Prediktion av hjärtstopp på individnivå
Även om man känner till många riskfaktorer för hjärtstopp på befolkningsnivå så finns i dagsläget ingen metod som kan användas för att förutsäga hjärtstoppsrisk på individnivå. För den absoluta majoriteten av patienter som drabbas av ett hjärtstopp kunde man inte förutsäga hjärtstoppet. Hos en mindre andel patienter (särskilt de med hjärtsvikt eller hjärtinfarkt) kan risken för hjärtstopp estimeras, åtminstone med rudimentära metoder, och profylaktisk behandling med ICD erbjudas.
Svårigheten att förutsäga hjärtstopp på individnivå indikerar att det finns en betydande stokastisk komponent i hjärtstoppet, vilket innebär att det är en hög grad av slump involverat. I detta avseende påminner hjärtstopp mycket om akuta koronara syndrom (Arbab-Zadeh et al). Jämförelser av hjärtstoppspatienters riskfaktorprofil med hjärtinfarktpatienter visar inga nämnvärda skillnader, vilket också indikerar att hjärtstoppet är en slumpartad händelse (Chug et al).
Hjärtstopp anses inträffa om flera pro-arytmogena faktorer föreligger samtidigt. Dessa faktorer är dynamiska och kan från tid till annan variera mycket. Exempel på sådana faktorer är elektrolytkoncentrationer, sympatikustonus, myokardischemi, QT-tid, etc (Myerburg et al).
Riskfaktorer på befolkningsnivå
Genetik och hjärtstopp
Övriga riskfaktorer för hjärtstopp
Referenser
Myerburg RJ, Junttila MJ. Sudden cardiac death caused by coronary heart disease. Circulation. 2012.
Myerburg RJ, Castellanos A. Cardiac arrest and sudden cardiac death. Mann DL, Zipes DP, Libby P, Bonow RO. Braunwald's Heart Disease: A Textbook of Cardiovascular Medicine. 10th ed. Elsevier.
Yoshinaga M, Kucho Y, Nishibatake M, et al. Probability of diagnosing long QT syndrome in children and adolescents according to the criteria of the HRS/EHRA/APHRS expert consensus statement. Eur Heart J. 2016.
Albert CM, Mittleman MA, Chae CU, et al. Triggering of sudden death from cardiac causes by vigorous exertion. N Engl J Med. 2000.
Chugh SS, Reinier K, Singh T, et al. Determinants of prolonged QT interval and their contribution to sudden death risk in coronary artery disease: The Oregon Sudden Unexpected Death Study. Circulation. 2009.
Myerburg RJ. Implantable cardioverter-defibrillators after myocardial infarction. N Engl J Med. 2008.
Goldberger JJ, Buxton AE, Cain M, et al. Risk stratification for arrhythmic sudden cardiac death: identifying the roadblocks. Circulation. 2011.