Ischemiska ST-sänkningar
ST-sänkningar till följd av akut ischemi har nästan alltid horisontell eller nedåtsluttande ST-sträcka (detta är ett krav). Den mest specifika av dessa är den horisontella ST-sänkningen som talar mycket starkt för ischemi (Figur 71). Kriteriet för att ställa diagnosen hjärtinfarkt är som följer.
EKG-kriterier för akut ischemi/infarkt:
Nytillkomna horisontella eller nedåtsluttande ST-sänkningar ≥0,5 mm i J punkten i minst två anatomiskt intilliggande avledningar.
Vid ischemiska ST-sänkningar brukar övergången från ST-sträcka till T-våg vara distinkt (och inte mjuk som den är normalt). Ischemiska ST-sänkningar förekommer både vid NSTE-AKS (NSTEMI) och STE-AKS (STEMI). Vid NSTE-AKS är ST-sänkningarna det primära fyndet. Vid STE-AKS är ST-sänkningarna reciproka förändringar till ST-höjningar i motstående avledningar. Reciproka ST-sänkningar ses alltså i avledningar vars betraktningsvinkel är ungefär motsatt till de med ST-höjningar.
ST-sänkningar med uppåtsluttande ST-sträcka orsakas sällan av akut ischemi men det finns ett undantag; om uppåtsluttande ST-sänkningar och prominenta T-vågor föreligger i merparten av bröstavledningarna kan det tyda på akut ocklusion i LAD. Detta kallas de Winters tecken (Figur 71).

Differentialdiagnoser vid ST-sänkningar
Se Figur 71 för samtliga differentialdiagnoser.
- Normalfysiologisk ST-sänkning ses efter fysiskt arbete och är uppåtsluttande, oftast <1 mm och normaliseras kort efter arbetet upphört. Se Arbets-EKG (Kliniskt arbetsprov).
- Hyperventilation kan också orsaka uppåtsluttande ST-sänkningar och även dessa är snabbt övergående när hyperventilationen upphört.
- Vid vänsterkammarhypertrofi, högerkammarhypertrofi, vänstergrenblock, högergrenblock och preexcitation är depolarisation (aktivering) av kammarna störd, vilket gör att även repolarisationen blir störd. Vid dessa tillstånd ses i princip alltid ST-sänkningar och T-vågsförändringar (sekundära ST-T-sänkningar) och de är således förväntade. Pacemaker som stimulerar i kammarmyokardiet ger också upphov till sekundära ST-T-förändringar.
- Digitalis (digoxin) ger generella bågformade ST-sänkningar.
- Sympatikuspådrag och hypokalemi kan ge ospecifika ST-sänkningar.
- Hjärtsvikt kan orsaka ST-sänkning i vänstersidiga avledningar (V5-V6, aVL och I) och dessa sänkningar är som regel horisontella eller nedåtsluttande.
- Supraventrikulära takyarytmier kan också ge ST-sänkningar. Dessa är vanligtvis horisontella eller aningen uppåtsluttande och tydligast i V4-V6. ST-sänkningar pga takyarytmi normaliseras när arytmin upphört.