Klinisk bakgrund
Astmakontroll bedöms i klinisk praxis oftast med symtomfrågeformulär som Asthma Control Test (ACT) eller GINA:s fyra symtomfrågor. Dessa mäter enbart aktuell symtombörda och saknar den andra dimensionen av kontroll som GINA och nationella riktlinjer betonar: exacerbationsrisk. En patient kan rapportera få symtom och ändå ha genomgått upprepade exacerbationer det gångna året, vilket innebär att ren symtomskattning systematiskt överskattar kontrollen. AIRQ togs fram för att slå samman båda domänerna i ett enda snabbt ja/nej-instrument, och därmed ge ett mer realistiskt underlag för behandlingsjustering och patientdialog.
Beräkning av AIRQ
AIRQ består av 10 lika viktade ja/nej-frågor. Sju frågor avser symtompåverkan under de senaste 2 veckorna och tre frågor avser risk under de senaste 12 månaderna. Varje "ja"-svar ger 1 poäng:
Poängen ger tre kontrollkategorier: 0 till 1 (välkontrollerad), 2 till 4 (inte välkontrollerad), 5 till 10 (mycket dåligt kontrollerad).
Instrumentet härleddes i en amerikansk tvärsnittsstudie av 442 patienter, 12 år och äldre, med läkardiagnostiserad astma, rekryterade från specialiserade allergi- och lungmottagningar och representerande samtliga GINA-svårighetsgrader [1]. Från en pool av 15 kandidatfrågor valde logistisk regression ut de 10 som bäst diskriminerade mellan kontrollnivåer, med ACT-poäng kombinerat med föregående års exacerbationshistorik som guldstandard. ROC AUC uppgick till 0,94 för att skilja välkontrollerad från inte välkontrollerad/mycket dåligt kontrollerad astma, och 0,93 för att skilja mycket dåligt kontrollerad från övriga [2]. Vid tröskeln 2 poäng var sensitiviteten 0,90 för att identifiera icke-välkontrollerad astma, och vid 5 poäng var specificiteten 0,96 för att identifiera mycket dåligt kontrollerad astma [2].
Tolkning i praktiken
| AIRQ-poäng | Kategori | Klinisk handling |
|---|---|---|
| 0–1 | Välkontrollerad | Upprätthåll nuvarande behandling. Återvärdera årligen eller vid symtomförändring. |
| 2–4 | Inte välkontrollerad | Granska adherens, inhalationsteknik och triggerexponering. Överväg stegvis behandlingseskalation enligt GINA. Identifiera vilka enskilda frågor som driver poängen: om riskfrågorna (orala kortikosteroider, akutbesök, självskattad kontroll) är positiva är exacerbationsrisken förhöjd även om symtomen är måttliga. |
| 5–10 | Mycket dåligt kontrollerad | Genomför omedelbar behandlingsjustering. Utred differentialdiagnoser och komorbiditet (rhinit, GERD, obesitas-hypoventilation). Överväg remiss till specialist, särskilt vid oförändrad hög poäng trots optimerad steg 4-behandling. |
Ett poängvärde på 2 eller högre är förknippat med betydelsefullt ökad sannolikhet för framtida exacerbation [3]. I en longitudinell analys av 1 070 patienter förutsade baseline-AIRQ-kategori både kortsiktig (månad 0–3) och långsiktig (månad 4–12) exacerbationsförekomst, oavsett om patienten hade lindrig till måttlig eller svår astma (P < 0,001 för samtliga analyser) [3].
Validering och prestanda
Extern validering på tyska. En multicenterstudie i Tyskland inkluderade 300 patienter, 12 år och äldre, med läkardiagnostiserad astma, rekryterade från specialiserade astmacentra och allmänpraktiker [4]. Studien bekräftade de ursprungliga tröskelvärdena. AUC var 0,90 eller högre för att skilja välkontrollerad från inte välkontrollerad/mycket dåligt kontrollerad astma, och 0,89 eller högre för att skilja mycket dåligt kontrollerad från övriga, mätt mot både ACT och ACQ-6 kombinerat med exacerbationshistorik [4]. Prestandan var därmed något lägre än i härledningskohorten men fortfarande god.
Jämförelse med GINA:s symtomkontrollverktyg. I en analys av 1 064 patienter presterade AIRQ signifikant bättre än GINA SCT (fyra symtomfrågor) för att förutsäga ACT-kategori: AUC 0,90 mot 0,86 (P = 0,03) för välkontrollerad mot övriga, och AUC 0,91 mot 0,87 (P = 0,01) för mycket dåligt kontrollerad mot övriga [5]. AIRQ klassificerade färre patienter som välkontrollerade som samtidigt hade aktuell symtompåverkan (P < 0,01) eller genomgått exacerbationer föregående och kommande år (P < 0,001) jämfört med GINA SCT, ACT och läkarbedömning [5].
Konstruktvaliditet. I en observationsstudie av 1 112 patienter korrelerade AIRQ-poängen starkt med mini-AQLQ (r = −0,78), SGRQ (r = 0,74) och patientens självskattade kontroll (r = 0,69) [2]. Sämre AIRQ-kategori var associerad med sämre hälsorelaterad livskvalitet och fler adherensbarriärer, särskilt biverkningar av inhalerade kortikosteroider och oförmåga att betala för medicin [2].
Begränsningar
AIRQ är inte ett diagnostiskt instrument. Det förutsätter att astmadiagnosen redan är ställd och kan inte skilja astma från andra obstruktiva eller interstitiella lungsjukdomar. Patienter med samtidig KOL eller annan kronisk lungsjukdom exkluderades i valideringsstudierna, och instrumentets prestanda i denna grupp är inte belagd.
De tre riskfrågorna avser den senaste 12-månadersperioden, vilket innebär att AIRQ kan missa en patient som nyligen har försämrats men ännu inte haft tid att ackumulera exacerbationer. Omvänt kan en patient med historisk exacerbationsfrekvens men nu god symtomkontroll få en förhöjd poäng som överskattar den aktuella risken. Poängen är en ögonblicksbild av två tidshorisonter, inte en dynamisk riskmodell.
Alla frågor är lika viktade, vilket innebär att ett akutbesök på akutmottagningen och en enda dag med nattligt uppvaknande bidrar lika mycket till poängen. Kliniskt väger dessa olika tungt, och AIRQ bör därför tolkas fråga för fråga, inte enbart som en summa.
Härledningskohorten rekryterades från specialiserade mottagningar i USA, med en överrepresentation av kvinnor (70 procent) och vita patienter (78 procent) [2]. Den tyska valideringen hade liknande demografi med 61 procent kvinnor och en medianålder på 55 år, varav endast en patient var under 18 år [4]. Instrumentets prestanda för ungdomar i primärvård och för icke-vita populationer är mindre väl studerad.
AIRQ har utvecklats med ekonomiskt stöd från AstraZeneca, och flera författare i samtliga publicerade studier är företagsanställda [1, 2, 4]. Detta bör beaktas vid bedömning av oberoendet i resultaten.
Källor
- Murphy KR m.fl. Development of the Asthma Impairment and Risk Questionnaire (AIRQ): A Composite Control Measure. J Allergy Clin Immunol Pract 2020. PMID: 32387166
- Reibman J m.fl. Relationship Between Asthma Control as Measured by the Asthma Impairment and Risk Questionnaire (AIRQ) and Patient Perception of Disease Status, Health-Related Quality of Life, and Treatment Adherence. J Asthma Allergy 2023. PMID: 36636702
- McCann WA m.fl. Asthma Impairment and Risk Questionnaire predicts short- and long-term exacerbation occurrence across asthma severities. Ann Allergy Asthma Immunol 2026. PMID: 41876063
- Kanniess F m.fl. Validation of the German version of the Asthma Impairment and Risk Questionnaire (AIRQ). Pneumologie 2024. PMID: 38991526
- Chipps BE m.fl. Advancing assessment of asthma control with a composite tool: The Asthma Impairment and Risk Questionnaire. Ann Allergy Asthma Immunol 2024. PMID: 38494113