Body Roundness Index (BRI)

Klinisk bakgrund

BMI är den dominerande antropometriska markören för fetma men missar fettfördelningen. Två individer med samma BMI kan ha helt olika mängd visceralt fettvävnad, och det är just det viscerala fettet som bäst korrelerar med kardiovaskulär och metabol risk. Midjeomfång fångar central fetma bättre än BMI men korrigerar inte för att längre personer har större omfång av rent geometriska skäl. Midja-längd-kvot (waist-to-height ratio) är ett försök att hantera detta men bygger på ett enkelt linjärt förhållande. Body Roundness Index (BRI) togs fram för att modellera kroppen som en ellips och därmed integrera midjeomfång och längd till ett mått på kroppsform som bättre speglar visceralt fett än traditionella index [1]. Instrumentet är inte avsett som ett diagnostiskt test för en enskild individ utan som en kontinuerlig riskmarkör, särskilt användbar för populationsbaserad stratifiering och screening.

Beräkning av Body Roundness Index

BRI härleds ur en geometrisk modell där kroppen antas ha formen av en ellips där längden utgör halva storaxeln och midjeomfånget bestämmer lillaxeln via diametern $\text{midjeomfång}/(2\pi)$. Excentriciteten $e$ beräknas som:

$$e = \sqrt{1 - \left(\frac{\text{midjeomfång}/(2\pi)}{0{,}5 \times \text{längd}}\right)^2}$$

BRI erhålls genom en linjär transformation av excentriciteten till en mer lättolkad skala:

$$\text{BRI} = 364{,}2 - 365{,}5 \times e$$

där midjeomfång och längd anges i samma enhet. Ett värde nära 1 motsvarar en smal, cylindrisk kropp och högre värden indikerar rundare kroppsform. I NHANES-databasen var det lägsta observerade BRI cirka 1 och det högsta cirka 16 [1].

Härledningsstudien av Thomas m.fl. (2013) poolade tre databaser: NHANES III (6 439 vuxna med DXA-mätt kroppsfett), St. Luke's/Roosevelt Hospital i New York (MRI-mätt visceralt fettvävnad) samt Christian-Albrechts University i Kiel (MRI-mätt visceralt fettvävnad, använd för validering). Syftet var att relatera BRI till såväl procent kroppsfett som procent visceralt fettvävnad och att jämföra prediktionsförmågan med BMI, midjeomfång och höftomfång [1].

Tolkning i praktiken

BRI är en kontinuerlig variabel utan vedertagen diagnostisk brytpunkt för en enskild patient. I den stora NHANES-baserade mortalitetsstudien av Zhang m.fl. (2024) kategoriserades BRI i kvintiler och associationen med totaldödlighet följde ett U-format mönster [2]:

Dessa band är härledda ur en amerikansk populationsbaserad kohort och ska inte tolkas som diagnostiska trösklar för individen. De kan dock vägleda när BRI används som screeningmarkör: ett värde under cirka 3,4 eller över cirka 6,9 bör föranleda vidare bedömning av nutritionsstatus respektive kardiometabol riskprofil.

I en tvärsnittsstudie av Qiu m.fl. (2024) på 11 980 vuxna från NHANES 2007 till 2018 var den övre kvartilen av BRI (≥ 6,40) associerad med 83 procents ökad odds för diabetes eller prediabetes jämfört med den lägsta kvartilen (< 3,81) efter justering för ålder, kön, etnicitet och livsstelsfaktorer (OR 1,83, 95 % KI 1,29 till 2,58) [3]. Varje enhets ökning av BRI motsvarade 17 procents ökad odds för diabetes eller prediabetes (OR 1,17, 95 % KI 1,07 till 1,27) [3].

Validering och prestanda

I härledningsstudien förklarade kombinerad midje- och höftexcentricitet något mer av variansen i procent kroppsfett än BMI, midjeomfång eller höftomfång ensamma, men förbättringen var marginell [1]. För procent visceralt fettvävnad var midjeomfång den enskilt starkaste traditionella prediktorn, och excentricitetsbaserade modeller var jämförbara men inte överlägsna när kovariater som ålder och längd inkluderades [1].

I den externa valideringen av Zhang m.fl. (2024), baserad på 32 995 vuxna från NHANES 1999 till 2018 med medianuppföljning på 9,98 år, bekräftades en U-formad association mellan BRI och totaldödlighet [2]. Medel-BRI ökade från 4,80 till 5,62 under perioden, vilket speglar den ökande fetmaprevalensen i USA.

Den jämförande studien av Zhang m.fl. (2025) utvärderade BRI mot BMI och andra fetmaindex i tre prospektiva åldringskohorter: CHARLS (Kina, 5 768 deltagare), HRS (USA, 3 151) och ELSA (England, 3 016), samtliga med deltagare ≥ 45 år [4]. En multivariat Cox-modell med ålder, hypertoni, systoliskt blodtryck, BMI och BRI som prediktorer för incident kardiovaskulär sjukdom gav C-index 0,63 i träningskohorten (CHARLS), 0,663 i testkohorten (HRS) och 0,621 i den externa valideringskohorten (ELSA) [4]. BRI uppvisade starkare association med kardiovaskulär sjukdom än BMI i både tränings- och valideringskohorter, men modellens diskrimination var överlag måttlig [4].

I diabetesstudien av Qiu m.fl. (2024) hade BRI den högsta AUC (0,68) för prediktion av diabetes och prediabetes, jämfört med BMI, midjeomfång och ABSI [3]. Även här var diskriminationen måttlig och inte tillräcklig för att BRI ska kunna ersätta diagnostiska test.

Begränsningar

BRI bygger på antagandet att kroppens tvärsnitt vid midjan är cirkulär, vilket sällan stämmer i verkligheten. Modellen tar inte hänsyn till skillnader i muskelmassa, ålder eller etnicitet som påverkar relationen mellan kroppsform och visceralt fett. Härledningskohorten var övervägande amerikansk och tysk med begränsad representation av asiatiska populationer, vilket begränsar generaliserbarheten.

Instrumentet saknar vedertagna diagnostiska brytpunkter för individen. De band som rapporterats i litteratureen är populationsbaserade kvintil- eller kvartilgränser, inte kliniskt validerade trösklar. Att använda BRI som ett ensamt beslutsunderlag för att klassificera en patient som frisk eller sjuk är därför inte motiverat.

BRI korrelerar starkt med midjeomfång, och den marginala förbättringen i prediktionsförmåga jämfört med enklare mått som midja-längd-kvot är liten. I kliniskt akuta sammanhang eller hos patienter med ascites, graviditet eller bukkirurgi är midjeomfång inte tillförlitligt och BRI ska inte beräknas.

Källor

1. Thomas DM, Bredlau C, Bosy-Westphal A, m.fl. Relationships between body roundness with body fat and visceral adipose tissue emerging from a new geometrical model. Obesity (Silver Spring). 2013. PMID: 23519954
2. Zhang X, Ma N, Lin Q, m.fl. Body Roundness Index and All-Cause Mortality Among US Adults. JAMA Network Open. 2024. PMID: 38837158
3. Qiu L, Xiao Z, Fan B, m.fl. Association of body roundness index with diabetes and prediabetes in US adults from NHANES 2007–2018: a cross-sectional study. Lipids in Health and Disease. 2024. PMID: 39154165
4. Zhang Y, Wang Y, Qiao S, m.fl. Comparative performance of body roundness index and traditional obesity indices in predicting cardiovascular risk: machine learning insights from three prospective aging cohorts. Frontiers in Endocrinology. 2025. PMID: 41079193