Kliniska Manualer

EKG-kurvans komponenter

EKG-kurvans komponenter

EKG-kurvans komponenter

Figur 1. Den klassiska EKG-kurvan. Kammarkomplexet kallas även QRS-komplex, oavsett om det saknas någon av vågorna, Q, R eller S.
Figur 1. Den klassiska EKG-kurvan. Kammarkomplexet kallas även QRS-komplex (även om det saknas någon av vågorna Q, R eller S).

P-våg

P-vågen avspeglar förmakens depolarisation. Den isoelektriska linjen från P-vågens slut till QRS-komplexets början kallas PQ-sträckan och den avspeglar impulsfördröjningen i AV-noden. För att bedöma om impulsöverledning genom AV-noden är förlångsamad analyserar man PQ-tid, vilken är tiden från förmaksaktivering börjar till kammaraktivering börjar. P-duration och P-vågens utseende kan avslöja om det föreligger anatomiska förändringar i förmaken.

Kammarkomplex (QRS-komplex)

QRS-komplexet (Q-, R- och S-våg) avspeglar kamrarnas depolarisation. Eftersom vänster kammare är betydligt större än höger domineras QRS-komplexet av potentialer från vänster kammare. Alla tre vågorna ses inte alltid i en avledning, varför benämningen kammarkomplex är bättre än QRS-komplex. QRS-tid uppmäts från början till slut på kammarkomplexet och avspeglar hur snabbt kamrarna depolariseras. Om de depolariseras för långsamt (exempelvis pga defekta retledningsbanor) blir kammarkomplexen bredare.

ST-sträcka

ST-sträckan motsvarar platåfasen under kammarmyokardiets aktionspotential (fas 2). ST-sträckan måste studeras omsorgsfullt – särskilt vid bedömning av akut ischemi – eftersom den är förändrad vid en lång rad tillstånd. Vid ischemidiagnostik bedömer man om J punkten (punkten där kammarkomplexet slutar och ST-sträcka börjar) eller J-60 punkten (punkten belägen 60 millisekunder framför J-punkten) är höjd respektive sänkt i förhållande till baslinjen (även kallad nollnivån eller isoelektriska nivån). Om J punkten eller J-60 punkten är förhöjd jämfört med baslinjen kan akut ischemi föreligga. Själva baslinjen utgörs i första hand av slutet på PQ-sträckan och i andra hand (om PQ-sträckan är svårdefinierad) TP-sträckan.

T-våg

T-vågen avspeglar den snabba fasen i kammarcellernas repolarisation (fas 3) och T-vågsförändringar är vanliga vid en lång rad sjukdomstillstånd. Dessutom är T-vågsförändringar tämligen svåra att bedöma. Övergången från ST-sträcka till T-våg skall vara mjuk. T-vågen är vanligtvis något asymmetrisk med en brantare nedgående del.

U-våg och QT-tid

U-vågen är en positiv våg efter T-vågen. Den syns inte hos alla individer men om den föreligger är det oftast i V2-V4 (vanligare vid bradykardi). Det är oklart vad som ger upphov till U-vågen. QT-tid avspeglar den totala tiden för kamrarnas aktivering och återhämtning (mäts från början av QRS till slutet på T-vågen).

Innehållsförteckning

Gratis fickhandbok

Gå med i vårt nyhetsbrev och få vår fickhandbok för EKG-tolkning helt gratis.

Lär dig EKG-tolkning på riktigt