Stafylokocker, enterokocker, Moraxella catarrhalis, gramnegativa tarmbakterier, Pseudomonas,  Legionella, Bacteroides fragilis, Clostridium difficile, mycoplasma, Chlamydia. Resistens förekommer (1-10%) hos pneumokocker.  Resistens är vanligt (>10%) hos Haemophilus influenzae. Icke-betalaktamasproducerande Haemophilus influenzae är terapeutiskt åtkomlig med fenoximetylpenicillin i högdos. Användning: fhv vid pneumokockpneumoni/meningit/sepsis • Grupp A streptokockinfektioner • meningokockmeningit • kutan borrelia • á-streptokock-endokardit • gasgangrän • C. canimorsus-infektion • purulent sinuit • akut otitis media • tonisillit • tandabscess • okomplicerade  hud- och mjukdelsinfektioner.  Biverkningar: se penicillin G, kräkningar, illamående och evt diarré.   50% absorberas (individuell variation). 80% proteinbundet. T½ = 30 min Cmax = 8-10 mg/L

Isoxasolyl- penicilliner (penicillinas- stabila)

                Kloxacillin (iv), Dikloxacillin (iv, po), Flukloxacillin (po)Kloxacillin (Ekvacillin ®) Känsliga: Staphylococcus  aureus och koagulasnegativa  stafylokocker inklusive betalaktamasproducerande stammar, Streptokocker och pneumokocker Resistenta: Meticillinresistenta  stafylokocker, Enterokocker, Gramnegativa bakterier Clostridium difficile   Dikloxacillin (Diclocil ®) Känsliga: Staphylococcus  aureus och koagulasnegativa  stafylokocker inklusive betalaktamasproducerande stammar, Streptokocker och pneumokocker Resistenta: Meticillinresistenta  stafylokocker, Enterokocker, Gramnegativa bakterier, Clostridium difficile    Flukloxacillin (Heracillin ®) Känsliga: Staphylococcus  aureus och koagulasnegativa  stafylokocker inklusive betalaktamasproducerande stammar, Streptokocker och pneumokocker Resistenta: Meticillinresistenta  stafylokocker, Enterokocker, Gramnegativa bakterier, Clostridium difficile Används vid infektioner med dessa.        Kan ges till gravida och ammande. Biverkningar som för G- och V-penicillin. Har även leverbiverkningar.   Interaktioner (se fass-länkar). 90-95% proteinbundet. Kärlretande vid i.v administrering.

Bredspektrum

Ampicillin (iv, ej beta-laktamasstabilt)

Amoxicillin (po, ej beta-laktamasstabilt)

Ampicillin (iv, ej beta-laktamasstabilt)                     Amoxicillin (po, ej beta-laktamasstabilt)Ampicillin (Doktacillin ®) Känsliga: Pneumokocker,  streptokocker, enterokocker, Listeria monocytogenes, meningokocker,  Haemophilus influenzae, Proteus mirabilis, anaeroba streptokocker och peptostreptokocker. Intermediära: E coli och Acinetobacter.  Resistenta: Stafylokocker, Moraxella catarrhalis, betalaktamasproducerande Haemophilus influenzae, Citrobacter, Klebsiella , Enterobacter, Morganella morganii, Proteus vulgaris, Providencia, Serratia, Pseudomonas,  Legionella, Clostridium difficile, Bacteroides fragilis, mykoplasma, Chlamydia. Resistens förekommer (1-10%) hos pneumokocker  samt Enterococcus faecalis. Resistens är vanlig (>10%) hos Enterococcus faecium, Haemophilus influenzae samt gramnegativa tarmbakterier. Användning: Akut exacerbation av kronisk bronkit • övre UVI med enterokocker • septikemi samt endokardit orsakad av enterokocker • akut meningit orsakad av Listeria monocytogenes  • Neonatal septikemi.   Amoxicillin (Amoxicillin ,  Amimox ,  Imacillin ) Känsliga: Streptokocker och pneumokocker,  Enterokocker, Staphylococcus  saprophyticus, Haemophilus influenzae, Proteus mirabilis, Intermediära, E coli Acinetobacter.  Resistenta: Stafylokocker, Moraxella catarrhalis, Betalaktamasproducerande Haemophilus influenzae, Citrobacter, Klebsiella, Enterobacter, Morganella morganii, Proteus vulgaris, Providencia, Serratia, Pseudomonas,  Legionella, Clostridium difficile, Bacteroides fragilis, Mykoplasma, Chlamydia. Användning: nedre okomplicerad UVI • endokarditprofylax  mot bakteriemi hos riskgruppspatienter vid bl.a. dentala ingrepp • vid följande indikationer bör Amoxicillin Mylan förbehållas patienter hos vilka penicillin V ej givit önskad effekt eller är olämpligt av andra skäl: Akut otitis media. Akut sinuit. Samhällsförvärvad  pneumoni.            Kan ges till gravida och ammande. Biverkningar som penicillin G. Vid mononukleos kan exantem uppstå. Innebär dock inte att penicillin är kontraindicerat  hos patienten.   90% p.o absorption.   17% proteinbindning. T½ = 1 h

Amoxicillin + Klavulansyra (po, beta-laktamasstabilt)

      Amoxicillin + Klavulansyra (po, beta- laktamasstabilt)Amoxicillin + klavulansyra (Bioclavid ®,  Spektramox ®) Känsliga: Streptokocker och pneumokocker,  Enterokocker, Staphylococcus  aureus och koagulasnegativa  stafylokocker inklusive betalaktamasproducerande stammar, Staphylococcus  saprophyticus,  Haemophilus influenzae inkl betalaktamasproducerande stammar, Moraxella catarrhalis inkl betalaktamasproducerande stammar, Bacteroides species inklusive Bacteroides fragilis samt fusobakterier. Intermediära: E coli. Resistenta: Meticillinresistenta  stafylokocker, Enterobacter, Morganella morganii, Serratia., Pseudomonas,  Legionella, Clostridium difficile, Mycoplasma, Chlamydia. Användning: luftvägsinfektioner: otit (otitrecidiv) • sinuit • exacerbation av kronisk bronkit • hud- och kattbett (P. multocida) • komplicerade hud och mjukdelsinfektioner.        GI-biverkningar,  för övrigt samma biverkningar som övriga penicilliner.

Piperacillin + Tazobaktam (iv, tazobaktam hämmar beta-laktamas)

    Piperacillin + Tazobaktam (iv, tazobaktam hämmar beta- laktamas)Piperacillin + Tazobaktam (Tazocin ®) Känsliga: Streptokocker och Enterococcus faecalis, Staphylococcus  aureus och koagulasnegativa  stafylokocker inklusive betalaktamasproducerande stammar. Haemophilus influenzae. E coli, Klebsiella, Enterobacter, Proteus, Citrobacter, Morganella och Serratia. Bacteroides inklusive Bacteroides fragilis. Acinetobacter.  Pseudomonas. Peptostreptokocker, Clostridium perfringens Resistenta: Stenotrophomonas maltophilia, Chlamydia, Meticillinresistenta  Staphylococcus  aureus (MRSA), Ampicillinresistenta enterokocker. Användning: Intraabdominala  infektioner, växelbruk på kirurg- och IVA- avdelningar, gynekologiska infektioner (ej salpingit), gallvägsinfektioner.Kan ges till gravida och ammande. Biverkningar: se ampicillin.

Amidinopenicillin (endast mot gramnegativa)

Pivmecillinam (po)

    Pivmecillinam (po)Pivmecillinam (Selexid ®) Känsliga: E coli, Klebsiella, Citrobacter, Enterobacter, Proteus mirabilis. Resistenta: Grampositiva kocker inklusive stafylokocker, enterokocker och betahemolytiska streptokocker grupp B, Pseudomonas,  Serratia, Acinetobacter,  Clostridium difficile, Chlamydia. Användning: fha vid okomplicerad cystit hos kvinnor.Ej till prematurer. Kan ges till barn, gravida och ammande kvinnor.

Cefalosporiner

Perorala cefalosporiner

                                                Cefalexin Cefadroxil Cefuroxim-axetil Cefpodoxim- proxetil Cetibuten LoracabefCefalexin, Cefadroxil (Cefalexin ®,  Keflex ®,  Cefadroxil ®,  Cefamox ®) Välabsorberade,  liten risk för GI-biverkningar. Känsliga: Staphylococcus  aureus och koagulasnegativa  stafylokocker inklusive betalaktamasproducerande stammar, Streptokocker och pneumokocker. Intermediära: E coli, Klebsiella och Proteus mirabilis. Resistenta: Enterokocker, Listeria, Haemophilus influenzae, Enterobacter, Citrobacter, Serratia, Proteus vulgaris, Acinetobacter och Pseudomonas,  Legionella, Anaeroba gramnegativa stavar inklusive Bacteroides fragilis, Clostridium difficile, Chlamydia och Mycoplasma. Användning: tonsillit när penicillin V ej gett önskad effekt eller är olämpligt av andra skäl • recidiverande streptokocktonsillit  • fha vid okomplicerad cystit hos kvinnor • hud- och mjukdelsinfektioner.   Ceftibuten (Cedax ®) Känsliga: Betahemolytiska  streptokocker grupp A, C och G, Moraxella catarrhalis, Haemophilus influenzae inkl betalaktamasproducerande stammar, E coli, Klebsiella, Proteus, Enterobacter, Citrobacter. Intermediära: Pneumokocker. Resistenta: Stafylokocker, Betahemolytiska  streptokocker grupp B, Enterokocker, Listeria, Acinetobacter,  Pseudomonas,  Legionella, Clostridium difficile, Anaeroba gramnegativa bakterier inklusive Bacteroides, Chlamydia och Mycoplasma Användning: nedre och övre UVI • akut exacerbation av kronisk bronkit • vid följande tillstånd: faryngotonsillit,  akut sinuit och akut otitis media kan ceftibuten ges om penicllin ej gett önskad effekt eller är olämpligt av andra skäl. Verkningslös mot stafylokocker.   Loracabef (Lorabid ®) Känsliga: Streptokocker och pneumokocker,  Staphylococcus  aureus och koagulasnegativa stafylokocker inklusive betalaktamasproducerande stammar, Staphylococcus  saprophyticus, Haemophilus influenzae, Moraxella catarrhalis, E coli, Klebsiella, Proteus, Citrobacter. Intermediära: Enterobacter. Resistenta: Enterokocker, Providencia, Pseudomonas,  Legionella, Anaeroba bakterier inklusive Clostridium difficile, Chlamydia och Mycoplasma Använding: nedre och övre UVI • akuta exacerbationer  av kronisk bronkit • hud- och mjukdelsinfektioner • sinuit och streptokocktonsillit  där penicillin ej gett önskad effekt eller är olämpligt av andra skäl.   Cefuroxim-axetil (Zinnat ®) Låg biotillgänglighet,  risk för påverkan av tarmflora. Känsliga: Streptokocker och pneumokocker,  Staphylococcus  aureus inklusive betalaktamasproducerande stammar, Moraxella catarrhalis inklusive betalaktamasproducerande stammar, Haemophilus influenzae inklusive betalaktamasproducerande stammar Resistens förekommer (1–10%) hos pneumokocker  och Haemophilus influenzae. Resistens är vanlig (ca 40%) hos koagulasnegativa  stafylokocker pga meticillinresistens.  Korsresistens förekommer inom betalaktamgruppen (penicilliner och cefalosporiner).  Penicillinresistenta pneumokocker  och meticillinresistenta  Staphylococcus  aureus (MRSA) är resistenta mot cefuroxim. Förbehålls patienter med sinuit, akut otitis media, tonsillit när penicilin ej gett önskad effekt eller är olämpligt av andra skäl.   Cefpodoxim TILLHANDAHÅLLS EJ FÖR NV (FASS 19 jul 2020) Risk för påverkan av tarmflora med selektion av C. difficile. Användning: akut sinuit • akut otitis media • akut streptokocktonsillit  • samhällsförv pneumoni när penicillin ej gett önskad effekt eller är olämpligt av andra skäl • akut exacerbation av kronisk bronkit.Se text om cefalosporiner nedan. Se länkar för mer information på FASS.   Cefalosporiner  (ff a cefuroxim) selekterar multiresistenta bakterier i stor utsträckning och skall användas restriktivt.

Måttligt bredspektrade parenterala cefalosporiner

                                              Cefuroxim Cefotaxim CetriaxonCefuroxim (Zinacef ®,  Cefuroxim ®) – driver resistensutveckling! Känsliga: Staphylococcus  aureus och koagulasnegativa  stafylokocker inklusive betalaktamasproducerande stammar, Staphylococcus  saprophyticus,  Streptokocker och pneumokocker,  gonokocker, meningokocker,  Moraxella catarrhalis inklusive betalaktamasproducerande stammar, Haemophilus influenzae, E coli, Proteus mirabilis och Klebsiella. Resistenta: Enterokocker, Listeria, Enterobacter, Citrobacter, Proteus vulgaris, Pseudomonas  och, Stenotrophomonas, Campylobacter,  Legionella, Clostridium difficile, Anaeroba gramnegativa bakterier inklusive Bacteroides fragilis, Chlamydia och Mycoplasma. Användning: Empirisk beh av urosepsis (tsm med aminoglykosid)  • pyelonefrit • pneumoni • akut meningit • urogenitala gonokockinfektioner • hud- och mjukdelsinfektion  • bukinfektioner (tsm med metronidazol) • preoperativ profylax vid bukkirurgi (tsm med metronidazol).   Cefotaxim (Cefotaxim ®,  Claforan ®) Känsliga: Streptokocker,  pneumokocker.  Staphylococcus  aureus och koagulasnegativa stafylokocker inklusive betalaktamasproducerande stammar. Staphylococcus  saprophyticus, Clostridium perfringens, gonokocker, meningokocker,  Haemophilus influenzae, E coli, Proteus, Enterobacter, Klebsiella, Citrobacter, Morganella, Salmonella och Shigella. Resistenta: Enterokocker, Listeria, Acinetobacter,  Pseudomonas,  Stenotrophomonas, Legionella, Clostridium difficile, Anaeroba gramnegativa stavar inklusive Bacteroides fragilis, Mykoplasma och Chlamydia. Resistens förekommer (1-10%) hos gramnegativa tarmbakterier och är vanlig (ca 40%) hos koagulasnegativa  stafylokocker p g a meticillinresistens.  Penicillinresistenta  pneumokocker  samt MRSA är är resistenta. Resistens kan utvecklas under pågående behandling hos följande species: Enterobacter, Citrobacter, Pseudomonas  (fr a aeruginosa), Morganella och Serratia. Användning: Empirisk beh av pyelonefrit • pneumoni • hud- och mjukdelsinfektion  • septikemi • urosepsis (tsm med aminoglykosid)  • meningokockmeningit • pneumokockmeningit • H. influenza-meningit  • hjärnabscess (tsm med metronidazol) • genitala gonokockinfektioner • preoperativ profylax vid kolorektal kirurgi.   Ceftriaxon (Rocephalin ®) Kan doseras en gång  / dygn Känsliga: Staphylococcus  aureus och koagulasnegativa  stafylokocker inklusive betalaktamasproducerande stammar. Streptokocker,  pneumokocker,  meningokocker, Borrelia burgdorferi, Moraxella catarrhalis, Haemophilus influenzae, E coli, Klebsiella, Enterobacter, Morganella morganii, Proteus mirabilis, Proteus vulgaris, Serratia, Citrobacter. Intermediära: Peptostreptokocker. Resistenta:  Enterokocker, Listeria, Pseudomonas aeruginosa, Stenotrophomonas maltophilia, Legionella, Bacteroides fragilis, Clostridium difficile, Chlamydia och Mycoplasma. Gallexkretion, hög koncentration faeces, diarré vanligt. Kan ge reversibelt pseudokonkrement i gallvägarna. Användning: motsvarar cefotaxim. Har lång halveringstid, kan ges 1 gång/d.                                          Spektrumluckor: Enterokocker Pseudomonas Listeria Bacteroides   Ej verksamma mot ESBL.

Bredspektrade parenterala cefalosporiner

                                Ceftazidim CefepimCeftazidim (Ceftazidim ®,  Fortum ®) Kan behöva ackompanjeras  av aminoglykosid. Känsliga: Streptococcus spp, Streptococcus pneumoniae (38%), S. pyogenes, S. agalactiae, Koagulasnegativa  Staphylococci (28%),  Aeromonas spp, Alcaligenes spp, Bordetella pertussis, Burkholderia cepacia, Escherichia coli (18%), Haemophilus spp, Haemophilus influenzae, Klebsiella spp (57%), Klebsiella pneumoniae (21%), Morganella morganii (6%), Moraxella spp, Moraxella catarrhalis, Moraxella urethralis, Neisseria spp, Neisseria gonorrhoeae, Neisseria meningitidis, Proteus spp, Proteus mirabilis, Proteus vulgaris (5%), Indolpositiva Proteus (9%), Providencia spp, Providencia rettgeri, Providencia stuartii, Pseudomonas  spp (10%), Pseudomonas  aeruginosa (39%), Salmonella spp, Serratia marcescens (6%), Shigella spp, Yersinia enterocolitica. Intermediära: Staphylococcus  aureus (26%). (Resistensfrekens  inom EU angivet i %) Resistenta: Enterococcus spp. Listeria spp. Koagulasnegativa  Staphylococci (meticillinresistenta), Staphylococcus  aureus (meticillinresistenta), Campylobacter  spp. Flavobacterium  spp. Escherichia coli (ESBL-positiva),  Klebsiella spp. (ESBL-positiva), Bacteroides spp. Clostridium spp. Fusobacterium  spp. Peptostreptococcus spp. Alcaligenes spp. Clamydia, Mykoplasma spp. Rickettsia spp. Legionella spp. Mycobacterium. Användning: nosokomiala infektioner (däribland pneumoni) • luftvägsinfektion  hos patienter med cystisk fibros • empirisk beh av infektioner hos neutropena patienter • P. aeuroginosa- infektioner • akut meningit • övre UVI och allvarliga infektioner utgångna från urinvägarna.   Cefepim (Maxipime ) Känsliga: Streptokocker.  Pneumokocker,  Staphylococcus  aureus och koagulasnegativa stafylokocker inklusive betalaktamasproducerande stammar, Moraxella catarrhalis inklusive betalaktamasproducerande stammar, Haemophilus influenzae inklusive betalaktamasproducerande stammar, E coli, Klebsiella, Proteus, Morganella morganii, Enterobacter, Citrobacter, Providencia och Serratia, Aeromonas, Acinetobacter och Pseudomonas.  Resistenta: Enterokocker, Listeria, Burkholderia cepacia och Stenotrophomonasmaltophilia, Legionella, Anaeroba bakterier inklusive Bacteroides och Clostridium difficile. Chlamydia och Mykoplasma Användning: Empirisk beh av svår nosokomial pneumoni • Inledande beh av feber hos neutropena patienter • allvarliga infektioner utgångna från lungor • allvarliga bukinfektioner. 

Karbapenemer

                                              Imipenem + Cilastatin Meropenem Ertapenem (intravenösa)Imipenem + Cilastatin (Tienam ®) Känsliga: Streptokocker och pneumokocker,  Enterococcus faecalis (prevalens av resistens: 0-7 %), Staphylococcus  aureus och koagulasnegativa  stafylokocker inklusive betalaktamasproducerande stammar, Listeria, Haemophilus influenzae Enterobacter, aerogenes och cloacae (prevalens av resistens: 0-13 %), Acinetobacter (prevalens av resistens: 0-67 %), Pseudomonas  aeruginosa (prevalens av resistens: 0-20 %), Anaeroba bakterier inklusive Bacteroides fragilis (prevalens av resistens 0-7 %). Resistenta: Enterococcus faecium, Stenotrophomonas maltophilia. 40% av koagulasnegativa stafylokocker pga meticillinresistens.  Vissa stammar av Burkholderia cepacia och streptokocker är inte känsliga Ges via 30 min infusion. Cilastatin hämmar njurens dihydropeptidas  som nedbryter imipenem. Indikationer: intraabdominella  infektioner • allvarlig pneumoni • allvarlig infektion utgången från lungor, urinvägar eller tarmar • infektion hos neutropen • luftvägsinfektion  hos patient med cystisk fibros.   Meropenem (Meronem ) Känsliga: Staphylococcus  aureus (ej MRSA, MRSE), Streptococcus agalactiae, Streptococcus pneumoniae, Streptococcus pyogenes, Listeria monocytogenes, Acinetobacter baumannii, Acinetobacter lwoffii, Burkholderia cepacia, Citrobacter freundii, Citrobacter koseri, Enterobacter aerogenes, Enterobacter cloacae, Escherichia coli, Haemophilus influenzae, Haemophilus parainfluenzae,  Klebsiella oxytoca, Klebsiella pneumoniae, Moraxella catarrhalis, Morganella morganii, Proteus mirabilis, Proteus vulgaris, Providencia rettgeri, Providencia stuartii, Pseudomonas  aeruginosa, Serratia marcescens, Serratia liquefaciens, Bacteroides fragilis och species i B. fragilis gruppen, Clostridium species, Fusobacterium  species, Peptostreptococcus species, Prevotella species. Arter  med eventuellt förvärvad resistens: Koagulasnegativa  stafylokocker Arter  med nedärvd resistens: Corynebacterium  jeikeium, Enterococcus faecalis, Enterococcus faecium, Stenotrophomonas maltophilia, Chlamydophilia  species, Mycoplasma species, Rickettsia species. Indikationer: akut meningit • allvarlig pneumoni • intraabdominella  infektioner • postpartum infektioner • allvarlig infektion utgången från lungor, urinvägar eller tarmar • infektion hos neutronpen patient • luftvägsinfektion  hos patient med cystisk fibros. Kan ges som bolusinjektion.   Ertapenem (Invanz ) Känsliga: Meticillinkänsliga  stafylokocker (inkluderande Staphylococcus  aureus), Streptococcus agalactiae, Streptococccus  pneumoniae, Streptococcus pyogenes Citrobacter freundii, Enterobacter aerogenes, Enterobacter cloacae, Escherichia coli, Haemophilus influenzae, Haemophilus parainfluenzae,  Klebsiella oxytoca, Klebsiella pneumoniae, Moraxella catarrhalis, Morganella morganii, Proteus mirabilis, Proteus vulgaris, Serratia marcescens, Bacteroides fragilis och arter i B. fragilis-gruppen,  Clostridium-arter (undantaget C. difficile), Eubacterium–arter, Fusobacterium–arter, Peptostreptococcus– arter, Porphyromonas  asaccharolytica,  Prevotella-arter. Arter  för vilka förvärvad resistens kan utgöra ett problem: Meticillinresistenta stafylokocker (förvärvad resistens: >50 % i vissa medlemsländer).  Arter  med nedärvd resistens: Corynebacterium  jeikeium, Enterokocker inkluderande Enterococcus faecalis och Enterococcus faecium, Aeromonas-arter,  Acinetobacter-arter, Burkholderia cepacia, Pseudomonas  aeruginosa, Stenotrophomonas maltophilia, Lactobacillus-arter, Klamydia- arter, Mykoplasma-arter,  Rickettsia-arter,  Legionella-arter.  Meticillinresistenta  stafylokocker alltid resistenta mot betalaktamer. Kan ges 1 gång per dygn. Har smalare spektrum än ovanstående och kan jämföras med Ceftriaxon dock med anaerob effekt. Användning: intraabdominella  infektioner, akuta gynekologiska infektioner, samhällsförvärvad  pneumoni, diabetiska fotsår. profylax vid kolorektal kirurgi.Av karbapenemerna  har ertapenem smalast spektrum. Ertapenem har god effekt vid ESBL-producerande bakterier.   Alla karbapenemer  kan ges till gravida och ammande.   Biverkningar som penicillinerna, även korsallergi med dessa ofta, bör därför inte användas om patient haft typ 1 penicillin- allergi. Orsakar kramp i höga doser.   Penicillinresistenta pneumokocker är ovanliga i Sverige. Dessa stammar har nedsatt känslighet för imipenem.   Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är ovanliga i Sverige. Sådana stammar är resistenta mot imipenem.   Spektrumluckor: Enterokocker Stenotrophomonas KNS Burkholderia

Monobaktamer

          AztreonamAztreonamn (Azactam ®) Känsliga: Gonokocker, Moraxella catarrhalis inklusive betalaktamasproducerande stammar, Haemophilus influenzae inklusive betalaktamasproducerande stammar, Citrobacter, E coli, Enterobacter, Klebsiella, Morganella morganii, Proteus, Providencia, Serratia, Aeromonas. Intermediära: Pseudomonas  aeruginosa. Resistenta: Grampositiva bakterier såsom stafylokocker, streptokocker, pneumokocker  och enterokocker, Acinetobacter,  Burkholderia cepacia och Stenotrophomonas maltophilia, Anaeroba bakterier inklusive Clostridium difficile Användning: pneumoni med aeroba gramnegativa • komplicerad nedre och övre UVI • urogenitala gonockockinfektioner • allvarliga infektioner utgångna från lungor eller urinvägar • luftvägsinfektioner  hos pat med cystisk fibros.Ingen korsallergi med penicllin, kan ges vid typ 1 allergi mot penicllin. Få biverkningar.

Glykopeptidantibiotika

      Vancomycin Teicoplanin   (Stora molekyler → passerar ej gramneg- ativa bakteriers yttre membran och har därför rent grampositivt spektrum)Vancomycin och Teicoplanin (Vancocin ®,  Targocid ®) Spektrum: S. aureus, S. epidermidis (KNS), MRSA, â-laktamresistenta  enterokocker (kombineras då med aminoglykosid för att uppnå baktericid effekt), penicillinresistenta pneumokocker,  grupp A, C och G streptokocker, flesta grupp B streptokocker, Bacillus anthracis, Bacillus cereus, C. difficile, C. perfringens, C. botolinium. Användning vancomycin: MRSA-infektioner  • infektioner med koagulasnegativa  stafylokocker • endokardit hos penicillinallergiker  • enterokolit orsakad av C. difficile (om metronidazol inte är lämpligt) • protesendokardit  (tsm med aminoglykosid)  • infektioner med â-laktamresistenta enterokocker. Användning teicoplanin (FASS): biomaterialassocierade infektioner med bakteriemi.Vancomycin tillsammans med aminoglykosid utgör risk för njurtoxicitet. Ototoxiskt. Red Man Syndrom, kan uppkoma om vancomycin infunderas för snabbt. Lång T½. Serumkoncentration ska följas. MRSA-preparat! Vissa enterokocker!

Proteinsynteshämmare

Makrolider

                                                    Erytromycin Roxitromycin Azitromycin Klaritromycin TelitromycinMakroliders användning: atypisk pneumoni (Mycoplasma pneumoniae, Chlamydia psittaci, Chlamydia pneumoniae, Legionella pneumophila) • genital klamydia • pertussis • klaritromycin vid atypiska mykobakterier och H. pylori   Erytromycin (Ery-Max ®,  Abboticin ®) – förstahandsval  i makrolidgruppen. Känsliga: Streptokocker och pneumokocker,  Staphylococcus  aureus och koagulasnegativa stafylokocker, Arcanobacterium  haemolyticum,  Corynebacterium  diphteriae, Moraxella catarrhalis, Bordetella pertussis, campylobacter,  Chlamydia trachomatis, pneumoniae och psittaci, Mykoplasma pneumoniae, Ureaplasma urealyticum, Clostridium perfringens. Intermediära: Haemophilus influenzae. Resistenta: Enterokocker, Pasteurella multocida, gramnegativa tarmbakterier, Pseudomonas,  Clostridium difficile, anaeroba gramnegativa stavar, Mycoplasma hominis. Resistens förekommer (1-10%) hos betahemolytiska  streptokocker, pneumokocker  samt Staphylococcus  aureus. Resistens är vanlig (>10%) hos koagulasnegativa  stafylokocker.   Roxitromycin (Surlid ) – andrahandsval  i gruppen, ges när erytromycin har interaktion eller orsakar oacceptabla GI-biverkningar. Känsliga: Streptokocker och pneumokocker,  Staphylococcus  aureus och koagulasnegativa, stafylokocker, Arcanobacterium  haemolyticum,  Corynebacterium  diphteriae, Moraxella catarrhalis, Campylobacter,  Chlamydia trachomatis, pneumoniae och psittaci. Mycoplasma pneumoniae, Ureaplasma urealyticum, Clostridium perfringens. Resistenta: Enterokocker, Haemophilus influenzae, Pasteurella multocida, Gramnegativa tarmbakterier och Pseudomonas,  Clostridium difficile, Anaeroba gramnegativa stavar, Mycoplasma hominis   Azitromycin (Azitromax ®) – genital klamydia. Känsliga: Streptokocker,  pneumokocker,  Staphylococcus  aureus och koagulasnegativa stafylokocker, Arcanobacterium  haemolyticum,  Corynebacterium  diphteriae, Clostridium perfringens, Peptokocker, peptostreptokocker, Haemophilus ducreyi, Moraxella catarrhalis, Gonokocker, Propionibacterium  acnes, Mycoplasma pneumoniae och hominis, Ureaplasma urealyticum, Chlamydia trachomatis, pneumoniae och psittaci, Legionella spp. Intermediära: Haemophilus influenzae, parainfluenzae.  Resistenta: Enterokocker, Gramnegativa tarmbakterier, Pseudomonas,  Clostridium difficile, Anaeroba gramnegativa stavar   Klaritromycin (Klacid ) – H. pylori, atypiska mykobakterier. Känsliga: Streptococcus grupp A, Streptococcus grupp B, Streptococcus grupp C, F, G, Moraxella catarrhalis, Pasteurella multocida, Legionella spp. Bacteroides spp. Peptococcus/Peptostreptococcus spp. Clostridium spp., förutom C. difficile. Fusobacterium spp. Mycoplasma pneumoniae, Chlamydia trachomatis Chlamydia pneumoniae. Arter  för vilka förvärvad resistens kan vara ett problem: Staphylococcus  aureus, meticillin- känsliga. Streptococcus pneumoniae, Haemophilus influenzae, Helicobacter pylori. Förvärvade resistenta mikroorganismer: Enterococcus spp. Staphylococcus  aureus, meticillin- eller erytromycin-resistenta, Mycobacterium  tuberculosis   Telitromycin (Ketek ®) – många interaktioner Känsliga: Staphylococcus  aureus meticillinkänsliga  (MRSA), Lancefield-grupp  C och G ( ß – hemolytiska) streptokocker, Streptococcus agalactiae, Streptococcus pneumoniae, Streptokocker i viridansgruppen,  Legionella pneumophila, Moraxella catarrhalis, Chlamydophila  pneumoniae, Chlamydia psittaci, Mycoplasma pneumoniae. Arter  för vilka förvärvad resistens kan vara ett problem: Staphylococcus  aureus meticillinresistent (MRSA), Streptococcus pyogenes, Haemophilus influenzae (intermediärt känslig), Haemophilus parainfluenzae  (intermediärt känslig). Inneboende resistent organism: Acinetobacter,  Enterobacter, Pseudomonas.  Bland MRSA är andelen av MLSBc resistenta stammar mer än 80%, telitromycin är inte aktiv mot MLSBc.Makrolid bör ej ges till gravida första 3 månaderna.   GI-biverkningar  (diarré, knipsmärtor och illamående är vanligt, fr a erytromycin).

Klormafenikol

        KloramfenikolKloramfenikol (Kloramfenikol-succinat ®) Känsliga: Pneumokocker,  Meningokocker,  Haemophilus influenzae, E coli, Salmonella och Shigella. Resistenta: Acinetobacter,  Pseudomonas,  Stenotrophomonas maltophilia. Använding: Restriktiv användning (se biverkningar). Hjärnabscess/meningitis hos patient med typ 1 penicillinallergi  • ricketssios.Ej till gravida i slutet av graviditet (risk för Gray Baby syndrom). Allvarliga biverkningar: Irreversibel aplastisk anemi (dosoberoende).  Benmärgs- depression (vid totaldos > 30g)

Linkosamider

          Klindamycin (po, pe)Klindamycin (Dalacin ®) Känsliga: Streptokocker och pneumokocker,  Staphylococcus  aureus och koagulasnegativa stafylokocker, Corynebacterium  diphteriae, Anaeroba bakterier inklusive anaeroba kocker, Clostridium perfringens, Bacteroides och Fusobacterium. Resistenta: Enterokocker, Gramnegativa aeroba bakterier, Clostridium difficile, Mycoplasma pneumoniae, Chlamydia. Användning: recidiverande streptokocktonsillit  • nekrotiserande  fasciit (tsm med bensylpenicillin  • streptokocksepsis  • S. aureus-infektion  hos penicillinallergiker  • blandinfektioner  med stafylokocker • hud- och mjukdelsinfektion  • tandinfektion • anaeroba bukinfektioner (tsm med preparat mot gramnegativa aerober) • hidroadenit.Antagoniserar erytromycin, skall ej ges samtidigt. Resistens förekommer (1-10%) streptokocker, pneumokocker samt Staphylococcus  aureus och är vanlig (>10%) hos koagulasnegativa  stafylokocker. Viss korsresistens föreligger mellan klindamycin och makrolider.

Tetracykliner

                                          Tetracyklin Doxycyklin Lymecyklin Tigecyklin (Tigecyklin är egentligen en glycylcyklin, men liknar tetracyklinerna strukturellt)Tetracykliners användning: prostatit • salpingit • uretrit • borrelia • mycoplasma och chlamydiainfektioner • akut exacerbation av kronisk bronkit • acne vulgaris.   Tetracyklin (Tetracyklin ®) Känsliga: Betahemolytiska  streptokocker grupp A, C och G, Pneumokocker, Staphylococcus aureus, Moraxella catarrhalis, Haemophilus influenzae, Pasteurella multocida, Fransicella tularensis och Brucella, Borrelia burgdorferi, Propionibacterium acnes, Mycoplasma pneumoniae, Ureaplasma urealyticum, Chlamydia trachomatis, psittaci och pneumoniae, Rickettsia, Coxiella burnetii. Resistenta: Betahemolytiska  streptokocker grupp B, enterokocker, Gonokocker, meningokocker,  gramnegativa tarmbakterier, Pseudomonas,  Anaeroba bakterier inklusive Bacteroides fragilis och Clostridium difficile.   Doxycyklin (Doxyferm ®) Vanligast i gruppen. Känsliga: Betahemolytiska  streptokocker grupp A, C och G. Pneumokocker. Staphylococcus  aureus. Moraxella catarrhalis. Haemophilus influenzae. Pasteurella multocida. Fransicella tularensis och Brucella. Borrelia burgdorferi. Mycoplasma pneumoniae. Ureaplasma urealyticum. Chlamydia trachomatis, psittaci och pneumoniae. Rickettsia, Coxiella burnetii. Resistenta: Betahemolytiska  streptokocker grupp B, enterokocker. Gonokocker, meningokocker.  Gramnegativa tarmbakterier. Pseudomonas. Anaeroba bakterier inklusive Bacteroides fragilis och Clostridium difficile. Resistens förekommer (1–10%) hos pneumokocker,  Haemophilus influenzae samt Staphylococcus aureus och är vanligt (>10%) hos betahemolytiska  streptokocker grupp A. Korsresistens föreligger mellan samtliga tetracyklinderivat.  Resistensen är ofta plasmidmedierad.   Lymecyklin (Tetralysal ®) Omvandlas till tetracyklin i kroppen. Känsliga: Betahemolytiska  streptokocker grupp A, C och G, Pneumokocker, Staphylococcus  aureus, Moraxella catarrhalis, Haemophilus influenzae, Pasteurella multocida, Fransicella tularensis och Brucella, Propionibacterium  acnes, Mycoplasma pneumoniae, Ureaplasma urealyticum, Chlamydia trachomatis, psittaci och pneumoniae, Rickettsia, Coxiella burnetii. Resistenta: Betahemolytiska  streptokocker grupp B, enterokocker, Gonokocker, meningokocker,  Gramnegativa tarmbakterier, Pseudomonas, Anaeroba bakterier inklusive Bacteroides fragilis och Clostridium difficile.   Tigecyklin (Tygacil ®) – ges vid tetracyklinresistens Enterococcus spp. Staphylococcus  aureus, Staphylococcus  epidermidis, Staphylococcus haemolyticus, Streptococcus agalactiae, Streptococcus anginosus gruppen* (inkluderar S. anginosus, S. intermedius och S. constellatus), Streptococcus pyogenes, Viridans streptokocker, Citrobacter freundii, Citrobacter koseri, Escherichia coli, Klebsiella oxytoca, Clostridium perfringens, Peptostreptococcus spp. Prevotella spp. Arter  där förvärvad resistens kan vara ett problem: Acinetobacter baumannii, Bacteroides fragilis gruppen, Burkholderia cepacia, Enterobacter aerogenes, Enterobacter cloacae, Klebsiella pneumoniae, Morganella morganii, Proteus spp. Providencia spp. Serratia marcescens, Stenotrophomonas maltophilia, Bacteroides fragilis gruppen. Naturligt resistenta arter: Gramnegativa aeroba: Pseudomonas  aeruginosa. Användning: komplicerade hud- och mjukdelsinfektioner • komplicerade intraabdominella  infektioner.Tetracyklin deponeras i ben och tänder, ska därför inte ges till patient < 8 år eller gravida. Kan ges till ammande. Fototoxisk biverkning, solexponering bör undvikas.   Tetracykliner får ej ges till gravida i 2:a eller 3:e trimester, ej heller till barn under 8 år, såvida sträng indikation inte föreligger. Inlagras i det växande skelettet samt risk för emaljhypoplasi.
   Tigecyklin bör ej ges till patienter under 18 år, ej till gravida eller ammande. Biverkningar: Illamående och kräkningar.

Aminoglykosider

                                    Gentamicin (Garamycin ®,  Gensumycin ®) Amikacin (Biklin ®) Netilmicin (Netilyn ®) Tobramycin (Nebcina ®)Användnig: tsm med â-laktam vid infektion hos neutropena patienter • tsm med â- laktam/vancomycin vid endokardit • sepsis med gramnegativ • Pseudomonas.   Gentamicin (Garamycin ®,  Gensumycin ®) Känsliga: Staphylococcus  aureus och koagulasnegativa  stafylokocker, Haemophilus influenzae, E coli, Klebsiella, Enterobacter, Serratia, Citrobacter, Proteus, Acinetobacter, Pseudomonas,  Salmonella och Shigella Resistenta: Streptokocker,  pneumokocker  och enterokocker, Meningokocker,  Burkholderia cepacia och Stenotrophomonas maltophilia, Legionella Anaeroba bakterier inklusive Bacteroides och Clostridium difficile Chlamydia och Mycoplasma   Amikacin (Biklin ®) Känsliga: Staphylococcus  aureus och koagulasnegativa  stafylokocker. Haemophilus influenzae. E coli, Klebsiella, Enterobacter, Serratia, Citrobacter, Proteus, Providencia. Acinetobacter.  Pseudomonas.  Salmonella och Shigella. Resistenta: Streptokocker,  pneumokocker  och enterokocker. Meningokocker.  Burkholderia cepacia och Stenotrophomonas maltophilia. Legionella. Anaeroba bakterier inklusive Bacteroides och Clostridium difficile. Chlamydia och Mycoplasma. Resistens förekommer (1- 10%) hos Pseudomonas  aeruginosa och är vanlig (>10%) hos koagulasnegativa stafylokocker.    Netilmicin (Netilyn ) Känsliga: Staphylococcus  aureus och koagulasnegativa  stafylokocker, Haemophilus influenzae, E coli, Klebsiella, Enterobacter, Serratia, Citrobacter, Proteus, Acinetobacter, Pseudomonas,  Salmonella och Shigella. Resistenta: Streptokocker,  pneumokocker  och enterokocker, Meningokocker,  Burkholderia cepacia och Stenotrophomonas maltophilia, Legionella, Anaeroba bakterier inklusive Bacteroides och Clostridium difficile, Chlamydia och Mycoplasma. Resistens förekommer (1-10%) hos Pseudomonas  aeruginosa och är vanlig (>10%) hos koagulasnegativa  stafylokocker.   Tobramycin (Nebcina ) Känsliga: Staphylococcus  aureus och koagulasnegativa  stafylokocker, Haemophilus influenzae, E coli, Klebsiella, Enterobacter, Serratia, Citrobacter, Proteus, Acinetobacter, Pseudomonas,  Salmonella och Shigella. Resistenta: Streptokocker,  pneumokocker  och enterokocker, Meningokocker,  Burkholderia cepacia och Stenotrophomonas maltophilia, Legionella, Anaeroba bakterier inklusive Bacteroides och Clostridium difficile, Chlamydia och Mycoplasma.Ska ej ges till gravida.   Biverkningar: nefrotoxiskt och ototoxiskt. Därför koncentra- tionsbestämning i serum efter 8h uppföljes.   Snabbast avdödande av alla antibiotika! 100% renal eliminering. Ges vid svår sjukdom.   Smal terapeutiskt fönster; nefrotoxiskt och ototoxiskt.   Synergisk effekt med cellvägsantibiotika  som ökar genomtränglighet  för aminoglykosid!   Kräver aerob process för att tas upp av bakterier!

Fucidinsyra

          Fucidinsyra (po, pe)Fucidinsyra (Fucidin ®) Känsliga: Staphylococcus  aureus och koagulasnegativa  stafylococker, Corynebakterier, Clostridier, Peptostreptococker, Propionibacterium  acnes Resistenta: Gramnegativa,  Pseudomonas.  Resistens förekommer (1–10%) hos Staphylococcus  aureus samt corynebakterier  och är vanlig (>10%) hos koagulasnegativa stafylokocker samt betahemolytiska  streptokocker grupp A. Resistens kan utvecklas under pågående behandling hos stafylokocker. Användning: S. aureus-orsakad  osteomyelit, hud- eller mjukdelsinfektion  • vid MRSA och MRSE kombineras fucidinsyra med t ex klindamycin för att undgå resistens-utveckling • C. difficile-infektioner.Med risk för kernikterus ges preparatet ej sista 3 mån av graviditet.

Oxazolidinoner

Linezolid (po, pe) (effektlös på gramnegativa)Linezolid (Zyvoxid ®) Känsliga: S. aureus, koagulasnegativa stafylokocker (KNS), MRSA, S. agalactiae, S. pneumoniae, S. pyogenes, Grupp C streptokocker, Grupp G streptokocker, penicillinresistenta  streptokocker, E. faecalis, E. faecium (inkl vancomycinresistenta, VRE), C. perfringens, peptostreptokocker. Resistenta:  H. influenzae, M. catarrhalis, N. meningitidis, N. gonorrhoeae, Enterobacteriaceae, Pseudomonas. Användning: komplicerade hud- och mjukdelsinfektioner förorsakade av: MRSE, MRSA, VRE •  noskomial pneumoni • samhällsförv pneumoni.Kontraindicerat  hos patienter som står på MAO-hämmare.  GI- biverkningar (illamående, kräkningar, diarré),  myelo- suppression (anemi, leukopeni, trombocytopeni),  synnedsätt- ning. Mycket dyrt prep. 4 veckors behandling max.

Nitrofurantoin (po)

      Nitrofurantoin (po)Nitrofurantoin (Furadantin ®) Spektrum: effekt på Staphylococcus  saprophyticus,  Enterobacter, E. coli, Klebsiella, enterokocker. Resistenta: Proteus, Pseudomonas. Användning: nedre okomplicerad UVI • långtidsprofylax  vid recidiverande cystit. Biverkningar: Feber, hosta, interstitiella lunginfiltrat (reversibelt), leverpåverkan.  Liten biverkningsrisk  vid behandling av UVI.Kan ges till barn, gravida och ammande, men ej i omedelbar anslutning till förlossning (hemolytisk anemi). Ska ej ges om kreatinin- clearance är < 40ml/min.

Streptograniner

      Kinopristin + dalfopristinKinopristin + dalfopristin Preparatet består av komponenterna: (1) streptogramin A (dalfopristin, 70%) och (2) streptogramin B (kinopristin, 30%). Spektrum: grampositiva streptokocker, S. aureus, S. pyogenes, E. faecium (även vancomycinresistenta). Användning: VRE (vancomycinresistenta E. faecium), MRSA (om andra alternativ saknas) • nosokomial pneumoni, hud- och mjukdelsinfektioner av grampositiva som är känsliga.Levermetabolism,  cytokrom P450 3A4, interaktionsrisk  hög. Biverkningar: hepatiska, hematologiska,  muskulära, renala, kärlirritation, lokala tromboflebiter vanligt (helst ges i CVK), GI- biverkningar, artralgi.

DNA-hämmare

Imidazoler

      Metrinodazol TinidazolMetronidazol / Tinidazol (Elozyl ®,  Flagyl ®,  Fasigyn ®) Spektrum: C. difficle, C. perfringens, Peptostreptokocker, Bacteroides (inkl B. fragilis), Fusobacterium,  Prevotella, G. vaginalis, H. pylori. Protozoer: Entamoeba histolytica, Giardia intestinalis, Trichomonas vaginalis. Resistenta: aeroba bakterier, Actinomyces, mikroaerofila streptokocker, Propionibacterium. Användning: fhv vid C. difficile-diarré • preoperativ profylax vid abdominell kirurgi • urogenital infektion med T. vaginalis • amöbiasis • giardiasis.Hos vissa kan en disulfiram- liknande effekt uppstå. Alkohol bör undvikas under behandling och en dag efter avslutad behandling (antabus effekt).

Fluorokinoloner

                                                                                    Ciprofloxacin Norfloxacin Moxifloxacin Levofloxacin OfloxacinSpektrum: Alla kinoloner har god effekt på gramnegativa aeroba, t ex Campylobacter, Salmonella, Enterobacteriaceae, Shigella, Yersinia, H. influenzae. Ciprofloxacin och Levofloxacin god effekt på: P. aeruginosa och L. pneumophila. Moxifloxacin: flesta grampositiva och anaeroba (ej enterokocker).  Norfloxacin: bäst effekt mot gramnegativa.   Norfloxacin – (po,  Norfloxacin ®,  Lexinor ®) Användning: shigelladysenteri  • komplicerad nedre/övre UVI • diarréprofylax vid resa. Känsliga: Gonokocker, Moraxella, Haemophilus, Legionella, Pasteurella multocida, E coli, Citrobacter, Klebsiella, Enterobacter, Serratia, Proteus, Morganella, Acinetobacter, Pseudomonas,  Aeromonas, Salmonella, Shigella, Campylobacter,  Yersinia, Vibrio. Intermediära: Enterokocker, Staphylococcus  aureus, Staphylococcus  saprophyticus, Koagulasnegativa  stafylokocker, Stenotrophomonas maltophilia. Resistenta: Streptokocker, Anaeroba bakterier inklusive Bacteroides och Clostridium difficile, Treponema pallidum.   Ciprofloxacin – (pe, po,  Ciprofloxacin,  Ciproxin) Enda orala medlet mot Pseudomonas Användning: allvarlig komplicerad övre/nedre UVI, inkl pyelonefrit • prostatit • okomplicerad gonorré • enterit • peritonit • oralbehandling  av P. aeruginosa, även barn 5-17 år med cystisk fibros • engångsdos för meningokockprofylax • gramnegativ septikemi • allvarliga hud- och mjukdelsinfektioner med aeroba gramnegativa • osteomyelit med aeroba gramnegativa. Känsliga: Bacillus anthracis, Citrobacter spp., Haemophilus influenzae, Moraxella spp., Moraxella catarrhalis, Morganella spp., Proteus spp., Proteus vulgaris, Salmonella spp., Serratia spp., Shigella spp., Vibrio spp., Yersinia enterocolitica, Legionella pneumophila. Arter  för vilka förvärvad resistens kan vara ett problem: Enterococcous  faecalis, Staphylococcous  aureus (meticillinresistent,  MRSA, resistensgrad > 50 % i ett eller fler länder), Staphylococcous  aureus (meticillinkänslig),  Streptococcus agalactiae, Streptococcus pneumoniae, Streptococcus pyogenes. Acinetobacter spp., Burkholderia cepacia, Campylobacter  spp., Citrobacter freundii, Enterobacter spp., Enterobacter cloacae, Escherichia coli, E. coli (ESBL producerande,  resistensgrad > 50 % i ett eller fler länder), Klebsiella oxytoca, Klebsiella pneumoniae, Klebsiella pneumoniae (ESBL-producerande, resistensgrad > 50 % i ett eller fler länder ), Morganella morganii, Neisseria gonorrhoeae, Proteus mirabilis, Pseudomonas  aeruginosa, Chlamydia spp., Mycoplasma pneumoniae. Organismer med nedärvd resistens: Enterococcus spp., Enterococcus faecium, Gramnegativa aerober: Stenotrophomonas maltophilia, Andra patogener: Treponema pallidum, Ureaplasma urealyticum, Bacteroides fragilis, Clostridium difficile. Det är mycket sannolikt att MRSA är resistenta mot ciprofloxacin och bör därför inte användas för att behandla misstänkt eller konstaterad MRSA-infektion  om inte det är känt att organismen är känslig.   Levofloxacin – (pe, po,  Tavanic) Användning: som ciprofloxacin men även samhällsförvärvad  atypisk pneumoni. Ej Pseudomonas.  Känsliga: Enterococcus faecalis, Staphylococcus  aureus meticillinkänsliga, Staphylococcus  haemolyticus meticillinkänsliga,  Staphylococcus  saprophyticus, Streptococci grupp C och G, Streptococcus agalactiae, Streptococcus pneumoniae, Streptococcus pyogenes. Acinetobacter baumannii, Citrobacter freundii, Eikenella corrodens, Enterobacter aerogenes, Enterobacter agglomerans, Enterobacter cloacae, Escherichia coli, Haemophilus influenze, Haemophilus para-influenze,  Klebsiella oxytoca, Klebsiella pneumoniæ, Moraxella catarrhalis beta+/beta-Morganella morganii, Pasteurella multocida, Proteus mirabili, Proteus vulgaris, Providencia rettgeri, Providencia stuartii, Pseudomonas  aeruginosa, Serratia marcescens. Bacteroides fragilis, Clostridium perfringens, Peptostreptococcus. Chlamydia pneumoniae, Chlamydia psittaci, Legionella pneumophila, Mycoplasma pneumoniae. Intermediära: Staphylococcus  hemolyticus methi- R, Burkholderia cepacia. Bacteroides ovatus, Bacteroides thetaiotamicron,  Bacteroides vulgatus, Clostridium difficile. Resistenta: MRSA.   Moxifloxacin – (i.v, po,  Avelox) Användning: oralbehandling  av luftvägsinfektion.  God effekt på Legionella, Mycoplasma, Chlamydia och penicillinresistenta  pneumokocker.  Alternativ vid penicillinresistenta pneumokocker  (ej till barn). Känsliga: Gardnerella vaginalis, Staphylococcus  aureus (meticillin-känsliga), Streptococcus agalactiae (Grupp B), Streptococcus milleri grupp (S. anginosus, S. constellatus och S. intermedius), Streptococcus pneumoniae, Streptococcus pyogenes (Grupp A), Haemophilus influenzae, Haemophilus parainfluenzae,  Klebsiella pneumoniae, Moraxella (Branhamella) catarrhalis, Anaeroba mikroorganismer, Fusobacterium  spp., Peptostreptococcus spp., Prevotella spp., Chlamydophila  (Chlamydia) pneumoniae, Chlamydia trachomatis, Coxiella burnetii , Legionella pneumophila, Mycoplasma genitalium, Mycoplasma hominis, Mycoplasma pneumoniae. Arter  för vilka förvärvad resistens kan vara ett problem: Staphylococcus  aureus (meticillin-resistent)+, Enterobacter cloacae*, Escherichia coli*, Klebsiella oxytoca, Neisseria gonorrhoeae. Naturligt resistenta arter:  Pseudomonas  aeruginosa, #ESBL-producerande stammar är vanligen resistenta mot fluorokinoloner. +Resistensfrekvens  > 50% i ett eller flera länder.   Ofloxacin – (po,  Tarivid) Känsliga: Gonokocker, Moraxella catarrhalis, Haemophilus influenzae, Legionella, Pasteurella multocida, E. coli, Citrobacter, Klebsiella, Enterobacter, Serratia. Proteus, Providencia och Morganella, Acinetobacter,  Pseudomonas,  Aeromonas, Chlamydia. Intermediära: Streptokocker,  pneumokocker  och enterokocker, Staphylococcus  aureus och koagulasnegativa  stafylokocker, Mycoplasma pneumoniae och Mycoplasma homonis, Chlamydia trachomatis. Resistenta:  Stenotrophomonas maltophilia. Anaeroba bakterier inklusive Bacteroides och Clostridium difficile. Treponema pallidum, Ureaplasma urealyticum. Resistens förekommer (1–10%) hos Staphylococcus  aureus, gramnegativa tarmbakterier samt Pseudomonas  aeruginosa och är vanlig (>10%) hos enterokocker, koagulasnegativa  stafylokocker, Burkholderia cepacia och Campylobacter.  Resistens kan utvecklas under pågående behandling.Kinoloner ska normalt ej ges till barn. Ej heller till gravida eller ammande. Driver resistensutveckling. Alla kinoloner är fototoxiska, solexponering undvikes under behandling.   Kan ge tendinit och CNS- biverkningar (sistnämnda ff a hos äldre).   Yrsel, öronsus, sömnrubbningar och evt konfusion kan förekomma, liksom kramper.   Ciprofloxacin har god penetration, inkl prostata.   Se FASS-länkar för mer info.

RNA-polymerashämmare (rifamyciner)

    Rifampicin (po, pe,  Rifadin ®,  Rimactan ®) Rifabutin (po,  Ansatipin ®)Spektrum: M. tuberculosis, streptokocker, stafylokocker, Corynebacterium,  H. influenzae, gonokocker, meningokocker,  L. monocytogenes.  Muterade M. tuberculosis har föranlett höggradig resistens runt om i världen. Användning: tuberkulos (tsm med isoniazid) • koagulasnegativa  stafylokockinfektioner, Rifabutin kan användas mot rifampicinresistenta M. tuberculosis.Ges ej till gravida. Evt levertoxiskt (reversibelt oftast). Många interaktioner. Tårar och urin blir rödfärgat. Alltid i kombinationsbehandling. Snabb resistensutveckling.

Folsyreantagonister

Trimetoprim, Trimetoprimsulfa  (Bactrim,  Eusaprim)Trimetoprims spektrum: Känsliga: Enterokocker, Staphylococcus  saprophyticus,  E coli, Enterobacter, Klebsiella, Proteus Resistenta: Betahemolytiska  streptokocker grupp B, Gonokocker, Acinetobacter, Pseudomonas,  Anaeroba bakterier. Resistens förekommer (1-10%) hos Staphylococcus saprophyticus.  Resistens är vanlig (>10%) hos gramnegativa tarmbakterier. Användning trimetoprim: aha vid okomplicerad cystit hos kvinnor • profylax vid recidiverande UVI.   Trimetoprimsulfas spektrum: Känsliga: Staphylococcus  aureus och koagulasnegativa stafylokocker, Streptokocker,  pneumokocker  och enterokocker, Listeria, Moraxella catarrhalis, Haemophilus influenzae och parainfluenzae,  E. coli, Klebsiella, Enterobacter, Proteus, Morganella morganii, Citrobacter, Serratia och Hafnia, Salmonella, Shigella, Stenotrophomonas maltophilia, Chlamydia. Intermediära: Haemophilus ducreyi, Providencia, Acinetobacter,  Aeromonas hydrophilia. Resistenta: Pseudomonas,  Legionella, Anaeroba bakterier inklusive Clostridium difficile, Mycoplasma. Även effekt på Toxoplasma gondii och Pneumocystis carinii. Användning trimetoprimsulfa: alternativ vid oral beh av pyeloefrit, nosokomial pneumoni, Pneumocystis carinii, profylax vid urologisk kirurgi, profylax vid bukkirugi (tsm med anaerobt medel). Andra/tredjehandsprep vid exacerbation av kronisk bronkit. Andra/tredjehandsprep vid övre UVI och otit.Ej till gravida. Sulfonamider: hudreaktioner och kan ge allvarliga febrila mukokutana syndrom (Steven Johnson’s syndrom, Lyell’s syndrom). Benmärgsdepression vid långtidsbehandling. Trimetoprim: hudreaktioner, aseptisk meningit (sällsynt) Många interaktioner.
EKG Lathund fickhandbok pdf ladda ner

Gratis fickhandbok

Gå med i vårt nyhetsbrev och få vår fickhandbok för EKG-tolkning!

Lär dig EKG-tolkning på riktigt