Tyreoideastatus är panelen TSH och fritt T4, som tillsammans klassificerar sköldkörtelfunktionen som normal, primärt eller sekundärt rubbad. Fritt T3 läggs till vid särskilda frågeställningar men ingår inte i den vanliga förstahandspanelen.
Indikation
Panelen beställs vid symtom förenliga med hypo- eller hypertyreos (trötthet, viktförändring, hjärtklappning, köldintolerans/värmeintolerans, obstipation/diarré), vid struma eller palpabel knöl på tyreoidea, som screening hos patienter med förmaksflimmer, oförklarad dyslipidemi eller depression, vid uppföljning av tyreoideabehandling (levotyroxin, tyreostatika), samt under graviditet vid känd eller misstänkt tyreoideasjukdom.
Ingående analyser
| Analys | Vad den speglar | Länk |
|---|---|---|
| TSH | Hypofysens tyreoideastimulerande hormon; känsligast enskild markör för sköldkörtelfunktion genom negativ återkoppling från perifert T4/T3 | TSH |
| Fritt T4 | Den fria, biologiskt aktiva fraktionen av tyroxin, sköldkörtelns huvudsakliga sekretionsprodukt | Fritt T4 |
| Fritt T3 (vid behov) | Den fria, mest aktiva formen av trijodtyronin; läggs till vid misstänkt T3-toxikos eller vid diskordant TSH/fritt T4-bild | — |
Tolkningsmönster
TSH är den känsligaste enskilda parametern eftersom hypofysen svarar logaritmiskt på små förändringar i perifert fritt T4 — därför beställs TSH ofta som förstahandstest, men fritt T4 krävs för att fastställa svårighetsgrad och särskilja primär från sekundär rubbning.
Högt TSH med lågt fritt T4 innebär manifest primär hypotyreos, vanligast orsakad av autoimmun tyreoidit (Hashimotos). Högt TSH med normalt fritt T4 innebär subklinisk hypotyreos, som kan följas eller behandlas beroende på TSH-nivå, symtom och antikroppsstatus. Lågt TSH med högt fritt T4 innebär manifest primär hypertyreos (Graves sjukdom, toxisk knölstruma, tyreoidit). Lågt TSH med normalt fritt T4 innebär subklinisk hypertyreos och bör kompletteras med fritt T3, eftersom isolerad T3-toxikos (förhöjt T3 med normalt T4) förekommer, särskilt vid tidig Graves sjukdom eller toxiskt adenom.
Lågt eller olämpligt normalt TSH tillsammans med lågt fritt T4 talar för sekundär (central) hypotyreos på grund av hypofys- eller hypotalamussjukdom — detta mönster ska aldrig feltolkas som normal funktion enbart för att TSH ligger inom referensintervallet, eftersom ett "normalt" TSH är olämpligt lågt i förhållande till det låga T4. Denna kombination kräver akut bedömning av hypofysfunktion, särskilt om samtidig kortisolbrist misstänks.
Diskordanta mönster (t.ex. högt TSH med högt fritt T4) är ovanliga och talar för TSH-producerande hypofysadenom eller tyreoideahormonresistens, och bör föranleda endokrinologkonsultation.
Felkällor och interferens
Akut svår sjukdom ("non-thyroidal illness"/"sick euthyroid syndrome") ger ofta lågt fritt T3, lågt eller normalt fritt T4 och lågt eller lågnormalt TSH utan verklig tyreoideasjukdom — tyreoideastatus bör om möjligt inte tas under pågående akut svår sjukdom om frågeställningen inte är akut. Biotintillskott i höga doser kan interferera med immunoassaymetoder för TSH och fritt T4 och ge falska resultat i båda riktningarna — anamnes på biotinintag bör efterfrågas vid oväntade eller diskordanta svar. Graviditet sänker fysiologiskt TSH under första trimestern (hCG har svag TSH-liknande effekt) och kräver graviditetsspecifika referensintervall. Heterofila antikroppar kan i sällsynta fall störa TSH-analysen. Nyinsatt eller nyligen justerad levotyroxindos kräver 6–8 veckor innan TSH stabiliserats och bör inte kontrolleras för tidigt.
Vidare utredning
Vid primär hypotyreos bör TPO-antikroppar analyseras för att bekräfta autoimmun genes. Vid primär hypertyreos bör TRAK (TSH-receptorantikroppar) och vid behov scintigrafi göras för att skilja Graves sjukdom från toxisk knölstruma och tyreoidit. Vid misstänkt sekundär rubbning bör övrig hypofysfunktion (kortisol, prolaktin, könshormoner) och MR hypofys övervägas. Vid palpabel knöl bör ultraljud tyreoidea och vid behov finnålspunktion utföras oavsett funktionsstatus.
Sammanfattning
Kombinationen TSH och fritt T4 klassificerar de flesta tyreoideafunktionsrubbningar tillförlitligt, medan fritt T3 och antikroppsanalyser läggs till riktat vid diskordanta fynd eller misstänkt autoimmun genes. Tolkningen kräver alltid hänsyn till akut sjukdom, graviditet och eventuell nyinsatt behandling.
Källor
- Jonklaas J m.fl. Guidelines for the treatment of hypothyroidism. Thyroid 2014. PMID: 25266247
- Ross DS m.fl. American Thyroid Association guidelines for diagnosis and management of hyperthyroidism. Thyroid 2016. PMID: 27521067
- Alexander EK m.fl. Guidelines of the American Thyroid Association for the diagnosis and management of thyroid disease during pregnancy. Thyroid 2017. PMID: 28056690
- Williams Textbook of Endocrinology. Elsevier.
