Sammanfattning
Blodtryck är det tryck som blodet utövar mot artärväggen. Systoliskt tryck är det högsta trycket under hjärtats pumpfas, diastoliskt tryck det lägsta under fyllnadsfasen, pulstrycket är skillnaden mellan dem och medelartärtrycket är medelvärdet över hela hjärtcykeln. Det är medelartärtrycket som driver blodet genom organen, och det bestäms av minutvolymen och den totala perifera resistansen. Systoliskt och diastoliskt tryck bestäms dessutom av aortans och de stora artärernas elasticitet och av hur tryckvågorna reflekteras i kärlträdet [1,2].
Kroppen reglerar trycket på tre tidsskalor: sekunder till minuter (baroreflexen och sympatiska nervsystemet), minuter till dagar (bland annat renin-angiotensin-aldosteronsystemet och endotelet) och dagar till år (njurens utsöndring av natrium och vatten). Den långsiktiga regleringen avgör var trycket ställer in sig, och störd tryck-natriures finns vid alla former av kronisk hypertoni [3]. Organen skyddas av autoreglering, som har gränser och förskjuts vid långvarig hypertoni [4,5].
Sambandet mellan blodtryck och kardiovaskulär risk är kontinuerligt och saknar tröskel ned till åtminstone 115/75 mm Hg. I en analys av en miljon vuxna var varje skillnad på 20 mm Hg systoliskt (cirka 10 mm Hg diastoliskt) mellan 40 och 69 års ålder förknippad med mer än dubbelt så hög dödlighet i stroke och ungefär dubbelt så hög dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom [6]. Läkemedelsbehandling som sänker systoliskt tryck med 5 mm Hg minskar risken för allvarliga kardiovaskulära händelser med ungefär 10 procent, också vid normalt eller högt normalt utgångstryck [7].
ESC:s riktlinje från 2024 delar in blodtrycket i icke förhöjt (under 120/70 mm Hg), förhöjt (120/70 till under 140/90) och hypertoni (140/90 eller högre vid mottagningsmätning). Gränserna för hemmamätning och 24-timmarsmätning ligger lägre, och diagnosen ska bekräftas utanför mottagningen eller vid ett nytt besök [1]. Mätfelen är ofta stora: flera felkällor kan ge avvikelser på 10 mm Hg eller mer, och standardiserad teknik med validerad apparat är därför en förutsättning för alla beslut [1,8]. Behandling, orsaker och riskskattning vid hypertoni finns i artikeln hypertoni. Lågt blodtryck, ortostatisk hypotension, chock och hypertensiv kris tas upp längre ned.
Grundläggande hemodynamik
Systoliskt, diastoliskt, puls- och medeltryck
Systoliskt tryck är det högsta pulsatila trycket i artärerna och mäts med auskultation vid första Korotkoffljudet. Diastoliskt tryck är det lägsta och registreras när Korotkoffljuden försvinner (fas V), eller när de dämpas (fas IV) om de aldrig försvinner. Oscillometriska apparater mäter i stället oscillationernas amplitud under manschettens tömning, räknar fram medelartärtrycket och härleder systoliskt och diastoliskt tryck med en algoritm [1].
Pulstrycket, systoliskt minus diastoliskt, är ett mått på den pulsatila belastningen och en markör för artärstelhet. Medelartärtrycket (MAP) approximeras vid normal hjärtfrekvens som diastoliskt tryck plus en tredjedel av pulstrycket [9]:
Vid 120/80 mm Hg blir MAP därmed cirka 93 mm Hg. Formeln är en förenkling. MAP är i grunden arean under tryckkurvan delad med hjärtcykelns längd, och kurvans form avgör hur nära diastoliskt tryck medelvärdet ligger. När hjärtfrekvensen stiger kortas diastolen och en större del av cykeln upptas av systole, och när pulstrycket är brett och kurvan toppig avviker formen ännu mer, så att MAP i båda fallen hamnar högre än tredjedelsregeln anger. Vid takykardi eller mycket brett pulstryck bör MAP därför hellre mätas direkt, invasivt eller med en oscillometrisk apparat som redovisar det [1]. Figur 1 visar begreppen i en schematisk tryckkurva.
{
"width": 700,
"height": 380,
"title": {
"text": "Tryckkurva i aorta under en hjärtcykel (schematisk)",
"anchor": "start",
"fontSize": 16,
"fontWeight": 600,
"offset": 14,
"color": "#222222"
},
"layer": [
{
"data": {
"values": [
{
"a": 0,
"b": 0.32,
"l": "Systole"
},
{
"a": 0.32,
"b": 0.8,
"l": "Diastole"
}
]
},
"mark": {
"type": "rect",
"opacity": 0.55
},
"encoding": {
"x": {
"field": "a",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
0,
0.8
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Tid under hjärtcykeln (sekunder, hjärtfrekvens cirka 75 slag/min)",
"values": [
0,
0.2,
0.4,
0.6,
0.8
],
"labelExpr": "replace(format(datum.value, '.1f'), '.', ',')",
"grid": false
}
},
"x2": {
"field": "b"
},
"color": {
"field": "l",
"type": "nominal",
"legend": null,
"scale": {
"domain": [
"Systole",
"Diastole"
],
"range": [
"#E3EEF9",
"#F9EFE0"
]
}
}
}
},
{
"data": {
"values": [
{
"t": 0.16,
"p": 128,
"l": "Systole"
},
{
"t": 0.56,
"p": 128,
"l": "Diastole"
}
]
},
"mark": {
"type": "text",
"fontSize": 15,
"fontWeight": 600,
"color": "#444444"
},
"encoding": {
"x": {
"field": "t",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
0,
0.8
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Tid under hjärtcykeln (sekunder, hjärtfrekvens cirka 75 slag/min)",
"values": [
0,
0.2,
0.4,
0.6,
0.8
],
"labelExpr": "replace(format(datum.value, '.1f'), '.', ',')",
"grid": false
}
},
"y": {
"field": "p",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
70,
132
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Tryck (mm Hg)",
"values": [
80,
90,
100,
110,
120,
130
]
}
},
"text": {
"field": "l"
}
}
},
{
"data": {
"values": [
{
"t": 0.0,
"p": 80.0
},
{
"t": 0.01,
"p": 82.5
},
{
"t": 0.02,
"p": 85.9
},
{
"t": 0.03,
"p": 90.0
},
{
"t": 0.04,
"p": 95.6
},
{
"t": 0.05,
"p": 102.4
},
{
"t": 0.06,
"p": 108.0
},
{
"t": 0.07,
"p": 112.3
},
{
"t": 0.08,
"p": 115.9
},
{
"t": 0.09,
"p": 118.0
},
{
"t": 0.1,
"p": 119.0
},
{
"t": 0.11,
"p": 119.7
},
{
"t": 0.12,
"p": 120.0
},
{
"t": 0.13,
"p": 119.7
},
{
"t": 0.14,
"p": 118.8
},
{
"t": 0.15,
"p": 117.7
},
{
"t": 0.16,
"p": 116.5
},
{
"t": 0.17,
"p": 115.2
},
{
"t": 0.18,
"p": 113.7
},
{
"t": 0.19,
"p": 112.1
},
{
"t": 0.2,
"p": 110.5
},
{
"t": 0.21,
"p": 109.0
},
{
"t": 0.22,
"p": 107.6
},
{
"t": 0.23,
"p": 106.2
},
{
"t": 0.24,
"p": 104.9
},
{
"t": 0.25,
"p": 103.7
},
{
"t": 0.26,
"p": 102.5
},
{
"t": 0.27,
"p": 101.5
},
{
"t": 0.28,
"p": 100.5
},
{
"t": 0.29,
"p": 99.5
},
{
"t": 0.3,
"p": 98.5
},
{
"t": 0.31,
"p": 97.0
},
{
"t": 0.32,
"p": 96.0
},
{
"t": 0.33,
"p": 97.0
},
{
"t": 0.34,
"p": 98.0
},
{
"t": 0.35,
"p": 97.8
},
{
"t": 0.36,
"p": 97.3
},
{
"t": 0.37,
"p": 96.7
},
{
"t": 0.38,
"p": 96.0
},
{
"t": 0.39,
"p": 95.3
},
{
"t": 0.4,
"p": 94.5
},
{
"t": 0.41,
"p": 93.5
},
{
"t": 0.42,
"p": 92.6
},
{
"t": 0.43,
"p": 91.8
},
{
"t": 0.44,
"p": 91.0
},
{
"t": 0.45,
"p": 90.3
},
{
"t": 0.46,
"p": 89.7
},
{
"t": 0.47,
"p": 89.1
},
{
"t": 0.48,
"p": 88.5
},
{
"t": 0.49,
"p": 88.0
},
{
"t": 0.5,
"p": 87.5
},
{
"t": 0.51,
"p": 87.0
},
{
"t": 0.52,
"p": 86.5
},
{
"t": 0.53,
"p": 86.1
},
{
"t": 0.54,
"p": 85.6
},
{
"t": 0.55,
"p": 85.2
},
{
"t": 0.56,
"p": 84.8
},
{
"t": 0.57,
"p": 84.5
},
{
"t": 0.58,
"p": 84.1
},
{
"t": 0.59,
"p": 83.8
},
{
"t": 0.6,
"p": 83.5
},
{
"t": 0.61,
"p": 83.2
},
{
"t": 0.62,
"p": 82.9
},
{
"t": 0.63,
"p": 82.7
},
{
"t": 0.64,
"p": 82.4
},
{
"t": 0.65,
"p": 82.2
},
{
"t": 0.66,
"p": 82.0
},
{
"t": 0.67,
"p": 81.7
},
{
"t": 0.68,
"p": 81.5
},
{
"t": 0.69,
"p": 81.4
},
{
"t": 0.7,
"p": 81.2
},
{
"t": 0.71,
"p": 81.0
},
{
"t": 0.72,
"p": 80.9
},
{
"t": 0.73,
"p": 80.7
},
{
"t": 0.74,
"p": 80.6
},
{
"t": 0.75,
"p": 80.5
},
{
"t": 0.76,
"p": 80.4
},
{
"t": 0.77,
"p": 80.3
},
{
"t": 0.78,
"p": 80.2
},
{
"t": 0.79,
"p": 80.1
},
{
"t": 0.8,
"p": 80.0
}
]
},
"mark": {
"type": "line",
"interpolate": "monotone",
"strokeWidth": 3.5,
"color": "#176B87"
},
"encoding": {
"x": {
"field": "t",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
0,
0.8
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Tid under hjärtcykeln (sekunder, hjärtfrekvens cirka 75 slag/min)",
"values": [
0,
0.2,
0.4,
0.6,
0.8
],
"labelExpr": "replace(format(datum.value, '.1f'), '.', ',')",
"grid": false
}
},
"y": {
"field": "p",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
70,
132
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Tryck (mm Hg)",
"values": [
80,
90,
100,
110,
120,
130
]
}
}
}
},
{
"data": {
"values": [
{
"y": 120
},
{
"y": 80
}
]
},
"mark": {
"type": "rule",
"strokeDash": [
5,
4
],
"color": "#777777",
"strokeWidth": 1
},
"encoding": {
"y": {
"field": "y",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
70,
132
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Tryck (mm Hg)",
"values": [
80,
90,
100,
110,
120,
130
]
}
}
}
},
{
"data": {
"values": [
{
"y": 93
}
]
},
"mark": {
"type": "rule",
"strokeDash": [
8,
4
],
"color": "#B45309",
"strokeWidth": 2
},
"encoding": {
"y": {
"field": "y",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
70,
132
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Tryck (mm Hg)",
"values": [
80,
90,
100,
110,
120,
130
]
}
}
}
},
{
"data": {
"values": [
{
"t": 0.43,
"p": 122.8,
"s": "Systoliskt tryck 120"
},
{
"t": 0.45,
"p": 76.8,
"s": "Diastoliskt tryck 80"
},
{
"t": 0.5,
"p": 96.2,
"s": "Medelartärtryck cirka 93"
}
]
},
"mark": {
"type": "text",
"align": "left",
"fontSize": 14,
"fontWeight": 600,
"color": "#222222"
},
"encoding": {
"x": {
"field": "t",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
0,
0.8
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Tid under hjärtcykeln (sekunder, hjärtfrekvens cirka 75 slag/min)",
"values": [
0,
0.2,
0.4,
0.6,
0.8
],
"labelExpr": "replace(format(datum.value, '.1f'), '.', ',')",
"grid": false
}
},
"y": {
"field": "p",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
70,
132
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Tryck (mm Hg)",
"values": [
80,
90,
100,
110,
120,
130
]
}
},
"text": {
"field": "s"
}
}
},
{
"data": {
"values": [
{
"t": 0.75,
"y1": 80,
"y2": 120
}
]
},
"mark": {
"type": "rule",
"color": "#176B87",
"strokeWidth": 2
},
"encoding": {
"x": {
"field": "t",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
0,
0.8
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Tid under hjärtcykeln (sekunder, hjärtfrekvens cirka 75 slag/min)",
"values": [
0,
0.2,
0.4,
0.6,
0.8
],
"labelExpr": "replace(format(datum.value, '.1f'), '.', ',')",
"grid": false
}
},
"y": {
"field": "y1",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
70,
132
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Tryck (mm Hg)",
"values": [
80,
90,
100,
110,
120,
130
]
}
},
"y2": {
"field": "y2"
}
}
},
{
"data": {
"values": [
{
"t": 0.735,
"p": 108,
"s": "Pulstryck 40"
}
]
},
"mark": {
"type": "text",
"align": "right",
"fontSize": 14,
"fontWeight": 600,
"color": "#176B87"
},
"encoding": {
"x": {
"field": "t",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
0,
0.8
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Tid under hjärtcykeln (sekunder, hjärtfrekvens cirka 75 slag/min)",
"values": [
0,
0.2,
0.4,
0.6,
0.8
],
"labelExpr": "replace(format(datum.value, '.1f'), '.', ',')",
"grid": false
}
},
"y": {
"field": "p",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
70,
132
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Tryck (mm Hg)",
"values": [
80,
90,
100,
110,
120,
130
]
}
},
"text": {
"field": "s"
}
}
},
{
"data": {
"values": [
{
"t": 0.33,
"p": 96.5
}
]
},
"mark": {
"type": "point",
"filled": true,
"size": 90,
"color": "#B91C1C"
},
"encoding": {
"x": {
"field": "t",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
0,
0.8
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Tid under hjärtcykeln (sekunder, hjärtfrekvens cirka 75 slag/min)",
"values": [
0,
0.2,
0.4,
0.6,
0.8
],
"labelExpr": "replace(format(datum.value, '.1f'), '.', ',')",
"grid": false
}
},
"y": {
"field": "p",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
70,
132
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Tryck (mm Hg)",
"values": [
80,
90,
100,
110,
120,
130
]
}
}
}
},
{
"data": {
"values": [
{
"t": 0.355,
"p": 110,
"s": "Incisura: aortaklaffen stängs"
}
]
},
"mark": {
"type": "text",
"align": "left",
"fontSize": 14,
"fontWeight": 600,
"color": "#B91C1C"
},
"encoding": {
"x": {
"field": "t",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
0,
0.8
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Tid under hjärtcykeln (sekunder, hjärtfrekvens cirka 75 slag/min)",
"values": [
0,
0.2,
0.4,
0.6,
0.8
],
"labelExpr": "replace(format(datum.value, '.1f'), '.', ',')",
"grid": false
}
},
"y": {
"field": "p",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
70,
132
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Tryck (mm Hg)",
"values": [
80,
90,
100,
110,
120,
130
]
}
},
"text": {
"field": "s"
}
}
},
{
"data": {
"values": [
{
"t1": 0.335,
"p1": 107.5,
"t2": 0.332,
"p2": 98.5
}
]
},
"mark": {
"type": "rule",
"color": "#B91C1C",
"strokeWidth": 1.5
},
"encoding": {
"x": {
"field": "t1",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
0,
0.8
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Tid under hjärtcykeln (sekunder, hjärtfrekvens cirka 75 slag/min)",
"values": [
0,
0.2,
0.4,
0.6,
0.8
],
"labelExpr": "replace(format(datum.value, '.1f'), '.', ',')",
"grid": false
}
},
"y": {
"field": "p1",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
70,
132
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Tryck (mm Hg)",
"values": [
80,
90,
100,
110,
120,
130
]
}
},
"x2": {
"field": "t2"
},
"y2": {
"field": "p2"
}
}
}
],
"$schema": "https://vega.github.io/schema/vega-lite/v5.json",
"config": {
"background": "#FFFFFF",
"font": "Arial",
"view": {
"stroke": null
},
"axis": {
"domainColor": "#555555",
"domainWidth": 1,
"tickColor": "#555555",
"labelColor": "#333333",
"titleColor": "#222222",
"labelFontSize": 13,
"titleFontSize": 14,
"titleFontWeight": 600,
"titlePadding": 10,
"gridColor": "#E2E2E2",
"gridOpacity": 1
},
"legend": {
"labelFontSize": 13,
"titleFontSize": 13,
"labelColor": "#333333",
"titleColor": "#222222"
}
}
}Figur 1. Schematisk tryckkurva i aorta vid 120/80 mm Hg och hjärtfrekvens cirka 75 slag per minut. Kurvan är konstruerad för att illustrera begreppen och består inte av uppmätta data.
Sambandet mellan tryck, flöde och resistans motsvarar Ohms lag. Skillnaden mellan medelartärtryck och centralvenöst tryck (CVP) driver minutvolymen (CO) genom den systemiska resistansen (SVR):
Eftersom CVP normalt är några mm Hg skrivs sambandet ofta förenklat som MAP = CO × SVR, och det är därför blodtrycket kan hållas uppe både av ett högre flöde och av en högre resistans. Normalvärden för tryck, flöden och resistans finns i cirkulatoriska och hemodynamiska parametrar, och begreppen preload, afterload och kontraktilitet beskrivs i preload, afterload och kontraktilitet.
Resistans och kärlradie
För ett rakt kärl med laminärt flöde av en newtonsk vätska ger Poiseuilles lag att flödet vid given tryckskillnad är proportionellt mot radien upphöjd till fyra, och att resistansen därför varierar med radien upphöjd till minus fyra:
Här är η viskositeten och L kärlets längd. En minskning av radien med 10 procent ökar resistansen med ungefär 50 procent, och en halverad radie ger 16 gånger så hög resistans (figur 2). Principen förklarar varför små förändringar i arteriolernas tonus ger stora förändringar i tryck och flöde. Resistanskärlen är de små artärerna och arteriolerna, och deras glatta muskulatur styrs av sympatiska nervsystemet, angiotensin II, lokala metaboliter och många läkemedel [10].
{
"width": 520,
"height": 300,
"title": {
"text": "Flöde vid oförändrad tryckskillnad när kärlradien minskar",
"anchor": "start",
"fontSize": 16,
"fontWeight": 600,
"offset": 14,
"color": "#222222"
},
"data": {
"values": [
{
"r": "100 %",
"f": 100.0,
"lab": "100 %"
},
{
"r": "90 %",
"f": 65.6,
"lab": "66 %"
},
{
"r": "80 %",
"f": 41.0,
"lab": "41 %"
},
{
"r": "70 %",
"f": 24.0,
"lab": "24 %"
},
{
"r": "50 %",
"f": 6.2,
"lab": "6,2 %"
}
]
},
"layer": [
{
"mark": {
"type": "bar",
"color": "#176B87",
"size": 52
},
"encoding": {
"x": {
"field": "r",
"type": "ordinal",
"sort": [
"100 %",
"90 %",
"80 %",
"70 %",
"50 %"
],
"axis": {
"title": "Kärlradie i procent av ursprunglig radie",
"labelAngle": 0
}
},
"y": {
"field": "f",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
0,
115
]
},
"axis": {
"title": "Relativt flöde (procent)",
"values": [
0,
25,
50,
75,
100
]
}
}
}
},
{
"mark": {
"type": "text",
"dy": -9,
"fontSize": 14,
"fontWeight": 600,
"color": "#222222"
},
"encoding": {
"x": {
"field": "r",
"type": "ordinal",
"sort": [
"100 %",
"90 %",
"80 %",
"70 %",
"50 %"
],
"axis": {
"title": "Kärlradie i procent av ursprunglig radie",
"labelAngle": 0
}
},
"y": {
"field": "f",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
0,
115
]
},
"axis": {
"title": "Relativt flöde (procent)",
"values": [
0,
25,
50,
75,
100
]
}
},
"text": {
"field": "lab"
}
}
}
],
"$schema": "https://vega.github.io/schema/vega-lite/v5.json",
"config": {
"background": "#FFFFFF",
"font": "Arial",
"view": {
"stroke": null
},
"axis": {
"domainColor": "#555555",
"domainWidth": 1,
"tickColor": "#555555",
"labelColor": "#333333",
"titleColor": "#222222",
"labelFontSize": 13,
"titleFontSize": 14,
"titleFontWeight": 600,
"titlePadding": 10,
"gridColor": "#E2E2E2",
"gridOpacity": 1
},
"legend": {
"labelFontSize": 13,
"titleFontSize": 13,
"labelColor": "#333333",
"titleColor": "#222222"
}
}
}Figur 2. Poiseuilles lag: vid oförändrad tryckskillnad och laminärt flöde varierar flödet med radien upphöjd till fyra. Värdena är beräknade och inte uppmätta. Blod är inte en newtonsk vätska och små kärl avviker från den enkla modellen.
Vad som bestämmer systoliskt och diastoliskt tryck
Aortan och de stora artärerna fungerar som en elastisk reservoar. Under systole tar de emot slagvolymen och sträcks, och under diastole återgår de till sitt viloläge och driver blodet vidare i kapillärbädden. Detta är principen i Windkessel-modellen: ett system med en resistans (de perifera arteriolerna) och en compliance (de stora artärerna) som omvandlar hjärtats intermittenta utkastning till ett nästan kontinuerligt flöde. Modellen förklarar den exponentiella tryckminskningen under diastole, men inte vågrörelser, och en tredje komponent, karakteristisk impedans, behövs för att beskriva systole. Som lumpad modell är den ändå en fungerande approximation av vänster kammares efterbelastning [2].
Av modellen följer några enkla samband. Medeltrycket bestäms av minutvolymen och resistansen. Pulstrycket blir i grova drag slagvolymen delad med artärträdets totala compliance, eftersom en volymökning ΔV i ett kärlsystem med compliance C höjer trycket med ΔV/C. Ett stelare artärträd ger alltså ett bredare pulstryck vid samma slagvolym. Diastoliskt tryck påverkas av den perifera resistansen och hjärtfrekvensen (tid för tryckfall), och sjunker när stora artärer blir stelare, eftersom de lagrar mindre blod under systole och därför återger mindre under diastole [11].
Utöver Windkessel-effekten bidrar vågrörelserna. Varje hjärtslag skickar en tryckvåg framåt längs arterierna, och den reflekteras där kärlen grenar sig och där resistansen ökar. Tidpunkten då den reflekterade vågen återvänder till aorta avgör om den stöder diastoliskt tryck eller höjer systoliskt tryck (se nästa avsnitt).
Tryckfall genom kärlträdet och varför trycket mäts i överarmen
Medeltrycket sjunker gradvis genom stora artärer, och faller mest över de små artärerna och arteriolerna, där resistansen är störst (figur 3). I kapillärerna är trycket så lågt och flödet så jämnt att pulsationen i stort sett försvunnit, och i de stora venerna ligger trycket nära det centralvenösa. Siffrorna i figuren är avrundade typvärden och varierar mellan vävnader och med kroppsläge.
{
"width": 700,
"height": 360,
"title": {
"text": "Ungefärligt medeltryck genom kärlträdet i liggande (schematiskt)",
"anchor": "start",
"fontSize": 16,
"fontWeight": 600,
"offset": 14,
"color": "#222222"
},
"data": {
"values": [
{
"seg": "Aorta",
"p": 100
},
{
"seg": "Stora artärer",
"p": 95
},
{
"seg": "Små artärer",
"p": 85
},
{
"seg": "Arteriol in",
"p": 70
},
{
"seg": "Kapillär in",
"p": 35
},
{
"seg": "Kapillär ut",
"p": 15
},
{
"seg": "Venoler",
"p": 10
},
{
"seg": "Stora vener",
"p": 5
},
{
"seg": "Vena cava",
"p": 3
}
]
},
"layer": [
{
"mark": {
"type": "area",
"opacity": 0.18,
"color": "#176B87",
"interpolate": "monotone"
},
"encoding": {
"x": {
"field": "seg",
"type": "ordinal",
"sort": [
"Aorta",
"Stora artärer",
"Små artärer",
"Arteriol in",
"Kapillär in",
"Kapillär ut",
"Venoler",
"Stora vener",
"Vena cava"
],
"axis": {
"title": null,
"labelAngle": -35,
"labelFontSize": 13,
"labelLimit": 160
}
},
"y": {
"field": "p",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
0,
115
]
},
"axis": {
"title": "Medeltryck (mm Hg)",
"values": [
0,
20,
40,
60,
80,
100
]
}
}
}
},
{
"mark": {
"type": "line",
"interpolate": "monotone",
"strokeWidth": 3,
"color": "#176B87",
"point": {
"filled": true,
"size": 70,
"color": "#176B87"
}
},
"encoding": {
"x": {
"field": "seg",
"type": "ordinal",
"sort": [
"Aorta",
"Stora artärer",
"Små artärer",
"Arteriol in",
"Kapillär in",
"Kapillär ut",
"Venoler",
"Stora vener",
"Vena cava"
],
"axis": {
"title": null,
"labelAngle": -35,
"labelFontSize": 13,
"labelLimit": 160
}
},
"y": {
"field": "p",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
0,
115
]
},
"axis": {
"title": "Medeltryck (mm Hg)",
"values": [
0,
20,
40,
60,
80,
100
]
}
}
}
},
{
"mark": {
"type": "text",
"dy": -12,
"fontSize": 14,
"fontWeight": 600,
"color": "#222222"
},
"encoding": {
"x": {
"field": "seg",
"type": "ordinal",
"sort": [
"Aorta",
"Stora artärer",
"Små artärer",
"Arteriol in",
"Kapillär in",
"Kapillär ut",
"Venoler",
"Stora vener",
"Vena cava"
],
"axis": {
"title": null,
"labelAngle": -35,
"labelFontSize": 13,
"labelLimit": 160
}
},
"y": {
"field": "p",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
0,
115
]
},
"axis": {
"title": "Medeltryck (mm Hg)",
"values": [
0,
20,
40,
60,
80,
100
]
}
},
"text": {
"field": "p",
"type": "quantitative"
}
}
},
{
"data": {
"values": [
{
"seg": "Kapillär in",
"p": 58,
"s": "Största tryckfallet: arteriolerna"
}
]
},
"mark": {
"type": "text",
"align": "left",
"dx": 14,
"fontSize": 14,
"fontWeight": 600,
"color": "#B45309"
},
"encoding": {
"x": {
"field": "seg",
"type": "ordinal",
"sort": [
"Aorta",
"Stora artärer",
"Små artärer",
"Arteriol in",
"Kapillär in",
"Kapillär ut",
"Venoler",
"Stora vener",
"Vena cava"
],
"axis": {
"title": null,
"labelAngle": -35,
"labelFontSize": 13,
"labelLimit": 160
}
},
"y": {
"field": "p",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
0,
115
]
},
"axis": {
"title": "Medeltryck (mm Hg)",
"values": [
0,
20,
40,
60,
80,
100
]
}
},
"text": {
"field": "s"
}
}
}
],
"$schema": "https://vega.github.io/schema/vega-lite/v5.json",
"config": {
"background": "#FFFFFF",
"font": "Arial",
"view": {
"stroke": null
},
"axis": {
"domainColor": "#555555",
"domainWidth": 1,
"tickColor": "#555555",
"labelColor": "#333333",
"titleColor": "#222222",
"labelFontSize": 13,
"titleFontSize": 14,
"titleFontWeight": 600,
"titlePadding": 10,
"gridColor": "#E2E2E2",
"gridOpacity": 1
},
"legend": {
"labelFontSize": 13,
"titleFontSize": 13,
"labelColor": "#333333",
"titleColor": "#222222"
}
}
}Figur 3. Schematiskt medeltryck genom kärlträdet hos en liggande vuxen. Siffrorna är avrundade typvärden som återges i fysiologiska läroböcker och är inte mätdata. Det största tryckfallet sker över de små artärerna och arteriolerna, resistanskärlen [10].
Blodtrycket mäts i överarmens artär av praktiska skäl: den är lätt åtkomlig, ligger nära hjärthöjd, kan komprimeras av en manschett, och nästan alla riskdata och behandlingsstudier bygger på trycket just där [1,9]. Hydrostatiskt tryck gör att läget är viktigt: en vätskepelare ger ungefär 0,8 mm Hg per centimeter, så en arm som hänger under hjärthöjd ger för höga värden (figur 12). Trycket i den perifera artären är inte detsamma som i aorta, vilket leder över till pulsvågen. Ankeltrycket är normalt omkring 20 mm Hg högre systoliskt än brakialtrycket, vilket beror på samma amplifiering [9].
Pulsvågen
Perifert och centralt tryck
När pulsvågen rör sig från aorta mot periferin ändras dess form. Systoliskt tryck och pulstryck ökar (pulstrycksamplifiering) medan medeltrycket och det diastoliska trycket ändras lite. Amplifieringen är störst hos unga, minskar med åldern och är större hos män än hos kvinnor: i en sammanställning av 45 436 friska personer var den i genomsnitt 6,6 mm Hg högre hos män [12]. Det innebär att trycket i överarmen systematiskt överskattar det centrala systoliska trycket, och att skillnaden varierar mellan personer och med ålder.
Reflekterade vågor, åldersförändringar och isolerad systolisk hypertoni
Hos den unga är aortan elastisk, pulsvågen går långsamt och den reflekterade vågen hinner återvända först efter att aortaklaffen stängts. Den stöder då diastoliskt tryck och bidrar till koronarperfusionen. Med åldern blir aortan stelare, bland annat genom förändringar i väggens elastin och kollagen, och pulsvågshastigheten stiger. Reflekterade vågor återvänder då tidigare, redan i sen systole, och läggs ovanpå den framåtgående vågen (figur 4). Systoliskt tryck och pulstryck stiger, medan diastoliskt tryck faller [13,14].
Mönstret är väl beskrivet. I Framingham-kohorten steg det systoliska trycket linjärt från 30 till 84 års ålder, medan det diastoliska trycket steg till 50 till 60 års ålder och därefter föll, så att pulstrycket vidgades kraftigt och medelartärtrycket planade ut. Det sena diastoliska fallet förklarades varken av utbrända diastoliska hypertoniker eller av selektiv överlevnad, utan stämde med ökad stelhet i de stora artärerna [11]. Förändringarna sker inte parallellt: i Anglo-Cardiff-studien (4 001 friska personer) steg reflektionsmåttet augmentationsindex mest hos yngre än 50 år, medan aortas pulsvågshastighet steg mest efter 50 [13]. I Framingham var pulsvågshastigheten i aorta lägre än i armen före 50 års ålder men högre därefter, så att den normala stelhetsgradienten mellan central och perifer artär vändes [14]. Mönstret visas schematiskt i figur 5.
{
"width": 700,
"height": 380,
"title": {
"text": "Mönster i blodtrycket med stigande ålder (schematiskt, efter Framingham)",
"anchor": "start",
"fontSize": 16,
"fontWeight": 600,
"offset": 14,
"color": "#222222"
},
"data": {
"values": [
{
"age": 30,
"serie": "Systoliskt",
"v": 112.0
},
{
"age": 30,
"serie": "Diastoliskt",
"v": 72.0
},
{
"age": 30,
"serie": "Pulstryck",
"v": 40.0
},
{
"age": 30,
"serie": "Medelartärtryck",
"v": 85.3
},
{
"age": 35,
"serie": "Systoliskt",
"v": 115.2
},
{
"age": 35,
"serie": "Diastoliskt",
"v": 73.4
},
{
"age": 35,
"serie": "Pulstryck",
"v": 41.8
},
{
"age": 35,
"serie": "Medelartärtryck",
"v": 87.4
},
{
"age": 40,
"serie": "Systoliskt",
"v": 118.5
},
{
"age": 40,
"serie": "Diastoliskt",
"v": 74.8
},
{
"age": 40,
"serie": "Pulstryck",
"v": 43.7
},
{
"age": 40,
"serie": "Medelartärtryck",
"v": 89.4
},
{
"age": 45,
"serie": "Systoliskt",
"v": 121.8
},
{
"age": 45,
"serie": "Diastoliskt",
"v": 76.2
},
{
"age": 45,
"serie": "Pulstryck",
"v": 45.5
},
{
"age": 45,
"serie": "Medelartärtryck",
"v": 91.4
},
{
"age": 50,
"serie": "Systoliskt",
"v": 125.0
},
{
"age": 50,
"serie": "Diastoliskt",
"v": 77.6
},
{
"age": 50,
"serie": "Pulstryck",
"v": 47.4
},
{
"age": 50,
"serie": "Medelartärtryck",
"v": 93.4
},
{
"age": 55,
"serie": "Systoliskt",
"v": 128.2
},
{
"age": 55,
"serie": "Diastoliskt",
"v": 79.0
},
{
"age": 55,
"serie": "Pulstryck",
"v": 49.2
},
{
"age": 55,
"serie": "Medelartärtryck",
"v": 95.4
},
{
"age": 60,
"serie": "Systoliskt",
"v": 131.5
},
{
"age": 60,
"serie": "Diastoliskt",
"v": 76.8
},
{
"age": 60,
"serie": "Pulstryck",
"v": 54.7
},
{
"age": 60,
"serie": "Medelartärtryck",
"v": 95.1
},
{
"age": 65,
"serie": "Systoliskt",
"v": 134.8
},
{
"age": 65,
"serie": "Diastoliskt",
"v": 74.7
},
{
"age": 65,
"serie": "Pulstryck",
"v": 60.0
},
{
"age": 65,
"serie": "Medelartärtryck",
"v": 94.7
},
{
"age": 70,
"serie": "Systoliskt",
"v": 138.0
},
{
"age": 70,
"serie": "Diastoliskt",
"v": 72.5
},
{
"age": 70,
"serie": "Pulstryck",
"v": 65.5
},
{
"age": 70,
"serie": "Medelartärtryck",
"v": 94.4
},
{
"age": 75,
"serie": "Systoliskt",
"v": 141.2
},
{
"age": 75,
"serie": "Diastoliskt",
"v": 70.4
},
{
"age": 75,
"serie": "Pulstryck",
"v": 70.8
},
{
"age": 75,
"serie": "Medelartärtryck",
"v": 94.0
},
{
"age": 80,
"serie": "Systoliskt",
"v": 144.5
},
{
"age": 80,
"serie": "Diastoliskt",
"v": 68.2
},
{
"age": 80,
"serie": "Pulstryck",
"v": 76.2
},
{
"age": 80,
"serie": "Medelartärtryck",
"v": 93.7
},
{
"age": 85,
"serie": "Systoliskt",
"v": 147.8
},
{
"age": 85,
"serie": "Diastoliskt",
"v": 66.1
},
{
"age": 85,
"serie": "Pulstryck",
"v": 81.7
},
{
"age": 85,
"serie": "Medelartärtryck",
"v": 93.3
}
]
},
"layer": [
{
"mark": {
"type": "line",
"interpolate": "monotone",
"strokeWidth": 3.5
},
"encoding": {
"x": {
"field": "age",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
30,
95
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Ålder (år)",
"values": [
30,
40,
50,
60,
70,
80
],
"grid": false
}
},
"y": {
"field": "v",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
20,
160
]
},
"axis": {
"title": "Tryck (relativ skala)",
"labels": false,
"ticks": false
}
},
"color": {
"field": "serie",
"type": "nominal",
"legend": null,
"scale": {
"domain": [
"Systoliskt",
"Diastoliskt",
"Pulstryck",
"Medelartärtryck"
],
"range": [
"#B91C1C",
"#2563A6",
"#7C3AED",
"#555555"
]
}
},
"strokeDash": {
"field": "serie",
"type": "nominal",
"legend": null,
"scale": {
"domain": [
"Systoliskt",
"Diastoliskt",
"Pulstryck",
"Medelartärtryck"
],
"range": [
[
1,
0
],
[
1,
0
],
[
1,
0
],
[
7,
5
]
]
}
}
}
},
{
"data": {
"values": [
{
"age": 86,
"v": 147.8,
"s": "Systoliskt"
},
{
"age": 86,
"v": 65.1,
"s": "Diastoliskt"
},
{
"age": 86,
"v": 82.7,
"s": "Pulstryck"
},
{
"age": 86,
"v": 97.3,
"s": "Medelartärtryck"
}
]
},
"mark": {
"type": "text",
"align": "left",
"fontSize": 14,
"fontWeight": 700
},
"encoding": {
"x": {
"field": "age",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
30,
95
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Ålder (år)",
"values": [
30,
40,
50,
60,
70,
80
],
"grid": false
}
},
"y": {
"field": "v",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
20,
160
]
},
"axis": {
"title": "Tryck (relativ skala)",
"labels": false,
"ticks": false
}
},
"text": {
"field": "s"
},
"color": {
"field": "s",
"type": "nominal",
"legend": null,
"scale": {
"domain": [
"Systoliskt",
"Diastoliskt",
"Pulstryck",
"Medelartärtryck"
],
"range": [
"#B91C1C",
"#2563A6",
"#7C3AED",
"#555555"
]
}
}
}
},
{
"data": {
"values": [
{
"age": 57,
"y1": 20,
"y2": 160
}
]
},
"mark": {
"type": "rule",
"strokeDash": [
4,
4
],
"color": "#999999",
"strokeWidth": 1
},
"encoding": {
"x": {
"field": "age",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
30,
95
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Ålder (år)",
"values": [
30,
40,
50,
60,
70,
80
],
"grid": false
}
},
"y": {
"field": "y1",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
20,
160
]
},
"axis": {
"title": "Tryck (relativ skala)",
"labels": false,
"ticks": false
}
},
"y2": {
"field": "y2"
}
}
},
{
"data": {
"values": [
{
"age": 58,
"v": 28,
"s": "Efter cirka 50 till 60 år: diastoliskt tryck sjunker, pulstrycket stiger"
}
]
},
"mark": {
"type": "text",
"align": "left",
"fontSize": 13,
"fontWeight": 600,
"color": "#444444"
},
"encoding": {
"x": {
"field": "age",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
30,
95
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Ålder (år)",
"values": [
30,
40,
50,
60,
70,
80
],
"grid": false
}
},
"y": {
"field": "v",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
20,
160
]
},
"axis": {
"title": "Tryck (relativ skala)",
"labels": false,
"ticks": false
}
},
"text": {
"field": "s"
}
}
}
],
"$schema": "https://vega.github.io/schema/vega-lite/v5.json",
"config": {
"background": "#FFFFFF",
"font": "Arial",
"view": {
"stroke": null
},
"axis": {
"domainColor": "#555555",
"domainWidth": 1,
"tickColor": "#555555",
"labelColor": "#333333",
"titleColor": "#222222",
"labelFontSize": 13,
"titleFontSize": 14,
"titleFontWeight": 600,
"titlePadding": 10,
"gridColor": "#E2E2E2",
"gridOpacity": 1
},
"legend": {
"labelFontSize": 13,
"titleFontSize": 13,
"labelColor": "#333333",
"titleColor": "#222222"
}
}
}Figur 5. Schematiskt mönster för systoliskt, diastoliskt, puls- och medelartärtryck med stigande ålder, efter beskrivningen i Framingham Heart Study [11]. Kurvornas nivåer är illustrativa och inte uppmätta data.
Följden är isolerad systolisk hypertoni (systoliskt 140 mm Hg eller högre med diastoliskt under 90). Den är ovanlig före 40 års ålder men är den vanligaste formen hos äldre, och mer än 80 procent av obehandlade personer över 60 år med hypertoni har den. Hos unga med isolerad systolisk hypertoni är artärstelheten och risken ofta lika låga som hos jämnåriga utan den, och gruppen är heterogen; vitrockshypertoni är vanlig [1]. Isolerad diastolisk hypertoni är i stället ett fynd hos yngre, särskilt med fetma, och ger en något ökad relativ risk (5 till 30 procent) [1].
Pulstryck, pulsvågshastighet och centralt tryck i kliniken
Pulstryck är en riskmarkör men har i stora material inte varit ett bättre prediktionsmått än systoliskt och diastoliskt tryck. I Prospective Studies Collaboration var medelvärdet av systoliskt och diastoliskt tryck något mer informativt för vaskulär dödlighet än något av dem enskilt, medan pulstrycket var mycket mindre informativt [6]. Mönstret skiljer sig mellan sjukdomar: ett högre pulstryck hade i en studie av 1,25 miljoner personer starkast samband med perifer artärsjukdom (riskkvot 1,23 per 10 mm Hg) och ett omvänt samband med bukaortaaneurysm [15]. ESC 2024 anger pulstryck som ett tilläggsmått som kan ge information i vissa situationer (klass IIb), och påpekar att en patient med brett pulstryck och systoliskt tryck över 140 mm Hg trots lågt diastoliskt tryck ändå bör behandlas om det tolereras [1].
Pulsvågshastigheten mellan carotis och femoralis är det standardiserade måttet på aortas stelhet. I en individdatametaanalys av 17 635 personer var den en oberoende prediktor för kranskärlssjukdom, stroke och kardiovaskulär sjukdom efter justering för konventionella riskfaktorer (riskkvot 1,30 för kardiovaskulär sjukdom per standardavvikelse) och förbättrade riskklassificeringen i vissa grupper [16]. ESC 2024 använder carotis-femoralis-pulsvågshastighet över 10 m/s som tecken på ökad risk och nämner den som ett möjligt tilläggstest när behandlingsbeslutet vid förhöjt blodtryck är osäkert [1].
Centralt aortatryck skattas icke-invasivt med tonometri och överföringsfunktioner. Det har i flera material förklarat risk något bättre än brakialt tryck: i Strong Heart Study var centralt pulstryck starkare kopplat till ateroskleros och kardiovaskulära händelser än brakialt pulstryck (riskkvot 1,15 mot 1,10 per 10 mm Hg) [17]. I en metaanalys av elva studier var centrala mått oberoende prediktorer för händelser, men centralt pulstryck var bara marginellt och inte signifikant bättre än perifert (p = 0,057) [18]. Läkemedelsgrupper kan påverka centralt tryck olika trots likvärdigt brakialt tryck, men det är inte visat att det förklarar skillnader i utfall. ESC 2024 rekommenderar ingen rutinmässig mätning av centralt tryck och nämner det som ett tänkbart tillägg hos unga med isolerad systolisk hypertoni [1].
Reglering av blodtrycket
Blodtrycket hålls inom ett snävt intervall av flera system som verkar på olika tidsskalor och som delvis överlappar (figur 6). Kort-, medellång- och långsiktig reglering ska ses som samverkande lager: de snabba systemen hindrar stora svängningar, medan njuren avgör vilket tryck som kan upprätthållas över tid [3].
flowchart TD
MAP["Medelartärtryck = minutvolym × total perifer resistans"]
K["Sekunder till minuter<br/>Baroreceptor- och kemoreceptorreflexer<br/>Hjärt-lungreceptorer<br/>Sympatiska och parasympatiska nervsystemet"]
M["Minuter till dagar<br/>Renin-angiotensin-aldosteronsystemet<br/>Vasopressin (ADH)<br/>Natriuretiska peptider<br/>Endotelet: kväveoxid och endotelin<br/>Lokal autoreglering"]
L["Dagar till år<br/>Njurens tryck-natriures<br/>Natrium- och vätskebalans<br/>Total kroppsvätskevolym"]
K --> MAP
M --> MAP
L --> MAP
MAP --> N["Förändrat tryck ändrar i sin tur utsöndringen av natrium och vatten, som styr vätskevolymen och på sikt trycket"]Figur 6. Blodtryckets reglering på tre tidsskalor [3].
Kortsiktig reglering: baroreflexen och sympatiska nervsystemet
Arteriella baroreceptorer i karotissinus och aortabågen registrerar sträckning av kärlväggen. Signalerna går via glossofaryngeus- och vagusnerven till nucleus tractus solitarii i förlängda märgen. Vid stigande tryck hämmas den sympatiska aktiviteten (via den caudala och rostrala ventrolaterala märgen) och den parasympatiska ökar, vilket ger vasodilatation, minskat venöst återflöde, lägre hjärtfrekvens och lägre kontraktilitet (figur 7). Vid fallande tryck, till exempel vid uppresning eller blödning, sker det omvända inom ett par hjärtslag [19]. Reflexens funktion beskrivs i autonom kontroll och reflexreglering av hjärtat och i autonoma nervsystemets fysiologi.
flowchart TD
A["Blodtrycket stiger: väggarna i karotissinus och aortabågen sträcks"]
B["Baroreceptorerna höjer sin impulsfrekvens via n. glossopharyngeus (IX) och n. vagus (X)"]
C["Nucleus tractus solitarii i förlängda märgen"]
D["Sympatisk utflödeshämning via den caudala och rostrala ventrolaterala märgen"]
E["Ökad parasympatisk aktivitet via vagusnervens kärnor"]
F["Vasodilatation av arterioler och vener, lägre perifer resistans och mindre venöst återflöde"]
G["Lägre hjärtfrekvens och lägre kontraktilitet"]
H["Minutvolym och perifer resistans minskar: blodtrycket sjunker mot börvärdet"]
A --> B
B --> C
C --> D
C --> E
D --> F
D --> G
E --> G
F --> H
G --> HFigur 7. Baroreflexbågen vid stigande blodtryck [19].
Baroreflexen motverkar snabba förändringar men anpassar sig (resetting) till långvarigt förhöjt tryck och kan därför inte hålla trycket normalt på lång sikt. Flera reflexer verkar vid sidan om: perifera kemoreceptorer i karotis- och aortakropparna höjer sympatikusaktiviteten och andningen vid syrebrist och koldioxidstegring, och hjärt-lungreceptorer (lågtrycksreceptorer i förmak och lungkärl) registrerar fyllnadstryck och påverkar både sympatikus och vätskebalans [3,19]. Baroreflexens känslighet minskar med åldern, vilket bidrar till ortostatisk hypotension hos äldre [1,9].
Medellång reglering: RAAS, vasopressin, natriuretiska peptider och endotel
Renin frisätts från njurens juxtaglomerulära celler vid lågt perfusionstryck, sympatisk stimulering och lågt natriumflöde förbi macula densa. Det omvandlar angiotensinogen till angiotensin I, som via ACE bildar angiotensin II. Angiotensin II är en kraftig vasokonstriktor, stimulerar aldosteronsyntes (natrium- och vattenretention, kaliumutsöndring) och törst, och har dessutom proinflammatoriska och profibrotiska effekter på lång sikt [20]. Aldosteron och renin beskrivs närmare i renin och aldosteron.
Vasopressin (ADH) frisätts vid ökad osmolalitet och vid sjunkande blodvolym eller blodtryck, och ger vattenåterresorption i njuren och vid höga halter vasokonstriktion [3]. De natriuretiska peptiderna ANP och BNP frisätts vid ökade fyllnadstryck, och ger natriures, vasodilatation och hämning av renin och aldosteron; de fungerar som en motvikt till RAAS [21].
Endotelet reglerar kärltonus lokalt. Kväveoxid (NO) vidgar kärlen och endotelin-1 drar ihop dem, och minskad NO-bildning och ökad endotelinaktivitet bidrar till hypertoni [3]. Till de lokala mekanismerna hör också den myogena responsen: en trycksträckt arteriol drar ihop sig, och en avlastad vidgas, vilket utgör grunden för autoreglering [22].
Långsiktig reglering: njurens tryck-natriures
Njuren utsöndrar mer natrium och vatten när trycket stiger (tryck-natriures). Om trycket är högre än jämviktsnivån utsöndras mer än vad som intas, vätskevolymen och därmed minutvolymen minskar och trycket sjunker, och tvärtom vid för lågt tryck. Återkopplingen fortsätter tills utsöndring och intag är lika, och den punkten bestämmer det långsiktiga blodtrycket (figur 8). Tänkandet utvecklades av Arthur Guyton och är fortfarande kärnan i den fysiologiska förklaringen av kronisk hypertoni: onormal tryck-natriures finns vid alla former av kronisk hypertoni, orsakad av minskad glomerulär filtration eller ökad tubulär reabsorption, till exempel genom överaktivitet i RAAS och sympatikus, oxidativ stress, endotelin och inflammation eller minskad kväveoxid [3,23].
{
"width": 700,
"height": 380,
"title": {
"text": "Njurens tryck-natriures och jämviktsnivån för blodtrycket (schematisk)",
"anchor": "start",
"fontSize": 16,
"fontWeight": 600,
"offset": 14,
"color": "#222222"
},
"layer": [
{
"data": {
"values": [
{
"p": 60,
"e": 0.04,
"k": "Normal njurfunktion"
},
{
"p": 65,
"e": 0.09,
"k": "Normal njurfunktion"
},
{
"p": 70,
"e": 0.16,
"k": "Normal njurfunktion"
},
{
"p": 75,
"e": 0.25,
"k": "Normal njurfunktion"
},
{
"p": 80,
"e": 0.36,
"k": "Normal njurfunktion"
},
{
"p": 85,
"e": 0.49,
"k": "Normal njurfunktion"
},
{
"p": 90,
"e": 0.64,
"k": "Normal njurfunktion"
},
{
"p": 95,
"e": 0.81,
"k": "Normal njurfunktion"
},
{
"p": 100,
"e": 1.0,
"k": "Normal njurfunktion"
},
{
"p": 105,
"e": 1.21,
"k": "Normal njurfunktion"
},
{
"p": 110,
"e": 1.44,
"k": "Normal njurfunktion"
},
{
"p": 115,
"e": 1.69,
"k": "Normal njurfunktion"
},
{
"p": 120,
"e": 1.96,
"k": "Normal njurfunktion"
},
{
"p": 125,
"e": 2.25,
"k": "Normal njurfunktion"
},
{
"p": 130,
"e": 2.56,
"k": "Normal njurfunktion"
},
{
"p": 135,
"e": 2.89,
"k": "Normal njurfunktion"
},
{
"p": 140,
"e": 3.24,
"k": "Normal njurfunktion"
},
{
"p": 145,
"e": 3.61,
"k": "Normal njurfunktion"
},
{
"p": 150,
"e": 4.0,
"k": "Normal njurfunktion"
},
{
"p": 155,
"e": 4.2,
"k": "Normal njurfunktion"
},
{
"p": 160,
"e": 4.2,
"k": "Normal njurfunktion"
},
{
"p": 165,
"e": 4.2,
"k": "Normal njurfunktion"
},
{
"p": 170,
"e": 4.2,
"k": "Normal njurfunktion"
},
{
"p": 175,
"e": 4.2,
"k": "Normal njurfunktion"
},
{
"p": 180,
"e": 4.2,
"k": "Normal njurfunktion"
},
{
"p": 185,
"e": 4.2,
"k": "Normal njurfunktion"
},
{
"p": 190,
"e": 4.2,
"k": "Normal njurfunktion"
},
{
"p": 195,
"e": 4.2,
"k": "Normal njurfunktion"
},
{
"p": 200,
"e": 4.2,
"k": "Normal njurfunktion"
},
{
"p": 60,
"e": 0.01,
"k": "Nedsatt utsöndring (kurvan åt höger)"
},
{
"p": 65,
"e": 0.03,
"k": "Nedsatt utsöndring (kurvan åt höger)"
},
{
"p": 70,
"e": 0.05,
"k": "Nedsatt utsöndring (kurvan åt höger)"
},
{
"p": 75,
"e": 0.08,
"k": "Nedsatt utsöndring (kurvan åt höger)"
},
{
"p": 80,
"e": 0.11,
"k": "Nedsatt utsöndring (kurvan åt höger)"
},
{
"p": 85,
"e": 0.15,
"k": "Nedsatt utsöndring (kurvan åt höger)"
},
{
"p": 90,
"e": 0.2,
"k": "Nedsatt utsöndring (kurvan åt höger)"
},
{
"p": 95,
"e": 0.25,
"k": "Nedsatt utsöndring (kurvan åt höger)"
},
{
"p": 100,
"e": 0.31,
"k": "Nedsatt utsöndring (kurvan åt höger)"
},
{
"p": 105,
"e": 0.37,
"k": "Nedsatt utsöndring (kurvan åt höger)"
},
{
"p": 110,
"e": 0.44,
"k": "Nedsatt utsöndring (kurvan åt höger)"
},
{
"p": 115,
"e": 0.52,
"k": "Nedsatt utsöndring (kurvan åt höger)"
},
{
"p": 120,
"e": 0.6,
"k": "Nedsatt utsöndring (kurvan åt höger)"
},
{
"p": 125,
"e": 0.69,
"k": "Nedsatt utsöndring (kurvan åt höger)"
},
{
"p": 130,
"e": 0.79,
"k": "Nedsatt utsöndring (kurvan åt höger)"
},
{
"p": 135,
"e": 0.89,
"k": "Nedsatt utsöndring (kurvan åt höger)"
},
{
"p": 140,
"e": 1.0,
"k": "Nedsatt utsöndring (kurvan åt höger)"
},
{
"p": 145,
"e": 1.11,
"k": "Nedsatt utsöndring (kurvan åt höger)"
},
{
"p": 150,
"e": 1.23,
"k": "Nedsatt utsöndring (kurvan åt höger)"
},
{
"p": 155,
"e": 1.36,
"k": "Nedsatt utsöndring (kurvan åt höger)"
},
{
"p": 160,
"e": 1.49,
"k": "Nedsatt utsöndring (kurvan åt höger)"
},
{
"p": 165,
"e": 1.63,
"k": "Nedsatt utsöndring (kurvan åt höger)"
},
{
"p": 170,
"e": 1.78,
"k": "Nedsatt utsöndring (kurvan åt höger)"
},
{
"p": 175,
"e": 1.93,
"k": "Nedsatt utsöndring (kurvan åt höger)"
},
{
"p": 180,
"e": 2.09,
"k": "Nedsatt utsöndring (kurvan åt höger)"
},
{
"p": 185,
"e": 2.25,
"k": "Nedsatt utsöndring (kurvan åt höger)"
},
{
"p": 190,
"e": 2.42,
"k": "Nedsatt utsöndring (kurvan åt höger)"
},
{
"p": 195,
"e": 2.6,
"k": "Nedsatt utsöndring (kurvan åt höger)"
},
{
"p": 200,
"e": 2.78,
"k": "Nedsatt utsöndring (kurvan åt höger)"
}
]
},
"mark": {
"type": "line",
"strokeWidth": 3.5
},
"encoding": {
"x": {
"field": "p",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
60,
200
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Medelartärtryck (mm Hg)",
"values": [
60,
80,
100,
120,
140,
160,
180,
200
],
"grid": false
}
},
"y": {
"field": "e",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
0,
4.4
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Utsöndring i förhållande till intag",
"values": [
0,
1,
2,
3,
4
]
}
},
"color": {
"field": "k",
"type": "nominal",
"scale": {
"domain": [
"Normal njurfunktion",
"Nedsatt utsöndring (kurvan åt höger)"
],
"range": [
"#176B87",
"#B91C1C"
]
},
"legend": {
"orient": "top-left",
"title": null,
"labelFontSize": 14,
"labelLimit": 500
}
}
}
},
{
"data": {
"values": [
{
"y": 1
}
]
},
"mark": {
"type": "rule",
"strokeDash": [
8,
4
],
"color": "#444444",
"strokeWidth": 2
},
"encoding": {
"y": {
"field": "y",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
0,
4.4
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Utsöndring i förhållande till intag",
"values": [
0,
1,
2,
3,
4
]
}
}
}
},
{
"data": {
"values": [
{
"p": 195,
"e": 1.0,
"s": "Dagligt intag (konstant)"
}
]
},
"mark": {
"type": "text",
"align": "right",
"dy": -9,
"fontSize": 14,
"fontWeight": 600,
"color": "#444444"
},
"encoding": {
"x": {
"field": "p",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
60,
200
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Medelartärtryck (mm Hg)",
"values": [
60,
80,
100,
120,
140,
160,
180,
200
],
"grid": false
}
},
"y": {
"field": "e",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
0,
4.4
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Utsöndring i förhållande till intag",
"values": [
0,
1,
2,
3,
4
]
}
},
"text": {
"field": "s"
}
}
},
{
"data": {
"values": [
{
"p": 100,
"e": 1.0
},
{
"p": 140,
"e": 1.0
}
]
},
"mark": {
"type": "point",
"filled": true,
"size": 150,
"color": "#111827"
},
"encoding": {
"x": {
"field": "p",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
60,
200
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Medelartärtryck (mm Hg)",
"values": [
60,
80,
100,
120,
140,
160,
180,
200
],
"grid": false
}
},
"y": {
"field": "e",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
0,
4.4
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Utsöndring i förhållande till intag",
"values": [
0,
1,
2,
3,
4
]
}
}
}
},
{
"data": {
"values": [
{
"p": 140,
"e": 1.0,
"s": "Jämvikt vid högre tryck"
}
]
},
"mark": {
"type": "text",
"align": "left",
"dx": 10,
"dy": 22,
"fontSize": 14,
"fontWeight": 700,
"color": "#111827"
},
"encoding": {
"x": {
"field": "p",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
60,
200
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Medelartärtryck (mm Hg)",
"values": [
60,
80,
100,
120,
140,
160,
180,
200
],
"grid": false
}
},
"y": {
"field": "e",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
0,
4.4
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Utsöndring i förhållande till intag",
"values": [
0,
1,
2,
3,
4
]
}
},
"text": {
"field": "s"
}
}
},
{
"data": {
"values": [
{
"p": 100,
"e": 1.0,
"s": "Jämvikt vid normalt tryck"
}
]
},
"mark": {
"type": "text",
"align": "right",
"dx": -12,
"dy": -16,
"fontSize": 14,
"fontWeight": 700,
"color": "#111827"
},
"encoding": {
"x": {
"field": "p",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
60,
200
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Medelartärtryck (mm Hg)",
"values": [
60,
80,
100,
120,
140,
160,
180,
200
],
"grid": false
}
},
"y": {
"field": "e",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
0,
4.4
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Utsöndring i förhållande till intag",
"values": [
0,
1,
2,
3,
4
]
}
},
"text": {
"field": "s"
}
}
}
],
"$schema": "https://vega.github.io/schema/vega-lite/v5.json",
"config": {
"background": "#FFFFFF",
"font": "Arial",
"view": {
"stroke": null
},
"axis": {
"domainColor": "#555555",
"domainWidth": 1,
"tickColor": "#555555",
"labelColor": "#333333",
"titleColor": "#222222",
"labelFontSize": 13,
"titleFontSize": 14,
"titleFontWeight": 600,
"titlePadding": 10,
"gridColor": "#E2E2E2",
"gridOpacity": 1
},
"legend": {
"labelFontSize": 13,
"titleFontSize": 13,
"labelColor": "#333333",
"titleColor": "#222222"
}
}
}Figur 8. Schematisk tryck-natriures. Jämvikt uppstår där utsöndringen är lika stor som intaget, och vid nedsatt natriumutsöndring förskjuts kurvan åt höger så att jämvikten ligger vid högre tryck [3,23]. Kurvornas form är illustrativ, inte uppmätta data.
Saltkänslighet innebär att blodtrycket ändras med natriumintaget. Svarta patienter har oftare lågrenin- och saltkänslig hypertoni, och hos dem är saltrestriktion, tiazider och kalciumantagonister särskilt användbara [1].
Variation, dygnsrytm och inverkan av läge, mat och temperatur
Blodtrycket varierar från slag till slag, mellan olika tider på dygnet, mellan dagar och mellan besök. Under sömn faller det normalt med 10 till 20 procent jämfört med dagen. ESC delar in dygnsmönstret efter kvoten mellan nattligt och dagligt tryck: normal nedgång (kvot 0,8 till 0,9), utebliven nedgång eller non-dipping (över 0,9 till 1,0), stigande nattvärden eller riser (över 1,0) och extrem nedgång (under 0,8) (figur 9). Nattligt tryck är ofta bättre än dagtryck på att förutsäga risk, och non-dipping och riser-mönster är kopplade till ökad kardiovaskulär risk, men mönstrets reproducerbarhet över tid är låg [1,24]. I en individdatametaanalys av 17 312 hypertoniker var omvänd nedgång förknippad med riskkvoter på 1,57 till 1,89 för kardiovaskulära händelser och dödlighet [24]. I en befolkningskohort av 11 135 vuxna förutsade nattligt och 24-timmarstryck död och kardiovaskulära händelser bäst, även efter justering för mottagningstryck (riskkvot 1,36 för kardiovaskulära händelser per 20 mm Hg nattligt systoliskt tryck), men förbättringen av modellens prestanda var liten [25].
{
"width": 700,
"height": 380,
"title": {
"text": "Dygnsprofiler för systoliskt blodtryck (schematiska)",
"anchor": "start",
"fontSize": 16,
"fontWeight": 600,
"offset": 14,
"color": "#222222"
},
"layer": [
{
"data": {
"values": [
{
"a": 0,
"b": 7
},
{
"a": 23,
"b": 24
}
]
},
"mark": {
"type": "rect",
"color": "#ECEFF5",
"opacity": 0.9
},
"encoding": {
"x": {
"field": "a",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
0,
24
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Klockslag (grå fält markerar natt)",
"values": [
0,
4,
8,
12,
16,
20,
24
],
"grid": false
}
},
"x2": {
"field": "b"
}
}
},
{
"data": {
"values": [
{
"h": 0.0,
"v": 110.5,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 0.25,
"v": 110.5,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 0.5,
"v": 110.5,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 0.75,
"v": 110.5,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 1.0,
"v": 110.5,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 1.25,
"v": 110.5,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 1.5,
"v": 110.5,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 1.75,
"v": 110.5,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 2.0,
"v": 110.5,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 2.25,
"v": 110.5,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 2.5,
"v": 110.5,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 2.75,
"v": 110.5,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 3.0,
"v": 110.5,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 3.25,
"v": 110.5,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 3.5,
"v": 110.5,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 3.75,
"v": 110.5,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 4.0,
"v": 110.5,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 4.25,
"v": 110.9,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 4.5,
"v": 111.9,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 4.75,
"v": 113.5,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 5.0,
"v": 115.6,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 5.25,
"v": 117.8,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 5.5,
"v": 120.2,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 5.75,
"v": 122.7,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 6.0,
"v": 124.9,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 6.25,
"v": 127.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 6.5,
"v": 128.6,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 6.75,
"v": 129.6,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 7.0,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 7.25,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 7.5,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 7.75,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 8.0,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 8.25,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 8.5,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 8.75,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 9.0,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 9.25,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 9.5,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 9.75,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 10.0,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 10.25,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 10.5,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 10.75,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 11.0,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 11.25,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 11.5,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 11.75,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 12.0,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 12.25,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 12.5,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 12.75,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 13.0,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 13.25,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 13.5,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 13.75,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 14.0,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 14.25,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 14.5,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 14.75,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 15.0,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 15.25,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 15.5,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 15.75,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 16.0,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 16.25,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 16.5,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 16.75,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 17.0,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 17.25,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 17.5,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 17.75,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 18.0,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 18.25,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 18.5,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 18.75,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 19.0,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 19.25,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 19.5,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 19.75,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 20.0,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 20.25,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 20.5,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 20.75,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 21.0,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 21.25,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 21.5,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 21.75,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 22.0,
"v": 130.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 22.25,
"v": 129.2,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 22.5,
"v": 127.0,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 22.75,
"v": 123.8,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 23.0,
"v": 120.2,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 23.25,
"v": 116.7,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 23.5,
"v": 113.5,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 23.75,
"v": 111.3,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 24.0,
"v": 110.5,
"k": "Normal nedgång (0,85)"
},
{
"h": 0.0,
"v": 123.5,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 0.25,
"v": 123.5,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 0.5,
"v": 123.5,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 0.75,
"v": 123.5,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 1.0,
"v": 123.5,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 1.25,
"v": 123.5,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 1.5,
"v": 123.5,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 1.75,
"v": 123.5,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 2.0,
"v": 123.5,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 2.25,
"v": 123.5,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 2.5,
"v": 123.5,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 2.75,
"v": 123.5,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 3.0,
"v": 123.5,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 3.25,
"v": 123.5,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 3.5,
"v": 123.5,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 3.75,
"v": 123.5,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 4.0,
"v": 123.5,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 4.25,
"v": 123.6,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 4.5,
"v": 124.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 4.75,
"v": 124.5,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 5.0,
"v": 125.2,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 5.25,
"v": 125.9,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 5.5,
"v": 126.8,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 5.75,
"v": 127.6,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 6.0,
"v": 128.3,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 6.25,
"v": 129.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 6.5,
"v": 129.5,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 6.75,
"v": 129.9,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 7.0,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 7.25,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 7.5,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 7.75,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 8.0,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 8.25,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 8.5,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 8.75,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 9.0,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 9.25,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 9.5,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 9.75,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 10.0,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 10.25,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 10.5,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 10.75,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 11.0,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 11.25,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 11.5,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 11.75,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 12.0,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 12.25,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 12.5,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 12.75,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 13.0,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 13.25,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 13.5,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 13.75,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 14.0,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 14.25,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 14.5,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 14.75,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 15.0,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 15.25,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 15.5,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 15.75,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 16.0,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 16.25,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 16.5,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 16.75,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 17.0,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 17.25,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 17.5,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 17.75,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 18.0,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 18.25,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 18.5,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 18.75,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 19.0,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 19.25,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 19.5,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 19.75,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 20.0,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 20.25,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 20.5,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 20.75,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 21.0,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 21.25,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 21.5,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 21.75,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 22.0,
"v": 130.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 22.25,
"v": 129.7,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 22.5,
"v": 129.0,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 22.75,
"v": 127.9,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 23.0,
"v": 126.8,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 23.25,
"v": 125.6,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 23.5,
"v": 124.5,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 23.75,
"v": 123.8,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 24.0,
"v": 123.5,
"k": "Utebliven nedgång (0,95)"
},
{
"h": 0.0,
"v": 136.5,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 0.25,
"v": 136.5,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 0.5,
"v": 136.5,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 0.75,
"v": 136.5,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 1.0,
"v": 136.5,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 1.25,
"v": 136.5,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 1.5,
"v": 136.5,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 1.75,
"v": 136.5,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 2.0,
"v": 136.5,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 2.25,
"v": 136.5,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 2.5,
"v": 136.5,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 2.75,
"v": 136.5,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 3.0,
"v": 136.5,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 3.25,
"v": 136.5,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 3.5,
"v": 136.5,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 3.75,
"v": 136.5,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 4.0,
"v": 136.5,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 4.25,
"v": 136.4,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 4.5,
"v": 136.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 4.75,
"v": 135.5,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 5.0,
"v": 134.8,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 5.25,
"v": 134.1,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 5.5,
"v": 133.2,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 5.75,
"v": 132.4,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 6.0,
"v": 131.7,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 6.25,
"v": 131.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 6.5,
"v": 130.5,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 6.75,
"v": 130.1,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 7.0,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 7.25,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 7.5,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 7.75,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 8.0,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 8.25,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 8.5,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 8.75,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 9.0,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 9.25,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 9.5,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 9.75,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 10.0,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 10.25,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 10.5,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 10.75,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 11.0,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 11.25,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 11.5,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 11.75,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 12.0,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 12.25,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 12.5,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 12.75,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 13.0,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 13.25,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 13.5,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 13.75,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 14.0,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 14.25,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 14.5,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 14.75,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 15.0,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 15.25,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 15.5,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 15.75,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 16.0,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 16.25,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 16.5,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 16.75,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 17.0,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 17.25,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 17.5,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 17.75,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 18.0,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 18.25,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 18.5,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 18.75,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 19.0,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 19.25,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 19.5,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 19.75,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 20.0,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 20.25,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 20.5,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 20.75,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 21.0,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 21.25,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 21.5,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 21.75,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 22.0,
"v": 130.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 22.25,
"v": 130.3,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 22.5,
"v": 131.0,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 22.75,
"v": 132.1,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 23.0,
"v": 133.2,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 23.25,
"v": 134.4,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 23.5,
"v": 135.5,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 23.75,
"v": 136.2,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 24.0,
"v": 136.5,
"k": "Stigande natt (1,05)"
},
{
"h": 0.0,
"v": 97.5,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 0.25,
"v": 97.5,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 0.5,
"v": 97.5,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 0.75,
"v": 97.5,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 1.0,
"v": 97.5,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 1.25,
"v": 97.5,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 1.5,
"v": 97.5,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 1.75,
"v": 97.5,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 2.0,
"v": 97.5,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 2.25,
"v": 97.5,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 2.5,
"v": 97.5,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 2.75,
"v": 97.5,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 3.0,
"v": 97.5,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 3.25,
"v": 97.5,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 3.5,
"v": 97.5,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 3.75,
"v": 97.5,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 4.0,
"v": 97.5,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 4.25,
"v": 98.1,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 4.5,
"v": 99.9,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 4.75,
"v": 102.6,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 5.0,
"v": 105.9,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 5.25,
"v": 109.7,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 5.5,
"v": 113.8,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 5.75,
"v": 117.8,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 6.0,
"v": 121.6,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 6.25,
"v": 124.9,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 6.5,
"v": 127.6,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 6.75,
"v": 129.4,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 7.0,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 7.25,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 7.5,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 7.75,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 8.0,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 8.25,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 8.5,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 8.75,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 9.0,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 9.25,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 9.5,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 9.75,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 10.0,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 10.25,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 10.5,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 10.75,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 11.0,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 11.25,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 11.5,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 11.75,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 12.0,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 12.25,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 12.5,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 12.75,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 13.0,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 13.25,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 13.5,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 13.75,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 14.0,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 14.25,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 14.5,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 14.75,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 15.0,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 15.25,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 15.5,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 15.75,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 16.0,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 16.25,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 16.5,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 16.75,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 17.0,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 17.25,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 17.5,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 17.75,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 18.0,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 18.25,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 18.5,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 18.75,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 19.0,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 19.25,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 19.5,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 19.75,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 20.0,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 20.25,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 20.5,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 20.75,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 21.0,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 21.25,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 21.5,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 21.75,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 22.0,
"v": 130.0,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 22.25,
"v": 128.6,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 22.5,
"v": 124.9,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 22.75,
"v": 119.7,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 23.0,
"v": 113.8,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 23.25,
"v": 107.8,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 23.5,
"v": 102.6,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 23.75,
"v": 98.9,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
},
{
"h": 24.0,
"v": 97.5,
"k": "Extrem nedgång (0,75)"
}
]
},
"mark": {
"type": "line",
"strokeWidth": 3.5,
"interpolate": "monotone"
},
"encoding": {
"x": {
"field": "h",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
0,
24
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Klockslag (grå fält markerar natt)",
"values": [
0,
4,
8,
12,
16,
20,
24
],
"grid": false
}
},
"y": {
"field": "v",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
90,
145
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Systoliskt blodtryck (mm Hg)",
"values": [
90,
100,
110,
120,
130,
140
]
}
},
"color": {
"field": "k",
"type": "nominal",
"scale": {
"domain": [
"Normal nedgång (0,85)",
"Utebliven nedgång (0,95)",
"Stigande natt (1,05)",
"Extrem nedgång (0,75)"
],
"range": [
"#2E7D4F",
"#B45309",
"#B91C1C",
"#2563A6"
]
},
"legend": {
"orient": "bottom",
"title": null,
"labelFontSize": 13,
"labelLimit": 300,
"columns": 2
}
}
}
}
],
"$schema": "https://vega.github.io/schema/vega-lite/v5.json",
"config": {
"background": "#FFFFFF",
"font": "Arial",
"view": {
"stroke": null
},
"axis": {
"domainColor": "#555555",
"domainWidth": 1,
"tickColor": "#555555",
"labelColor": "#333333",
"titleColor": "#222222",
"labelFontSize": 13,
"titleFontSize": 14,
"titleFontWeight": 600,
"titlePadding": 10,
"gridColor": "#E2E2E2",
"gridOpacity": 1
},
"legend": {
"labelFontSize": 13,
"titleFontSize": 13,
"labelColor": "#333333",
"titleColor": "#222222"
}
}
}Figur 9. Schematiska dygnsprofiler för systoliskt blodtryck med kvoten mellan nattligt och dagligt tryck enligt ESC:s indelning [1]. Dagtrycket är satt till 130 mm Hg i alla kurvor för jämförelsens skull, och sömnperioden (grå fält) styrs i praktiken av patientens dagbok. Kurvorna är illustrativa.
Blodtrycket stiger normalt på morgonen när sympatikus aktiveras. Det finns inget stöd för att blodtryckssänkande läkemedel ska ges på kvällen: i TIME-studien (21 104 deltagare) var kvällsdosering inte bättre än morgondosering (riskkvot 0,95), och ESC rekommenderar inte rutinmässig kvällsdosering [1,26].
Variabilitet mellan besök är en självständig riskfaktor. I en systematisk översikt var ökad långsiktig variabilitet i systoliskt tryck, oberoende av medeltrycket, förknippad med total dödlighet (riskkvot 1,15), kardiovaskulär dödlighet (1,18) och kardiovaskulära händelser (1,18) [27]. Det finns däremot inga studier som visat att behandling riktad mot variabiliteten minskar händelser [1]; variabiliteten är därför främst en anledning att kontrollera följsamhet och mätteknik.
Blodtrycket påverkas också av kropp och situation. I graviditet sjunker trycket till vecka 20 till 30 och stiger sedan mot fullgången tid [1]. Systoliskt tryck är 3 till 10 mm Hg högre i liggande än i sittande, och kyla, kaffe och en full urinblåsa höjer det medan en måltid kan sänka det [8,9]. Hos äldre ändras trycket enligt mönstret ovan.
Autoreglering och perfusionstryck i organen
Organens genomblödning styrs av perfusionstrycket, det vill säga skillnaden mellan arteriellt och nedströms tryck, och av vävnadens egen vaskulära resistans. Autoreglering innebär att resistansen ändras så att flödet hålls ungefär konstant över ett tryckintervall: en trycksträckt arteriol drar ihop sig (myogen respons), och metaboliter och endotelfaktorer anpassar flödet till behovet [22]. Utanför intervallet följer flödet trycket passivt (figur 10). Vid för lågt tryck uppstår hypoperfusion och ischemi. Vid för högt tryck övervinns autoregleringen, kapillärtrycket stiger och ödem och blödning kan uppstå, till exempel vid hypertensiv encefalopati.
{
"width": 700,
"height": 380,
"title": {
"text": "Autoreglering av organflöde mot perfusionstryck (schematisk)",
"anchor": "start",
"fontSize": 16,
"fontWeight": 600,
"offset": 14,
"color": "#222222"
},
"layer": [
{
"data": {
"values": [
{
"p": 20,
"q": 12,
"k": "Normotoni"
},
{
"p": 40,
"q": 42,
"k": "Normotoni"
},
{
"p": 55,
"q": 85,
"k": "Normotoni"
},
{
"p": 65,
"q": 97,
"k": "Normotoni"
},
{
"p": 80,
"q": 100,
"k": "Normotoni"
},
{
"p": 110,
"q": 101,
"k": "Normotoni"
},
{
"p": 140,
"q": 103,
"k": "Normotoni"
},
{
"p": 155,
"q": 108,
"k": "Normotoni"
},
{
"p": 175,
"q": 135,
"k": "Normotoni"
},
{
"p": 200,
"q": 175,
"k": "Normotoni"
},
{
"p": 220,
"q": 215,
"k": "Normotoni"
},
{
"p": 20,
"q": 6,
"k": "Långvarig hypertoni (kurvan åt höger)"
},
{
"p": 50,
"q": 20,
"k": "Långvarig hypertoni (kurvan åt höger)"
},
{
"p": 70,
"q": 50,
"k": "Långvarig hypertoni (kurvan åt höger)"
},
{
"p": 90,
"q": 90,
"k": "Långvarig hypertoni (kurvan åt höger)"
},
{
"p": 105,
"q": 98,
"k": "Långvarig hypertoni (kurvan åt höger)"
},
{
"p": 130,
"q": 100,
"k": "Långvarig hypertoni (kurvan åt höger)"
},
{
"p": 160,
"q": 101,
"k": "Långvarig hypertoni (kurvan åt höger)"
},
{
"p": 185,
"q": 105,
"k": "Långvarig hypertoni (kurvan åt höger)"
},
{
"p": 205,
"q": 135,
"k": "Långvarig hypertoni (kurvan åt höger)"
},
{
"p": 225,
"q": 180,
"k": "Långvarig hypertoni (kurvan åt höger)"
}
]
},
"mark": {
"type": "line",
"interpolate": "monotone",
"strokeWidth": 3.5
},
"encoding": {
"x": {
"field": "p",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
20,
225
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Perfusionstryck, medelartärtryck (mm Hg)",
"values": [
20,
60,
100,
140,
180,
220
],
"grid": false
}
},
"y": {
"field": "q",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
0,
220
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Organflöde (% av normalt)",
"values": [
0,
50,
100,
150,
200
]
}
},
"color": {
"field": "k",
"type": "nominal",
"scale": {
"domain": [
"Normotoni",
"Långvarig hypertoni (kurvan åt höger)"
],
"range": [
"#176B87",
"#B91C1C"
]
},
"legend": {
"orient": "top-left",
"title": null,
"labelFontSize": 14,
"labelLimit": 500
}
}
}
},
{
"data": {
"values": [
{
"p": 30,
"q": 120,
"s": "Hypoperfusion: ischemi"
},
{
"p": 150,
"q": 60,
"s": "Plattå: autoreglering håller flödet"
},
{
"p": 200,
"q": 100,
"s": "Överperfusion: ödem"
}
]
},
"mark": {
"type": "text",
"align": "left",
"fontSize": 13,
"fontWeight": 600,
"color": "#444444"
},
"encoding": {
"x": {
"field": "p",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
20,
225
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Perfusionstryck, medelartärtryck (mm Hg)",
"values": [
20,
60,
100,
140,
180,
220
],
"grid": false
}
},
"y": {
"field": "q",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
0,
220
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Organflöde (% av normalt)",
"values": [
0,
50,
100,
150,
200
]
}
},
"text": {
"field": "s"
}
}
}
],
"$schema": "https://vega.github.io/schema/vega-lite/v5.json",
"config": {
"background": "#FFFFFF",
"font": "Arial",
"view": {
"stroke": null
},
"axis": {
"domainColor": "#555555",
"domainWidth": 1,
"tickColor": "#555555",
"labelColor": "#333333",
"titleColor": "#222222",
"labelFontSize": 13,
"titleFontSize": 14,
"titleFontWeight": 600,
"titlePadding": 10,
"gridColor": "#E2E2E2",
"gridOpacity": 1
},
"legend": {
"labelFontSize": 13,
"titleFontSize": 13,
"labelColor": "#333333",
"titleColor": "#222222"
}
}
}Figur 10. Schematisk autoreglering av organflöde mot perfusionstryck, med platå där flödet hålls konstant och förskjutning åt höger vid långvarig hypertoni. Gränserna varierar mellan organ och individer: i den klassiska bilden av hjärnan är platån cirka 60 till 150 mm Hg [5,28], och i njuren cirka 80 till 180 mm Hg [4]. Siffrorna på axeln är därför illustrativa.
Hjärnan. Hjärnans autoreglering har traditionellt beskrivits med Lassens kurva, med en platå för medelartärtryck mellan cirka 60 och 150 mm Hg. Kurvan konstruerades av medelvärden från olika grupper, och gränserna varierar kraftigt mellan individer, så den kan inte användas som en fast tröskel hos en enskild patient [5,28]. Vid akut ischemisk stroke är autoregleringen nedsatt och hjärnperfusionen beror av det systemiska trycket, vilket är skälet till återhållsamhet med akut blodtryckssänkning [1].
Njuren. Njurens autoreglering håller njurblodflödet och den glomerulära filtrationen i stort sett konstanta inom ett perfusionstryck på cirka 80 till 180 mm Hg. Den bygger på den myogena responsen och den tubuloglomerulära återkopplingen, och verkar främst genom tonus i afferenta arteriolen [4]. Se njurarnas funktionella anatomi och blodflöde. Vid blodtryckssänkning är läkemedel som verkar på RAAS oftare förknippade med akut njurskada och hyperkalemi [1].
Hjärtat. Koronarflödet till vänster kammare sker huvudsakligen i diastole [1]. Koronarperfusionstrycket är därför i grova drag skillnaden mellan det diastoliska aortatrycket och vänster kammares slutdiastoliska tryck, och påverkas av diastolens längd, som kortas vid hög frekvens. Det förklarar varför hypertrofi, stenoser och takykardi gör hjärtat känsligare för lågt diastoliskt tryck.
J-kurvan. I observationsmaterial har sambandet mellan blodtryck och händelser ofta beskrivits som J-format, särskilt för diastoliskt tryck och hos patienter med kranskärlssjukdom. I CLARIFY (22 672 patienter med stabil kranskärlssjukdom) var systoliskt tryck under 120 och diastoliskt under 70 förknippat med ökad risk [29]. ESC 2024 bedömer dock att J-kurvan i observationsdata med stor sannolikhet inte är kausal, utan beror på kvarstående störfaktorer (confounding) och omvänd kausalitet: lågt tryck kan vara ett tecken på sjukdom eller skörhet snarare än en orsak. I primärpreventiv population fanns ingen J-formad ökning ned till systoliskt 90 till 114 mm Hg [1,15]. Det finns dock inga robusta data som visar att ett behandlat systoliskt tryck under 90 eller diastoliskt under 50 mm Hg är säkert, och den intensiva målnivån ska bara eftersträvas när behandlingen tolereras, eftersom ortostatiska symtom, synkope och njurskada är vanligare [1,30]. ESC rekommenderar inte att läkemedel trappas ned hos asymtomatiska patienter med behandlat tryck under 120/70 mm Hg [1].
Blodtryck och kardiovaskulär risk
Sambandet mellan blodtryck och risk är kontinuerligt och log-linjärt: den relativa risken ökar med konstanta steg i systoliskt och diastoliskt tryck, redan från systoliskt cirka 90 mm Hg, och en betydande andel av de händelser som kan tillskrivas blodtryck inträffar under hypertonigränsen [1]. I Prospective Studies Collaboration (en miljon vuxna, 61 studier) var proportionella skillnaderna i risk för en given absolut tryckskillnad ungefär lika stora ned till minst 115/75 mm Hg, och proportionerna var ungefär hälften så stora vid 80 till 89 års ålder som vid 40 till 49, men de absoluta skillnaderna större i hög ålder [6]. Samma samband visas schematiskt i hypertoniartikeln. I elektroniska journaler hos 1,25 miljoner personer varierade sambandet mellan sjukdomsmanifestationer: sambandet med högt systoliskt tryck var starkast för intracerebral blödning (riskkvot 1,44) och stabil angina (1,41) och svagast för bukaortaaneurysm (1,08), och lägst risk sågs vid systoliskt 90 till 114 och diastoliskt 60 till 74 mm Hg utan J-formad ökning [15].
Effekten av blodtryckssänkning är proportionell mot sänkningen. I en metaanalys av 123 studier med 613 815 deltagare minskade varje sänkning med 10 mm Hg systoliskt risken för allvarliga kardiovaskulära händelser med 20 procent, kranskärlssjukdom med 17, stroke med 27, hjärtsvikt med 28 och total dödlighet med 13 procent; effekten på njursvikt var inte signifikant (figur 11) [31]. En individdatametaanalys av 48 studier (344 716 deltagare) visade att 5 mm Hg lägre systoliskt tryck minskade risken med cirka 10 procent (riskkvot 0,91 hos dem utan och 0,89 hos dem med tidigare kardiovaskulär sjukdom), oberoende av utgångstryck, även under 130 mm Hg [7].
{
"width": 640,
"height": 300,
"title": {
"text": "Relativ risk per 10 mm Hg lägre systoliskt blodtryck (123 studier)",
"anchor": "start",
"fontSize": 16,
"fontWeight": 600,
"offset": 14,
"color": "#222222"
},
"data": {
"values": [
{
"o": "Allvarlig hjärt-kärlhändelse",
"rr": 0.8,
"lo": 0.77,
"hi": 0.83,
"lab": "0,80 (0,77–0,83)"
},
{
"o": "Kranskärlssjukdom",
"rr": 0.83,
"lo": 0.78,
"hi": 0.88,
"lab": "0,83 (0,78–0,88)"
},
{
"o": "Stroke",
"rr": 0.73,
"lo": 0.68,
"hi": 0.77,
"lab": "0,73 (0,68–0,77)"
},
{
"o": "Hjärtsvikt",
"rr": 0.72,
"lo": 0.67,
"hi": 0.78,
"lab": "0,72 (0,67–0,78)"
},
{
"o": "Total dödlighet",
"rr": 0.87,
"lo": 0.84,
"hi": 0.91,
"lab": "0,87 (0,84–0,91)"
},
{
"o": "Njursvikt (ej signifikant)",
"rr": 0.95,
"lo": 0.84,
"hi": 1.07,
"lab": "0,95 (0,84–1,07)"
}
]
},
"layer": [
{
"data": {
"values": [
{
"x": 1
}
]
},
"mark": {
"type": "rule",
"color": "#777777",
"strokeDash": [
5,
4
]
},
"encoding": {
"x": {
"field": "x",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
0.6,
1.2
]
},
"axis": {
"title": "Relativ risk (95 % konfidensintervall); under 1 betyder lägre risk",
"values": [
0.6,
0.7,
0.8,
0.9,
1.0,
1.1,
1.2
],
"labelExpr": "replace(format(datum.value, '.1f'), '.', ',')"
}
}
}
},
{
"mark": {
"type": "rule",
"strokeWidth": 3,
"color": "#176B87"
},
"encoding": {
"y": {
"field": "o",
"type": "nominal",
"sort": [
"Allvarlig hjärt-kärlhändelse",
"Kranskärlssjukdom",
"Stroke",
"Hjärtsvikt",
"Total dödlighet",
"Njursvikt (ej signifikant)"
],
"axis": {
"title": null,
"labelFontSize": 14,
"labelLimit": 320
}
},
"x": {
"field": "lo",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
0.6,
1.2
]
},
"axis": {
"title": "Relativ risk (95 % konfidensintervall); under 1 betyder lägre risk",
"values": [
0.6,
0.7,
0.8,
0.9,
1.0,
1.1,
1.2
],
"labelExpr": "replace(format(datum.value, '.1f'), '.', ',')"
}
},
"x2": {
"field": "hi"
}
}
},
{
"mark": {
"type": "point",
"filled": true,
"size": 120,
"color": "#176B87"
},
"encoding": {
"y": {
"field": "o",
"type": "nominal",
"sort": [
"Allvarlig hjärt-kärlhändelse",
"Kranskärlssjukdom",
"Stroke",
"Hjärtsvikt",
"Total dödlighet",
"Njursvikt (ej signifikant)"
],
"axis": {
"title": null,
"labelFontSize": 14,
"labelLimit": 320
}
},
"x": {
"field": "rr",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
0.6,
1.2
]
},
"axis": {
"title": "Relativ risk (95 % konfidensintervall); under 1 betyder lägre risk",
"values": [
0.6,
0.7,
0.8,
0.9,
1.0,
1.1,
1.2
],
"labelExpr": "replace(format(datum.value, '.1f'), '.', ',')"
}
}
}
},
{
"mark": {
"type": "text",
"align": "left",
"dx": 0,
"dy": -14,
"fontSize": 13,
"fontWeight": 600,
"color": "#222222"
},
"encoding": {
"y": {
"field": "o",
"type": "nominal",
"sort": [
"Allvarlig hjärt-kärlhändelse",
"Kranskärlssjukdom",
"Stroke",
"Hjärtsvikt",
"Total dödlighet",
"Njursvikt (ej signifikant)"
],
"axis": {
"title": null,
"labelFontSize": 14,
"labelLimit": 320
}
},
"x": {
"field": "hi",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
0.6,
1.2
]
},
"axis": {
"title": "Relativ risk (95 % konfidensintervall); under 1 betyder lägre risk",
"values": [
0.6,
0.7,
0.8,
0.9,
1.0,
1.1,
1.2
],
"labelExpr": "replace(format(datum.value, '.1f'), '.', ',')"
}
},
"text": {
"field": "lab"
}
}
}
],
"$schema": "https://vega.github.io/schema/vega-lite/v5.json",
"config": {
"background": "#FFFFFF",
"font": "Arial",
"view": {
"stroke": null
},
"axis": {
"domainColor": "#555555",
"domainWidth": 1,
"tickColor": "#555555",
"labelColor": "#333333",
"titleColor": "#222222",
"labelFontSize": 13,
"titleFontSize": 14,
"titleFontWeight": 600,
"titlePadding": 10,
"gridColor": "#E2E2E2",
"gridOpacity": 1
},
"legend": {
"labelFontSize": 13,
"titleFontSize": 13,
"labelColor": "#333333",
"titleColor": "#222222"
}
}
}Figur 11. Relativ risk för kardiovaskulära händelser per 10 mm Hg lägre systoliskt blodtryck i en metaanalys av 123 randomiserade studier med 613 815 deltagare [31].
Intensiv behandling prövades i SPRINT, där 9 361 personer med systoliskt tryck på minst 130 mm Hg och ökad risk, men utan diabetes, lottades till systoliskt mål under 120 eller under 140 mm Hg. Efter 3,3 år var primärt utfall 25 procent lägre i den intensiva gruppen (riskkvot 0,75) och dödligheten 27 procent lägre, men hypotension, synkope, elektrolytrubbningar och akut njurskada var vanligare [30]. I ACCORD BP (4 733 patienter med typ 2-diabetes) minskade intensiv behandling inte det primära sammansatta utfallet signifikant (riskkvot 0,88; 95 procents konfidensintervall 0,73 till 1,06), men stroke minskade (riskkvot 0,59) och allvarliga biverkningar av behandlingen var vanligare (3,3 mot 1,3 procent) [32]. Dessa resultat ligger bakom ESC:s mål 120 till 129 mm Hg systoliskt om behandlingen tolereras [1]. Globalt fördubblades antalet vuxna med hypertoni (30 till 79 år) från cirka 650 miljoner 1990 till cirka 1,28 miljarder 2019, och 2019 hade bara 23 procent av kvinnorna och 18 procent av männen med hypertoni blodtryck under 140/90 mm Hg [33].
Mätning av blodtryck
Metoder och apparater
Vid den auskultatoriska metoden pumpas manschetten upp över systoliskt tryck och töms långsamt (cirka 2 mm Hg per sekund) medan man lyssnar över brakialartären. Systoliskt tryck är trycket vid första Korotkoffljudet, diastoliskt tryck där ljuden försvinner. Radialispulsens försvinnande palperas först, och manschetten pumpas sedan upp 20 till 30 mm Hg över den nivån [9]. Oscillometriska apparater (halvautomatiska med en mätning per aktivering, eller helautomatiska med flera mätningar som medelvärdesbildas) räknar fram trycket ur oscillationerna i manschetten.
Kvicksilverblodtrycksmätare har ersatts på de flesta håll av miljöskäl. Aneroidmätare kräver regelbunden kalibrering (vart halvår för väggmonterade och varannan till var fjärde vecka för bärbara), och hybridmätare med elektronisk tryckgivare är ett alternativ [9]. Endast få oscillometriska apparater har validerats på ett godtagbart sätt: i ESC 2024 anges att så få som 6 procent av de kommersiellt tillgängliga hade testats tillfredsställande [1]. Kraven är sedan 2018 samlade i en gemensam standard (AAMI, ESH och ISO), och listor över validerade apparater finns hos STRIDE BP och ValidateBP [1]. Hemmamätare äldre än fyra år kan vara felaktiga [1].
Manschettstorleken ska väljas efter överarmens omkrets, mätt mitt mellan akromion och olekranon: blåsans längd ska vara 75 till 100 procent och bredden 35 till 50 procent av omkretsen. Exempel på storlekar är liten vuxen (omkrets 22 till 26 cm), vuxen (27 till 34), stor vuxen (35 till 44) och extra stor (45 till 52 cm) [1,9]. Felaktigt val av manschett är det vanligaste felet vid mottagningsmätning, och underdimensionering vid grova armar står för 84 procent av dem [9]. Manschetten sitter på bar hud med nedre kanten några centimeter över armvecket, och stetoskopet ska inte ligga under den. Vid mycket grov arm som inte ryms i någon manschett kan underarm eller handled användas som alternativ [1,9].
Standardiserad mottagningsmätning
ESC:s metod är en standard för all mätning där diagnos och behandling beslutas [1]:
- Patienten sitter bekvämt i ett lugnt rum i 5 minuter, med benen okorsade och ryggen stödd, och har avstått från motion, koffein och tobak i minst 30 minuter. Urinblåsan ska vara tömd.
- Armen stöttas så att manschetten sitter i hjärthöjd (mitt på bröstbenet). Armen får inte hållas uppe av patienten, eftersom isometriskt arbete höjer trycket. Kläder runt manschetten tas av, och skjortärmen får inte vara uppkavlad.
- Tre mätningar med 1 till 2 minuters mellanrum; ytterligare mätningar bara om värdena skiljer mer än 10 mm Hg. Medelvärdet av de två sista används.
- Registrera pulsen och uteslut arytmi, och mät i båda armarna vid första besöket.
- Bedöm ortostatiskt tryck vid första besöket och sedan vid symtom.
Vid rutinmässig mottagningsmätning kan värdena vara 5 till 10 mm Hg högre än vid standardiserad teknik, och ESC:s gränsvärden förutsätter standardiserad mätning [1]. Detta är ett skäl till att konfirmera diagnosen med mätning utanför mottagningen.
Mätfel och deras storlek
I en systematisk översikt av 328 studier hade 27 av 29 undersökta felkällor en signifikant inverkan på trycket, och enskilda felkällor gav avvikelser på −23,6 till +33 mm Hg systoliskt och −14 till +23 mm Hg diastoliskt jämfört med verkligt vilotryck [8]. De vanligaste felen höjer trycket (figur 12).
{
"width": 640,
"height": 380,
"title": {
"text": "Systoliskt blodtryck: spann av rapporterade medeleffekter per felkälla",
"anchor": "start",
"fontSize": 16,
"fontWeight": 600,
"offset": 14,
"color": "#222222"
},
"data": {
"values": [
{
"o": "Fylld urinblåsa",
"lo": 4.2,
"hi": 33,
"lab": "+4 till +33"
},
{
"o": "Kyla",
"lo": 5,
"hi": 32,
"lab": "+5 till +32"
},
{
"o": "Arm under hjärthöjd",
"lo": 3.7,
"hi": 23,
"lab": "+4 till +23"
},
{
"o": "Samtal under mätningen",
"lo": 4,
"hi": 19,
"lab": "+4 till +19"
},
{
"o": "Korsade ben",
"lo": 2.5,
"hi": 14.9,
"lab": "+3 till +15"
},
{
"o": "Koffein",
"lo": 3,
"hi": 14,
"lab": "+3 till +14"
},
{
"o": "För kort vila",
"lo": 4.2,
"hi": 11.6,
"lab": "+4 till +12"
},
{
"o": "För smal manschett",
"lo": 2.1,
"hi": 11.2,
"lab": "+2 till +11"
},
{
"o": "Enstaka mätning",
"lo": 3.3,
"hi": 10.4,
"lab": "+3 till +10"
},
{
"o": "För bred manschett",
"lo": -3.7,
"hi": -1.45,
"lab": "−4 till −1"
}
]
},
"layer": [
{
"data": {
"values": [
{
"x": 0
}
]
},
"mark": {
"type": "rule",
"color": "#444444",
"strokeWidth": 1.5
},
"encoding": {
"x": {
"field": "x",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
-10,
42
]
},
"axis": {
"title": "Skillnad mot verkligt vilotryck (mm Hg)",
"values": [
-10,
0,
10,
20,
30,
40
],
"labelExpr": "datum.value > 0 ? '+' + datum.value : (datum.value < 0 ? '−' + abs(datum.value) : '0')"
}
}
}
},
{
"mark": {
"type": "bar",
"height": 18,
"color": "#176B87",
"cornerRadius": 3
},
"encoding": {
"y": {
"field": "o",
"type": "nominal",
"sort": [
"Fylld urinblåsa",
"Kyla",
"Arm under hjärthöjd",
"Samtal under mätningen",
"Korsade ben",
"Koffein",
"För kort vila",
"För smal manschett",
"Enstaka mätning",
"För bred manschett"
],
"axis": {
"title": null,
"labelFontSize": 14,
"labelLimit": 300
}
},
"x": {
"field": "lo",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
-10,
42
]
},
"axis": {
"title": "Skillnad mot verkligt vilotryck (mm Hg)",
"values": [
-10,
0,
10,
20,
30,
40
],
"labelExpr": "datum.value > 0 ? '+' + datum.value : (datum.value < 0 ? '−' + abs(datum.value) : '0')"
}
},
"x2": {
"field": "hi"
}
}
},
{
"mark": {
"type": "text",
"align": "left",
"dx": 6,
"fontSize": 13,
"fontWeight": 600,
"color": "#222222"
},
"encoding": {
"y": {
"field": "o",
"type": "nominal",
"sort": [
"Fylld urinblåsa",
"Kyla",
"Arm under hjärthöjd",
"Samtal under mätningen",
"Korsade ben",
"Koffein",
"För kort vila",
"För smal manschett",
"Enstaka mätning",
"För bred manschett"
],
"axis": {
"title": null,
"labelFontSize": 14,
"labelLimit": 300
}
},
"x": {
"field": "hi",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
-10,
42
]
},
"axis": {
"title": "Skillnad mot verkligt vilotryck (mm Hg)",
"values": [
-10,
0,
10,
20,
30,
40
],
"labelExpr": "datum.value > 0 ? '+' + datum.value : (datum.value < 0 ? '−' + abs(datum.value) : '0')"
}
},
"text": {
"field": "lab"
}
}
}
],
"$schema": "https://vega.github.io/schema/vega-lite/v5.json",
"config": {
"background": "#FFFFFF",
"font": "Arial",
"view": {
"stroke": null
},
"axis": {
"domainColor": "#555555",
"domainWidth": 1,
"tickColor": "#555555",
"labelColor": "#333333",
"titleColor": "#222222",
"labelFontSize": 13,
"titleFontSize": 14,
"titleFontWeight": 600,
"titlePadding": 10,
"gridColor": "#E2E2E2",
"gridOpacity": 1
},
"legend": {
"labelFontSize": 13,
"titleFontSize": 13,
"labelColor": "#333333",
"titleColor": "#222222"
}
}
}Figur 12. Spann av rapporterade signifikanta medeleffekter på systoliskt blodtryck per felkälla, enligt en systematisk översikt av 328 studier [8]. Spannen visar uppmätta avvikelser i enskilda studier och inte typiska effekter.
| Felkälla | Systoliskt, mm Hg | Diastoliskt, mm Hg |
|---|---|---|
| För kort vila | +4,2 till +11,6 | +1,8 till +4,3 |
| Fylld urinblåsa | +4,2 till +33 | +2,8 till +18,5 |
| Kyla | +5 till +32 | +4 till +23 |
| Koffein | +3 till +14 | +2,1 till +13 |
| Korsade ben | +2,5 till +14,9 | +1,4 till +10,8 |
| Arm utan stöd | +4,9 (en studie) | +2,7 till +4,8 |
| Arm under hjärthöjd | +3,7 till +23 | +2,8 till +12 |
| För smal manschett | +2,1 till +11,2 | +1,6 till +6,6 |
| För bred manschett | −3,7 till −1,5 | −4,7 till −1,0 |
| Samtal under mätningen | +4 till +19 | +5 till +14,3 |
| Snabb tömning av manschetten | −9 till −2,6 | +2,1 till +6,3 |
| Manschett över kläder | ingen signifikant effekt | ingen signifikant effekt |
| Enstaka mätning | +3,3 till +10,4 | −2,4 till +0,6 |
Spann av rapporterade signifikanta medeleffekter i enskilda studier, enligt en systematisk översikt [8]. Spannen är inte typiska effekter, utan visar hur stora avvikelser som har uppmätts, och flera bygger på en enda liten studie.
Praktiskt innebär detta att ett enstaka avvikande värde aldrig bör tolkas som ett definitivt tecken på sjukdom eller försämring, och att ett onormalt värde ska följas av nya mätningar [8].
Armskillnad, förmaksflimmer, pseudohypertoni och andra fallgropar
Armskillnad. Systoliskt tryck skiljer sig i regel lite mellan armarna, men en skillnad över 10 mm Hg vid sekventiell mätning är förknippad med ökad kardiovaskulär risk och kan bero på artärstenos eller koarktation; den arm som ger högst värde används därefter [1]. I en metaanalys var en skillnad på minst 15 mm Hg förknippad med perifer kärlsjukdom (relativ risk 2,5), cerebrovaskulär sjukdom (1,6), kardiovaskulär död (riskkvot 1,7) och total dödlighet (1,6). Vid angiografiskt påvisad subklaviastenos var medelskillnaden 36,9 mm Hg. Skillnaden har dock låg sensitivitet (15 procent vid ≥15 mm Hg), så frånvaro av skillnad utesluter inte kärlsjukdom [34]. Hos patienter med akut bröst- eller ryggsmärta ska en tydlig armskillnad leda till att aortadissektion övervägs. Koarktation bör övervägas vid hypertoni hos unga; benens tryck mäts med ankeltrycksindex.
Förmaksflimmer och arytmier. Variabla slagavstånd ger slag-till-slag-variation i fyllnad och tryck. ESC rekommenderar flera auskultatoriska mätningar, eftersom de flesta oscillometriska apparater inte är validerade vid förmaksflimmer [1]. I studier har oscillometri visat sig ge giltiga systoliska värden men sämre diastoliska vid förmaksflimmer [9]. Se även förmaksflimmer.
Pseudohypertoni. Vid uttalad kalcifierad mediasklerotisk artärsjukdom måste manschetten trycka med högre tryck för att komprimera kärlet, och det uppmätta trycket blir högre än det intraarteriella. Tillståndet är vanligare hos äldre med ateroskleros, njursjukdom eller diabetes. Osler-manövern (en palpabel radialisartär trots uppblåst manschett) är opålitlig och var positiv hos 7,2 procent av 3 387 personer över 60 år i SHEP. Ett ankeltrycksindex över 1,4 talar för icke komprimerbara artärer, och vid misstanke kan intraarteriell mätning avgöra saken [9].
Obesitas. Armen är ofta konisk, och en konisk manschett av rätt storlek ger bäst värden. Handledsmätning är ett alternativ om ingen manschett passar, och Doppler över radialis kan användas för systoliskt tryck [9].
Pulslösa tillstånd. Vid Takayasu-arterit eller svår ateroskleros kan brakialtrycket vara omätbart, och ankeltryck liggande kan då användas med vetskapen om att ankeltrycket är omkring 20 mm Hg högre [9].
Ortostatiskt prov
Ortostatiskt tryck mäts efter 5 minuters vila liggande eller sittande, och därefter 1 och/eller 3 minuter efter uppresning. Ortostatisk hypotension föreligger vid ett fall på minst 20 mm Hg systoliskt eller 10 mm Hg diastoliskt. Mätning från liggande kan vara känsligare och förutsäga fall bättre än från sittande, men är mer krävande i praktiken [1]. Ungefär 10 procent av vuxna med hypertoni har ortostatisk hypotension, och upp till 50 procent av äldre på institution [1]. Provet beskrivs vidare i ortostatisk hypotension och POTS och visas schematiskt i figur 13.
{
"resolve": {
"scale": {
"color": "independent"
}
},
"width": 700,
"height": 380,
"title": {
"text": "Ortostatiskt prov: förändring i systoliskt tryck efter uppresning (schematiskt)",
"anchor": "start",
"fontSize": 16,
"fontWeight": 600,
"offset": 14,
"color": "#222222"
},
"layer": [
{
"data": {
"values": [
{
"a": -5,
"b": 0,
"l": "Liggande eller sittande"
},
{
"a": 0,
"b": 5,
"l": "Stående"
}
]
},
"mark": {
"type": "rect",
"opacity": 0.6
},
"encoding": {
"x": {
"field": "a",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
-5,
5
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Tid från uppresning (minuter)",
"values": [
-5,
-3,
-1,
0,
1,
3,
5
],
"grid": false
}
},
"x2": {
"field": "b"
},
"color": {
"field": "l",
"type": "nominal",
"legend": null,
"scale": {
"domain": [
"Liggande eller sittande",
"Stående"
],
"range": [
"#EEF3F8",
"#FBF3E6"
]
}
}
}
},
{
"data": {
"values": [
{
"t": -2.5,
"v": 7.5,
"s": "5 min vila"
},
{
"t": 2.5,
"v": 7.5,
"s": "Stående"
}
]
},
"mark": {
"type": "text",
"fontSize": 14,
"fontWeight": 700,
"color": "#444444"
},
"encoding": {
"x": {
"field": "t",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
-5,
5
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Tid från uppresning (minuter)",
"values": [
-5,
-3,
-1,
0,
1,
3,
5
],
"grid": false
}
},
"y": {
"field": "v",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
-42,
10
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Systoliskt tryck, förändring (mm Hg)",
"values": [
-40,
-30,
-20,
-10,
0
],
"labelExpr": "replace(format(datum.value, 'd'), '-', '−')"
}
},
"text": {
"field": "s"
}
}
},
{
"data": {
"values": [
{
"t": -5.0,
"v": 0,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": -5.0,
"v": 0,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": -5.0,
"v": 0,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": -4.75,
"v": 0,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": -4.75,
"v": 0,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": -4.75,
"v": 0,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": -4.5,
"v": 0,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": -4.5,
"v": 0,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": -4.5,
"v": 0,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": -4.25,
"v": 0,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": -4.25,
"v": 0,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": -4.25,
"v": 0,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": -4.0,
"v": 0,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": -4.0,
"v": 0,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": -4.0,
"v": 0,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": -3.75,
"v": 0,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": -3.75,
"v": 0,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": -3.75,
"v": 0,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": -3.5,
"v": 0,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": -3.5,
"v": 0,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": -3.5,
"v": 0,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": -3.25,
"v": 0,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": -3.25,
"v": 0,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": -3.25,
"v": 0,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": -3.0,
"v": 0,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": -3.0,
"v": 0,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": -3.0,
"v": 0,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": -2.75,
"v": 0,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": -2.75,
"v": 0,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": -2.75,
"v": 0,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": -2.5,
"v": 0,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": -2.5,
"v": 0,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": -2.5,
"v": 0,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": -2.25,
"v": 0,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": -2.25,
"v": 0,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": -2.25,
"v": 0,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": -2.0,
"v": 0,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": -2.0,
"v": 0,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": -2.0,
"v": 0,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": -1.75,
"v": 0,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": -1.75,
"v": 0,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": -1.75,
"v": 0,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": -1.5,
"v": 0,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": -1.5,
"v": 0,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": -1.5,
"v": 0,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": -1.25,
"v": 0,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": -1.25,
"v": 0,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": -1.25,
"v": 0,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": -1.0,
"v": 0,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": -1.0,
"v": 0,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": -1.0,
"v": 0,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": -0.75,
"v": 0,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": -0.75,
"v": 0,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": -0.75,
"v": 0,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": -0.5,
"v": 0,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": -0.5,
"v": 0,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": -0.5,
"v": 0,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": -0.25,
"v": 0,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": -0.25,
"v": 0,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": -0.25,
"v": 0,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": 0.0,
"v": 0.0,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": 0.0,
"v": 0.0,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": 0.0,
"v": -2.0,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": 0.25,
"v": -2.9,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": 0.25,
"v": -17.9,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": 0.25,
"v": -4.4,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": 0.5,
"v": -0.6,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": 0.5,
"v": -26.4,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": 0.5,
"v": -6.5,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": 0.75,
"v": -0.1,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": 0.75,
"v": -30.4,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": 0.75,
"v": -8.4,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": 1.0,
"v": -0.0,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": 1.0,
"v": -32.3,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": 1.0,
"v": -10.0,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": 1.25,
"v": -0.0,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": 1.25,
"v": -33.2,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": 1.25,
"v": -11.5,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": 1.5,
"v": -0.0,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": 1.5,
"v": -33.6,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": 1.5,
"v": -12.9,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": 1.75,
"v": -0.0,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": 1.75,
"v": -33.8,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": 1.75,
"v": -14.1,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": 2.0,
"v": -0.0,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": 2.0,
"v": -33.9,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": 2.0,
"v": -15.1,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": 2.25,
"v": -0.0,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": 2.25,
"v": -34.0,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": 2.25,
"v": -16.1,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": 2.5,
"v": -0.0,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": 2.5,
"v": -34.0,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": 2.5,
"v": -16.9,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": 2.75,
"v": -0.0,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": 2.75,
"v": -34.0,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": 2.75,
"v": -17.7,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": 3.0,
"v": -0.0,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": 3.0,
"v": -34.0,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": 3.0,
"v": -18.4,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": 3.25,
"v": -0.0,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": 3.25,
"v": -34.0,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": 3.25,
"v": -19.0,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": 3.5,
"v": -0.0,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": 3.5,
"v": -34.0,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": 3.5,
"v": -19.5,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": 3.75,
"v": -0.0,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": 3.75,
"v": -34.0,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": 3.75,
"v": -20.0,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": 4.0,
"v": -0.0,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": 4.0,
"v": -34.0,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": 4.0,
"v": -20.4,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": 4.25,
"v": -0.0,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": 4.25,
"v": -34.0,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": 4.25,
"v": -20.8,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": 4.5,
"v": -0.0,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": 4.5,
"v": -34.0,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": 4.5,
"v": -21.2,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": 4.75,
"v": -0.0,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": 4.75,
"v": -34.0,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": 4.75,
"v": -21.5,
"k": "Fördröjd hypotension"
},
{
"t": 5.0,
"v": -0.0,
"k": "Normal reaktion"
},
{
"t": 5.0,
"v": -34.0,
"k": "Tidig, uttalad hypotension"
},
{
"t": 5.0,
"v": -21.7,
"k": "Fördröjd hypotension"
}
]
},
"mark": {
"type": "line",
"strokeWidth": 3.5,
"interpolate": "monotone"
},
"encoding": {
"x": {
"field": "t",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
-5,
5
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Tid från uppresning (minuter)",
"values": [
-5,
-3,
-1,
0,
1,
3,
5
],
"grid": false
}
},
"y": {
"field": "v",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
-42,
10
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Systoliskt tryck, förändring (mm Hg)",
"values": [
-40,
-30,
-20,
-10,
0
],
"labelExpr": "replace(format(datum.value, 'd'), '-', '−')"
}
},
"color": {
"field": "k",
"type": "nominal",
"scale": {
"domain": [
"Normal reaktion",
"Tidig, uttalad hypotension",
"Fördröjd hypotension"
],
"range": [
"#2E7D4F",
"#B91C1C",
"#B45309"
]
},
"legend": {
"orient": "bottom",
"title": null,
"labelFontSize": 13,
"labelLimit": 300,
"columns": 1
}
}
}
},
{
"data": {
"values": [
{
"y": -20
}
]
},
"mark": {
"type": "rule",
"strokeDash": [
6,
5
],
"color": "#444444",
"strokeWidth": 1.5
},
"encoding": {
"y": {
"field": "y",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
-42,
10
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Systoliskt tryck, förändring (mm Hg)",
"values": [
-40,
-30,
-20,
-10,
0
],
"labelExpr": "replace(format(datum.value, 'd'), '-', '−')"
}
}
}
},
{
"data": {
"values": [
{
"t": -4.9,
"v": -22.5,
"s": "Gräns för ortostatisk hypotension: fall på minst 20"
}
]
},
"mark": {
"type": "text",
"align": "left",
"fontSize": 13,
"fontWeight": 600,
"color": "#444444"
},
"encoding": {
"x": {
"field": "t",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
-5,
5
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Tid från uppresning (minuter)",
"values": [
-5,
-3,
-1,
0,
1,
3,
5
],
"grid": false
}
},
"y": {
"field": "v",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
-42,
10
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Systoliskt tryck, förändring (mm Hg)",
"values": [
-40,
-30,
-20,
-10,
0
],
"labelExpr": "replace(format(datum.value, 'd'), '-', '−')"
}
},
"text": {
"field": "s"
}
}
},
{
"data": {
"values": [
{
"t": 1
},
{
"t": 3
}
]
},
"mark": {
"type": "rule",
"strokeDash": [
2,
4
],
"color": "#777777"
},
"encoding": {
"x": {
"field": "t",
"type": "quantitative",
"scale": {
"domain": [
-5,
5
],
"nice": false
},
"axis": {
"title": "Tid från uppresning (minuter)",
"values": [
-5,
-3,
-1,
0,
1,
3,
5
],
"grid": false
}
}
}
}
],
"$schema": "https://vega.github.io/schema/vega-lite/v5.json",
"config": {
"background": "#FFFFFF",
"font": "Arial",
"view": {
"stroke": null
},
"axis": {
"domainColor": "#555555",
"domainWidth": 1,
"tickColor": "#555555",
"labelColor": "#333333",
"titleColor": "#222222",
"labelFontSize": 13,
"titleFontSize": 14,
"titleFontWeight": 600,
"titlePadding": 10,
"gridColor": "#E2E2E2",
"gridOpacity": 1
},
"legend": {
"labelFontSize": 13,
"titleFontSize": 13,
"labelColor": "#333333",
"titleColor": "#222222"
}
}
}Figur 13. Schematiskt ortostatiskt prov: förändring av systoliskt tryck efter uppresning efter 5 minuters vila. Ortostatisk hypotension föreligger vid ett fall på minst 20 mm Hg systoliskt (eller 10 mm Hg diastoliskt) vid 1 och/eller 3 minuter [1,35]. Kurvorna är illustrativa.
Automatiserad mottagningsmätning, hemmamätning och 24-timmarsmätning
Automatiserad mottagningsmätning (AOBP) innebär att en helautomatisk apparat tar flera mätningar, helst medan patienten sitter ensam i rummet. I en metaanalys av 31 studier låg rutinmässiga mottagningsvärden i genomsnitt 14,5 mm Hg systoliskt över AOBP (vid AOBP ≥130 mm Hg), medan AOBP skilde sig 0,3 mm Hg från systoliskt dagtryck vid 24-timmarsmätning [36]. ESC anser att evidens för att obevakad mätning är bättre än bevakad saknas, och att man bör använda samma metod konsekvent [1].
Hemmamätning görs med validerad överarmsmätare. Protokollet är två mätningar per tillfälle med 1 till 2 minuters mellanrum, morgon (före frukost och läkemedel, men inte omedelbart efter uppvaknandet) och kväll, under minst 3 och helst 7 dagar; alla värden medelvärdesbildas, och om medelvärdet efter 3 dagar ligger nära gränsen fortsätter mätningen hela 7 dagar [1]. Egenmätning som del av en behandlingsstrategi har i studier sänkt systoliskt tryck med i genomsnitt 3,2 mm Hg efter ett år [1].
24-timmarsmätning (ABPM) är referensmetoden för mätning utanför mottagningen. Apparaten mäter vanligen var 15:e till 30:e minut dagtid och var 30:e till 60:e minut under natten. Minst 70 procent av mätningarna ska vara användbara (minst 27 under dygnet, helst sju nattliga), och patienten för dagbok över aktiviteter och sömntid. Gränsvärdena för hypertoni är 130/80 mm Hg (24 timmar), 135/85 (dag) och 120/70 (natt) [1]. ABPM har starkare prognostiskt samband med utfall än mottagningsmätning, kan identifiera vitrock- och maskerad hypertoni och ger information om nattligt tryck, men är dyr och kan upplevas som obekväm [1,9]. Hemmamätning och ABPM kompletterar varandra [1]. Indikationer och tolkning beskrivs i ambulatorisk blodtrycksmätning och ABPM och Holter.
Invasiv och central mätning
Intraarteriell mätning används på intensivvårdsavdelning och operation och är att föredra när kritiska beslut ska fattas [9]. Mätsystemet kan ge falska värden: i en studie av 300 hjärt- och kärlpatienter hade 30,7 procent resonans eller underdämpning, och systoliskt invasivt tryck överskattade då det icke-invasiva med i genomsnitt 28,5 mm Hg, jämfört med 4,1 mm Hg utan underdämpning. Ett snabbspolningstest (fast-flush) visar systemets dämpning [37]. Icke-invasiv skattning av centralt tryck och mätning utan manschett (cuffless) rekommenderas inte för rutinmässigt bruk [1].
Barn och graviditet
Hos barn bedöms blodtrycket mot normalvärden efter ålder, kön och längd, och mätning rekommenderas årligen från 3 till 17 års ålder samt vid varje vårdkontakt hos barn med fetma, diabetes, njursjukdom eller koarktation. Få oscillometriska apparater är validerade för barn, och normalvärdena bygger i huvudsak på auskultatorisk mätning [9,38]. Hos ungdomar från 13 år används en förenklad klassificering som liknar den hos vuxna [38].
I graviditet är auskultatorisk mätning klinisk standard, eftersom få oscillometriska apparater är validerade vid graviditet och preeklampsi, och flera har gett felaktiga värden [1]. Hemmamätning har inte bevisad nytta vid graviditetshypertoni [1]. Se graviditetshypertoni och preeklampsi.
Klassificering och gränser
ESC:s riktlinje från 2024 klassificerar blodtrycket i tre kategorier som styr behandlingsbesluten. Termerna optimalt och normalt blodtryck undviks, eftersom risken för hjärt-kärlsjukdom börjar stiga redan vid systoliskt 90 mm Hg och kategorierna är behandlingskategorier snarare än prognostiska [1].
Figur 14. Systoliskt mottagningstryck och ESC 2024:s kategorier icke förhöjt, förhöjt och hypertoni [1].
| Kategori | Mottagning | Hemma | ABPM dagtid | ABPM 24 timmar | ABPM natt |
|---|---|---|---|---|---|
| Icke förhöjt blodtryck | <120/70 | <120/70 | <120/70 | <115/65 | <110/60 |
| Förhöjt blodtryck | 120/70 till <140/90 | 120/70 till <135/85 | 120/70 till <135/85 | 115/65 till <130/80 | 110/60 till <120/70 |
| Hypertoni | ≥140/90 | ≥135/85 | ≥135/85 | ≥130/80 | ≥120/70 |
Värden i mm Hg enligt ESC 2024 [1]. Om systoliskt och diastoliskt värde hamnar i olika kategorier styr det högre. Tröskelvärdena förutsätter standardiserad mottagningsmätning.
Figur 15. Diagnostisk gräns för hypertoni per mätmetod enligt ESC 2024 [1]. Motsvarande diastoliska gränser är 90, 85, 80, 85 och 70 mm Hg.
Den tidigare indelningen i optimalt, normalt och högt normalt blodtryck samt hypertoni grad 1, 2 och 3 (ESC/ESH 2018) används inte längre i ESC:s klassificering, men ESH 2023 behåller åtta kategorier (optimalt, normalt, högt normalt, hypertoni grad 1 till 3 samt isolerad systolisk och diastolisk hypertoni) och behandlingströskeln 140/90 mm Hg [39]. De amerikanska riktlinjerna från 2017 införde hypertonigränsen 130/80 mm Hg: normalt under 120/80, förhöjt 120 till 129 med diastoliskt under 80, hypertoni stadium 1 (130 till 139 eller 80 till 89) och stadium 2 (140/90 eller högre) [9]. Den riktlinjen har ersatts av en amerikansk riktlinje från 2025 [40]; jämförelsen mellan riktlinjerna redovisas i hypertoniartikeln. Skillnaden i hypertonigräns har stor betydelse för prevalensdata, som därför inte kan jämföras direkt mellan Europa och USA.
Diagnosgång. En enstaka mottagningsmätning är otillräcklig för diagnos, särskilt nära gränsvärdet. Nästa steg beror på nivån (figur 16): vid 140 till 159/90 till 99 mm Hg bekräftas diagnosen med hemmamätning eller ABPM, vid 160 till 179/100 till 109 bör bekräftelse ske inom en månad, och vid minst 180/110 ska hypertensiv kris uteslutas, och i annat fall kan snabb bekräftelse (helst inom en vecka) övervägas innan behandling. Vid förhöjt blodtryck (120 till 139/70 till 89) hos personer med hög risk rekommenderas mätning utanför mottagningen, både för att bekräfta trycket och för att hitta maskerad hypertoni [1].
flowchart TD
A["Mottagningsmätning enligt standardiserad teknik, upprepad vid behov"]
B["Under 120/70 mm Hg: icke förhöjt blodtryck, ny mätning enligt rutin eller vid symtom"]
C["120/70 till 139/89 mm Hg: förhöjt blodtryck, mät utanför mottagningen om risken är hög"]
D["140/90 till 159/99 mm Hg: bekräfta med hemmamätning eller ABPM"]
E["160/100 till 179/109 mm Hg: bekräfta så snart som möjligt, helst inom en månad"]
F["180/110 mm Hg eller högre: bedöm om akut organskada föreligger, annars bekräfta inom en vecka"]
G["Hemma 135/85 mm Hg eller högre, ABPM dagtid 135/85 eller 24 timmar 130/80 eller natt 120/70: hypertoni bekräftad"]
H["Lägre värden utanför mottagningen än på mottagningen: vitrockshypertoni"]
A --> B
A --> C
A --> D
A --> E
A --> F
C --> G
D --> G
E --> G
D --> H
E --> HFigur 16. Diagnosgång vid högt blodtryck på mottagningen enligt ESC 2024 [1].
Vitrock och maskerad hypertoni. Vitrockshypertoni innebär högt mottagningstryck men normala värden hemma eller vid ABPM, och maskerad hypertoni det omvända. I en metaanalys av 27 studier hade obehandlad vitrockshypertoni högre risk för kardiovaskulära händelser (riskkvot 1,36), total dödlighet (1,33) och kardiovaskulär dödlighet (2,09) än normotension; risken var lägre när stroke ingick i utfallet (1,26), och behandlad vitrockseffekt hade inget samband med risk [41]. I IDHOCO-kohorten var risken hos obehandlade förhöjd vid vitrockshypertoni (1,42), maskerad hypertoni (1,55) och ihållande hypertoni (2,13), och hos behandlade patienter var maskerad hypertoni förknippad med högre risk (1,76) medan vitrockseffekt inte var det [42]. Maskerad hypertoni är vanligare hos män, rökare och personer med hög alkoholkonsumtion, diabetes eller fetma. Bland behandlade hypertoniker har cirka 30 procent maskerad okontrollerad hypertoni, oftare på grund av dåligt kontrollerat nattligt än dagligt tryck [1].
Hypertoni i korthet
Hypertoni definieras av ESC som ett bekräftat systoliskt mottagningstryck på minst 140 mm Hg eller diastoliskt på minst 90 mm Hg. Långvarigt förhöjt tryck ger organskada i hjärta (vänsterkammarhypertrofi, hjärtsvikt, kranskärlssjukdom, förmaksflimmer), hjärna (stroke, kognitiv svikt), njurar, kärl (ateroskleros, aortadissektion) och ögonbotten [1]. Orsaker, riskskattning, utredning och behandling beskrivs i hypertoni, och sekundära orsaker i artiklarna om primär aldosteronism och feokromocytom.
Tröskel för behandling. Vid bekräftat blodtryck på minst 140/90 mm Hg rekommenderas livsstilsåtgärder och läkemedel direkt, oavsett risk. Vid förhöjt blodtryck (120/70 till under 140/90) och tillräckligt hög risk (till exempel 10-årsrisk för kardiovaskulär sjukdom på minst 10 procent, eller etablerad kardiovaskulär sjukdom, diabetes, måttlig till svår njursjukdom eller organskada) rekommenderas läkemedel vid bekräftat blodtryck på minst 130/80 mm Hg efter tre månaders livsstilsbehandling [1].
Behandlingsmål. Målet har ändrats från tidigare riktlinjer (som angav 130 till 139 som första steg): ESC 2024 rekommenderar alltid ett systoliskt mål på 120 till 129 mm Hg (klass I, evidensnivå A) om behandlingen tolereras, och diastoliskt 70 till 79 mm Hg (klass IIb) [1]. Det är ett enda mål för alla, med undantag för personer med symtomgivande ortostatisk hypotension, 85 års ålder eller mer, måttlig till uttalad skörhet och kort förväntad livslängd, hos vilka mer följsamma mål kan accepteras och läkemedelsbehandling bör övervägas först från 140/90 mm Hg [1]. Om målet inte kan nås eller tolereras gäller principen att sänka så lågt som rimligen kan uppnås (ALARA). Det svenska nationella vårdförloppet anger generellt målet under 130/80 mm Hg, individualiserat efter risk och skörhet; se hypertoniartikeln. Vid kronisk njursjukdom rekommenderar ESC 120 till 129 vid eGFR över 30, medan KDIGO 2021 föreslår systoliskt under 120 mm Hg med standardiserad mätning om det tolereras [1,43]. KDIGO bygger sitt mål främst på SPRINT och betonar att det förutsätter standardiserad mätning, som ger lägre värden än rutinmässig mottagningsmätning [30,43].
För lågt tryck. Det finns inga robusta data som visar att ett behandlat systoliskt tryck under 90 mm Hg eller diastoliskt under 50 mm Hg är säkert, och biverkningar som ortostatisk hypotension, synkope och njurskada är vanligare vid intensiv behandling. Frekvensen av ortostatisk hypotension är dock inte högre i de intensiva grupperna i randomiserade studier, och intensiv behandling kan snarare minska risken [1].
Lågt blodtryck och ortostatisk hypotension
Det finns ingen allmänt vedertagen gräns för lågt blodtryck. Bedömningen beror på symtom, hur snabbt trycket har fallit och patientens vanliga nivå, och många friska har ett lågt men symtomfritt tryck. Hos behandlade hypertoniker saknas data som visar att systoliskt under 90 eller diastoliskt under 50 mm Hg är säkert [1].
Orsaker. Hypotension kan bero på minskad blodvolym (blödning, vätskeförlust, otillräckligt intag), vasodilatation (sepsis, anafylaxi, läkemedel som alfablockerare, nitrater, antidepressiva och diuretika), nedsatt pumpfunktion (hjärtsvikt, klaffsjukdom, arytmier, hjärttamponad, lungemboli), autonom dysfunktion (diabetesneuropati, Parkinsons sjukdom, multipel systematrofi) och binjurebarksvikt [1,44]. Se kardiogen chock, sepsis och septisk chock och synkope.
Ortostatisk hypotension. Definitionen är ett fall på minst 20 mm Hg systoliskt eller 10 mm Hg diastoliskt inom 3 minuter efter uppresning [1,35]. Prevalensen stiger med åldern, från cirka 5 procent under 50 år till 30 procent över 70 år, och tillståndet är en oberoende riskfaktor för död, hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt och förmaksflimmer [45]. Orsaken är neurogen (neurodegenerativ sjukdom, diabetes, B12-brist) eller, mycket oftare, icke-neurogen (vätskebrist, långvarig sängläge, nedsatt kondition, läkemedel) [1]. Behandlingen börjar icke-farmakologiskt: långsamma lägesändringar, tillräcklig vätska, undvikande av alkohol och stora måltider, kompressionsstrumpor, benkorsning och bukbälte; läkemedel som utlöser tillståndet ska bytas eller sättas ut hellre än att trycket automatiskt trappas ned [1]. ACE-hämmare, ARB och dihydropyridinkalciumantagonister påverkar ortostatisk hypotension minst [1]. Se ortostatisk hypotension och POTS.
Supin hypertoni. Många med ortostatisk hypotension har samtidigt högt tryck i liggande. Vid neurogen ortostatisk hypotension kallas det neurogen supin hypertoni. Förhöjd huvudända i sängen och uppvärmning av buken kan minska nattlig hypertoni och därmed nattlig diures och dagtida hypotension. Blodtryckssänkande läkemedel ska inte automatiskt trappas ned: reversibla orsaker och utlösande läkemedel åtgärdas, och läkemedel med mindre ortostatisk effekt väljs. Vid invalidiserande symtom har midodrin bäst evidens, men det kan höja trycket mer i liggande än stående och bör föregås av specialistkontakt [1].
Postprandiell hypotension. Ett systoliskt fall på minst 20 mm Hg efter en måltid kan ge synkope, fall, yrsel, angina och stroke, och är vanligt hos äldre hypertoniker. En möjlig mekanism är otillräcklig sympatisk kompensation för den blodmängd som samlas i splanknikusområdet efter måltid. Behandlingen bygger på små måltider och översyn av läkemedel, och koffein har inte stöd [1,46].
Vasovagal synkope. Reflexsynkope uppstår genom en reflexmässig vasodilatation och/eller bradykardi som ger ett kortvarigt blodtrycksfall med övergående medvetandeförlust, och utlöses oftast av stående, värme, smärta eller känslomässig stress [44]. Se synkope.
Chock och mål för medelartärtryck. Vid septisk chock rekommenderar Surviving Sepsis Campaign 2021 ett initialt mål på medelartärtryck 65 mm Hg framför högre mål [47]. Gränsen kommer från en kombination av observationsdata och randomiserade studier. I SEPSISPAM (776 patienter) gav mål 80 till 85 mm Hg i stället för 65 till 70 ingen skillnad i dödlighet vid 28 eller 90 dagar (36,6 mot 34,0 procent respektive 43,8 mot 42,3 procent), men mer förmaksflimmer, och hos patienter med kronisk hypertoni krävdes mindre njurersättningsbehandling i högmålsgruppen [48]. I 65-studien (2 600 patienter från 65 års ålder med vasodilaterande hypotension) minskade permissiv hypotension (MAP 60 till 65) exponeringen för vasopressorer, men 90-dagarsdödligheten var inte signifikant lägre (41,0 mot 43,8 procent) [49]. Behandling av chock beskrivs i sepsis och septisk chock, kardiogen chock och inotropi och vasopressorer.
Hypertensiv kris
ESC definierar hypertensiv akutsituation (hypertensive emergency) som blodtryck på minst 180/110 mm Hg med akut hypertensionsmedierad organskada, ofta med symtom såsom huvudvärk, synrubbning, bröstsmärta, andnöd eller neurologiska bortfall. Akut organskada kan vara encefalopati, aortadissektion, myokardischemi, lungödem, akut njurskada, eklampsi eller malign hypertoni med mikroangiopati (retinopati, DIC, encefalopati, akut hjärtsvikt) [1]. Termen hypertensive urgency används för svår hypertoni utan klinisk organskada, vilket i regel behandlas med peroral behandling och snar uppföljning, inte snabb sänkning på akutmottagningen [1]. Ett högt värde hos en patient i smärta eller oro behöver ofta ingen specifik blodtryckssänkande åtgärd [1].
Vid akutsituation med organskada är intravenös behandling med kortverkande läkemedel och kontinuerlig övervakning att föredra, och snabb och okontrollerad sänkning avråds, eftersom det kan ge nya komplikationer. Sänkningsmålen styrs av vilket organ som är skadat [1]. ESC anger inga procentsatser för sänkningen; lathunden nedan använder som grundregel en sänkning av medelartärtrycket med högst cirka 20 till 25 procent under första timmen, och flera tillstånd har egna mål. Vid akut aortasyndrom eftersträvas systoliskt tryck under 120 mm Hg och låg puls så snabbt som det tolereras (se länkade artiklar). Enligt ESC övervägs vid ischemisk stroke utan reperfusionsbehandling sänkning med 10 till 15 procent bara vid över 220/120 mm Hg, före trombolys sänks trycket till under 185/110 mm Hg och därefter hålls det under 180/105 mm Hg i 24 timmar. Vid intracerebral blödning minskade omedelbar sänkning mot systoliskt under 140 (uppnått 140 till 160) hematomtillväxten, medan fall över 70 mm Hg bör undvikas. Vid svår hypertoni i graviditet och preeklampsi rekommenderas labetalol eller nikardipin tillsammans med magnesium [1]. Läkemedel och doser finns i lathunden för akut blodtryckssänkning och i hypertensiv kris, och dissektionsfallet i aortadissektion.
Särskilda situationer
Graviditet. Hypertoni i graviditet definieras som systoliskt tryck på minst 140 eller diastoliskt på minst 90 mm Hg vid upprepad mätning vid två tillfällen, eller efter 15 minuters mellanrum vid svår hypertoni (minst 160/110). Kronisk hypertoni föregår graviditeten, utvecklas före vecka 20 eller kvarstår över 6 veckor efter förlossning, medan graviditetshypertoni debuterar efter vecka 20 [1]. I CHAP-studien minskade behandling av kronisk hypertoni vid tryck på minst 140/90 mm Hg förekomsten av preeklampsi med svåra tecken och medicinskt indicerad förtidsbörd före vecka 35, jämfört med behandling först vid 160/105 [50]. ACE-hämmare och ARB ges inte under graviditet [1]. Se graviditetshypertoni och preeklampsi.
Äldre och sköra. Personer under 85 år utan måttlig till uttalad skörhet behandlas som yngre, och behandlingen bör fortsätta livslångt även efter 85 år om den tolereras. Vid 85 år eller mer eller betydande skörhet är beslutet personligt och målen mer följsamma; skörhet bedöms med validerade instrument, till exempel Clinical Frailty Scale [1]. Se skörhet, fallrisk och polyfarmaci.
Diabetes och njursjukdom. ESC anger samma mål (120 till 129 systoliskt) vid diabetes, och vid kronisk njursjukdom om eGFR över 30; vid lägre filtration individualiseras målet [1]. KDIGO föreslår systoliskt under 120 mm Hg med standardiserad mätning [43]. Se hypertoni vid diabetes och kronisk njursjukdom.
Efter stroke eller TIA. Blodtryckssänkande behandling ska inledas före utskrivning, och samma mål gäller om det tolereras [1]. Akut handläggning beskrivs i akut stroke.
Koarktation. Obehandlad aortakoarktation ger ofta svår hypertoni och organskada, och hypertonin behandlas enligt den allmänna algoritmen [1].
Hjärtsvikt och förmaksflimmer. Hypertoni är en riskfaktor för förmaksflimmer, och vid hjärtsvikt med nedsatt ejektionsfraktion rekommenderas ACE-hämmare (eller ARB), ARNI, betablockerare, mineralokortikoidreceptorantagonist och SGLT2-hämmare, samt SGLT2-hämmare vid bevarad ejektionsfraktion [1]. Se hjärtsvikt och förmaksflimmer.
Vanliga frågor
Vad är normalt blodtryck?
ESC 2024 använder inte begreppet normalt blodtryck utan kallar blodtryck under 120/70 mm Hg för icke förhöjt, eftersom risken stiger kontinuerligt redan från ett systoliskt tryck på cirka 90 mm Hg. Blodtryck på 120/70 till under 140/90 mm Hg kallas förhöjt och kan motivera läkemedel vid hög risk, och hypertoni föreligger vid bekräftat tryck på minst 140/90 mm Hg [1].
Vilket blodtryck räknas som lågt?
Det finns ingen allmänt vedertagen gräns. Symtom som yrsel, svimning och trötthet, tillsammans med hur snabbt trycket sjunkit, avgör. Ortostatisk hypotension föreligger vid ett fall på minst 20 mm Hg systoliskt eller 10 mm Hg diastoliskt vid uppresning [1,35].
Varför skiljer sig blodtrycket mellan mottagningen och hemma?
Mottagningsmätning ger oftare högre värden på grund av vitrockseffekt, kort vila, samtal och fel manschett, och rutinmässiga värden kan vara 5 till 10 mm Hg högre än standardiserade [1,8]. Gränsen för hypertoni är därför lägre vid hemmamätning (135/85) och 24-timmarsmätning (130/80 dygnsmedel) än på mottagningen (140/90).
Hur mäter jag blodtrycket hemma?
Använd en validerad överarmsmätare med rätt manschett, sitt 5 minuter med stöd för rygg och arm, gör två mätningar med 1 till 2 minuters mellanrum morgon (före frukost och läkemedel) och kväll under 3 och helst 7 dagar, och räkna medelvärdet av alla mätningar [1].
Varför stiger det systoliska och faller det diastoliska trycket med åldern?
Med åldern blir aortan och de stora artärerna stelare. Pulsvågen går snabbare och reflekterade vågor återvänder redan i sen systole, vilket höjer systoliskt tryck. Samtidigt lagrar en stel aorta mindre blod under systole, så diastoliskt tryck faller från 50 till 60 års ålder och pulstrycket vidgas [11,13].
Källor
- McEvoy JW, McCarthy CP, Bruno RM m.fl. 2024 ESC Guidelines for the management of elevated blood pressure and hypertension. European Heart Journal 2024;45:3912-4018. PMID: 39210715
- Westerhof N, Lankhaar JW, Westerhof BE. The arterial Windkessel. Medical & Biological Engineering & Computing 2009;47:131-41. PMID: 18543011
- Hall JE, Granger JP, do Carmo JM m.fl. Hypertension: physiology and pathophysiology. Comprehensive Physiology 2012;2:2393-442. PMID: 23720252
- Carlström M, Wilcox CS, Arendshorst WJ. Renal autoregulation in health and disease. Physiological Reviews 2015;95:405-511. PMID: 25834230
- Claassen JAHR, Thijssen DHJ, Panerai RB m.fl. Regulation of cerebral blood flow in humans: physiology and clinical implications of autoregulation. Physiological Reviews 2021;101:1487-1559. PMID: 33769101
- Lewington S, Clarke R, Qizilbash N m.fl. Age-specific relevance of usual blood pressure to vascular mortality: a meta-analysis of individual data for one million adults in 61 prospective studies. Lancet 2002;360:1903-13. PMID: 12493255
- Blood Pressure Lowering Treatment Trialists' Collaboration. Pharmacological blood pressure lowering for primary and secondary prevention of cardiovascular disease across different levels of blood pressure: an individual participant-level data meta-analysis. Lancet 2021;397:1625-1636. PMID: 33933205
- Kallioinen N, Hill A, Horswill MS m.fl. Sources of inaccuracy in the measurement of adult patients' resting blood pressure in clinical settings: a systematic review. Journal of Hypertension 2017;35:421-441. PMID: 27977471
- Muntner P, Shimbo D, Carey RM m.fl. Measurement of Blood Pressure in Humans: A Scientific Statement From the American Heart Association. Hypertension 2019;73:e35-e66. PMID: 30827125
- Mulvany MJ, Aalkjaer C. Structure and function of small arteries. Physiological Reviews 1990;70:921-61. PMID: 2217559
- Franklin SS, Gustin W 4th, Wong ND m.fl. Hemodynamic patterns of age-related changes in blood pressure. The Framingham Heart Study. Circulation 1997;96:308-15. PMID: 9236450
- Herbert A, Cruickshank JK, Laurent S m.fl. Establishing reference values for central blood pressure and its amplification in a general healthy population and according to cardiovascular risk factors. European Heart Journal 2014;35:3122-33. PMID: 25112663
- McEniery CM, Yasmin, Hall IR m.fl. Normal vascular aging: differential effects on wave reflection and aortic pulse wave velocity: the Anglo-Cardiff Collaborative Trial (ACCT). Journal of the American College of Cardiology 2005;46:1753-60. PMID: 16256881
- Mitchell GF, Parise H, Benjamin EJ m.fl. Changes in arterial stiffness and wave reflection with advancing age in healthy men and women: the Framingham Heart Study. Hypertension 2004;43:1239-45. PMID: 15123572
- Rapsomaniki E, Timmis A, George J m.fl. Blood pressure and incidence of twelve cardiovascular diseases: lifetime risks, healthy life-years lost, and age-specific associations in 1·25 million people. Lancet 2014;383:1899-911. PMID: 24881994
- Ben-Shlomo Y, Spears M, Boustred C m.fl. Aortic pulse wave velocity improves cardiovascular event prediction: an individual participant meta-analysis of prospective observational data from 17,635 subjects. Journal of the American College of Cardiology 2014;63:636-646. PMID: 24239664
- Roman MJ, Devereux RB, Kizer JR m.fl. Central pressure more strongly relates to vascular disease and outcome than does brachial pressure: the Strong Heart Study. Hypertension 2007;50:197-203. PMID: 17485598
- Vlachopoulos C, Aznaouridis K, O'Rourke MF m.fl. Prediction of cardiovascular events and all-cause mortality with central haemodynamics: a systematic review and meta-analysis. European Heart Journal 2010;31:1865-71. PMID: 20197424
- Kaufmann H, Norcliffe-Kaufmann L, Palma JA. Baroreflex Dysfunction. New England Journal of Medicine 2020;382:163-178. PMID: 31914243
- Te Riet L, van Esch JH, Roks AJ m.fl. Hypertension: renin-angiotensin-aldosterone system alterations. Circulation Research 2015;116:960-75. PMID: 25767283
- Volpe M, Rubattu S, Burnett J Jr. Natriuretic peptides in cardiovascular diseases: current use and perspectives. European Heart Journal 2014;35:419-25. PMID: 24227810
- Davis MJ, Hill MA. Signaling mechanisms underlying the vascular myogenic response. Physiological Reviews 1999;79:387-423. PMID: 10221985
- Guyton AC. Blood pressure control--special role of the kidneys and body fluids. Science 1991;252:1813-6. PMID: 2063193
- Salles GF, Reboldi G, Fagard RH m.fl. Prognostic Effect of the Nocturnal Blood Pressure Fall in Hypertensive Patients: The Ambulatory Blood Pressure Collaboration in Patients With Hypertension (ABC-H) Meta-Analysis. Hypertension 2016;67:693-700. PMID: 26902495
- Yang WY, Melgarejo JD, Thijs L m.fl. Association of Office and Ambulatory Blood Pressure With Mortality and Cardiovascular Outcomes. JAMA 2019;322:409-420. PMID: 31386134
- Mackenzie IS, Rogers A, Poulter NR m.fl. Cardiovascular outcomes in adults with hypertension with evening versus morning dosing of usual antihypertensives in the UK (TIME study): a prospective, randomised, open-label, blinded-endpoint clinical trial. Lancet 2022;400:1417-1425. PMID: 36240838
- Stevens SL, Wood S, Koshiaris C m.fl. Blood pressure variability and cardiovascular disease: systematic review and meta-analysis. BMJ 2016;354:i4098. PMID: 27511067
- Brassard P, Labrecque L, Smirl JD m.fl. Losing the dogmatic view of cerebral autoregulation. Physiological Reports 2021;9:e14982. PMID: 34323023
- Vidal-Petiot E, Ford I, Greenlaw N m.fl. Cardiovascular event rates and mortality according to achieved systolic and diastolic blood pressure in patients with stable coronary artery disease: an international cohort study. Lancet 2016;388:2142-2152. PMID: 27590221
- SPRINT Research Group, Wright JT Jr, Williamson JD m.fl. A Randomized Trial of Intensive versus Standard Blood-Pressure Control. New England Journal of Medicine 2015;373:2103-2116. PMID: 26551272
- Ettehad D, Emdin CA, Kiran A m.fl. Blood pressure lowering for prevention of cardiovascular disease and death: a systematic review and meta-analysis. Lancet 2016;387:957-967. PMID: 26724178
- ACCORD Study Group, Cushman WC, Evans GW m.fl. Effects of Intensive Blood-Pressure Control in Type 2 Diabetes Mellitus. New England Journal of Medicine 2010;362:1575-1585. PMID: 20228401
- NCD Risk Factor Collaboration (NCD-RisC). Worldwide trends in hypertension prevalence and progress in treatment and control from 1990 to 2019: a pooled analysis of 1201 population-representative studies with 104 million participants. Lancet 2021;398:957-980. PMID: 34450083
- Clark CE, Taylor RS, Shore AC m.fl. Association of a difference in systolic blood pressure between arms with vascular disease and mortality: a systematic review and meta-analysis. Lancet 2012;379:905-914. PMID: 22293369
- Freeman R, Wieling W, Axelrod FB m.fl. Consensus statement on the definition of orthostatic hypotension, neurally mediated syncope and the postural tachycardia syndrome. Clinical Autonomic Research 2011;21:69-72. PMID: 21431947
- Roerecke M, Kaczorowski J, Myers MG. Comparing Automated Office Blood Pressure Readings With Other Methods of Blood Pressure Measurement for Identifying Patients With Possible Hypertension: A Systematic Review and Meta-analysis. JAMA Internal Medicine 2019;179:351-362. PMID: 30715088
- Romagnoli S, Ricci Z, Quattrone D m.fl. Accuracy of invasive arterial pressure monitoring in cardiovascular patients: an observational study. Critical Care 2014;18:644. PMID: 25433536
- Flynn JT, Kaelber DC, Baker-Smith CM m.fl. Clinical Practice Guideline for Screening and Management of High Blood Pressure in Children and Adolescents. Pediatrics 2017;140:e20171904. PMID: 28827377
- Whelton PK, Flack JM, Jennings G m.fl. Editors' Commentary on the 2023 ESH Management of Arterial Hypertension Guidelines. Hypertension 2023;80:1795-1799. PMID: 37354199
- Jones DW, Ferdinand KC, Taler SJ m.fl. 2025 AHA/ACC/AANP/AAPA/ABC/ACCP/ACPM/AGS/AMA/ASPC/NMA/PCNA/SGIM Guideline for the Prevention, Detection, Evaluation and Management of High Blood Pressure in Adults. Circulation 2025;152:e114-e218. PMID: 40811497
- Cohen JB, Lotito MJ, Trivedi UK m.fl. Cardiovascular Events and Mortality in White Coat Hypertension: A Systematic Review and Meta-analysis. Annals of Internal Medicine 2019;170:853-862. PMID: 31181575
- Stergiou GS, Asayama K, Thijs L m.fl. Prognosis of white-coat and masked hypertension: International Database of HOme blood pressure in relation to Cardiovascular Outcome. Hypertension 2014;63:675-82. PMID: 24420553
- Cheung AK, Chang TI, Cushman WC m.fl. Executive summary of the KDIGO 2021 Clinical Practice Guideline for the Management of Blood Pressure in Chronic Kidney Disease. Kidney International 2021;99:559-569. PMID: 33637203
- Brignole M, Moya A, de Lange FJ m.fl. 2018 ESC Guidelines for the diagnosis and management of syncope. European Heart Journal 2018;39:1883-1948. PMID: 29562304
- Ricci F, De Caterina R, Fedorowski A. Orthostatic Hypotension: Epidemiology, Prognosis, and Treatment. Journal of the American College of Cardiology 2015;66:848-860. PMID: 26271068
- Jansen RW, Lipsitz LA. Postprandial hypotension: epidemiology, pathophysiology, and clinical management. Annals of Internal Medicine 1995;122:286-95. PMID: 7825766
- Evans L, Rhodes A, Alhazzani W m.fl. Surviving Sepsis Campaign: International Guidelines for Management of Sepsis and Septic Shock 2021. Critical Care Medicine 2021;49:e1063-e1143. PMID: 34605781
- Asfar P, Meziani F, Hamel JF m.fl. High versus low blood-pressure target in patients with septic shock. New England Journal of Medicine 2014;370:1583-93. PMID: 24635770
- Lamontagne F, Richards-Belle A, Thomas K m.fl. Effect of Reduced Exposure to Vasopressors on 90-Day Mortality in Older Critically Ill Patients With Vasodilatory Hypotension: A Randomized Clinical Trial. JAMA 2020;323:938-949. PMID: 32049269
- Tita AT, Szychowski JM, Boggess K m.fl. Treatment for Mild Chronic Hypertension during Pregnancy. New England Journal of Medicine 2022;386:1781-1792. PMID: 35363951
