Om sinusknutans impuls uteblir ≥2 sekunder föreligger sinusarrest. Utebliven sinusimpuls under <2 sekunder definieras som sinushämning. Hjärtat är konstruerat så att ektopiska foci är kapabla att avfyra impulser om sinusimpulsen uteblir tillräckligt länge. Sådana foci kan fortsätta avfyra tills sinusimpulsen återkommit. Enstaka impulser från sådana foci leder till ektopiska slag (även kallat ersättningsslag). En ihållande rytm från ektopiskt fokus kallas ektopisk rytm (även kallat ersättningsrytm). I händelse av sinusarrest kan en ektopisk rytm vara livräddande, men ersättningsrytmer är inte tillförlitliga eftersom de kan upphöra. Vanligen utgår ektopiska slag och rytmer från någon av följande strukturer (se Kapitel 1, Latenta pacemakers):
Dessa ektopiska rytmer är regelbundna. En svimning till följd av sinusarrest kallas Adam-Stokes attack. Om ingen ersättningsrytm uppstår vid sinusarrest inträder asystoli.
Orsaker
Hög vagusaktivitet är godartat och den vanligaste orsaken till sinusarrest. Det drabbar oftast yngre som utsätts för emotionell stress, akut smärta eller annat som ger kraftigt vaguspåslag. I övriga situationer skall sinusarrest/sinushäning betraktas som onormalt och då finns följande differentialdiagnoser: sinusknutedysfunktion, läkemedelsbiverkning (diltiazem, verapamil, betablockerare, digitalis), hypoxi, myokardischemi/infarkt, hyperkalemi.
Innehåll för medlemmar
Bli medlem och få tillgång till allt innehåll på sajten — alla artiklar, kurser och prov, utan begränsning. Det här avsnittet ingår i kursen EKG-boken.
Behandling
Vagusorsakad arrest/hämning kräver ingen åtgärd (eventuellt övervakning 24 timmar). I övriga situationer behandlas det bakomliggande tillståndet och eventuell bradykardi. För behandlingsalternativ se sinusknutedysfunktion (SND).