Kalcium är ett essentiellt jon som medverkar i benmetabolism, neuromuskulär funktion, koagulation och cellsignalering. Cirka 50 % av totalt Ca finns i joniserad form (biologiskt aktiv), medan ca 40 % är bundet till albumin och resterande komplexbundet med anjoner. Koncentrationen av totalt kalcium påverkas således inte bara av kalciumflöden utan även av albuminnivåer och andra bindningar. När albumin är lågt kan totalt kalcium bli för lågt trots att joniserat kalcium är normalt – detta kallas pseudohypokalcemi. För att bättre uppskatta den fysiologiskt aktiva kalciumnivån används ofta korrigerat kalcium.
Klinisk användning
Mål med att beräkna korrigerat kalcium är att:
- Undvika felaktig diagnos och behandling av hypokalcemi eller hyperkalcemi vid patologiska albuminnivåer (t.ex. vid leversjukdom, nefrotiskt syndrom, malnutrition).
- Underlätta bedömning av kalciumstatus när joniserat kalcium inte finns tillgängligt.
- Bedöma elektrolytstatus vid kritisk sjukdom, njursvikt, leversvikt.
I praktiken räknar man ut korrigerat kalcium när albumin är betydligt under eller över normalvärde, och använder resultatet för att avgöra om ytterligare utredning (t.ex. joniserad Ca) eller behandling krävs.
Begränsningar och praktiska aspekter
- Formeln är en uppskattning och gäller inte alla patientgrupper – särskilt inte kritiskt sjuka, patienter med stora pH-ändringar, förändrade globulinnivåer eller andra störningar i kalciumbindning.
- Korrigerat kalcium bör inte ses som lika exakt som joniserat kalcium, som är “gold standard” för bedömning av biologiskt aktivt kalcium.
- pH påverkar joniserad kalcium: alkalos ökar Ca-albumin-bindning och kan ge “funktionell hypokalcemi” trots normal totalt Ca/albumin.
- Nyare data visar att korrigerad kalcium inte nödvändigtvis förbättrar klassificering av Ca-status jämfört med totalt kalcium i alla populationer – särskilt vid mycket låg albumin.
Praktiska rekommendationer för kliniker
- Vid tolkning av totalt kalciumvärde, bör albumin kontrolleras samtidigt: om albumin är avvikande (<3.5 g/dL eller >4.5 g/dL) överväg att beräkna korrigerat kalcium.
- Använd formeln och tolka korrigerat kalcium tillsammans med klinisk bild, PTH, vitamin D, njurfunktion, elektrolyter och eventuella pH- eller proteinstörningar.
- Om korrigerat kalcium visar antingen tydlig hypo- eller hyperkalcemi – överväg ytterligare utredning (joniserad Ca, sköldkörtel/paratyreoidea, malignitet).
- Om patient är kritiskt sjuk, har signifikanta syra-bas-rubbningar eller abnormal proteinnivå – prioritera istället mätning av joniserad kalcium.