Sammanfattning
Långt QT-syndrom (LQTS) innebär förlängd kammarrepolarisation på EKG och en ökad risk för torsades de pointes, en polymorf kammartakykardi som kan ge synkope, övergå i kammarflimmer och orsaka plötslig hjärtdöd. Tillståndet kan vara medfött (kongenitalt LQTS, en ärftlig jonkanalsjukdom) eller förvärvat, oftast genom läkemedel, elektrolytrubbningar och bradykardi. Det förvärvade formen är den vanligaste i vardagen, och den går ofta att förebygga.
Det som avgör handläggningen är en korrekt QT-mätning. Mät med tangentmetoden, korrigera med Fridericia eller Framingham i stället för Bazett, framför allt vid hög puls, och kontrollera fyndet manuellt innan du drar slutsatser. QTc över 500 ms eller en ökning på minst 60 ms mot utgångsvärdet innebär att läkemedel och elektrolyter ska ses över direkt [3]. Du kan räkna ut QTc med QTc-kalkylatorn och slå upp enskilda preparat i listan över QT-förlängande läkemedel.
Vid pågående torsades de pointes ges magnesiumsulfat 2 g intravenöst oavsett s-magnesium, misstänkta läkemedel sätts ut, kalium korrigeras och bradykardi eller pauser motverkas med pacing eller, vid förvärvad form, isoprenalin. Defibrillator ska finnas till hands och används vid kollaps eller övergång till kammarflimmer [1,3].
Vid medfött LQTS är betablockad med nadolol eller propranolol grunden. Mexiletin, vänstersidig kardiell sympatisk denervering (LCSD) och ICD kommer in vid symtom trots behandling eller vid hjärtstopp. Alla patienter ska undvika QT-förlängande läkemedel, och släktingar ska utredas med EKG och genetik [2,15]. Patient med oförklarad synkope, hjärtstopp i släkten eller QTc över 480 ms vid upprepade EKG ska remitteras till kardiolog med erfarenhet av ärftliga arytmier.
Bakgrund och terminologi
QT-tiden mäts från början av QRS-komplexet till T-vågens slut och motsvarar kammarens totala depolarisation och repolarisation. Den förkortas vid hög hjärtfrekvens och förlängs vid låg, och därför korrigeras den för frekvensen (QTc, där c står för corrected). Se även den bredare genomgången i QT-tid och QTc i EKG.
Med långt QT-syndrom menas ett tillstånd där förlängd QT-tid hos en individ är förenad med risk för kammararytmi. Begreppet torsades de pointes (franska för "spetsarnas vridning") myntades av Dessertenne 1966. Det bör enligt AHA reserveras för polymorf kammartakykardi med uttalad QT-förlängning (över 500 ms) och deformerad T-U-våg. Polymorf VT med normal QT-tid, till exempel vid ischemi, är en annan sak [3].
Medfött LQTS är en ärftlig jonkanalsjukdom. I en italiensk screening av 44 596 spädbarn med EKG hittades en prevalens på minst 1 av 2 534 friska nyfödda, och författarna bedömer att den troligen ligger nära 1 av 2 000 [7]. Förvärvat LQTS är betydligt vanligare. På hjärtintensivvård utvecklade omkring 30 procent av patienterna QTc över 500 ms eller en ökning på mer än 60 ms under vårdtiden [20], medan torsades de pointes i sig är ovanligt [3].
QT-mätning: så gör du
QT-tiden är svår att mäta. Slutet på T-vågen är ofta otydligt, och i en studie bedömde färre än 25 procent av hjärtläkare och andra läkare korrekt om EKG-kurvor visade förlängd eller normal QT-tid [6]. Mätfel leder också till överdiagnostik. I en klinikserie från Mayo Clinic hade 8 procent av patienterna fått ICD på felaktiga grunder, ofta för att U-vågen hade räknats in i QT-tiden [15].
Praktiska steg:
- Välj avledning II eller V5, eller den avledning med T-våg på minst 2 mm och tydligt T-vågsslut. Mät i samma avledning vid uppföljning [3,6].
- Mät från QRS-komplexets början till T-vågens slut. T-vågens slut är den punkt där en tangent längs T-vågens brantaste nedåtgående del skär baslinjen (tangentmetoden). Med denna metod tolkade oerfarna läsare kurvorna rätt i 71 till 77 procent av fallen i en studie [6].
- Räkna inte med en tydligt avgränsad U-våg. Om T och U smälter samman får tangentmetoden avgöra.
- Mät flera slag och använd ett medelvärde. Vid förmaksflimmer kan man beräkna QTc för det kortaste och längsta RR-intervallet och ta medelvärdet, eller skriva ut en lång remsa och se om R-till-T-topp i genomsnitt överstiger 50 procent av RR-intervallet, vilket talar för förlängd QT [3].
- Vid breda QRS-komplex (nytt skänkelblock, kammarstimulering) blir QT längre utan att repolarisationen är sämre. Antingen dras skillnaden i QRS-bredd före och efter blocket bort, eller så mäts JT-intervallet. Metoden ska tillämpas konsekvent över tid [3].
Korrektionsformler. QT anges i millisekunder och RR i sekunder (60 delat med pulsen).
| Formel | Beräkning | Kommentar |
|---|---|---|
| Bazett | QT / √RR | Vanligast i EKG-apparater. Sämst frekvenskorrektion och överskattar riskpatienter vid hög puls [5] |
| Fridericia | QT / ∛RR | Bättre frekvenskorrektion och bättre prediktion av mortalitet än Bazett [5] |
| Framingham | QT + 154 × (1 − RR) | Linjär korrektion, lika god frekvenskorrektion som Fridericia [5] |
I en kohort på 6 609 sjukhuspatienter presterade Fridericia och Framingham bäst, och en justering från Bazett halverade antalet patienter som i en haloperidolstudie klassades som riskpatienter [5]. Använd därför Fridericia eller Framingham för läkemedelsbedömning, särskilt vid hög puls. De flesta EKG-apparater skriver ut Bazett, så kontrollera vilken formel som använts.
Gränsvärden för QTc
| Gräns | Tolkning |
|---|---|
| Cirka 470 ms (män) och 480 ms (kvinnor) | Övre normalgräns, ungefär 99:e percentilen hos friska [3]. I en stor sjukhuskohort var 99-percentilen med Bazett 472 respektive 482 ms [5] |
| Över 440 ms | Många apparater skriver "borderline", men 10 till 20 procent av befolkningen överskrider värdet [3] |
| ≥480 ms vid upprepade EKG | Kriterium för kongenitalt LQTS enligt ESC 2022, oavsett symtom (refererat i [15]). QTc ≥460 ms räcker om patienten har oförklarad synkope [15] |
| ≥500 ms | Markant förlängd. Risken för torsades är 2 till 3 gånger högre [3]. Diagnostiskt för LQTS vid upprepade EKG utan sekundär orsak [2] |
| Ökning ≥60 ms från baslinjen | Kräver åtgärd även om QTc understiger 500 ms [3] |
| 470 ms (män) och 480 ms (kvinnor) hos symtomfria idrottare | Misstanke om kongenitalt LQTS, QTc ≥500 ms är diagnostiskt (Bazett, vilo-EKG eller fjärde minuten efter arbetsprov) [16] |
Risken stiger gradvis med QTc. Varje ökning på 10 ms ger en ungefärlig riskökning på 5 till 7 procent, och det finns inget tröskelvärde under vilket torsades är omöjligt [3]. Kvinnor har längre QTc än män, och hos inneliggande patienter är torsades de pointes ungefär dubbelt så vanligt hos kvinnor [3,15]. Ett normalt QTc utesluter inte medfött LQTS: omkring var fjärde patient har ett normalt vilo-QTc ("concealed LQTS"), och då kan arbetsprov eller EKG efter snabb uppresning avslöja avvikande repolarisation [15].
Medfött långt QT-syndrom
Gener och typer
Av 17 gener som rapporterats orsaka LQTS bedömdes bara tre vara definitiva för typiskt LQTS: KCNQ1 (LQT1), KCNH2 (LQT2) och SCN5A (LQT3). Fyra gener (CALM1 till CALM3 och TRDN) orsakar sällsynta barnformer med atypiska drag, och CACNA1C har måttlig evidens utanför Timothys syndrom. Nio gener, bland dem ANK2 (tidigare LQT4) och KCNE1, KCNE2 och KCNJ2, har begränsad eller omstridd evidens, och varianter i dem bör inte styra kliniska beslut [8]. Andersen–Tawils syndrom (KCNJ2) är en egen sjukdom med QT-U-avvikelser, ventrikulära extraslag och sällan torsades [8]. Ungefär 75 procent av patienterna har en påvisbar variant i någon gen [15].
Nedärvningen är autosomalt dominant med varierande penetrans. LQT1 och LQT2 beror på förlorad funktion i kaliumkanaler, LQT3 på ökat sent natriumflöde [3].
EKG-bild och utlösande faktorer
Gentypen ger en viss T-vågsmorfologi som är tydligast i bröstavledningarna (Figur 56 A nedan) [15]:
- LQT1: bredbasig, utdragen T-våg.
- LQT2: låg T-våg med hack eller dubbelpuckel.
- LQT3: lång isoelektrisk ST-sträcka och sen T-våg, ofta med liten amplitud.
Utlösande faktorer skiljer sig åt. Av symtomgivande LQT1-patienter hade 62 procent sina händelser under fysisk ansträngning (ofta simning) och bara 3 procent i vila eller sömn. Vid LQT2 och LQT3 inträffade 13 procent under ansträngning, medan 29 respektive 39 procent skedde i vila eller sömn [10]. Vid LQT3 ökar bradykardi risken [15]. Kvinnor med LQT2 har hög risk i tiden efter förlossning, och uppehåll i betablockadbehandling under denna period är förenat med hög risk för hjärthändelser [15]. T-vågsalternans (Figur 56 C) är ett tecken på elektrisk instabilitet och ett förebud om arytmi [3].

Riskbedömning
Före behandling var risken för en första hjärthändelse (synkope, hjärtstopp eller plötslig död) före 40 års ålder 30 procent vid LQT1, 46 procent vid LQT2 och 42 procent vid LQT3. Gentyp och QTc, men inte kön, var oberoende prediktorer [9]. Symtomatiska obehandlade patienter har en årlig risk för plötslig död på omkring 5 procent [15]. Bärare utan förlängd QT ("genotype-positive, phenotype-negative") har cirka åtta gånger lägre risk än fullt uttalade fall [15].
Risken är inte statisk. Betablockad förkortar ofta QTc, och i ett material på 946 patienter minskade andelen med QTc ≥500 ms från 18 till 12 procent. Årlig omvärdering och optimering av behandlingen gav få ICD-implantationer utan fler livshotande händelser [14].
Schwartz-score
Poängsystemet används för att bedöma sannolikheten för medfött LQTS. Poäng på 3,5 eller mer innebär hög sannolikhet, 1,5 till 3 intermediär och 1 eller lägre låg [2,4]. ESC 2022 har gränsen över 3 poäng för klinisk diagnos (refererat i [15]).
| Kategori | Fynd | Poäng |
|---|---|---|
| EKG | QTc ≥480 ms | 3 |
| QTc 460–479 ms | 2 | |
| QTc 450–459 ms (män) | 1 | |
| QTc ≥480 ms fjärde minuten efter arbetsprov | 1 | |
| Torsades de pointes | 2 | |
| T-vågsalternans | 1 | |
| Hackig T-våg i minst tre avledningar | 1 | |
| Låg hjärtfrekvens för åldern (barn) | 0,5 | |
| Anamnes | Synkope vid stress (räknas inte om torsades registrerats) | 2 |
| Synkope utan stress | 1 | |
| Medfödd dövhet | 0,5 | |
| Släkt | Släkting med säkerställt LQTS | 1 |
| Oförklarad plötslig död under 30 år hos nära släkting | 0,5 |
Behandling vid medfött LQTS
Livsstil och läkemedelskontroll. Alla patienter ska undvika QT-förlängande läkemedel och få elektrolytrubbningar korrigerade. Detta gäller även symtomfria bärare och är en Class I-rekommendation [2].
Betablockad. Rekommenderas till symtomatiska patienter och till symtomfria med QTc ≥470 ms (Class I). Hos symtomfria med lägre QTc kan den vara till nytta (Class IIa) [2]. Icke-selektiva betablockerare ger bäst skydd. Nadolol och propranolol är likvärdiga, medan symtomatiska LQT1/LQT2-patienter som fick metoprolol hade nästan fyra gånger högre odds för genombrottshändelser (OR 3,95) [11]. Rekommenderade doser är nadolol 1 till 1,5 mg/kg och dygn eller propranolol 2 till 3 mg/kg och dygn (upp till 4 mg/kg), med låg startdos och gradvis upptitrering. Uppföljning med arbetsprov var sjätte till tolfte månad är rimligt [15]. Betablockad ska fortsätta under graviditet. Att byta nadolol mot metoprolol av hänsyn till fostret avråds från [15]. Följsamheten är bara 40 till 50 procent i vissa material, så patienten behöver tydlig information [15].
Mexiletin vid LQT3. Natriumkanalblockerare kan ges som tillägg vid LQT3 med QTc ≥500 ms som förkortas med minst 40 ms vid akut test (Class IIa i HRS/EHRA/APHRS 2013) [2]. I en italiensk kohort med 34 patienter, som fick i genomsnitt 8 mg/kg och dygn, förkortades QTc med 63 ms och den årliga händelsefrekvensen sjönk från 10,3 till 0,7 procent [12]. Initiering sker på specialistenhet.
Vänstersidig kardiell sympatisk denervering (LCSD). Ingreppet (ibland kallat sympatektomi eller ganglionektomi) är en Class I-åtgärd om ICD är kontraindicerat eller avböjs, eller om betablockad inte skyddar mot synkope och arytmi, och Class IIa vid genombrottshändelser trots betablockad och ICD [2]. I en serie på 125 patienter minskade den årliga händelsefrekvensen med 86 procent, och QTc under 500 ms sex månader efter ingreppet förutsade ett gott resultat [13]. LCSD är inget substitut för ICD hos högriskpatienter, eftersom en del får händelser trots ingreppet [15].
ICD. Rekommenderas till överlevare efter hjärtstopp (Class I) och kan vara till nytta vid återkommande synkope på betablockad (Class IIa). Hos symtomfria som inte provat betablockad är ICD inte indicerat (Class III, utom i särskilda situationer) [2]. Efter hjärtstopp eller kammararytmi är risken för återfall cirka 14 procent inom fem år [15]. Läs mer i ICD: indikationer, programmering och körkort och pacemaker och ICD på akutmottagningen.
Idrott och körkort
Enligt ESC 2020 är risken för händelser under idrott i hög grad genspecifik. Personer med LQT1 bör undvika dykning i kallt vatten, symtomatiska bör avstå från tävlingsidrott, och för symtomfria bärare utan QT-förlängning kräver beslutet gemensamt övervägande där arytmirisken vägs mot psykologisk nytta av idrott. ICD-implantation innebär inte klartecken för intensiv idrott [16]. I en serie på 353 patienter sågs inga dödsfall bland de 130 som valde att fortsätta tävlingsidrott, under över 650 idrottsår, och författarna menar att dagens rekommendationer om att avstå kan vara för stränga [17]. Beslutet bör därför fattas tillsammans med en expert på ärftliga arytmier.
För körkort anger Transportstyrelsen att långt QT-syndrom med synkope, torsades de pointes eller QTc över 500 ms är ett hinder. För körkortsbehörigheterna AM, A1, A2, A, B, BE och traktorkort kan innehav tillåtas om tillståndet är väl behandlat och inte i övrigt bedöms medföra en trafiksäkerhetsrisk [28].
Förvärvat långt QT-syndrom
Mekanism och riskfaktorer
De flesta läkemedel som ger torsades blockerar kaliumkanalen hERG (IKr), vilket förlänger aktionspotentialen. Risken ökar med dosen och plasmakoncentrationen, och ofta krävs att flera riskfaktorer samverkar [3]. Riskfaktorerna är kvinnligt kön, ålder över 65 år, hjärtsjukdom, hjärtsvikt, hypokalemi, hypomagnesemi, bradykardi, nedsatt njur- eller leverfunktion (ackumulation), snabb intravenös tillförsel och flera QT-förlängande läkemedel samtidigt [3]. I utvecklingsmaterialet till Tisdale-poängen var oberoende prediktorer kvinnligt kön, hjärtinfarkt, septisk chock, vänsterkammardysfunktion, ålder över 68 år, kalium under 3,5 mmol/L, behandling med slingdiuretika, minst två QT-förlängande läkemedel och QTc över 450 ms vid inskrivning [20]. Räkna ut poängen med Tisdale risk score.
Elektrolyter påverkar repolarisationen:
- Hypokalemi är en väletablerad riskfaktor [3].
- Hypomagnesemi är det också [3]. Diuretika kan ge både hypokalemi och hypomagnesemi och är därför förknippade med torsades [3]. Kroniskt bruk av protonpumpshämmare kan också ge hypomagnesemi.
- Hypokalcemi förlänger QT men är bara sällsynt förknippad med torsades [3].
Riskerna adderas. En äldre kvinna med hjärtsvikt och slingdiuretika, flera QT-förlängande läkemedel, sinusbradykardi och kammarextraslag är en typisk kandidat för EKG-övervakning och elektrolytersättning [3].
Fler tillstånd förknippas med förlängd QT, bland annat hjärtinfarkt, subaraknoidalblödning, hypotyreos, svält och anorexia nervosa. Allmänt om elektrolytbalans finns i elektrolytrubbningar. Bradykardi (se bradykardi och AV-block) ger långa RR-intervall som favoriserar efterdepolarisationer [3]. Förmaksflimmer minskar risken, såvida inte patienten har totalt AV-block [3].
Läkemedel med QT-förlängning
CredibleMeds (AZCERT) delar in läkemedel i tre kategorier efter bevisläge: known risk (känd risk för torsades), possible risk och conditional risk (risk bara vid särskilda förhållanden, till exempel hypokalemi eller interaktion) [19]. CredibleMeds för dessutom en separat lista över läkemedel som ska undvikas vid kongenitalt LQTS. Listorna kräver gratis registrering. Kategoriseringen säger något om bevisläget, inte om hur stor risken är hos en enskild patient.
Av läkemedel i vanlig svensk förskrivning är dessa grupper viktigast. Kontrollera alltid aktuellt preparat i FASS.
| Grupp | Exempel | Belägg och praktisk kommentar |
|---|---|---|
| Antiarytmika klass Ia och III | sotalol, amiodaron | Sotalol, dofetilid, ibutilid och äldre natriumkanalblockerare ger torsades hos 1 till 10 procent. Amiodaron förlänger QT mycket men orsakar sällan torsades. Sotalol utsöndras via njurarna och ackumuleras vid njursvikt [3]. Se antiarytmika |
| Antipsykotika | haloperidol (särskilt intravenöst) och övriga antipsykotika | Haloperidol är ett välkänt exempel med fallrapporter [3]. Både äldre och nyare antipsykotika ger en dosberoende ökad risk för plötslig hjärtdöd [3]. Se antipsykotika |
| SSRI | citalopram, escitalopram | Dosberoende QT-förlängning. Max citalopram 40 mg/dygn (20 mg över 65 år eller vid nedsatt leverfunktion) och escitalopram 20 mg/dygn (10 mg över 65 år eller vid nedsatt leverfunktion) [23,24]. Ska inte ges vid medfött LQTS eller tillsammans med andra QT-förlängande läkemedel [24]. Se även SSRI-förgiftning |
| Antiemetika | ondansetron, domperidon | Ondansetron: avstå vid medfött LQTS, korrigera kalium och magnesium före [25]. Intravenös engångsdos vid cytostatikainducerat illamående högst 16 mg, högst 8 mg från 75 år, och 4 mg postoperativt [25]. Domperidon: 10 mg upp till tre gånger dagligen (högst 30 mg), vanligen inte längre än en vecka, kontraindicerat vid kända rytmrubbningar, måttlig eller svår leverpåverkan, samtidig QT-förlängande medicin eller potenta CYP3A4-hämmare [27]. Se illamående och kräkningar |
| Antihistamin | hydroxizin | Högst 100 mg/dygn till vuxna och 50 mg/dygn till äldre. Ska inte ges vid förlängd QT eller riskfaktorer [26] |
| Opioider | metadon | Metadon är ett välkänt exempel, särskilt vid höga doser eller nyligen höjd dos [3]. Rekommenderad EKG-kontroll anges i avsnittet om riskreducerande strategi [21]. Se metadon och andra opioider |
| Makrolider | erytromycin, klaritromycin, azitromycin | Erytromycin ger torsades nästan alltid vid höga doser eller intravenös tillförsel och ofta hos patienter med andra riskfaktorer. Erytromycin är också en CYP3A4-hämmare som kan öka halten av andra läkemedel [3]. I en dansk registerstudie ökade azitromycin inte risken för kardiovaskulär död jämfört med penicillin V hos unga och medelålders vuxna [22]. Se antibiotika |
| Fluorokinoloner | ciprofloxacin, levofloxacin, moxifloxacin | Moxifloxacin ger påvisbar QT-förlängning och används som positiv kontroll i studier av QT-effekt [23]. Läkemedel med låg risk kräver oftast att andra riskfaktorer finns, till exempel elektrolytrubbning [3] |
| Elektrolytpåverkande | diuretika | Ger torsades indirekt via hypokalemi och hypomagnesemi [3] |
Mindre vanliga grupper (cancerläkemedel, malaria- och tuberkulosläkemedel, svampmedel, HIV-läkemedel, vissa bronkdilaterare) finns i listan över QT-förlängande läkemedel och hos CredibleMeds. Läkemedelsinteraktioner behandlas i läkemedelsinteraktioner.
Vid överdosering måste EKG bedömas även om den misstänkta substansen inte är känd. Tricykliska antidepressiva och citalopram kan ge torsades vid intoxikation [3].
Torsades de pointes
EKG och förlopp
Karaktäristiska drag [3]:
- Polymorf kammartakykardi där QRS-komplexens amplitud och polaritet växlar ("vridning") runt baslinjen. Vridningen syns inte i alla avledningar.
- Frekvens 160 till 240 slag per minut, långsammare än kammarflimmer.
- Startar ofta med ett kort-långt-kort-mönster: ett tidigt kammarextraslag, en kompensatorisk paus och sedan ett nytt extraslag som faller nära T-vågens topp. Därför kallas förloppet pausberoende (pause-dependent).
- Första slagen har ofta längre cykellängd än senare ("warm-up").
- Slutar ofta spontant med de 2 till 3 sista slagen långsammare, men kan övergå i kammarflimmer och plötslig död.
- Tecken som föregår arytmin: QTc över 500 ms, uttalad QT-U-förlängning och -deformation efter en paus, kammarextraslag och par, synlig T-vågsalternans och korta polymorfa VT-salvor [3].
Torsades ger synkope eller presynkope. Skilj från annan ventrikeltakykardi genom QT-tiden i sinusrytm före och efter salvan, eftersom behandlingen skiljer sig: antiarytmika som förlänger QT kan förvärra torsades.
Akut handläggning
- Kollaps eller övergång till kammarflimmer: omedelbar defibrillering enligt avancerad hjärt-lungräddning, se elkonvertering och defibrillering och kammarflimmer och hjärtstillestånd. Torsades som inte upphör spontant ska elkonverteras [3].
- Magnesiumsulfat 2 g intravenöst (cirka 8 mmol), oavsett s-magnesium. Dosen kan upprepas om arytmin kvarstår [3]. AHA anger Class IIa, evidensnivå B. Intravenöst magnesium är effektivt även utan hypomagnesemi [1,3]. Använd lokalt PM för spädning och infusionstid.
- Sätt ut alla misstänkta läkemedel och undvik QT-förlängande substanser, till exempel sotalol [1].
- Kalium: korrigera hypokalemi. AHA nämner att kalium kan ersättas till övre normalområdet, 4,5 till 5 mmol/L (Class IIb, evidensnivå C), men underlaget är begränsat [3]. Kontrollera även magnesium och kalcium.
- Öka hjärtfrekvensen vid bradykardi eller pausberoende arytmi: tillfällig transvenös pacing med frekvens över 70 slag per minut kan förhindra pauser som triggar arytmin, och isoprenalininfusion kan hämma torsades vid förvärvad form. Vid upprepade episoder trots magnesium är ökad underliggande hjärtfrekvens med pacing eller isoprenalin den rekommenderade åtgärden [1,3]. Isoprenalin ska ges försiktigt och med övervakning, eftersom det kan förvärra annan arytmi. Vid känt medfött LQTS, framför allt LQT1 och LQT2 där händelser utlöses av sympatikuspåslag [10], är pacing att föredra framför adrenerg stimulering. Defibrillator ska finnas till hands under hela behandlingen.
- Efter stabilisering: sök bakomliggande orsaker, ta fram en läkemedelslista och bedöm om det finns ett medfött LQTS. Om patienten eller släkten har oförklarad synkope eller tidig plötslig död ska första gradens släktingar få EKG och genetisk testning övervägas [3].
Betablockerare bör undvikas vid akut förvärvad torsades med bradykardi eller pausberoende start, eftersom långa RR-intervall gynnar arytmin [3]. Vid medfött LQTS med återkommande arytmi ges betablockad som långtidsbehandling enligt ovan.
Riskreducerande strategi vid insättning av QT-förlängande läkemedel
Torsades av läkemedel är i hög grad en förebyggbar komplikation. AHA:s ståndpunkt är att om ett likvärdigt läkemedel utan QT-effekt finns ska det väljas, men att QT-förlängning inte får hindra nödvändig behandling när nyttan klart överväger [3].
| Steg | Åtgärd |
|---|---|
| Före behandling | Fråga om synkope, hjärtstopp eller plötslig död i släkten och om tidigare QT-förlängning. Gå igenom läkemedelslistan. Ta EKG med QTc (Fridericia), kalium och magnesium [3,24] |
| Räkna ut risken | Tisdale-poängen ger en samlad bild. Kvinnligt kön, ålder över 65, hjärtsvikt, hypokalemi, slingdiuretika, bradykardi och flera QT-läkemedel är de vanligaste riskfaktorerna [3,20] |
| Rätt dos | Följ dostak: citalopram, escitalopram, ondansetron, domperidon, hydroxizin (tabellen ovan) [23–27] |
| Korrigera först | Kalium och magnesium bör vara normala. Magnesium kan behöva kontrolleras särskilt hos äldre [3,24] |
| Undvik kombinationer | Två eller fler QT-förlängande läkemedel gav ungefär 2,6 gånger högre odds för QTc-förlängning i Tisdale-materialet [20]. Se upp med CYP3A4-hämmare och med läkemedel som ger hypokalemi [3,27] |
| Kontroll | På sjukhus dokumentera QTc före behandling och minst var 8:e till 12:e timme efter insättning eller dosökning. Hur länge beror på halveringstid och eliminationsorgan [3]. Vid metadon: EKG före, inom 30 dagar och årligen, samt vid dos över 100 mg/dygn eller synkope [21] |
| Åtgärdsgräns | QTc över 500 ms eller ökning ≥60 ms från baslinjen: byt läkemedel, utvärdera interaktioner, bradykardi och elektrolyter, och ha defibrillator tillgänglig [3]. Vid metadon och QTc 450 till 500 ms: diskutera nytta och risk och kontrollera oftare, vid över 500 ms överväg dosminskning eller alternativ [21] |
Patientråd
- Berätta för patienten om förlängd QT-tid och be patienten nämna det vid varje nytt läkemedel och på apotek. Patienten bör få en lista över läkemedel som ska undvikas (se CredibleMeds eller QT-läkemedelslistan), och händelsen dokumenteras i journalen [3].
- Förebygg hypokalemi vid kräkningar, diarré och diuretikabehandling. Sök vård om svår diarré eller kräkning pågår.
- Medfött LQTS: ta betablockaren varje dag och sluta aldrig tvärt. Vid LQT1 ska dykning i kallt vatten undvikas [16], och simning är en känd utlösande faktor [10].
- Kvinnor med LQTS som blir gravida ska fortsätta med betablockad och ha särskild uppföljning efter förlossningen [15].
- Synkope ska alltid föranleda EKG och bedömning. Vid LQT1 sker de flesta händelserna under ansträngning, vid LQT2 och LQT3 oftare i vila eller sömn [10].
Differentialdiagnoser
| Tillstånd | Särskiljande drag |
|---|---|
| Normal QT med mätfel | U-våg eller T-U-fusion räknad som T-våg, Bazett vid hög puls. Mät om manuellt med tangentmetoden [6,15] |
| Polymorf VT med normal QT, till exempel vid ischemi | QT-tiden är normal i sinusrytm, och torsades-begreppet bör inte användas [3]. Se ventrikeltakykardi |
| Brugadas syndrom | Coved ST-höjning i V1–V2, normal QT, polymorf VT/VF. Se även Brugada-mönster på EKG |
| Andersen–Tawils syndrom | QT-U-avvikelser, frekventa extraslag, polymorf VT men sällan torsades, periodisk förlamning [8] |
| Timothys syndrom och kalmodulinopatier | Barn med AV-block, QT-förlängning, kramper eller utvecklingsförsening [8] |
| Short QT-syndrom (SQTS) | QTc ≤320 ms, eller ≤360 ms tillsammans med SQTS i släkten, hjärtstopp eller patogen genvariant. Risk för både förmaks- och kammarflimmer [18] |
| Hyperkalcemi, digoxin | Förkortar QT-tiden och kan ge falskt lugnande bild |
| Synkope av andra orsaker | Se synkope. Kardiell synkope vid anstränging eller utan förvarning bör leda till LQTS-misstanke |
QT-förkortning vid SQTS är ett motsatt tillstånd. Det behandlas på specialistenhet med kinidin eller ICD, och isoprenalin kan prövas vid refraktärt kammarflimmer [18].
Utredning av misstänkt medfött LQTS och familjescreening
- Upprepade 12-avledningsregistreringar med manuell mätning av QTc och bedömning av T-vågsmorfologi.
- Arbetsprov med EKG-registrering i återhämtningen (QTc ≥480 ms fjärde minuten ger 1 poäng i Schwartz-score) och ibland uppresning från liggande [4,15].
- Schwartz-score ur anamnes, EKG och släkthistoria [2,4].
- Genetisk analys av KCNQ1, KCNH2 och SCN5A och övriga kliniskt validerade gener. Använd inte varianter i gener med begränsad evidens som grund för beslut [8].
- Kaskadscreening: första gradens släktingar erbjuds EKG och, när en patogen variant hittats, genetisk testning. Detta är etablerad praxis [16]. Bärare utan förlängd QT har lägre men inte noll risk [15]. Se även kardiomyopatier och familjescreening för det övergripande arbetssättet.
- Efter en episod av läkemedelsutlöst torsades med synkope eller plötslig död i släkten: EKG på första gradens släktingar och överväg genetik, eftersom händelsen kan vara det första tecknet på medfött LQTS [3].
Uppföljning och prognos
Prognosen vid behandlat medfött LQTS är god. Obehandlade symtomatiska patienter har en tioårsdödlighet på upp till 50 procent [15], medan betablockad minskar riskerna kraftigt. Följ patienten årligen med EKG, kontroll av följsamhet och dos, arbetsprov och omvärdering av riskprofilen. QTc över 500 ms trots behandling, nya symtom eller bristande effekt är skäl att intensifiera behandlingen med mexiletin vid LQT3, LCSD eller ICD [13,14]. Efter förvärvat LQTS krävs ingen specifik behandling när orsaken är eliminerad [3]. Patienten bör få en notering om läkemedlet i journalen och information om att undvika det och liknande preparat.
Vanliga frågor
När är QT-tiden för lång?
Hos män talar QTc över cirka 470 ms och hos kvinnor över cirka 480 ms för förlängning, men många EKG-apparater flaggar redan vid 440 ms. Över 500 ms eller en ökning på minst 60 ms från utgångsvärdet räknas som markant och kräver åtgärd [3]. Använd gärna Fridericia, eftersom Bazett överskattar QTc vid hög puls [5].
Får patienten med förlängt QTc ha citalopram, escitalopram eller ondansetron?
Citalopram och escitalopram ska inte ges vid medfött LQTS, känd QT-förlängning eller tillsammans med andra QT-förlängande läkemedel, och doserna begränsas hos äldre [23,24]. Ondansetron ska undvikas vid medfött LQTS [25]. Vid osäkra fall: kontrollera EKG och elektrolyter och välj om möjligt ett alternativ utan QT-effekt [3].
Hur behandlas torsades de pointes?
Magnesiumsulfat 2 g intravenöst, utsättning av misstänkta läkemedel, korrigering av kalium och bradykardi (pacing eller isoprenalin vid förvärvad form), och defibrillering vid kollaps eller kammarflimmer [1,3].
Behöver släktingar testas?
Ja. Första gradens släktingar till en patient med medfött LQTS bör få EKG, och genetisk testning när en patogen variant är känd. Bärare kan ha normalt vilo-EKG [15,16].
Får man idrotta och köra bil med LQTS?
Det avgörs individuellt av en expert. Symtomatiska bör avstå från tävlingsidrott, LQT1 ska undvika kallt vatten, och symtomfria bärare avgörs genom gemensamt beslut [16,17]. För körkort är långt QT-syndrom med synkope, torsades eller QTc över 500 ms ett hinder, med möjlighet till undantag för lägre behörigheter när tillståndet är välbehandlat [28].
Källor
- Zeppenfeld K m.fl. 2022 ESC Guidelines for the management of patients with ventricular arrhythmias and the prevention of sudden cardiac death. Eur Heart J 2022;43:3997–4126. PMID: 36017572
- Priori SG m.fl. Executive summary: HRS/EHRA/APHRS expert consensus statement on the diagnosis and management of patients with inherited primary arrhythmia syndromes. Europace 2013;15:1389. PMID: 23994779
- Drew BJ m.fl. Prevention of torsade de pointes in hospital settings: a scientific statement from the American Heart Association and the American College of Cardiology Foundation. Circulation 2010;121:1047–60. PMID: 20142454
- Schwartz PJ, Crotti L. QTc behavior during exercise and genetic testing for the long-QT syndrome. Circulation 2011;124:2181–4. PMID: 22083145
- Vandenberk B m.fl. Which QT correction formulae to use for QT monitoring? J Am Heart Assoc 2016;5:e003264. PMID: 27317349
- Postema PG m.fl. Accurate electrocardiographic assessment of the QT interval: teach the tangent. Heart Rhythm 2008;5:1015–8. PMID: 18598957
- Schwartz PJ m.fl. Prevalence of the congenital long-QT syndrome. Circulation 2009;120:1761–7. PMID: 19841298
- Adler A m.fl. An international, multicentered, evidence-based reappraisal of genes reported to cause congenital long QT syndrome. Circulation 2020;141:418–28. PMID: 31983240
- Priori SG m.fl. Risk stratification in the long-QT syndrome. N Engl J Med 2003;348:1866–74. PMID: 12736279
- Schwartz PJ m.fl. Genotype-phenotype correlation in the long-QT syndrome: gene-specific triggers for life-threatening arrhythmias. Circulation 2001;103:89–95. PMID: 11136691
- Chockalingam P m.fl. Not all beta-blockers are equal in the management of long QT syndrome types 1 and 2: higher recurrence of events under metoprolol. J Am Coll Cardiol 2012;60:2092–9. PMID: 23083782
- Mazzanti A m.fl. Gene-specific therapy with mexiletine reduces arrhythmic events in patients with long QT syndrome type 3. J Am Coll Cardiol 2016;67:1053–8. PMID: 26940925
- Dusi V m.fl. Left cardiac sympathetic denervation for long QT syndrome: 50 years' experience provides guidance for management. JACC Clin Electrophysiol 2022;8:281–94. PMID: 35331422
- Dusi V m.fl. Long QT syndrome: importance of reassessing arrhythmic risk after treatment initiation. Eur Heart J 2024;45:2647–56. PMID: 38751064
- Ranganathan D m.fl. Congenital long QT syndrome: a focus on risk stratification and management. Rev Cardiovasc Med 2025;26:36779. PMID: 40630465
- Pelliccia A m.fl. 2020 ESC Guidelines on sports cardiology and exercise in patients with cardiovascular disease. Eur Heart J 2021;42:17–96. PMID: 32860412
- Johnson JN, Ackerman MJ. Return to play? Athletes with congenital long QT syndrome. Br J Sports Med 2013;47:28–33. PMID: 23193325
- Sarquella-Brugada G m.fl. Diagnosis and management of very rare primary arrhythmia syndromes in children and adults: a clinical consensus statement of the European Heart Rhythm Association of the ESC. Europace 2026;28:euag184. PMID: 42669047
- Woosley RL m.fl. Adverse drug event causality analysis (ADECA): a process for evaluating evidence and assigning drugs to risk categories for sudden death. Drug Saf 2017;40:465–74. PMID: 28275963
- Tisdale JE m.fl. Development and validation of a risk score to predict QT interval prolongation in hospitalized patients. Circ Cardiovasc Qual Outcomes 2013;6:479–87. PMID: 23716032
- Krantz MJ m.fl. QTc interval screening in methadone treatment. Ann Intern Med 2009;150:387–95. PMID: 19153406
- Svanström H m.fl. Use of azithromycin and death from cardiovascular causes. N Engl J Med 2013;368:1704–12. PMID: 23635050
- European Medicines Agency, Pharmacovigilance Working Party. Monthly report of the October 2011 plenary meeting (citalopram: risk of QT interval prolongation). https://www.ema.europa.eu/en/documents/report/monthly-report-pharmacovigilance-working-party-phvwp-october-2011-plenary-meeting_en.pdf
- MHRA. Citalopram and escitalopram: QT interval prolongation. Drug Safety Update, 11 december 2014. https://www.gov.uk/drug-safety-update/citalopram-and-escitalopram-qt-interval-prolongation
- MHRA. Ondansetron for intravenous use: dose-dependent QT interval prolongation. Drug Safety Update. https://www.gov.uk/drug-safety-update/ondansetron-for-intravenous-use-dose-dependent-qt-interval-prolongation
- MHRA. Hydroxyzine (Atarax, Ucerax): risk of QT interval prolongation and torsade de pointes. Drug Safety Update, april 2015. https://www.gov.uk/drug-safety-update/hydroxyzine-atarax-ucerax-risk-of-qt-interval-prolongation-and-torsade-de-pointes
- European Medicines Agency. Domperidone-containing medicines: referral (PRAC mars 2014, CMDh april 2014). https://www.ema.europa.eu/en/medicines/human/referrals/domperidone-containing-medicines
- Transportstyrelsen. Hjärt- och kärlsjukdomar (medicinska krav för körkort). https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/korkort/trafikmedicin/medicinska-tillstand-som-regleras/hjart-och-karlsjukdomar-samt-diabetes-mellitus/hjart-och-karlsjukdomar/