Definition
Ett supraventrikulärt extraslag (SVES) uppstår om ett ektopiskt fokus i förmaken avfyrar en impuls (innan nästa sinusimpuls) som lyckas aktivera förmaken och därefter kammarna. Ett SVES består således av en komplett EKG-sekvens, dvs P-våg och QRS-komplex. SVES infaller tidigare än nästa sinusutlösta slag var väntat och ersätter dessutom det väntade sinusutlösta slaget (förklaring nedan).
Den extra aktiveringen av förmaken benämns förmaksextraslag. Förmaksextraslagets P-våg kännetecknas av följande:
Kammarkomplexets (QRS) utseende är normalt (QRS-tid <0.12 s) förutsatt att impulstransmission i höger och vänster skänkel är normal. Notera dock att extraslag som avfyras mycket tidigt kan påträffa en refraktär skänkel (oftast höger skänkel eftersom dennes refraktärperiod är längst) och då kan överledningen bli aberrant (se Aberrant överledning).
Ett SVES karaktäriseras av att intervallet mellan SVES och nästa sinusslag representerar en ofullständig paus. Detta innebär att SVES ersätter det närmast väntade sinusutlösta slaget och att det efterföljande sinusutlösta slaget inträffar tidigare. Följaktligen blir avståndet mellan de sinusutlösta slagen innan och efter SVES mindre än 2 RR-intervaller. Detta är illustrerat i Figur 36 A.
Förklaringen till detta är att förmaksextraslagets impuls även depolariserar sinusknutan, som då nollställs. Nästa sinusimpuls kommer att avfyras 1 RR-intervall efter nollställningen. Det går dock inte att se när sinusknutan nollställs (det sker inte omedelbart eftersom det tar tid för förmaksextraslagets impuls att färdas till sinusknutan). Resultatet blir att avståndet mellan SVES och nästa sinusslag är längre än 1 RR-intervall men avståndet mellan R-vågorna innan och efter SVES är mindre än 2 RR-intervaller. Se Figur 36.
Innehåll för medlemmar
Bli medlem och få tillgång till allt innehåll på sajten — alla artiklar, kurser och prov, utan begränsning. Det här avsnittet ingår i kursen EKG-boken.
Ovanliga varianter
Om förmaksextraslaget inte lyckas nollställa sinusknutan kommer pausen efter SVES att vara fullt kompensatorisk, vilket innebär att avståndet mellan R-vågorna innan och efter SVES utgörs av 2 RR-intervaller.
Det är mycket ovanligt att förmaksextraslaget inte lyckas nollställa sinusknutan och att sinusknutans väntade impuls (som normalt blockeras eftersom förmaksmyokardiet är refraktärt efter förmaksextraslaget) lyckas aktivera förmaken. Då uppstår ett interpolerat SVES, vilket alltså innebär att SVES ligger mellan två sinusutlösta slag och inga sinusutlösta slag har konkurrerats ut av SVES.
Atrial bigeminy innebär att varje sinusutlöst slag följs av ett SVES.
Klinisk relevans
SVES är mycket vanligt, även hos hjärtfriska individer. Prevalensen ökar med åldern och är vanligare hos hjärtsjuka. Ett par SVES per dag är normalt. Antal SVES ökar med emotionell stress, stimulantia (inkl kaffe och rökning) och hjärtsjukdomar, i synnerhet sådana som drabbar förmaken.
Om frekventa SVES avfyras vid snabb sinusrytm eller sinustakykardi kan en snabb och oregelbunden rytm uppstå. Detta skall man ha i åtanke vid differentialdiagnostik av takyarytmier (se nedan).
Behandling av supraventrikulära extraslag
SVES behandlas endast om symptomatiskt eller om det tenderar föranleda takyarytmier. Använd beta-blockerare (bisoprolol 5-10 mg x 1) eller kalciumantagonister.