Spirometri: utförande och tolkning av lungfunktion

Sammanfattning

Spirometri mäter hur mycket luft en person kan blåsa ut och hur snabbt. Det är basundersökningen vid utredning av dyspné, hosta och pip i bröstet och den enda undersökning som krävs för att fastställa luftvägsobstruktion. Obstruktion visas av en sänkt kvot mellan forcerad exspiratorisk volym på en sekund (FEV₁) och forcerad vitalkapacitet (FVC). Restriktion kan spirometri bara misstänka: bekräftelsen kräver mätning av total lungkapacitet (TLC) [1,2,3].

Värdet av undersökningen avgörs av kvaliteten på blåsen. Acceptabla manövrar kräver snabb start, ingen hosta eller läckage och en tydlig platå vid slutet av utandningen, och de två största värdena för FEV₁ och för FVC ska ligga inom 0,150 L från varandra [1]. Ett för tidigt avbrutet blås ger falskt låg FVC och därmed falskt normal kvot, vilket är en vanlig teknisk orsak till att obstruktion missas.

Tolkningen följer enligt ERS/ATS 2022 en fast ordning: jämför varje värde med referenspopulationens nedre normalgräns (LLN, z-värde −1,645), bestäm mönstret, gradera svårighetsgraden med FEV₁ som z-värde och bedöm sist reversibilitetstestet, där en ökning av FEV₁ eller FVC med mer än 10 procent av det predikterade värdet räknas som signifikant [2,3]. Referensvärden från Global Lung Function Initiative (GLI) är standard, och för personer som inte passar in i en etnisk grupp finns sedan 2022 rasneutrala GLI Global-ekvationer [4,5,6].

För KOL gäller en särregel: GOLD kräver kvot under 0,70 efter bronkdilatation och rekommenderar fortfarande den fasta gränsen, medan ERS/ATS använder nedre normalgräns. Den fasta gränsen överdiagnostiserar KOL hos äldre och underdiagnostiserar hos yngre, så en kvot nära 0,70 hos en person över 45 år ska tolkas mot LLN och kliniken [7,8,9]. I primärvården är en fullständigt ERS/ATS-godkänd undersökning inte alltid möjlig, men även en undersökning som inte når alla kriterier kan vara kliniskt användbar om kurvan granskas och tekniska fel utesluts [15].

Indikationer

• Utredning av kronisk hosta, dyspné, pip i bröstet eller nedsatt fysisk prestationsförmåga (dyspné: orsaker och utredning).
• Diagnos och uppföljning vid misstänkt eller känd astma eller KOL (astma hos vuxna, KOL).
• Riskgrupper med luftvägssymtom: rökare eller tidigare rökare, yrkesmässig exponering för damm, gas eller rök. GOLD anser att spirometri bör övervägas som fallfynd hos personer med symtom eller riskfaktorer, till exempel mer än 20 paketår, upprepade luftvägsinfektioner eller prematuritet, men inte hos symtomfria utan exponering [7].
• Bedömning av lungpåverkan vid systemsjukdom, vid behandling med lungtoxiska läkemedel och vid misstänkt interstitiell lungsjukdom (interstitiell lungsjukdom).
• Preoperativ bedömning vid känd lungsjukdom och uppföljning av behandlingseffekt och sjukdomsförlopp.

Kontraindikationer

Den forcerade manövern ökar trycket i bröstkorg, buk och skalle och belastar hjärtat. ATS/ERS 2019 förtecknar relativa hinder som ska vägas mot nyttan av undersökningen. Spirometrin avbryts om patienten får smärta [1].

Patienter med hinder som utesluter spirometri i primärvården kan testas på ett lungfunktionslaboratorium med mer erfarna operatörer och tillgång till akutstöd [1]. Spirometri kräver också att patienten förstår och följer instruktionerna: demens, uttalad hörselnedsättning och bristande samarbete ger oftast submaximala resultat. Säkerhetsrisken är låg. I en genomgång av 186 000 lungfunktionsundersökningar inträffade tillbud i fem av 10 000 undersökningar, oftast synkope och utan allvarlig skada [1].

Förberedelser och utrustning

Utrustning. Spirometern ska uppfylla ISO 26782 med högst ±2,5 procents mätfel, och volymen kontrolleras minst dagligen med en 3-liters kalibreringsspruta som töms minst tre gånger med olika flöden. Mätvärden rapporteras vid kroppstemperatur, omgivande tryck och mättad vattenånga (BTPS). Om filter används vid patientmätning ska det också användas vid kalibreringskontrollen [1]. En spirometer som inte kontrollerats kan avvika flera procent, vilket räcker för att flytta en patient över en diagnostisk gräns. Näsklämma, engångsmunstycke med bakteriefilter och stol med armstöd, utan hjul och med justerbar höjd så att fötterna når golvet, ingår i utrustningen [1].

Patientens uppgifter. Ålder, kön vid födseln, längd utan skor och vikt registreras före mätning, eftersom referensvärdena bygger på dem. Det är könet vid födseln och inte könsidentiteten som styr förväntad lungstorlek [1]. Om längden inte kan mätas, till exempel vid uttalad kyfos, kan armspann användas som mått, och det ska anges i svaret.

Läkemedel före undersökningen. Om syftet är diagnostiskt, med reversibilitetstest, ska bronkdilaterare sättas ut före mätningen. Vid uppföljning av pågående behandling ska patienten ta sin vanliga medicin, och det noteras i svaret. Inhalationssteroider och leukotrienantagonister behöver inte sättas ut. Uppehåll och kallelsetexten ges redan vid bokningen [1]. Uppehållstiderna nedan är hämtade ur tabell 8 i ATS/ERS 2019. Vid kombinationspreparat gäller uppehållstiden för den längst verkande substansen [1].

Enligt ATS/ERS 2019 ska patienten också undvika rökning, vaping och vattenpipa under 1 timme före undersökningen, hård fysisk ansträngning under 1 timme, berusningsmedel under 8 timmar och kläder som begränsar bröstkorgens och bukens rörelser. Detta ska anges redan vid bokningen och kontrolleras vid ankomsten [1]. Välsittande tandprotes lämnas i regel kvar i munnen, eftersom den ger tätare slutning kring munstycket, även om en större studie visade 0,080 L högre FVC utan protes [1]. Se bronkdilaterare för substansernas verkningstid.

Genomförande

Manövern har fyra faser: maximal inandning, en explosiv utandning ("blåst, inte blåsa"), fortsatt full utandning i högst 15 sekunder och en snabb maximal inandning tillbaka till full lungfyllnad [1]. Operatören coachar aktivt under hela utandningen. Kvalitetskrav för spirometri i primärvården har också behandlats i ett positionsdokument från Canadian Thoracic Society [14].

1. Förklara och demonstrera. Visa själv ett maximalt blås. Patienten sitter upprätt med axlarna något bakåt och hakan lätt lyft.
2. Sätt näsklämman och låt patienten sluta läpparna tätt utan att tungan blockerar munstycket.
3. Lugn andning några andetag, därefter maximal inandning till full lungfyllnad utan paus.
4. Explosiv utandning och fortsatt blås med uppmuntran ("fortsätt, fortsätt") tills platå nås.
5. Maximal inandning utan att lämna munstycket, så att flödesvolymkurvan sluts. Den inspiratoriska delen avslöjar extratorakal obstruktion och visar om patienten startade från full lungfyllnad.
6. Upprepa tills minst tre acceptabla manövrar finns, högst åtta försök hos vuxna. Fler försök ger trötthet. Avbryt om FEV₁ faller under 80 procent av första värdet eller om patienten blir yr [1].

Acceptabilitet. En manöver godkänns när alla villkor nedan är uppfyllda [1]:

Något minimikrav på utandningstiden finns inte längre. Kravet på 6 sekunder från 2005 års riktlinjer togs bort 2019, eftersom många äldre och patienter med obstruktion inte klarade det, men det ställer högre krav på operatören att bedöma om utandningen är fullständig [1].

Repeterbarhet. Skillnaden mellan det största och näst största värdet för FEV₁ och för FVC ska vara högst 0,150 L hos personer över 6 år. Rapportera högsta FEV₁ och högsta FVC, även om de kommer från olika manövrar, och beräkna kvoten av dessa [1].

Kvalitetsgradering. Operatören graderar FEV₁ och FVC var för sig med en bokstavsgrad (A är högsta graden, U betecknar användbara värden), och graden anger hur konsekventa blåsen var, inte hur friska lungorna är [1]. I en nederländsk studie av vardagsspirometri i primärvården uppfyllde endast 13 procent ERS/ATS-kriterierna, men över 88 procent bedömdes som kliniskt användbara av både allmänläkare och lungläkare. Överensstämmelsen om diagnosen mellan allmänläkare och lungläkare var däremot låg (kappa 0,39 respektive 0,44) [15]. Det talar för att tolkningen kräver kurvgranskning och inte enbart siffror.

Reversibilitetstest

Reversibilitetstestet kallas i ERS/ATS-dokumenten bronkdilaterande respons (bronchodilator responsiveness), eftersom "reversibilitet" antyder att obstruktionen helt försvinner. All diagnostisk spirometri bör göras både före och efter bronkdilaterare, eftersom en normal baslinje inte utesluter att patienten svarar på behandling [1].

Val av läkemedel, dos och väntetid ligger enligt ATS/ERS på det enskilda laboratoriets skriftliga protokoll [1,3]. Minst tre nya acceptabla manövrar ska göras efter bronkdilaterare.

Kriterium. Enligt ERS/ATS 2022 är responsen signifikant om FEV₁ eller FVC ökar med mer än 10 procent av det predikterade värdet, oavsett ålder [2,3]. Den äldre regeln (ökning med minst 12 procent och 200 mL jämfört med utgångsvärdet) används fortfarande på många håll, och ett svar ska därför alltid ange vilket kriterium som använts. Det nya kriteriet bygger på att överlevnaden var bättre hos patienter med obstruktion och ökning över cirka 8 procent av predikterat FEV₁. Det tar inte hänsyn till mätvariation och kan göra att patienter med stor relativ förbättring från ett lågt utgångsvärde inte når gränsen [3].

GOLD rekommenderar inte längre att graden av reversibilitet används för att skilja KOL från astma eller för att välja behandling, eftersom den varierar över tid hos samma patient. Obstruktion som helt försvinner efter bronkdilaterare är dock oförenlig med KOL [7].

Referensvärden och nedre normalgräns

GLI-ekvationer. Global Lung Function Initiative (GLI) publicerade 2012 spirometriska referensvärden för åldrarna 3 till 95 år, byggda på 97 759 friska icke-rökare från 72 centra i 33 länder. De finns för fyra etniska grupper (vita, afroamerikaner, nordöstasiater och sydöstasiater) samt en sammansatt ekvation för blandad eller annan härkomst [4]. År 2022 togs rasneutrala GLI Global-ekvationer fram. De passar ungefär lika bra som 2012 års sammansatta ekvation men har vidare normalgränser [5]. ATS rekommenderade 2023 att rasspecifika ekvationer ersätts med rasneutrala medelekvationer, med en uttrycklig varning för att detta kräver en bredare omvärdering av hur lungfunktionstester används i kliniska beslut [6]. Kontrollera vilka referensvärden din spirometer använder och ange dem i svaret. Se lungfunktionsundersökningar för en bredare genomgång.

Z-värde och nedre normalgräns. Z-värdet anger hur många standardavvikelser ett mätvärde ligger från förväntat värde för personens ålder, längd och kön. Nedre normalgränsen (LLN) motsvarar z-värde −1,645, det vill säga den femte percentilen: 90 procent av friska har z-värden mellan −1,645 och +1,645, och därmed hamnar 5 procent av friska under gränsen [2,3]. Procent av predikterat tar inte hänsyn till att spridningen varierar med ålder och längd. Fasta gränser som 80 procent av predikterat eller kvot 0,70 ger därför systematiska fel.

Fast kvot 0,70 eller LLN. Kvoten FEV₁/FVC sjunker med ålder även hos friska icke-rökare. I en analys av 40 646 vuxna föll LLN för kvoten under 0,70 vid medianålder 42 år hos män och 48 år hos kvinnor, och GOLD:s fasta gräns gav upp till 60 procent falskt positiva i hela populationer. Hos friska icke-rökare över 60 år klassades 17 till 45 procent av männen och 7 till 26 procent av kvinnorna som obstruktiva med GOLD:s kriterium [8]. En systematisk översikt fann inget stöd för att ett av kriterierna är klart bättre prognostiskt, men LLN fungerade bäst hos äldre med lindrig obstruktion och den fasta kvoten bäst vid svårare obstruktion. Om kriterierna är oense bör en alternativ diagnos övervägas [9].

GOLD 2023 motiverar den fasta gränsen med enkelhet, oberoende av referensvärden och att den använts i de studier som behandlingsrekommendationerna bygger på. Rapporten medger att den kan underdiagnostisera unga och överdiagnostisera äldre, särskilt vid lindrig sjukdom [7]. I praktiken: ställ KOL-diagnosen enligt GOLD med kvot under 0,70 efter bronkdilaterare, men tolka en kvot strax under 0,70 hos äldre utan symtom eller riskfaktorer med försiktighet och jämför med LLN. Om kvoten efter bronkdilaterare ligger mellan 0,60 och 0,80 vid en enstaka mätning bör spirometrin upprepas vid ett annat tillfälle. Är kvoten under 0,60 stiger den sällan spontant över 0,70 [7]. Se KOL.

Tolkning

Ordningen är mönster, svårighetsgrad och reversibilitet [2,3]. Tolka alltid undersökningens kvalitet först: granska kurvorna och uppgifterna om läkemedel, referensvärden och antal godkända manövrar.

flowchart TD
A["Godkänd spirometri: minst tre acceptabla och repeterbara manövrar"] --> B["Steg 1: FEV1/FVC jämfört med nedre normalgräns (z-värde −1,645)"]
B -->|"Under nedre normalgräns"| C["Obstruktivt mönster"]
B -->|"Normal eller förhöjd"| D["Steg 2: FVC och FEV1 jämfört med nedre normalgräns"]
D -->|"Båda normala"| E["Normal spirometri. Utesluter inte astma"]
D -->|"FVC eller FEV1 sänkt"| F["PRISm eller möjlig restriktion: mät TLC"]
C --> G["FVC normal: ren obstruktion"]
C --> H["FVC också sänkt: blandbild eller luftfångning, mät lungvolymer"]
G --> I["Steg 3: gradera med FEV1 som z-värde"]
H --> I
I --> J["Steg 4: reversibilitetstest, ökning av FEV1 eller FVC över 10 procent av predikterat"]

Figur 3. Tolkningsalgoritm för spirometri enligt ERS/ATS 2022 [2,3].

Mönster

Obstruktion. Obstruktion definieras som kvot under LLN. Spirometri räcker i regel för diagnosen. Lungvolymer visar ofta samtidigt hyperinflation (förhöjd FRC/TLC eller RV/TLC) eller luftfångning (enbart förhöjd RV/TLC), men krävs inte för att ställa diagnosen [2,3]. Hos långa, unga, friska vuxna kan en låg kvot med normal FEV₁ bero på dysanapsis, det vill säga ojämn tillväxt av luftvägar och lungparenkym, och vara en normalvariant [3].

Restriktion. Ett restriktivt mönster på spirometri är bara en misstanke. Enligt Aaron m.fl. (1 831 patienter) var det positiva prediktiva värdet för restriktion bara 58 procent vid sänkt FVC med normal eller förhöjd kvot, medan 97,6 procent av dem med normal vitalkapacitet inte hade restriktion [10]. En normal FVC gör alltså restriktion osannolik, men en sänkt FVC bevisar den inte. Sänkt FVC beror lika gärna på ofullständig utandning, luftfångning vid småluftvägssjukdom eller fetma. Vid misstänkt interstitiell lungsjukdom behövs mätning av lungvolymer och diffusionskapacitet (andningsmekanik och lungvolymer, gasutbyte och diffusion, lungfibros). Hos personer med grav fetma (BMI minst 40) kan TLC vara sänkt [3].

Blandbild. Låg kvot och låg TLC är blandad ventilatorisk störning. Vid låg kvot och låg FVC utan lungvolymer går det inte att skilja blandbild från obstruktion med luftfångning, och TLC är sänkt i ungefär tio procent av fallen [3].

PRISm och ospecifikt mönster

PRISm (preserved ratio impaired spirometry) innebär normal kvot men sänkt FEV₁ (och ofta FVC), vanligen definierat som kvot minst 0,70 med FEV₁ under 80 procent av predikterat. Tillståndet är vanligt: 8,5 procent i en poolad amerikansk kohort och 11,0 procent i UK Biobank [11,12]. Associationen med fetma, rökning och astma är stark, och PRISm hänger samman med symtom och sämre prognos. Justerad riskkvot för död av alla orsaker var 1,50 i den amerikanska kohorten och 1,61 i UK Biobank, och 12,2 procent av dem med PRISm i UK Biobank utvecklade obstruktion vid uppföljning [11,12]. En metaanalys av åtta kohorter med 40 699 personer med PRISm gav poolad riskkvot 1,71 för död av alla orsaker [13].

{
  "$schema": "https://vega.github.io/schema/vega-lite/v5.json",
  "width": "container",
  "height": 170,
  "data": {
    "values": [
      {"ordning": 1, "orsak": "Död av alla orsaker", "hr": 1.71, "lo": 1.51, "hi": 1.93},
      {"ordning": 2, "orsak": "Kardiovaskulär död", "hr": 1.57, "lo": 1.44, "hi": 1.72},
      {"ordning": 3, "orsak": "Respiratorisk död", "hr": 1.97, "lo": 1.55, "hi": 2.49}
    ]
  },
  "transform": [
    {"calculate": "format(datum.hr, '.2f') + ' (' + format(datum.lo, '.2f') + ' till ' + format(datum.hi, '.2f') + ')'", "as": "etikett"}
  ],
  "encoding": {
    "y": {
      "field": "orsak",
      "type": "nominal",
      "sort": {"field": "ordning"},
      "title": null,
      "axis": {"labelLimit": 200, "labelFontSize": 12}
    }
  },
  "layer": [
    {
      "mark": {"type": "rule", "color": "#0e7490", "strokeWidth": 2.5},
      "encoding": {
        "x": {"field": "lo", "type": "quantitative", "title": "Poolad riskkvot (HR) för PRISm jämfört med normal spirometri", "scale": {"domain": [1, 3]}, "axis": {"values": [1, 1.5, 2, 2.5, 3], "labelFontSize": 12, "titleFontSize": 12, "grid": true}},
        "x2": {"field": "hi"}
      }
    },
    {
      "mark": {"type": "point", "filled": true, "size": 90, "color": "#0e7490"},
      "encoding": {"x": {"field": "hr", "type": "quantitative"}}
    },
    {
      "mark": {"type": "text", "align": "left", "dy": -12, "fontSize": 12, "color": "#333333"},
      "encoding": {"x": {"field": "lo", "type": "quantitative"}, "text": {"field": "etikett"}}
    }
  ],
  "config": {"view": {"stroke": null}}
}

Figur 4. Poolade riskkvoter (HR med 95 procents konfidensintervall) för död vid PRISm jämfört med normal spirometri i en metaanalys av åtta populationskohorter [13].

PRISm är en epidemiologisk term som inte har någon egen ruta i ERS/ATS 2022:s spirometrialgoritm [3]. När TLC är mätt och normal vid låg FEV₁ och FVC med normal kvot talar man i stället om ospecifikt mönster (nonspecific pattern), som är stabilt hos ungefär två tredjedelar och går över i restriktion eller obstruktion hos ungefär en tredjedel [3]. PRISm är en varningssignal och ingen diagnos. Utred efter orsak: fetma, hjärtsvikt, neuromuskulär sjukdom, interstitiell lungsjukdom, småluftvägssjukdom eller submaximal ansträngning. Vid submaximal ansträngning kan flödesvolymkurvan visa en nedåtkonkav kurva i slutet av utandningen [3].

Svårighetsgrad

ERS/ATS 2022 graderar svårighetsgraden av obstruktion och restriktion efter FEV₁ som z-värde i tre nivåer, och gradering av diffusionskapacitet följer samma gränser. Graderingen bygger på sambandet med dödlighet och beskriver inte nödvändigtvis symtom eller exacerbationsrisk [2,3]. GOLD graderar KOL efter FEV₁ i procent av predikterat efter bronkdilaterare [7]. Systemen är olika konstruerade och raderna i tabellen motsvarar inte varandra: samma procent av predikterat motsvarar olika z-värden beroende på ålder, längd och kön.

Flödesvolymkurvans form

Kurvformen ger information som siffrorna inte ger. Granska den inspiratoriska delen: en avplanad inandningsskänkel eller platå i utandningen talar för central luftvägsobstruktion, och flödesvolymkurvan är särskilt användbar för att upptäcka och lokalisera övre luftvägsobstruktion [16].

Figur 6. Flödesvolymkurvans form vid olika typer av central luftvägsobstruktion (schematisk, utan skalvärden). Blå kurva visar utandning, röd inandning. Den streckade kurvan är den normala kurvan som referens. Efter [16].

Stämbandsdysfunktion misstas ofta för svårbehandlad astma. Titta alltid på inandningsdelen av kurvan innan behandlingen trappas upp.

Särskilda situationer

KOL. Spirometri efter bronkdilaterare krävs för diagnosen. GOLD anser att man vid uppföljning varken behöver eller bör sätta ut inhalerad medicin före spirometri [7]. Se KOL.

Astma. Normal spirometri mellan besvären utesluter inte astma, eftersom obstruktionen är variabel. Reversibilitet, PEF-variabilitet över flera veckor eller bronkprovokation med metakolin kan behövas, och ERS har publicerat en teknisk standard för metakolinprov [17]. Reversibilitet är inte liktydigt med astma: många med KOL visar också respons efter bronkdilaterare. Se astma hos vuxna.

Äldre. GLI-ekvationerna för spirometri gäller upp till 95 år, men referensvärden för lungvolymer saknas för personer över 80 år [3]. Kvoten FEV₁/FEV₆ kan vara ett alternativ när full utandning är svår att uppnå, eftersom FEV₆ är mer reproducerbar och mindre ansträngande än FVC [1].

Misstänkt interstitiell lungsjukdom. Spirometrin kan vara normal tidigt i förloppet. Lungvolymer och diffusionskapacitet behövs för att bedöma graden av påverkan.

Barn. Samma principer gäller, med lägre krav på repeterbarhet för barn upp till 6 år (0,100 L eller 10 procent av största värdet), men barnspirometri kräver särskild träning av operatören [1].

Uppföljning

Spara kurvor och värden: formen innehåller information som siffrorna saknar, och jämförelse över tid kräver att de äldre kurvorna finns kvar. Ange i svaret om patienten var medicinerad, vilka referensvärden som använts, hur många godkända manövrar som erhölls, kvalitetsgrad och om reversibilitetstest gjordes. Vid uppföljning av obstruktiv sjukdom kan serier med värden efter bronkdilaterare vara mer användbara än före [1]. Hur ofta spirometri upprepas styrs av sjukdom och kliniskt förlopp, till exempel vid försämring, efter behandlingsstart eller vid oklar diagnos. Förändring över tid bedöms mot individens egen variabilitet, och en enstaka förändring av FEV₁ kan ligga inom den biologiska variationen [2,3].

När remittera till lungfunktionslaboratorium

• Misstänkt restriktion, blandbild eller tydlig diskrepans mellan symtom och spirometri: mätning av lungvolymer och diffusionskapacitet.
• Misstänkt övre luftvägsobstruktion eller stämbandsdysfunktion, där kurvans form är avvikande.
• Normal spirometri med stark astmamisstanke: bronkprovokation eller variabilitetsmätning.
• Dyspné utan förklaring trots normal vilospirometri: ansträngningsprov eller ergospirometri (arbetsfysiologi).
• Teknisk svårighet, till exempel barn, kognitiv svikt eller patient som inte klarar manövern.
• Avvikelse som inte stämmer med kliniken efter att tekniska fel uteslutits: upprepa i lungfunktionslaboratorium innan diagnosen ställs.

Vanliga fallgropar

Vanliga frågor

Vad är normal FEV₁/FVC?

Det finns inget enskilt normalvärde. Nedre normalgränsen beror på ålder, längd och kön, och sjunker med åldern. Hos en 50-årig man ligger den ofta under 0,70, vilket är skälet till att ERS/ATS använder LLN (z-värde −1,645) i stället för en fast kvot [3,8].

Kan jag diagnostisera KOL utan bronkdilaterare?

Nej. GOLD kräver kvot under 0,70 efter bronkdilaterare. Är värdet mellan 0,60 och 0,80 vid en enstaka mätning bör spirometrin upprepas [7].

Räcker spirometri för att säga att patienten har restriktiv lungsjukdom?

Nej. Sänkt FVC med normal kvot bekräftar restriktion i drygt hälften av fallen. TLC måste mätas [10]. Normal FVC gör däremot restriktion osannolik.

Utesluter normal spirometri astma?

Nej. Spirometri mellan besvären kan vara normal, och även normal baslinje kan åtföljas av bronkdilaterande respons. Använd variabilitet över tid, reversibilitet eller bronkprovokation [1,17].

Hur många blås ska göras?

Minst tre acceptabla, helst repeterbara inom 0,150 L, och högst åtta försök hos vuxna [1].

Vilka referensvärden ska användas?

GLI-ekvationerna. Sedan 2022 finns rasneutrala GLI Global-ekvationer, som ATS rekommenderat i stället för rasspecifika [5,6]. Det viktiga är att referensvärdena anges i svaret och inte byts mitt under uppföljningen.

Källor

1. Graham BL m.fl. Standardization of Spirometry 2019 Update. An Official American Thoracic Society and European Respiratory Society Technical Statement. American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine 2019. PMID: 31613151
2. Stanojevic S m.fl. ERS/ATS technical standard on interpretive strategies for routine lung function tests. European Respiratory Journal 2022. PMID: 34949706
3. Barkous B m.fl. Routine pulmonary lung function tests: Interpretative strategies and challenges. Chronic Respiratory Disease 2024. PMID: 39644209
4. Quanjer PH m.fl. Multi-ethnic reference values for spirometry for the 3-95-yr age range: the global lung function 2012 equations. European Respiratory Journal 2012. PMID: 22743675
5. Bowerman C m.fl. A Race-neutral Approach to the Interpretation of Lung Function Measurements. American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine 2023. PMID: 36383197
6. Bhakta NR m.fl. Race and Ethnicity in Pulmonary Function Test Interpretation: An Official American Thoracic Society Statement. American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine 2023. PMID: 36973004
7. Agustí A m.fl. Global Initiative for Chronic Obstructive Lung Disease 2023 Report: GOLD Executive Summary. European Respiratory Journal 2023. PMID: 36858443
8. Swanney MP m.fl. Using the lower limit of normal for the FEV1/FVC ratio reduces the misclassification of airway obstruction. Thorax 2008. PMID: 18786983
9. van Dijk WD m.fl. Clinical relevance of diagnosing COPD by fixed ratio or lower limit of normal: a systematic review. COPD 2014. PMID: 23862613
10. Aaron SD m.fl. How accurate is spirometry at predicting restrictive pulmonary impairment? Chest 1999. PMID: 10084506
11. Wan ES m.fl. Association Between Preserved Ratio Impaired Spirometry and Clinical Outcomes in US Adults. JAMA 2021. PMID: 34905031
12. Higbee DH m.fl. Prevalence, risk factors, and clinical implications of preserved ratio impaired spirometry: a UK Biobank cohort analysis. Lancet Respiratory Medicine 2022. PMID: 34739861
13. Yang S m.fl. Association of preserved ratio impaired spirometry with mortality: a systematic review and meta-analysis. European Respiratory Review 2023. PMID: 37914194
14. Coates AL m.fl. Spirometry in primary care. Canadian Respiratory Journal 2013. PMID: 23457669
15. van de Hei SJ m.fl. Quality of spirometry and related diagnosis in primary care with a focus on clinical use. NPJ Primary Care Respiratory Medicine 2020. PMID: 32415077
16. Sarkar M m.fl. Use of flow volume curve to evaluate large airway obstruction. Monaldi Archives for Chest Disease 2022. PMID: 35130676
17. Coates AL m.fl. ERS technical standard on bronchial challenge testing: general considerations and performance of methacholine challenge tests. European Respiratory Journal 2017. PMID: 28461290