25 träffar

Normal trumhinna sedd genom otoskop
MediaOtoskopi och öronspolning
Normal trumhinna sedd genom otoskop

Otoskopisk vy av en normal, pärlgrå och halvgenomskinlig trumhinna med hammarskaftet, processus brevis, annulus fibrosus och den triangulära ljusreflexen i främre nedre kvadranten. Otoskopi och…

Aortaklaff normal trikuspid aortastenos
MediaAortastenos (AS)
Aortaklaff normal trikuspid aortastenos

Figur 2. Normal (trikuspid) aortaklaff med tre cuspar (RCC, NCC och LCC). Vid RCC avgår höger [kranskärl](https://ekg.nu/avsnitt/hjartats-kranskarl-och-relation…

AV-block II, typ 2 (Mobitz II)
MediaMediabiblioteket
AV-block II, typ 2 (Mobitz II)

Förmaksfrekvens cirka 100/min, kammarfrekvens cirka 50/min och normal PQ-tid på de överledda slagen; pappershastighet 25 mm/s.

Fyra situationer där pulsoximetern ger missvisande värde
MediaDyspné
Fyra situationer där pulsoximetern ger missvisande värde

Översikt över fyra kliniska situationer där saturationsmätaren inte kan lita på: kolmonoxidförgiftning där karboxyhemoglobin läses som oxyhemoglobin och siffran blir falskt normal, methemoglobinemi där värdet…

Wells score för djup ventrombos
MediaBensvullnad
Wells score för djup ventrombos

…Wells score för djup ventrombos med de tio kliniska variablerna och tolkningen: 0–1 poäng innebär låg sannolikhet där en normal D-dimer utesluter trombos…

Figur 1. Normalt EKG 8 dagar gammal flicka. Notera att el-axeln är högerförskjuten (negativt QRS i avledning I och positivt QRS i avledning II). R-vågorna är höga i V1–V3, där också negativa T-vågor ses. Det ses Q-vågor infernot (II, aVF, III) och lateralt (V5, V6). Detta är ett helt normalt EKG för barnets ålder.
Figur 4. Översikt av retledningssystemet och impulsens väg genom hjärtat. Till höger i bild syns pacemaker-hierarkin i hjärtat. Samtliga dessa strukturer har alltså automaticitet och kan därför etablera en rytm. Sinusknutan har högst egenfrekvens, vilket förklarar varför den sätter hjärtrytmen under normala omständigheter.
MediaIntroduktion till elektrokardiologi och EKG-tolkning
Figur 4. Översikt av retledningssystemet och impulsens väg genom hjärtat. Till höger i bild syns pacemaker-hierarkin i hjärtat. Samtliga dessa strukturer har alltså automaticitet och kan därför etablera en rytm. Sinusknutan har högst egenfrekvens, vilket förklarar varför den sätter hjärtrytmen under normala omständigheter.

…och kan därför etablera en rytm. Sinusknutan har högst egenfrekvens, vilket förklarar varför den sätter hjärtrytmen under normala omständigheter. Introduktion till elektrokardiologi och EKG-tolkning