Vid AV-block III överleds inga impulser från förmak till kammare. Då föreligger så kallad atrioventrikulär dissociation (AV-dissociation). Patienten överlever om en ersättningsrytm (med ursprung distalt om hindret) uppkommer. AV-block III kan, men behöver inte, föregås av lägre grader AV-block. Se Figur 97.
Innehåll för medlemmar
Bli medlem och få tillgång till allt innehåll på sajten — alla artiklar, kurser och prov, utan begränsning. Det här avsnittet ingår i kursen EKG-boken.
P-vågorna har ingen relation till QRS-komplexen, som kan vara normala eller breddökade. P-vågorna har oftast konstant P-P-intervall och går rakt igenom EKG-remsan utan hänsyn till QRS-komplexen (de kan även dyka upp på ST-T-sträckan). Oftast är förmaksfrekvensen högre än kammarfrekvensen och då är diagnosen enkel.
Ibland föreligger dock isoarytmisk AV-block III vilket innebär att förmaksfrekvensen och kammarfrekvensen är lika och har man extra otur hamnar P-vågorna precis framför QRS-komplexen. Detta kan till och med simulera sinusrytm!
Ofta inträder nodal eller ventrikulär ersättningsrytm vilket ger smala respektive breda QRS-komplex. Båda ersättningsrytmerna är regelbundna. Nodal ersättningsrytm kan utgå både från AV-nod och His bunt (man kan inte särskilja detta på vanligt EKG). Kammarfrekvensen vid ventrikulär rytm är 20–40 slag/min. Vid nodal rytm är kammarfrekvensen cirka 40 slag/min. Nodala och i synnerhet ventrikulära rytmer är inte pålitliga pacemakers eftersom de kan upphöra stundtals eller till och med slockna helt. Dessutom är frekvensen låg vilket reducerar hjärtminutvolymen. Icke desto mindre hänger patientens liv på att ett sådant fokus uppkommer.
Differentiering mellan AV-block II och III
Ibland kan det bli svårt att differentiera AV-block II och III. Följande kan vara vägledande: