Prostataspecifikt antigen (PSA) är den mest använda tumörmarkören i klinisk medicin och samtidigt en av de mest missförstådda. Provet är organspecifikt men inte cancerspecifikt: det stiger vid prostatacancer, men också vid godartad prostataförstoring, prostatit, urinretention och en rad ingrepp. Ett förhöjt PSA utan klinisk kontext säger därför lite. Artikeln beskriver tolkning, vanliga felkällor, information till män som vill testa sig och primärvårdens uppgifter när PSA ligger över gränsen eller prostatan känns misstänkt.
Sammanfattning
PSA är ett serinproteas som bildas i prostatas körtelepitel. Det läcker ut i blodet när körtelarkitekturen bryts, vid cancer men lika gärna vid förstorad prostata, infektion eller ingrepp. Det finns därför ingen skarp gräns mellan sjukt och friskt. I Sverige används åldersberoende åtgärdsgränser: 3 µg/l under 70 år, 5 µg/l mellan 70 och 80 år och 7 µg/l över 80 år. Gränserna halveras hos män som behandlas med 5-alfareduktashämmare och är 2 µg/l i den ärftliga riskgruppen [11,14].
Vid PSA över gränsvärdet eller vid en malignitetsmisstänkt palpation föreligger välgrundad misstanke om prostatacancer, och mannen ska omedelbart remitteras till urolog enligt standardiserat vårdförlopp (SVF) [12,13]. Primärvården behöver inte ta ett nytt PSA före remissen. Om det finns ett enstaka värde mellan gränsen och 10 µg/l tar urologen ett kontrollprov efter 14 till 21 dagar. Undantag är PSA som tagits under pågående urinvägsinfektion, vid akut urinretention eller kort tid efter biopsi, där värdet inte går att tolka förrän orsaken är åtgärdad [11].
Symtomfria män som själva vill ha ett PSA-prov ska få saklig information om för- och nackdelar innan provet tas, och bör avrådas om den förväntade återstående livslängden är kortare än 10 till 15 år [11]. Regelbunden testning minskar prostatacancerdödligheten, men ger också överdiagnostik: i ERSPC var incidensen omkring 30 procent högre i screeninggruppen efter 23 år [3]. Det är bakgrunden till att Sverige valt organiserad prostatacancertestning (OPT) i stället för nationell screening.
Utredningen hos urolog bygger på magnetkameraundersökning (MRT) av prostata före biopsi. Fynden graderas enligt PI-RADS och tillsammans med PSA-täthet avgör de om biopsi behövs och om den ska riktas mot en lesion. Strategin ger fler upptäckta kliniskt betydelsefulla cancrar och färre lågriskcancrar än systematisk biopsi ensam [8,19,20].
Vad PSA är
PSA, även benämnt kallikrein-relaterat peptidas 3 (KLK3), är ett glykoproteint serinproteas på 237 aminosyror med en molekylmassa kring 33 kDa. Genen ligger på kromosom 19 i ett kluster tillsammans med övriga kallikreingener, och uttrycket regleras av androgener via androgenreceptorbindande element i genens promotorregion. Detta androgenberoende är förklaringen till både att PSA sjunker dramatiskt vid kastrationsbehandling och att PSA kan användas för att följa behandlingssvar vid metastaserad sjukdom [4,5].
Proteinet produceras av epitelcellerna i prostatas acini och utförsgångar och utsöndras till sädesvätskan, där koncentrationen är extremt hög, i storleksordningen gram per liter. Den fysiologiska funktionen är proteolytisk klyvning av semenogelin I och II, de proteiner som får ejakulatet att koagulera. PSA löser upp koaglet och frigör spermierna, vilket är en förutsättning för normal spermiemotilitet.
Serumkoncentrationen är cirka en miljon gånger lägre än koncentrationen i sädesvätskan. Skälet är att en intakt prostata har flera barriärer mellan körtellumen och blodbanan: körtelepitelet, ett kontinuerligt basalcellslager och ett intakt basalmembran. När arkitekturen bryts, vilket sker vid malign infiltration men också vid inflammation, infarkt och mekanisk manipulation, ökar läckaget till cirkulationen och serum-PSA stiger.
En kontraintuitiv detalj är att prostatacancerceller i regel producerar mindre PSA per cell än normalt körtelepitel. PSA stiger vid cancer genom förändrad vävnadsarkitektur med ökat läckage, inte genom ökad produktion. Därför korrelerar nivån dåligt med tumörens aggressivitet på individnivå, och särskilt lågt differentierade och neuroendokrina varianter kan ha lågt PSA trots utbredd sjukdom [4].
Låga nivåer uttrycks även i periuretrala körtlar, bröstvävnad, spottkörtlar och endometrium, så mätbart PSA kan påvisas hos kvinnor med känsliga metoder. Hos män saknar det klinisk betydelse. Halveringstiden i serum är omkring två till tre dygn. Efter en händelse som tillfälligt höjt värdet krävs därför flera halveringstider innan det normaliserats, och efter radikal prostatektomi ska PSA falla till omätbara nivåer inom några veckor.
Molekylära former och analysprinciper
I serum förekommer PSA i flera former. Merparten av det katalytiskt aktiva PSA som når blodbanan binds omedelbart till proteashämmare, främst alfa-1-antikymotrypsin, och utgör typiskt 70 till 90 procent av det totala PSA som immunkemiska metoder mäter. PSA bundet till alfa-2-makroglobulin är inte åtkomligt för antikroppar och ingår inte i mätvärdet.
Resterande andel, fritt PSA, utgörs av enzymatiskt inaktiva former: proPSA med kvarvarande propeptid, BPSA som är en internt klyvd form associerad med benign hyperplasi, samt intakt men inaktivt PSA. Vid prostatacancer förskjuts jämvikten mot komplexbundet PSA, vid benign prostatahyperplasi mot fritt PSA. Det är denna skillnad som kvoten fritt genom totalt PSA bygger på [4].
Analysen görs med immunkemiska sandwichmetoder. Mellan laboratorier i Sverige varierar värdena med omkring 5 procent, med undantag för Siemens Advia Centaur som ger omkring 15 procent lägre värden än övriga metoder [11]. Kalibrering mot WHO-standarden ger systematiskt lägre värden än den äldre Hybritech-standarden. Skillnaden räcker för att påverka beslut, vilket är ett skäl att följa upp med samma metod och gärna samma laboratorium.
Den biologiska variationen mellan mättillfällen hos samma man är omkring ±15 procent [11,14]. Provet bör centrifugeras och kylas snabbt. Ett centrifugerat serumprov är stabilt i 4 timmar i rumstemperatur och 24 timmar i kyl, ett plasmaprov i 8 timmar respektive 3 dygn. Därefter ska provet frysas [11,14].
Faktorer som påverkar PSA-värdet
Innan ett förhöjt värde tolkas som tecken på cancer ska de vanligaste förklaringarna gås igenom. Tabellen sammanfattar vad som höjer respektive sänker PSA och vad man bör göra åt det.
| Faktor | Effekt på PSA | Praktisk hantering |
|---|---|---|
| Benign prostatahyperplasi och stor prostatavolym | Lätt till måttlig stegring. Värdet stiger med volymen och därmed med åldern | Åldersberoende åtgärdsgränser. PSA-täthet beräknas hos urolog [11] |
| Febril urinvägsinfektion och prostatit | Ofta mycket kraftig stegring, ibland över 100 µg/l. Normaliseringen kan ta upp till ett år | Ta inte PSA i anslutning till infektionen. Om provet ändå är taget och palpationen är benign: nytt prov en månad efter avslutad behandling, därefter varannan månad tills värdet normaliserats eller planat ut över gränsen [11,14] |
| Akut urinretention | Måttlig stegring, ofta en dubblering och sällan över 20 µg/l | Vid benign palpation tas PSA tidigast en vecka efter retentionen [11,14] |
| Kateterisering och instrumentering av urinröret | Övergående stegring | Skjut upp provet tills ingreppet ligger bakom, se urinkateterisering |
| Prostatabiopsi och transuretral resektion | Kraftigaste stegringen | Vänta minst en månad efter mellannålsbiopsi [11] |
| Ejakulation | Totalt PSA stiger inom en timme och är hos en del män fortfarande förhöjt efter 24 timmar [24] | Ett par dygns avhållsamhet före provet när värdet ligger nära gränsen |
| Cykling | Ingen säker effekt i en metaanalys, men underlaget är litet och bygger inte på randomiserade studier [25] | Ingen särskild åtgärd, utom vid gränsvärden |
| Rektalpalpation | Ingen kliniskt relevant påverkan [11,14] | PSA kan tas före eller efter palpationen |
| 5-alfareduktashämmare (finasterid, dutasterid) | Sänker PSA till hälften inom ett år hos män med benign prostataförstoring utan cancer [11,14] | Halverade gränsvärden, se nedan. Ett PSA som inte halveras eller som stiger under behandling ska utredas |
| Fetma | Lägre uppmätt PSA, sannolikt genom ökad plasmavolym [27] | Beakta vid tolkning av gränsvärden |
| Hypogonadism | Män med p-testosteron under 8 nmol/l har oftare avancerad cancer trots lågt PSA [11,14] | Se testosteronbrist hos man |
| Androgen deprivation | Kraftig sänkning | PSA används för att följa behandlingssvar |
| Analytisk interferens | Högdos biotin kan störa vissa immunkemiska metoder. Heterofila antikroppar kan ge både falskt höga och falskt låga värden | Fråga om kosttillskott. Be laboratoriet kontrollera vid värden som inte stämmer med klinisk bild |
Febril urinvägsinfektion hos män engagerar vanligen prostatakörteln, vilket förklarar att PSA kan bli så högt. Se urinvägsinfektion hos man för diagnostik och behandling, och kronisk prostatit för den icke-bakteriella formen. I en randomiserad studie av dutasterid hos män med benign prostataförstoring bevarades PSA:s diagnostiska värde om värdet dubblerades: vid gränsen 4 ng/ml var sensitiviteten 0,74 hos behandlade mot 0,80 med placebo, och specificiteten 0,67 mot 0,58 [26].
Åldersberoende gränsvärden och tolkning
PSA är en kontinuerlig riskmarkör. Risken för kliniskt betydelsefull prostatacancer stiger successivt med nivån, och varje gräns är en avvägning mellan missad cancer och onödig utredning. Åldersberoende gränser ökar specificiteten hos äldre män och sensitiviteten hos yngre, och syftar till att begränsa överdiagnostiken av betydelselös cancer [11].
Det som i Sverige kallas gränsvärde är en åtgärdsgräns för remiss, inte ett referensintervall. Laboratoriets referensvärden kan avvika från åtgärdsgränserna, vilket också noteras i det norska handlingsprogrammet [29]. Använd därför alltid åtgärdsgränsen när beslutet gäller remiss.
| Situation | PSA-gräns för SVF-remiss (µg/l) |
|---|---|
| Man under 70 år | ≥ 3 |
| Man 70 till 80 år | ≥ 5 |
| Man över 80 år | ≥ 7 |
| Ärftlig riskgrupp | ≥ 2 |
| Behandling med 5-alfareduktashämmare, tidigare PSA saknas | Över 1,5 (under 70 år), 2,5 (70 till 80 år) respektive 3,5 (över 80 år) |
| Behandling med 5-alfareduktashämmare, tidigare PSA finns | Remiss om PSA inte halverats inom ett år, eller om det stigit mer än 0,5 µg/l över lägsta värdet under behandlingen |
| Man som tidigare utretts för prostatacancer | Det individuella värde som urologen angett gäller i stället för tabellen |
| Organiserad prostatacancertestning | 3,0 för alla fram till 74 år, oavsett medicinering |
Källor: [11,12,14]. Uppgifterna om organiserad testning bygger på [11].
Gränserna för 5-alfareduktashämmare ska inte tillämpas så att PSA dubbleras hos män med nydiagnostiserad prostatacancer, till exempel vid riskgruppsindelning, och vårdprogrammets gränser för PSA-täthet gäller inte för män som tar dessa läkemedel [11].
I Norge rekommenderas att ett förhöjt PSA vid normal palpation kontrolleras efter minst tre veckor, och efter en till två månader om infektion påvisats [29]. Det svenska upplägget skiljer sig: remissen ska skickas direkt, och kontrollprovet tas inom SVF.
Kontrollprov och spontan normalisering
Om ett första PSA ligger mellan 3,0 och 10 µg/l sjunker värdet under 3,0 hos omkring en femtedel av männen inom en till två månader. Genom att avstå från biopsi hos dessa skulle diagnosen av en cancer med Gleasonsumma 7 eller högre fördröjas hos 5 procent av dem. I ProtecT hittades betydligt färre sådana cancrar hos män vars PSA föll med mer än 20 procent i ett andra prov (riskkvot 0,29) [11]. Det är skälet till att urologen tar ett nytt PSA före beslut om MRT när det finns ett enstaka värde under 10 µg/l och palpationen är benign.
Fritt PSA och PSA-täthet
Kvoten fritt genom totalt PSA var tidigare ett stöd i gråzonen mellan 3 och 10 µg/l, där en låg kvot talar för malignitet. Svenska vårdprogrammet bedömer att kvoten inte tillför något när PSA-täthet är känd, och användbarheten har i princip försvunnit [11].
PSA-täthet är PSA dividerat med prostatavolymen i kubikcentimeter, mätt med MRT eller ultraljud. Ett värde under 0,1 µg/l/cm³ hos en man med benign palpation och inga andra tecken talar starkt för benign prostataförstoring som orsak. Ett värde över 0,2 talar för behandlingskrävande cancer [11]. I en svensk populationsbaserad studie sparades omkring 20 procent av biopsierna om män med PSA-täthet upp till 0,07 inte biopserades, till priset av att 6,9 procent av de kliniskt betydelsefulla cancrarna missades [22]. Vid PI-RADS 3 ger PSA-täthet under 0,15 en låg sannolikhet (under 10 procent) för cancer med Gleasonsumma 7 eller högre [11].
PSA-kinetik
PSA-hastighet och dubbleringstid har begränsat värde i den primära diagnostiken, eftersom den biologiska variationen lätt ger falska trender. Svenska vårdprogrammet anger att PSA-förändring ensam inte bör styra beslut, men vissa tidsrelaterade gränser används ändå. Hos symtomfria män som följs i primärvård ska ett nytt prov tas redan efter ett år om PSA ökat med mer än 1 µg/l sedan förra provet. En ökning med minst 2 µg/l under senaste året motiverar uppföljning på urologmottagning [11]. Där MRT-kapaciteten är otillräcklig kan MRT undvaras om palpation och ultraljud inte inger misstanke, PSA-täthet är under 0,1 och PSA ökat med mindre än 0,75 µg/l per år [11].
Dubbleringstiden är däremot en stark prognostisk faktor vid biokemiskt recidiv efter kurativ behandling och vid aktiv monitorering.
Riskkalkylatorer
Riskkalkylatorer väger samman PSA med ålder, palpationsfynd, prostatavolym, hereditet, tidigare biopsi och MRT-fynd. Rotterdamkalkylatorn (ERSPC-RC) har kompletterats med PI-RADS och förbättrade då förmågan att förutsäga högrisk-cancer: AUC 0,84 jämfört med 0,76 för biopsinaiva män [23]. De ingår inte i SVF.
Stockholm3 och andra kompletterande test
Stockholm3 kombinerar totalt och fritt PSA, hK2, MSMB och MIC1 med genetiska markörer och kliniska uppgifter. I den ursprungliga STHLM3-studien bland män 50 till 69 år var AUC för cancer med Gleasonsumma 7 eller högre 0,74 jämfört med 0,56 för PSA [7]. I STHLM3-MRI gav ett Stockholm3-värde på minst 0,15 samma sensitivitet för kliniskt betydelsefull cancer som PSA 3 µg/l men 36 procent färre MRT-undersökningar [6,11]. Svenska vårdprogrammet rekommenderar inget kompletterande test som klinisk rutin, eftersom kostnadseffektiviteten som tillägg till MRT-baserad diagnostik inte är visad. Socialstyrelsen avslog 2023 en ansökan om att använda Stockholm3 inom OPT, med hänvisning till den genetiska komponenten, och testet utvärderas i forskning [11]. Prostate Health Index, 4Kscore och urinprover som PCA3 och SelectMDx kan på liknande sätt minska antalet MRT och biopsier med omkring 25 till 40 procent [11].
PSA-testning av män utan symtom
Befolkningsbaserad screening och organiserad testning
Socialstyrelsen rekommenderade 2018 mot nationell, befolkningsbaserad screening, eftersom de gynnsamma effekterna inte säkert uppväger de negativa. Regionerna kan i stället organisera testningen. Organiserad prostatacancertestning (OPT) startade i två regioner 2020, och i slutet av 2025 väntas alla regioner utom två ha verksamhet av något slag. Utfallen rapporteras till kvalitetsregistret SweOPT [11].
OPT bygger på en strikt algoritm: PSA-prov, MRT vid PSA på minst 3,0 µg/l, riktad biopsi enligt PI-RADS och PSA-täthet, och därefter uppföljning med nytt PSA efter två år för de flesta män med benign biopsi. Inbjudna åldrar och omfattning skiljer mellan regionerna. Gränsen 3,0 gäller ända till 74 år, utan hänsyn till medicinering med 5-alfareduktashämmare eftersom uppgiften inte kan inhämtas säkert [11]. Män som ingår i OPT hänvisas dit i stället för att testas i primärvården, och männen går in i SVF först vid PAD-besked om cancer [11,12].
Individuell PSA-testning i primärvården
Det svenska vårdprogrammet har följande hållning till symtomfria män som själva efterfrågar PSA [11,14]:
- De ska få information om för- och nackdelar, till exempel via 1177:s broschyr om PSA-prov. Män som inte tagit del av informationen bör inte testas.
- Män med kortare förväntad återstående livslängd än 10 till 15 år bör avrådas. Den genomsnittliga återstående livslängden för svenska 75-åringar är 12 år. De kan i stället erbjudas palpation utan PSA.
- Män under 50 år bör upplysas om att risken är mycket liten, med undantag för dem med far eller bror som fått prostatacancer före 55 års ålder.
- Män som testas bör också få prostatan palperad, så att en eventuell SVF-remiss kan prioriteras rätt.
Vårdprogrammet anger följande testintervall för symtomfria män utanför ärftlig riskgrupp [11]:
| PSA vid senaste provet | Nästa prov |
|---|---|
| Under 1,0 µg/l, upp till 65 år | Om 6 år |
| Under 1,0 µg/l, över 65 år | Ingen fortsatt testning |
| 1,0 till 2,9 µg/l (för 70 till 74 år: 1,0 till 4,9) | Om 2 år, upp till 74 års ålder, därefter ingen testning |
| Ökning med mer än 1 µg/l sedan förra provet | Om 1 år |
| Lågt p-testosteron (under 8 nmol/l) | Om 2 år |
Män i ärftlig riskgrupp bör erbjudas kontroller från 40 års ålder. Gruppen definieras som män med far eller bror med prostatacancer och minst en förstagradssläkting till dessa som också fått diagnosen, där någon fått den före 75 års ålder, eller män med känd sjukdomsassocierad variant i BRCA2, MSH2 eller TP53. Vid PSA under 2,0 tas prov vartannat år i primärvården, och vid 2,0 eller högre remitteras mannen till urolog för MRT och palpation. Kontrollerna avslutas när förväntad återstående livslängd är kortare än 10 till 15 år [11]. Den kortversion för allmänläkare som gavs ut i november 2024 anger något tätare intervall för män med PSA 1,0 till 1,9 (årligen) [14]. Det senare vårdprogrammet från september 2025 anger vartannat år för alla med PSA under 2,0, och den versionen är den som återges här.
En enstaka PSA-nivå i medelåldern har stort prognostiskt värde. I ERSPC var den 16-åriga sannolikheten för kliniskt betydelsefull cancer 1,2 till 1,5 procent hos män med baslinje-PSA under 1,0 µg/l, mot 13 till 14 procent hos män med PSA på minst 3,0. Hos män som börjar testas vid 60 års ålder med PSA under 2,0 är fortsatt testning efter 68 till 70 års ålder sannolikt inte till nytta [9].
Män med urinvägssymtom
Nedre urinvägssymtom orsakas nästan alltid av benign prostataförstoring, eftersom cancer oftast uppstår perifert i körteln och ger symtom först vid avancerad sjukdom. PSA rekommenderas inte längre rutinmässigt hos män med benign palpation och behandlingskrävande miktionsbesvär, om inte symtom eller fynd ger misstanke om cancer [11,14]. Vårdprogrammet anger däremot att prostatan bör palperas och kreatinin analyseras hos alla män som för läkare påtalar urineringsbesvär [11]. Se LUTS: utredning och behandling och nokturi. Snabbt ökande och påtagliga besvär under senaste halvåret hos en man över 40 år är däremot ett kriterium för misstanke [12].
Vad studierna visar
Frågan om PSA-baserad screening har varit en av de mest omdiskuterade inom onkologisk prevention. Den europeiska screeningstudien ERSPC, med svenskt deltagande genom Göteborg, ger det bästa underlaget. Efter 23 års medianuppföljning var prostatacancerdödligheten 13 procent lägre i screeninggruppen (rate ratio 0,87; 95 procent konfidensintervall 0,80 till 0,95) och den absoluta riskreduktionen 0,22 procentenheter. En död i prostatacancer förhindrades för var 456:e inbjuden man och för var 12:e man som fick en cancerdiagnos. Incidensen var omkring 30 procent högre i screeninggruppen, vilket är ett direkt mått på överdiagnostik [3]. I den separata Göteborgsstudien var rate ratio för prostatacancerdöd 0,65 efter 18 år, med 231 inbjudna och 10 diagnostiserade per förhindrat dödsfall [17].
Cochrane-översikten från 2026 bedömer med måttlig säkerhet att screening sannolikt minskar prostatacancerdödligheten, motsvarande två färre dödsfall per 1 000 män (baslinjerisk 16 per 1 000). Effekten på total dödlighet är osäker (rate ratio 0,99; 95 procent konfidensintervall 0,97 till 1,00; låg säkerhet), och översikten konstaterar att underlaget om skador av screening, biopsier och behandling är otillräckligt [15]. US Preventive Services Task Force (2018) bedömde att screening av män 55 till 69 år kan förhindra omkring 1,3 dödsfall per 1 000 screenade under 13 år, att nettonyttan är liten och beror på mannens värderingar, och att män från 70 år inte bör screenas. Efter radikal prostatektomi utvecklar ungefär en av fem långvarig urininkontinens och två av tre erektil dysfunktion [16].
Moderna rekommendationer ligger nära varandra. EAU:s riktlinjer förordar en riskanpassad strategi, i regel från 50 års ålder och med hänsyn till individuell förväntad livslängd, med MRT före biopsi [1,2]. EU-projektet PRAISE-U pilottestar riskstratifierade program på fem platser [28]. I GÖTEBORG-2, där män 50 till 60 år bjöds in till PSA-screening och fick MRT vid PSA ≥ 3, minskade MRT-styrd biopsi utan systematiska biopsier upptäckten av kliniskt betydelselös cancer med drygt hälften (relativ risk 0,43), medan upptäckten av betydelsefull cancer inte skilde sig signifikant [18].
Så kan informationen läggas upp
Mannen behöver förstå att ett förhöjt värde oftare beror på något annat än cancer, att utredningen kan innebära MRT och biopsi, och att en del av de cancrar som hittas aldrig skulle ha gett symtom. Följande sammanfattar underlaget i konkreta tal.
| Möjlig nytta | Möjlig skada |
|---|---|
| Färre dör i prostatacancer. I ERSPC en död mindre per 456 inbjudna efter 23 år [3] | Överdiagnostik. Prostatacancer diagnostiseras omkring 30 procent oftare i screeninggruppen [3] |
| Färre män får metastaserad sjukdom. Rate ratio 0,65 (låg säkerhet) [15] | Falskt positiva prov som leder till MRT och biopsi |
| Upptäckt av cancer när den är botbar | Infektion efter biopsi. I Sverige 5 till 6 procent efter transrektal biopsi [11] |
| Ett lågt värde är betryggande och kan ge lång tid till nästa prov [9,11] | Behandlingsbiverkningar: inkontinens hos var femte och erektil dysfunktion hos två av tre efter radikal prostatektomi [16] |
| Effekten på total dödlighet är osäker och i bästa fall liten [15] |
Handläggning av förhöjt PSA i primärvården
Utgångspunkten är en man där PSA tagits av en indikation: symtom som väcker misstanke, ett önskemål från en informerad man, eller utredning av annan orsak. Handläggningen följer ett fast mönster.
- Anamnes. Fråga om snabbt ökande miktionsbesvär senaste halvåret, tilltagande skelettsmärta, trötthet och aptitlöshet, ärftlighet för prostatacancer, tidigare PSA-värden och utredning, läkemedel (särskilt finasterid och dutasterid, men också trombocythämmare och antikoagulantia inför en eventuell biopsi), samt nyligen genomgången urinvägsinfektion, retention, kateterisering eller biopsi.
- Palpation. Prostatan palperas före remissen, så att mottagaren kan prioritera rätt. En förhårdnad eller malignitetsmisstänkt resistens är i sig välgrundad misstanke, oavsett PSA [11,12].
- Urinprov. Urinsticka och vid avvikelse odling, för att hitta infektion som kan förklara värdet. Se urinvägsinfektion hos man.
- Bedömning mot åtgärdsgränsen. Använd tabellen ovan. Beakta 5-alfareduktashämmare, ärftlig riskgrupp och tidigare utredning.
- Beslut och remiss. Följ avsnittet om SVF nedan. Överväg i samråd med mannen om han önskar, har nytta av och klarar utredningen [12,13]. Mycket gamla och sjuka män med måttligt förhöjt PSA och inga kliniska tecken på cancer kan avstå från utredning efter samråd, och beslutet ska dokumenteras [11].

| Situation | Handläggning |
|---|---|
| PSA över åldersgränsen, benign palpation, ingen infektion | Remiss enligt SVF direkt. Nytt PSA behövs inte före remissen |
| PSA över 10 µg/l utan tecken på infektion | Remiss enligt SVF. Ett värde räcker |
| Malignitetsmisstänkt palpation, oavsett PSA | Remiss enligt SVF. Biopsi bör tas oberoende av PSA och MRT |
| PSA taget under febril urinvägsinfektion, benign palpation | Behandla infektionen. Nytt PSA en månad efter avslutad behandling, därefter varannan månad. Remiss om värdet planar ut över gränsen |
| PSA taget kort efter akut urinretention | Nytt PSA tidigast en vecka efter retentionen om palpationen är benign |
| PSA taget kort efter biopsi | Nytt PSA tidigast efter en månad |
| Behandling med 5-alfareduktashämmare | Använd halverade gränser, eller remittera om PSA inte halverats på ett år eller stigit mer än 0,5 µg/l över lägsta värdet |
| Ärftlig riskgrupp | Remiss vid PSA ≥ 2 µg/l |
| Förväntad återstående livslängd under 10 till 15 år, inga symtom | Kan i samråd med mannen avstå från remiss vid måttligt förhöjt PSA |
| Önskemål om PSA-prov utan symtom | Information och beslutsstöd först, se ovan |
Källor: [11,12,14].
Remissens innehåll
Remissen vid välgrundad misstanke ska innehålla PSA-värde, palpationsfynd, allmäntillstånd och samsjuklighet, tidigare sjukdomar och behandlingar (särskilt nyligen genomgången urinvägsinfektion och tidigare utredning för prostatacancer), samt kontaktuppgifter till patienten och direktnummer till remittenten [12,13]. Vårdprogrammets kortversion för allmänläkare tillägger uppgifter som underlättar MRT: höftprotes (kan innebära att kontrast behövs), möjliga kontraindikationer som pacemaker och andra elektroniska implantat, intrakraniella clips, metallsplitter, vikt över 140 kg och klaustrofobi, samt läkemedel, social situation och språkhinder [14].
Standardiserat vårdförlopp (SVF) prostatacancer
Texten bygger på Regionala cancercentrums standardiserade vårdförlopp för prostatacancer, version 6.3 daterad 2026-05-04, och på den förkortade versionen för primärvården (2024-11-26) [12,13]. Vårdprogrammet (version 10.0, 2025-09-30) och dess kortversion för allmänläkare kompletterar [11,14]. SVF gäller diagnosen C61.9. Vid misstanke om malignitet hos personer under 18 år startas inte ett SVF; närmaste barnklinik kontaktas samma dag [12].
Misstanke och välgrundad misstanke
Hos män över 40 år ska följande föranleda misstanke om prostatacancer [12,13]:
- tilltagande skelettsmärtor
- skelettmetastaser utan känd primärtumör
- snabbt ökande, påtagliga urineringsbesvär under senaste halvåret
- ett malignitetsmisstänkt palpationsfynd i prostatakörteln, vilket alltid innebär välgrundad misstanke
Vårdprogrammet lägger till allmänna cancersymtom som trötthet och aptitlöshet [11,14]. Vid misstanke ska primärvården göra riktad anamnes (ärftlighet, vattenkastningsbesvär, skelettsymtom), palpera prostata och ta PSA. PSA bör inte tas i samband med symtom som kan bero på infektion i urinvägar eller genitalia, annat än vid stark klinisk misstanke om prostatacancer [12].
Välgrundad misstanke föreligger vid ett eller flera av följande [12]:
| Kriterium | Gräns |
|---|---|
| PSA över gränsvärdet, man under 70 år | ≥ 3 µg/l |
| PSA över gränsvärdet, man 70 till 80 år | ≥ 5 µg/l |
| PSA över gränsvärdet, man över 80 år | ≥ 7 µg/l |
| Behandling med 5-alfareduktashämmare | Gränsvärdena halveras |
| Tidigare utredd för prostatacancer | Det individuella värde som angetts vid utredningen gäller i stället |
| Palpationsfynd | Malignitetsmisstänkt förhårdnad i prostatakörteln |
| Urolog | Bedömer att det finns indikation för diagnostisk prostatabiopsi |
Män i ärftlig riskgrupp bör enligt kortversionen för allmänläkare remitteras vid PSA ≥ 2 µg/l [14].
Vad primärvården gör
Om välgrundad misstanke föreligger ska patienten omedelbart remitteras till utredning enligt SVF, och vart remissen skickas bestäms lokalt [12,13]. Remissen ska innehålla de uppgifter som anges ovan. Den som remitterar ska informera patienten om att fler undersökningar behövs för att ta reda på om han har cancer, att utredningen sker enligt standardiserat vårdförlopp, att han kan kallas snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon, och att sjukvården ofta ringer från dolt nummer [12,14]. Beslutet att remittera tas i samråd med patienten, med hänsyn till om han önskar, har nytta av och klarar utredningen [12].
Makroskopisk hematuri kan vara ett debutsymtom vid lokalt avancerad prostatacancer men ska utredas enligt SVF för urinvägscancer. Hos män över 40 år bör hematuriutredningen omfatta prostatapalpation, och PSA vid klinisk misstanke om prostatacancer [11,14]. Se hematuri hos vuxna och makroskopisk och mikroskopisk hematuri.
Vad som inte ska fördröja remissen
- Nytt PSA-prov i primärvården. Remissen ska skickas vid första PSA över gränsen. Det kontrollprov som behövs vid ett enstaka värde mellan gränsen och 10 µg/l tas inom SVF dag 14 till 21 efter första provtagningen, och administreras av den vårdgivare som genomför utredningen [11,12].
- Bilddiagnostik och specialprover. MRT, ultraljud och PSA-täthet hör till urologutredningen [11,12].
- Provsvar som ingår i vårdförloppet. Hemoglobin, kreatinin och ALP ingår som block B i SVF, och svaren ska finnas vid första urologbesöket. Kontrollera lokal rutin för vem som tar dem [12].
Individualiserad utredning utanför SVF bör väljas, efter remissgranskning hos urolog, om mannen nyligen utretts för prostatacancer, haft urinvägsinfektion eller har en komplicerande sjukdom som gör SVF olämpligt. Detsamma gäller patienter som får återfall under pågående uppföljning, medan återfall efter avslutad uppföljning startar ett nytt SVF [12].
Förloppet hos urolog och ledtider
Vid urologenheten granskas remissen först (block A). MRT bör göras före första besöket, med undantag för män med PSA ≥ 100 µg/l eller förväntad återstående livslängd under omkring 10 år, eller vid otillräcklig MRT-kapacitet. Därefter följer, i den ordning de anges i SVF, förnyat PSA samt Hb, kreatinin och ALP (block B), MRT (block C), första besök med anamnes, palpation, bedömning av allmäntillstånd och PSA-täthet (block D), biopsi (block E), PAD-besked (block F), bilddiagnostik för stadieindelning (block G) och multidisciplinär konferens (block H). Patienten tilldelas kontaktsjuksköterska i samband med diagnosbeskedet [12].
De rekommenderade ledtiderna är 1 kalenderdag från beslut om välgrundad misstanke till mottagen remiss, och därefter 21 kalenderdagar till första besök med MRT-bedömning (42 dagar om det bara finns ett PSA över gränsen men under 10 µg/l). Därefter går det 11 dagar till PAD-besked. Målet är att 80 procent ska utredas inom nationella ledtider [12]:
| Från beslut om välgrundad misstanke till | Basutredning | Utökad utredning (nytt PSA dag 14 till 21) |
|---|---|---|
| PAD-besked vid lågriskcancer | 33 kalenderdagar | 54 kalenderdagar |
| Beslut om aktiv monitorering eller exspektans | 54 kalenderdagar | 75 kalenderdagar |
| Start av läkemedelsbehandling | 57 kalenderdagar | 78 kalenderdagar |
| Start av kirurgi | 68 kalenderdagar | 89 kalenderdagar |
| Start av strålbehandling | 75 kalenderdagar | 96 kalenderdagar |
Om utredningen inte ger välgrundad misstanke, eller om mannen och urologen väljer att inte biopsera, avslutas SVF när patienten fått besked. Urologen planerar då uppföljningen och anger vid vilken PSA-nivå ett nytt SVF ska startas [12]. De som får diagnosen lågriskcancer lämnar SVF vid PAD-beskedet, och fortsatt beslut om aktiv monitorering eller behandling sker utanför vårdförloppet [12].
MRT, PI-RADS och biopsi hos urolog
Magnetkamera före biopsi
Prostata-MRT före första biopsi är ett av de tydligaste stegen framåt i prostatacancerdiagnostiken. I PROMIS hade multiparametrisk MRT sensitivitet 93 procent för kliniskt betydelsefull cancer jämfört med 48 procent för transrektal ultraljudsstyrd biopsi, och specificitet 41 respektive 96 procent. MRT som triage kunde göra att 27 procent av männen slapp primär biopsi [19]. I PRECISION hittades kliniskt betydelsefull cancer hos 38 procent i MRT-gruppen mot 26 procent i gruppen med standardbiopsi, medan 28 procent av männen i MRT-gruppen inte behövde biopseras [20]. En metaanalys av 14 709 män visade att MRT-styrd biopsi upptäckte fler män med betydelsefull cancer (detection ratio 1,16) och färre med betydelselös cancer (0,66) än systematisk biopsi [8]. NICE rekommenderar MRT som första undersökning vid misstänkt lokaliserad prostatacancer, riktad biopsi vid Likertpoäng 3 eller högre, och konstaterar att mellan 11 och 28 av 100 män med lågriskfynd på MRT ändå har kliniskt betydelsefull cancer [21].
Svenska vårdprogrammet rekommenderar ett biparametriskt protokoll (T2-viktade bilder och diffusionsviktade sekvenser med ADC-karta), eventuellt med tillägg av dynamisk kontrastförstärkning. Fynd rapporteras enligt PI-RADS v2.1, och bildkvaliteten graderas med PI-QUAL. Patienten bör tömma ändtarmen före undersökningen och avstå från ejakulation tre dagar innan. Efter en biopsi bör man vänta minst sex veckor, gärna två till tre månader, innan MRT görs [11].

| PI-RADS | Innebörd |
|---|---|
| 1 | Mycket osannolikt att kliniskt signifikant tumör föreligger |
| 2 | Osannolikt |
| 3 | Oklart fynd, kliniskt signifikant tumör kan föreligga |
| 4 | Sannolikt |
| 5 | Mycket sannolikt |
Källa: [11].
Riktade biopsier och PSA-täthet
Beslutet om biopsi styrs av MRT-fyndet och PSA-täthet. Vårdprogrammets tabell är:
| MRT | PSA-täthet < 0,10 | PSA-täthet 0,10 till 0,199 | PSA-täthet ≥ 0,20 |
|---|---|---|---|
| PI-RADS 1 till 2 | Avstå från biopsi | Avstå från biopsi | Systematisk biopsi |
| PI-RADS 3 | Avstå från biopsi | Riktad biopsi | Riktad och systematisk biopsi |
| PI-RADS 4 till 5 | Riktad biopsi | Riktad biopsi | Riktad biopsi |
Källa: [11]. Män med tydligt stigande PSA, stark ärftlighet eller malignitetsmisstänkt palpation bör ändå övervägas för biopsi även när tabellen anger att biopsi kan avstås. I OPT används gränsen 0,15 i stället för 0,2 för PI-RADS 1 till 2 [11].
Minst tre biopsier riktas mot varje misstänkt område, minst fyra om området är litet eller svåråtkomligt. Kompletterande perilesionella eller systematiska biopsier kan vara motiverade, och EAU rekommenderar sedan 2024 perilesionella biopsier i stället för systematiska [1,11]. Transperineal biopsi kan göras utan antibiotikaprofylax hos män utan riskfaktorer för infektion, och cancerdetektionen är densamma som vid transrektal biopsi: i tre randomiserade studier var oddskvoten för betydelsefull cancer 0,9 (0,7 till 1,1) och infektionsrisken likvärdig [10]. Efter transrektal biopsi får 5 till 6 procent av männen i Sverige en infektion [11].
Kliniskt betydelsefull cancer definieras vanligen som ISUP gradgrupp 2 (Gleasonsumma 3 + 4) eller högre.
Efter utredning utan cancer
Män med låg risk efter utredningen följs i primärvården. Det gäller PI-RADS 1 till 2 med PSA-täthet under 0,20, PI-RADS 3 med PSA-täthet under 0,10, samt benign biopsi vid PI-RADS 1 till 3 med PSA-täthet under 0,30. Uppföljningen sker med nytt PSA inom ett till två år, med en individuell PSA-gräns i remissen till primärvården (som regel en ökning av PSA-täthet med minst 0,05) och en angiven längd på uppföljningen, vanligen tre till fem år. Prostatapalpation behövs inte under uppföljningen om patienten saknar symtom och PSA ligger under gränsen. Ett oväntat högt värde ska först leda till ett nytt PSA i primärvården inom två månader [11,14]. En benign biopsi vid PI-RADS 4 till 5 följs som regel på urologmottagning [11]. Efter normaliserat PSA hos män som utretts med SVF rekommenderas ett nytt prov efter ett år hos den vårdgivare som startade utredningen [11].
PSA vid uppföljning och behandlingskontroll
Det är i uppföljningen PSA är som mest värdefullt, eftersom markören då tolkas mot mannens egen tidigare nivå.
Efter radikal prostatektomi ska PSA falla till omätbara nivåer inom några veckor. I Sverige rapporterar laboratoriet värden under 0,1 µg/l som < 0,1, och ett PSA på minst 0,1 µg/l kontrolleras efter 3 till 4 veckor. Är värdet då inte lägre diskuteras fallet på multidisciplinär konferens [11]. Internationellt definieras biokemiskt recidiv ofta som PSA på minst 0,2 µg/l bekräftat vid ett andra prov. Dubbleringstid och tiden sedan operationen är de viktigaste faktorerna för att skilja lokalrecidiv, som kan behandlas med räddningsstrålbehandling, från systemisk sjukdom [11].
Efter strålbehandling finns frisk prostatavävnad kvar, och PSA faller därför långsamt. Biokemiskt recidiv definieras enligt Phoenixkriteriet som en ökning med mer än 2,0 µg/l över lägsta värdet. En övergående stegring, så kallad bounce, förekommer framför allt efter brakyterapi och ska inte förväxlas med recidiv [11].
Vid PSA-recidiv har PSMA-PET en central roll, eftersom metoden kan lokalisera sjukdom vid lägre PSA än äldre bilddiagnostik. Sannolikheten att hitta recidiv med PSMA-PET är låg vid PSA på högst 0,2 µg/l [11].
Vid aktiv monitorering av lågriskcancer används PSA tillsammans med upprepad MRT och ombiopsi. Trenden är viktigare än enstaka värden, och ett stigande PSA är ett skäl att ompröva, inte i sig ett skäl att behandla.
Vid metastaserad sjukdom följs behandlingssvaret med PSA, men markören måste tolkas med försiktighet. Neuroendokrint differentierad prostatacancer producerar mycket lite PSA, och sjukdomen kan progrediera med ett falskt lugnande värde. Vid diskrepans mellan symtom och PSA väger bilddiagnostik tyngre.
För patienter som behandlas med androgen deprivation bör primärvården delta i den kardiovaskulära riskbedömningen [14]. Mer om behandlingen finns i artikeln om prostatacancer.
Vanliga frågor
Vilket PSA-värde är normalt?
Det finns inget normalvärde som utesluter cancer. I Sverige används åtgärdsgränser för remiss: 3 µg/l under 70 år, 5 µg/l mellan 70 och 80 år och 7 µg/l över 80 år [12]. Hos män i ärftlig riskgrupp är gränsen 2 µg/l, och hos män som tar 5-alfareduktashämmare halveras värdena [11,14].
Ska PSA tas om innan man remitterar?
Inte i primärvården. Vid välgrundad misstanke ska remissen skickas direkt. Om det bara finns ett värde mellan gränsen och 10 µg/l tar urologenheten ett kontrollprov 14 till 21 dagar efter första provet [12]. Prov som tagits under urinvägsinfektion, vid akut retention eller efter biopsi är undantag, där man först åtgärdar orsaken och tar om provet [11].
Kan infektion, ejakulation eller cykling ge falskt högt PSA?
Febril urinvägsinfektion kan ge mycket högt PSA, ibland över 100 µg/l, och normaliseringen kan ta upp till ett år [11]. Ejakulation höjer värdet övergående [24]. För cykling saknas säker effekt i en metaanalys [25]. Rektalpalpation påverkar inte PSA kliniskt relevant [11].
Bör män med urinvägsbesvär PSA-testas?
Nedre urinvägssymtom beror nästan alltid på benign prostataförstoring. PSA rekommenderas inte rutinmässigt hos män med benign palpation och behandlingskrävande besvär, men prostatan bör palperas och kreatinin analyseras [11]. Snabbt ökande, påtagliga besvär under senaste halvåret hos en man över 40 år är däremot ett kriterium för misstanke [12]. Se benign prostatahyperplasi.
Bör symtomfria män testas?
Män som önskar testning bör först få information om för- och nackdelar. Om återstående livslängd är kortare än 10 till 15 år bör man avråda från PSA-test. Sverige har inte nationell screening, och regionerna kan erbjuda organiserad testning [11,14]. Behandlingens biverkningar kan beröra potens och kontinens, se erektil dysfunktion.
Källor
- Cornford P, van den Bergh RCN, Briers E m.fl. EAU-EANM-ESTRO-ESUR-ISUP-SIOG Guidelines on Prostate Cancer, 2024 Update. Part I: Screening, Diagnosis, and Local Treatment with Curative Intent. Eur Urol 2024. PMID: 38614820
- Cornford P, van den Bergh RCN, Briers E m.fl. EAU-EANM-ESTRO-ESUR-ISUP-SIOG Guidelines on Prostate Cancer, 2026 Update. Part I: Screening, Diagnosis, and Local Treatment with Curative Intent. Eur Urol 2026. PMID: 42457454
- Roobol MJ, de Vos II, Månsson M m.fl. European Study of Prostate Cancer Screening: 23-Year Follow-up. N Engl J Med 2025. PMID: 41160819
- Salman JW, Schoots IG, Carlsson SV m.fl. Prostate Specific Antigen as a Tumor Marker in Prostate Cancer: Biochemical and Clinical Aspects. Adv Exp Med Biol 2015. PMID: 26530362
- Malm J, Lilja H. Biochemistry of prostate specific antigen, PSA. Scand J Clin Lab Invest Suppl 1995. PMID: 7544481
- Nordström T, Discacciati A, Bergman M m.fl. Prostate cancer screening using a combination of risk-prediction, MRI, and targeted prostate biopsies (STHLM3-MRI). Lancet Oncol 2021. PMID: 34391509
- Grönberg H, Adolfsson J, Aly M m.fl. Prostate cancer screening in men aged 50-69 years (STHLM3): a prospective population-based diagnostic study. Lancet Oncol 2015. PMID: 26563502
- Kasivisvanathan V, Stabile A, Neves JB m.fl. Magnetic Resonance Imaging-targeted Biopsy Versus Systematic Biopsy in the Detection of Prostate Cancer: A Systematic Review and Meta-analysis. Eur Urol 2019. PMID: 31130434
- Remmers S, Bangma CH, Godtman RA m.fl. Relationship Between Baseline Prostate-specific Antigen on Cancer Detection and Prostate Cancer Death: Long-term Follow-up from ERSPC. Eur Urol 2023. PMID: 37088597
- Zattoni F, Rajwa P, Miszczyk M m.fl. Transperineal Versus Transrectal Magnetic Resonance Imaging-targeted Prostate Biopsy: A Systematic Review and Meta-analysis of Prospective Studies. Eur Urol Oncol 2024. PMID: 39095298
- Regionala cancercentrum. Prostatacancer. Nationellt vårdprogram. Version 10.0, 2025-09-30. kunskapsbanken.cancercentrum.se
- Regionala cancercentrum. Prostatacancer. Standardiserat vårdförlopp. Version 6.3, 2026-05-04. kunskapsbanken.cancercentrum.se
- Regionala cancercentrum. Standardiserat vårdförlopp prostatacancer, förkortad version för primärvården. 2024-11-26. kunskapsbanken.cancercentrum.se
- Regionala cancercentrum. Prostatacancer. Nationellt vårdprogram, kortversion för allmänläkare. Uppdaterad november 2024. kunskapsbanken.cancercentrum.se
- Franco JV, Hwang EC, Jung JH m.fl. Prostate-specific antigen (PSA) test for prostate cancer screening. Cochrane Database Syst Rev 2026. PMID: 42134821
- US Preventive Services Task Force, Grossman DC, Curry SJ m.fl. Screening for Prostate Cancer: US Preventive Services Task Force Recommendation Statement. JAMA 2018. PMID: 29801017
- Hugosson J, Godtman RA, Carlsson SV m.fl. Eighteen-year follow-up of the Göteborg Randomized Population-based Prostate Cancer Screening Trial: effect of sociodemographic variables on participation, prostate cancer incidence and mortality. Scand J Urol 2018. PMID: 29254399
- Hugosson J, Godtman RA, Wallström J m.fl. Results after Four Years of Screening for Prostate Cancer with PSA and MRI (GÖTEBORG-2). N Engl J Med 2024. PMID: 39321360
- Ahmed HU, El-Shater Bosaily A, Brown LC m.fl. Diagnostic accuracy of multi-parametric MRI and TRUS biopsy in prostate cancer (PROMIS): a paired validating confirmatory study. Lancet 2017. PMID: 28110982
- Kasivisvanathan V, Rannikko AS, Borghi M m.fl. MRI-Targeted or Standard Biopsy for Prostate-Cancer Diagnosis (PRECISION). N Engl J Med 2018. PMID: 29552975
- National Institute for Health and Care Excellence. Prostate cancer: diagnosis and management. NICE guideline NG131. Publicerad 2019-05-09, uppdaterad 2021-12-15. nice.org.uk/guidance/ng131
- Nordström T, Akre O, Aly M m.fl. Prostate-specific antigen (PSA) density in the diagnostic algorithm of prostate cancer. Prostate Cancer Prostatic Dis 2018. PMID: 29259293
- Alberts AR, Roobol MJ, Verbeek JFM m.fl. Prediction of High-grade Prostate Cancer Following Multiparametric Magnetic Resonance Imaging: Improving the Rotterdam European Randomized Study of Screening for Prostate Cancer Risk Calculators. Eur Urol 2019. PMID: 30082150
- Herschman JD, Smith DS, Catalona WJ. Effect of ejaculation on serum total and free prostate-specific antigen concentrations. Urology 1997. PMID: 9255295
- Jiandani D, Randhawa A, Brown RE m.fl. The effect of bicycling on PSA levels: a systematic review and meta-analysis. Prostate Cancer Prostatic Dis 2015. PMID: 25939515
- Andriole GL, Marberger M, Roehrborn CG. Clinical usefulness of serum prostate specific antigen for the detection of prostate cancer is preserved in men receiving the dual 5alpha-reductase inhibitor dutasteride. J Urol 2006. PMID: 16600723
- Bañez LL, Hamilton RJ, Partin AW m.fl. Obesity-related plasma hemodilution and PSA concentration among men with prostate cancer. JAMA 2007. PMID: 18029831
- Van Poppel H, Roobol MJ, Chandran A. Early Detection of Prostate Cancer in the European Union: Combining Forces with PRAISE-U. Eur Urol 2023. PMID: 37704541
- Helsedirektoratet. Prostatakreft, nasjonalt handlingsprogram. 5.3 Bruk av PSA. Siste faglige endring 2025. helsedirektoratet.no/retningslinjer/prostatakreft-handlingsprogram/markorer/bruk-av-psa