EKG-test 6

Till vårdcentralen kommer en man som är 52 år gammal. Han arbetar som socionom men har fått lämna arbetet idag för att söka på vårdcentralen. Han har svårt att ta sig in genom dörren och vilar mot en vägg så snart han kommit in. Han ser onekligen besvärad ut och tar sig för bröstet med höger hand. På frågan om han har ont i bröstet svarar han nej, men han tycker det är tungt att andas och har en obehaglig känsla över bröstet och upp mot halsen. Under förra veckan var han hemma tre dagar från jobbet pga förkylning.

Status

• Allmäntillstånd: se ovan
• Hjärtfrekvens: 78/min med normala hjärtljud.
• Blodtryck: 135/90
• Andningsfrekvens 25/min med rena andningsljud.

EKG

Hur bedömer du EKG?

Detta EKG är registrerat på en hjärtmottagning. Patienten har hjärtsvikt sedan några år tillbaka. Han medicinerar med beta-blockerare, ACE-hämmare och furosemid. Orsaken till hjärtsvikten är enligt journalen hypertoni och klaffsjukdom. Patienten kommer idag för uppföljning av hjärtsvikt.

Hjärtfrekvensen är 95 slag/min.

Vad visar EKG?

Nästa patient är en 65-årig kvinna med depression och reumatoid artrit. Hon tar inga läkemedel i dagsläget men har tidigare medicinerat med antidepressiva och diverse antiinflammatoriska läkemedel mot artrit. Hon ankommer till akutintaget med obehagskänsla i vänster arm, hals, käke och tyngdkänsla över bröstet. Symptomen debuterade för cirka 1 timma sedan och var som värst 10 minuter innan ankomst till akutmottagningen. Hon röker inte och har varit fysiskt aktiv under hela livet, trots (eller tack vare) sin reumatism.

Status

• Du undersöker allmäntillstånd, hjärta, lungor, perifera pulsar, palperar och provocerar thoraxväggen samt buken. Du finner inget anmärkningsvärt förutom en något oregelbunden hjärtrytm på cirka 80 slag/min.

EKG

Hur bedömer du kvinnans tillstånd?

En 43-årig man som arbetar inom byggbranschen ankommer till akutintaget efter ett slagsmål på arbetsplatsen. Han är lite blek, kallsvettig och orolig. I ansiktet syns flera hematom, varav ett blöder. Mannen är orolig och uppjagad, varför han har svårt att lämna en anamnes. Det är dock uppenbart att han är allmänpåverkad och har en obehagskänsla över bröstet.

Status

• Hjärta: regelbunden rytm 110 slag/min. Inga hörbara bi- eller blåsljud.
• Andningsfrekvens 20 / min, inga biljud.
• Blodtryck: 130/75
• Temp: 37.5 grader C
• POX (syrgasmättnad): 98% med 2 L syrgas på grimma.
• Allmäntillstånd: orolig, kallsvettig och eventuellt lite blek. Obehagskänsla över bröstet.

EKG

Du noterar omedelbart ST-höjningar och hyperakuta T-vågor. Det rör sig troligen om en ST-höjningsinfarkt och därför tar du kontakt med PCI-lab som tar emot patienten omedelbart. Angiografi visade dock rena kranskärl och det fanns inga ocklusioner.  Tillståndet bedömdes vara stabilt och patienten lades in på HIA för övervakning. Ett ultraljud visar att vänster kammare ser vidgad ut distalt och där är också rörligheten nedsatt.

Vilken är den mest sannolika diagnosen?

Akuta koronara syndrom är ett samlingsbegrepp för tre tillstånd som orsakas av en akut ocklusion i ett kranskärl. Följande tre tillstånd ingår i akuta koronara syndrom:

1. Instabil angina pectoris
2. NSTEMI (icke ST-höjningsinfarkt)
3. STEMI (ST-höjningsinfarkt)

Akuta koronara syndrom orsakas av akuta blodproppar (atherotrombos) i ett kranskärl. Den absoluta merparten av alla  akuta koronara syndrom beror på att ett aterosklerotiskt plack (i ett kranskärl) brister eller skadas. Detta leder olyckligtvis till att trombocyter och koagulationsfaktorer skapar en tromb på platsen för bristningen/skadan.

Beroende på trombens lokalisation och storlek följer olika grader av ischemi. En tromb som som är belägen proximalt i kranskärlet orsakar generellt mer utbredd ischemi jämfört med en tromb som är distalt belägen. Trombens storlek är också av betydelse; en komplett tromb ockluderar hela kärlet vilket resulterar i mer uttalad ischemi än en partiell tromb (dvs en tromb som inte ockluderar hela kärlets öppning (lumen).

Det finns alltså tre diagnoser som ingår i akuta koronara syndrom:

1. Instabil angina pectoris
2. NSTEMI (icke ST-höjningsinfarkt)
3. STEMI (ST-höjningsinfarkt)

När man talar om septal, anterior, inferior och lateral ischemi, vad syftar man på egentligen?

Följande EKG registrerades på en 56-årig kvinna med ST-höjningsinfarkt. Det finns tydliga ST-höjningar och ST-sänkningar.

Vilken del (eller vilka delar) av vänster kammare är drabbad i detta fall?

EKG

En 31-årig kvinna söker på vårdcentralen för tredje gången med anledning av hjärtklappning. Samtliga föregående EKG har varit normala, men dagens EKG-remsa visar nya fynd.

Vad visar EKG och hur förklarar det hennes hjärtklappningar?

EKG

Detta EKG-registrerades på en 45-årig man som söker för att han upplever sig allt tröttare på dagarna. Han har inga kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. EKG är registrerat med pappershastighet 25 mm/s och du vet att då beräknar man hjärtfrekvensen genom att dividera 300 med antalet stora rutor mellan R-vågorna. Du räknar till 6 stora rutor mellan R-vågorna, varför hjärtfrekvensen blir:

300 / 6 = 50 slag/min.

Kan du förklara varför T-vågorna har två pucklar?

EKG