Sammanfattning
Hypertensiv kris är ett samlingsnamn för mycket högt blodtryck som kräver ställningstagande i akutskedet. Det som avgör handläggningen är om patienten har en nytillkommen eller förvärrad blodtrycksrelaterad organskada. Med organskada rör det sig om en hypertensiv nödsituation (hypertensive emergency): blodtryck på minst 180/110 mmHg enligt ESC 2024, över 180/120 mmHg enligt AHA/ACC 2025, tillsammans med skada i hjärna, hjärta, aorta, njurar, ögon eller vid graviditet [1,2]. Tillståndet kräver övervakad vård och i regel titrerbar intravenös behandling.
Utan organskada rör det sig om svår asymtomatisk hypertoni, tidigare kallad hypertensive urgency. Dessa patienter ska inte få snabb intravenös sänkning. De behandlas med peroral medicin och återbesök inom dagar till en vecka [1,2,13]. Frånvaro av symtom utesluter inte organskada, så en kort systematisk genomgång av hjärna, hjärta, aorta, njurar och ögon behövs innan blodtrycket klassas som isolerat.
Målblodtryck och sänkningstakt bestäms av vilket organ som är skadat. Vid akut aortasyndrom sänks systoliskt blodtryck under 120 mmHg och pulsen till 60 slag per minut eller lägre, med betablockad först. Vid lungödem och akut koronart syndrom är nitroglycerin förstahandsval. Vid hjärninfarkt sänks trycket bara inför reperfusionsbehandling eller om det överstiger cirka 220/120 mmHg. Vid intracerebral blödning är målet systoliskt 130 till 160 mmHg beroende på riktlinje. Vid preeklampsi sänks trycket under 160/105 till 110 mmHg. Vid feokromocytomkris ges alfablockad före betablockad [1,2,5,7].
Utan organspecifikt mål gäller en försiktig regel: högst cirka 25 procent sänkning första timmen och därefter gradvis normalisering under 24 till 48 timmar [2]. Det finns ingen randomiserad studie som visar att något läkemedel minskar dödligheten vid hypertensiv nödsituation, så valet styrs av organskada, farmakologi och tillgång [2,14].
Flera av de internationellt vanliga preparaten saknas i Sverige. Labetalol (Trandate), esmolol (Brevibloc), nitroglycerin, metoprolol, furosemid, klonidin och nitroprussid (Nipruss) finns i Fass. Urapidil, nikardipin, fenoldopam, fentolamin som injektion och intravenöst hydralazin saknas. Klevidipin är registrerat men tillhandahålls inte [16 till 23]. Dosering och läkemedelsval beskrivs vidare i lathunden för läkemedel och doser och lathunden för akut blodtryckssänkning.
Definitioner och terminologi
Tre grupper av termer används i parallell, vilket skapar förvirring. Tabellen sammanfattar hur riktlinjerna beskriver dem.
| Term | Innebörd | Kommentar |
|---|---|---|
| Hypertensiv nödsituation (hypertensive emergency) | Blodtryck ≥180/110 mmHg (ESC 2024) eller >180/120 mmHg (AHA/ACC 2025) med akut organskada [1,2] | Kräver övervakning och oftast intravenös behandling |
| Svår asymtomatisk hypertoni | Samma blodtrycksnivåer utan tecken på akut organskada | ESC 2024 använder fortfarande termen hypertension urgency, AHA/ACC 2025 anger att tillståndet tidigare kallades hypertensive urgency [1,2] |
| Malign hypertoni | Extremt högt tryck med akut mikroangiopati, med fibrinoid nekros i njurar, näthinna och hjärna | Räknas som hypertensiv nödsituation. Retinopati med flamblödningar, bomullsexsudat eller papillödem är typiskt, encefalopati förekommer hos cirka 15 procent [1] |
AHA:s vetenskapliga ställningstagande från 2024 avråder från både hypertensive crisis och hypertensive urgency, eftersom orden uppmuntrar till onödig behandling, och föreslår hypertensive emergency respektive asymtomatiskt kraftigt förhöjt blodtryck [3]. Titeln på den här artikeln följer det svenska språkbruket.
Det finns ingen blodtrycksgräns som ensam definierar tillståndet. Vid samma tryck kan organskada vara närvarande eller saknas, och hur snabbt trycket stigit verkar vara viktigare än det absoluta värdet [4]. Organskada kan förekomma under 180/110 mmHg, till exempel vid graviditet [3]. Akut organskada ska också skiljas från kronisk blodtrycksorsakad organskada. Kroniska fynd som vänsterkammarhypertrofi eller nedsatt njurfunktion visar långvarig exponering men bevisar inte att en akut skada pågår [1].
Bakgrund och epidemiologi
I en amerikansk registerstudie utgjorde hypertensiv nödsituation omkring 2 av 1 000 akutbesök hos vuxna och omkring 6 av 1 000 bland dem som hade känd hypertoni. Förekomsten har ökat över tid medan dödligheten minskat, och sjukhusmortaliteten anges i spannet 0,2 till 11 procent [3]. AHA/ACC anger en sjukhusmortalitet på cirka 10 procent och en kardiovaskulär sjuklighet och dödlighet på 20 till 30 procent inom ett år. De vanligaste manifestationerna är akut hjärtsvikt med lungödem, neurologisk skada (encefalopati, intracerebral blödning, hjärninfarkt) och akut njurskada, medan aortadissektion är den ovanligaste [2]. Hos patienter som läggs in på hjärtintensivvård med hypertensiv nödsituation var mortaliteten 4,6 procent mot 0,8 procent hos hypertonipatienter utan nödsituation [4].
Svår asymtomatisk hypertoni är betydligt vanligare. I en kohort med över två miljoner kontorsbesök uppfyllde 4,6 procent kriteriet systoliskt ≥180 eller diastoliskt ≥110 mmHg. Bland de asymtomatiska var risken för stora kardiovaskulära händelser mycket låg, 0,9 procent efter sex månader, och remittering till sjukhus förbättrade inte utfallet. De flesta hade fortfarande okontrollerat blodtryck efter sex månader [13].
Riskfaktorer är känd men otillräckligt behandlad hypertoni, bristande följsamhet, hög ålder, diabetes, kronisk njursjukdom och tidigare hjärt-kärlsjukdom [3]. I en fransk kohort med malign hypertoni var de vanligaste inläggningsorsakerna synpåverkan (25 procent), stroke (21 procent) och hjärtsvikt (10 procent), medan resten kom för högt blodtryck eller ospecifika symtom [9].
Orsaker och utlösande faktorer
De flesta patienterna har underliggande hypertoni, ofta med bristande följsamhet eller nyligen avbruten behandling. Utlösare och sekundära orsaker bör efterfrågas redan vid första bedömningen [1,4].
| Grupp | Exempel |
|---|---|
| Behandlingsavbrott | Utsättning av betablockerare eller klonidin med reboundeffekt, dosminskning, bristande följsamhet [3] |
| Läkemedel | NSAID, kortikosteroider, kalcineurinhämmare, VEGF-hämmare och tyrosinkinashämmare, antiandrogen behandling [1]. MAO-hämmare vid interaktion med andra läkemedel eller mat [2] |
| Substanser | Kokain, amfetamin och metamfetamin [1] |
| Sekundär hypertoni | Njurparenkymsjukdom, njurartärstenos, primär aldosteronism, feokromocytom och paragangliom, graviditet och preeklampsi [4] |
| Akuta tillstånd | Smärta, ångest, urinretention, sömnbrist, hypoxi och andra faktorer som höjer trycket tillfälligt [1,3] |
Hos många patienter faller blodtrycket påtagligt vid upprepad mätning utan läkemedel, och vid akut smärta eller stress normaliseras det ofta när besvären lindrats [1,4]. Det är en anledning att mäta om innan beslut om intravenös behandling fattas, men inte att avfärda trycket när symtom eller status talar för organskada.
Patofysiologi
Vid kroniskt förhöjt tryck förskjuts autoregulationen i hjärna och njurar mot högre tryck. När trycket stiger snabbt och autoregulationen brister uppstår kapillär och endotelial skada, med ödem, mikroblödningar och infarkter. I bakre delen av hjärnan, där den sympatiska innervationen är svagare, utvecklas lätt vasogent ödem. Hypertensiv encefalopati är en av orsakerna till posteriort reversibelt encefalopatisyndrom (PRES), som ses med parietooccipitalt ödem på magnetkamera [4,10]. Vid malign hypertoni leder tryckdiures till volymförlust och aktivering av renin-angiotensinsystemet, vilket gör effekten av RAAS-hämmare oförutsägbar [4].
Samma mekanismer förklarar att en alltför snabb sänkning är skadlig. Hos patienter med nedsatt autoregulation kan en sänkning av medelartärtrycket med mer än 50 procent ge ischemisk stroke och död [4]. Penumbran vid hjärninfarkt är direkt tryckberoende [1].
Klinisk bedömning
Anamnes och status
Fråga om symtomens debut och förlopp, känd hypertoni och aktuell behandling, följsamhet och nyliga utsättningar, receptbelagda och receptfria läkemedel, droger, graviditet eller nylig förlossning samt tecken på sekundär hypertoni. Typiska symtom är huvudvärk, synstörning, bröstsmärta, dyspné, yrsel och neurologiska bortfall. Vid hypertensiv encefalopati kan somnolens, slöhet, kramper och kortikal blindhet föregå medvetandesänkning, medan fokala bortfall är ovanliga och bör väcka misstanke om stroke [1].
Mät blodtrycket i båda armarna med rätt manschettstorlek och upprepa mätningen. Palpera pulsar, lyssna på hjärta och lungor, gör neurologstatus och undersök ögonbotten. Ögonbottenundersökning rekommenderas när blodtrycket överstiger 180/110 mmHg [1]. Mnemonicen BARKH (brain, arteries, retina, kidney, heart) kan användas som minneslista för vilka organ som ska övervägas [3].
Vilken organskada söks
| Organ | Tillstånd | Tecken som väcker misstanke |
|---|---|---|
| Hjärna | Hjärninfarkt, intracerebral blödning, hypertensiv encefalopati, PRES | Fokala bortfall, medvetandepåverkan, kramper, svår huvudvärk |
| Hjärta | Akut koronart syndrom, akut hjärtsvikt med lungödem | Bröstsmärta, dyspné, ischemiska EKG-förändringar |
| Aorta | Akut aortasyndrom | Plötslig svår bröst-, rygg- eller buksmärta, pulsskillnad, blodtrycksskillnad mellan armarna |
| Njure | Akut njurskada, trombotisk mikroangiopati | Stigande kreatinin, hematuri, proteinuri, hemolys, trombocytopeni |
| Ögon | Malign hypertoni | Flamblödningar, bomullsexsudat, papillödem |
| Graviditet | Preeklampsi, eklampsi, HELLP | Hypertoni efter graviditetsvecka 20 eller postpartum, huvudvärk, epigastralgi, ödem, kramper |
| Katekolaminöverskott | Feokromocytom, sympatomimetika | Paroxysmal huvudvärk, svettning, palpitationer, agitation |
Ett högt tryck kan vara följden av ett annat akut tillstånd lika väl som orsaken. Stroke, akut koronart syndrom, aortadissektion och lungemboli ger själva blodtrycksstegring, och högt blodtryck får inte bli en förklaring som fördröjer diagnostiken av det som egentligen är tidskritiskt.
Utredning
Utredningen ska besvara om akut organskada finns, vilket organ det gäller och om en behandlingsbar utlösare föreligger. Följande underlag föreslås i europeisk konsensus [4]:
- EKG och ögonbotten hos alla med misstänkt nödsituation.
- Hemoglobin, trombocyter, kreatinin, natrium, kalium, laktatdehydrogenas och haptoglobin, samt urinanalys med kvantifiering av protein och sediment.
- Troponin, CK och blodutstryk för schistocyter vid indikation.
- Lungröntgen eller point-of-care-ultraljud vid dyspné, ekokardiografi vid misstänkt hjärtsvikt eller ischemi.
- DT eller MR hjärna vid neurologiska symtom, DT-angiografi av thorax och buk vid misstänkt aortasjukdom, njurultraljud vid misstänkt avflödeshinder eller njurartärstenos.
Graviditetstest hos kvinnor i fertil ålder är rimligt eftersom läkemedelsvalet ändras. Misstänkt aortasyndrom, stroke och lungemboli ska utredas direkt enligt egen rutin och inte vänta på blodtryckskontroll, se aortadissektion: diagnostik och akut handläggning och akut stroke. Vid hemolys och trombocytopeni skiljer ADAMTS13-aktivitet TTP från hypertensionsinducerad mikroangiopati, där blodtryckssänkning normalt förbättrar mikroangiopatin inom 24 till 48 timmar [4], se TTP.
Efter stabilisering ska sekundär hypertoni utredas, eftersom patienter med hypertensiv nödsituation har ökad risk för recidiv [1]. Ställningstagande till primär aldosteronism, renovaskulär hypertoni, njursjukdom och feokromocytom beskrivs i hypertoni, renin och aldosteron och feokromocytom.
Behandling
Principer
ESC anger tre frågor som styr behandlingen: vilket organ som är drabbat och om det behöver annan åtgärd än blodtryckssänkning, om det finns en utlösande orsak eller samtidigt tillstånd som ändrar planen (till exempel graviditet), och vilken tidsram och vilken sänkning som är säker [1]. Intravenösa läkemedel med kort halveringstid är idealiska eftersom de går att titrera, och kräver en miljö med kontinuerlig eller nästan kontinuerlig hemodynamisk övervakning. Snabb, okontrollerad eller överdriven sänkning rekommenderas inte [1].
Evidensen är svag. En Cochraneöversikt fann inga randomiserade data som visar att blodtryckssänkande läkemedel minskar mortalitet eller sjuklighet vid hypertensiv nödsituation, eller att någon läkemedelsklass är bättre än en annan [14]. Läkemedelsvalet utgår därför från organskada, farmakologi, samsjuklighet och lokal tillgång [2].
Behandla smärta, hypoxi, urinretention och abstinens parallellt. De ska inte fördröja specifik behandling när organskada är påvisad.
Beslutsgång
flowchart TD
A["Blodtryck från 180/110 mmHg"] --> B["Akut organskada?<br>Hjärna, hjärta, aorta,<br>njure, ögon, graviditet"]
B -->|Nej| C["Svår asymtomatisk hypertoni:<br>peroral behandling<br>och återbesök inom en vecka"]
B -->|Ja| D["Vilket organ är drabbat?"]
D --> E1["Aortasyndrom:<br>systoliskt under 120, puls 60 eller lägre,<br>betablockad först"]
D --> E2["Lungödem eller akut koronart syndrom:<br>nitroglycerin, andningsstöd"]
D --> E3["Hjärninfarkt:<br>sänk bara inför reperfusion<br>eller vid över 220/120"]
D --> E4["Intracerebral blödning:<br>systoliskt 130 till 160,<br>titrerbart läkemedel"]
D --> E5["Encefalopati, malign hypertoni:<br>medelartärtryck minus 20 till 25 procent"]
D --> E6["Preeklampsi:<br>under 160/105 till 110,<br>labetalol, magnesium"]
D --> E7["Katekolaminkris:<br>alfablockad före betablockad"]Mål och tidsram per scenario
| Scenario | Mål och tidsram | Förstahandsval |
|---|---|---|
| Akut aortasyndrom | Systoliskt <120 mmHg och puls ≤60 slag/min omedelbart (ESC 2024). ACC/AHA 2022 anger puls 60 till 80. AHA/ACC 2025 anger systoliskt ≤120 inom 20 minuter [2,5,6] | Opioid, intravenös labetalol eller esmolol, därefter vasodilaterare |
| Akut lungödem | Snabb sänkning av pre- och afterload. Små studier talar för 15 procent (20 till 40 mmHg) inom 30 minuter [2] | Nitroglycerin, klevidipin eller nitroprussid, CPAP/NIV, furosemid vid övervätskning. Betablockad kontraindicerad |
| Akut koronart syndrom | Systoliskt <140 mmHg omedelbart [4] | Nitroglycerin, esmolol eller labetalol vid bevarad hjärtfunktion |
| Hjärninfarkt med trombolys eller trombektomi | <185/110 mmHg före trombolys, <180/105 mmHg under och 24 timmar efter. Sänk inte aktivt till <140 efter lyckad trombektomi [7] | Labetalol, nikardipin eller klevidipin |
| Hjärninfarkt utan reperfusion | Behandla bara vid cirka ≥220/120 mmHg. Sänk då cirka 15 procent över första dygnet [1,2] | Labetalol, nikardipin |
| Intracerebral blödning | ESC: systoliskt 140 till 160 inom 6 timmar. AHA/ACC: 130 till <140 i minst 7 dygn vid SBP 150 till 220. Sänkning >70 mmHg inom 1 timme rekommenderas inte [1,2] | Labetalol, nikardipin. Undvik venösa vasodilaterare |
| Hypertensiv encefalopati, malign hypertoni | Medelartärtryck minus 20 till 25 procent under timmar. Undvik sänkning >50 procent [4] | Labetalol, nikardipin, vid behov nitroprussid |
| Svår preeklampsi, eklampsi | <160/105 mmHg (ESC), <160/110 inom 30 till 60 minuter (AHA/ACC) [1,2] | Labetalol intravenöst eller peroral nifedipin, magnesiumsulfat |
| Feokromocytomkris | Ingen bestämd omedelbar siffra. AHA/ACC anser att tidig sänkning <120 eller <140 inte är nödvändig [2] | Fentolamin eller doxazosin, betablockad först efter alfablockad |
För övriga fall utan eget mål ger AHA/ACC en generell regel: högst cirka 25 procent sänkning under första timmen, därefter gradvis normalisering under 24 till 48 timmar [2].
Akut aortasyndrom
ESC 2024 rekommenderar omedelbar anti-impulsbehandling med systoliskt mål under 120 mmHg och puls 60 slag per minut eller lägre. Intravenös betablockad, till exempel labetalol, är förstahandsmedel och vasodilaterare kan läggas till. Vid spinal ischemi eller samtidig hjärnskada bör ett högre medelartärtryck hållas. Invasiv blodtrycksövervakning och intensivvård rekommenderas, liksom adekvat smärtlindring, och patienter som kan behandlas konservativt byter till peroral betablockad efter 24 timmar [5]. ACC/AHA anger i stället att pulsen sänks till 60 till 80 slag per minut och att vasodilaterare inte ges före betablockad på grund av reflextakykardi [6]. Betablockad är kontraindicerad vid akut aortainsufficiens, AV-block eller bradykardi, och då kan verapamil eller diltiazem användas [6]. Se aortadissektion: diagnostik och akut handläggning och akuta aortasyndrom.
Akut lungödem och akut hjärtsvikt
Vid hypertensivt lungödem är vasodilatation med nitroglycerin grunden, tillsammans med CPAP eller annat andningsstöd. I en randomiserad studie behövde patienter som fick upprepade höga nitratdoser tillsammans med lågdos furosemid mekanisk ventilation i 13 procent, jämfört med 40 procent vid högdos furosemid och lågdos nitrat [11]. Furosemid (40 mg intravenöst enligt Fass) ges vid övervätskning men är ingen blodtryckssänkare och är kontraindicerat vid hypovolemi [20]. Betablockerare är kontraindicerade [2]. Se akut lungödem och akut hjärtsvikt.
Akut koronart syndrom
Vid ischemi och högt tryck ska afterload sänkas utan att pulsen stiger, eftersom syrebehovet annars ökar och diastolisk fyllnad förkortas [4]. AHA/ACC anger esmolol och nitroglycerin som föredragna alternativ, med labetalol och nikardipin som andra möjligheter. Betablockad är kontraindicerad vid måttlig till svår vänsterkammarsvikt med lungödem, bradykardi, systoliskt tryck under 100 mmHg och AV-block [2]. Nitrater kan ge uttalad hypotension om patienten tagit en fosfodiesteras-5-hämmare [2]. Se akut koronart syndrom: laddningsdoser och tidsgränser och blodtryck och komorbiditet vid akut koronart syndrom.
Hjärninfarkt
Cerebral autoregulation är nedsatt i penumbran, så rutinmässig sänkning saknar stöd. Utan reperfusionsbehandling finns inget belägg för aktiv sänkning om trycket inte är extremt högt (>220/120 mmHg). Då kan en måttlig sänkning på cirka 15 procent göras [1,2]. Inför trombolys ska trycket vara under 185/110 mmHg och därefter hållas under 180/105 mmHg i 24 timmar, vilket även gäller trombektomi. ESO 2025 rekommenderar mot aktiv sänkning under 140 mmHg systoliskt efter lyckad trombektomi på grundval av flera studier med sämre funktionellt utfall vid intensiv sänkning, och avråder från rutinmässig blodtryckssänkning prehospitalt [7]. AHA/ACC anger samma sak som klass 3 (skada) [2]. Hos stabila patienter med tryck ≥140/90 mmHg efter tre dygn rekommenderas att ordinarie behandling sätts in eller återinsätts [1]. Se hjärninfarkt: trombolys och trombektomi och akut stroke och trombolys: lathund.
Intracerebral blödning
Förhöjt tryck ökar risken för hematomexpansion. ESC rekommenderar att sänkning inom 6 timmar till ett systoliskt mål på 140 till 160 mmHg bör övervägas, att systoliskt fall på mer än 70 mmHg inom en timme inte rekommenderas, och att målet ofta ligger kring 140 till 160 i den intensiva gruppen i studierna [1]. AHA/ACC bedömer att det kan vara fördelaktigt att sänka till 130 till under 140 mmHg i minst sju dygn vid blödning av mild till måttlig svårighetsgrad och systoliskt 150 till 220 mmHg, och att läkemedlen då ska stoppas om trycket understiger 130. Vid tryck över 220 mmHg är kontinuerlig intravenös infusion rimlig, och en försiktig sänkning till 160 till 180 mmHg kan vara lämplig. Stora svängningar bör undvikas [2]. I ATACH-2 gav ett mål på 110 till 139 mmHg ingen förbättring av död eller funktionsnedsättning jämfört med 140 till 179 och dubbelt så många njurbiverkningar (9,0 mot 4,0 procent) [8]. ESO 2025 stöder att systoliskt <140 mmHg tidigt kan begränsa hematomtillväxt vid små till måttliga blödningar men betonar osäker nettonytta [7]. Intravenösa nitrater bör undvikas eftersom venodilatation kan ge ökat intrakraniellt tryck [2]. Se ischemisk stroke, intracerebral blödning och TIA och subaraknoidalblödning för det senare tillståndets egna mål.
Hypertensiv encefalopati och malign hypertoni
Labetalol eller nikardipin rekommenderas, med nitroprussid som alternativ, och medelartärtrycket sänks med 20 till 25 procent under de första timmarna. Labetalol föredras vid encefalopati eftersom cerebralt blodflöde bevaras och intrakraniellt tryck inte ökar [4]. Eftersom patienterna ofta är volymdepleterade av tryckdiures kan saltlösning behövas vid fall i blodtrycket, och RAAS-hämmare ska undvikas initialt [4]. Vid okomplicerad malign hypertoni ifrågasätts det traditionella intravenösa regimen, och perorala läkemedel har gett kontrollerad sänkning [9]. ESC 2024 anger att peroral ACE-hämmare, ARB eller betablockerare i låg startdos, till exempel kaptopril eller metoprolol, kan fungera om behandlingen sker på sjukhus [1]. Kortverkande nifedipin ska inte användas [4]. Påvisad PRES hanteras symtomatiskt med kontrollerad sänkning, behandling av kramper och korrigering av utlösare [10].
Preeklampsi och eklampsi
Preeklampsi botas av förlossning, och ESC rekommenderar en intensiv blodtryckssänkning med intravenöst labetalol eller nikardipin för att få systoliskt under 160 och diastoliskt under 105 mmHg, med magnesiumsulfat vid svår hypertoni och proteinuri eller neurologiska tecken [1]. AHA/ACC anger att bekräftat tryck på minst 160/110 mmHg inom 15 minuter ska sänkas under 160/110 inom 30 till 60 minuter [2]. Vid svår hypertoni i graviditet utan preeklampsi rekommenderar ESC intravenöst labetalol, peroral metyldopa eller peroral nifedipin, medan intravenöst hydralazin är andrahandsval [1]. Magnesiumsulfat ges som 4 g intravenöst under 5 minuter och därefter 1 g per timme, med risk för hypotension vid samtidig nifedipin. Om trycket inte är kontrollerat efter 360 minuter trots två läkemedel ska intensivvård kontaktas [1]. Diuretika undviks eftersom plasmavolymen är låg, medan nitroglycerin är förstahandsval vid lungödem [1]. ACE-hämmare, ARB, aliskiren, atenolol, mineralokortikoidantagonister och nitroprussid är kontraindicerade [2]. Tryck och doser ska följa lokalt obstetriskt PM, se graviditetshypertoni och preeklampsi.
Feokromocytom och sympatomimetika
Adrenerga kriser behandlas med intravenös alfablockad (fentolamin, doxazosin, terazosin) eller labetalol. Betablockad ges först efter adekvat alfablockad om takykardi kvarstår [1]. Labetalol har i enstaka fall förknippats med paradoxal tryckstegring, och fentolamin, nitroprussid eller urapidil har använts vid operation [4]. Se feokromocytom.
Vid kokain- och amfetaminintoxikation ges bensodiazepiner först. Om blodtrycket kräver mer kan fentolamin, nikardipin eller nitroprussid övervägas, och nitroglycerin ges vid koronar ischemi [4]. Försiktighet krävs med betablockad [1,4], och labetalol är relativt kontraindicerat enligt europeisk konsensus [4], även om kombinerade alfa- och betablockerare som labetalol inte gav några biverkningar i en systematisk översikt av begränsad kvalitet [12]. Se kokain och amfetamin och metamfetamin.
Njurskada och trombotisk mikroangiopati
Vid hypertensiv akut njurskada är klevidipin, fenoldopam och nikardipin föreslagna alternativ [2]. Skleroderm njurkris kräver ACE-hämmare och beskrivs i systemisk skleros. Se även akut njurskada.
Läkemedel och doser
Doser nedan följer Fass-text där preparatet finns i Sverige. För preparat som saknas i Fass anges internationella doser och det framgår tydligt. Utförligare tabeller finns i lathunden för läkemedel och doser och i antihypertensiva läkemedel och läkemedel i akut situation.
Preparat som finns i Fass
| Läkemedel | Dos enligt Fass | Kommentar |
|---|---|---|
| Labetalol (Trandate injektionsvätska 5 mg/ml) | Bolus 50 mg intravenöst under cirka 1 minut, kan upprepas var 5:e minut, högst 200 mg. Infusion 1 mg/ml, vanligen cirka 160 mg/timme. Vid svår graviditetshypertoni start 20 mg/timme, dubblera var 30:e minut till 160 mg/timme [16] | Maximal effekt inom 5 minuter, varar cirka 6 timmar (upp till 18). Patienten ska ligga ned och inte resas inom 3 timmar. Kontraindikation: astma, AV-block II till III, kardiogen chock, okompenserad hjärtsvikt, bradykardi |
| Esmolol (Brevibloc 10 mg/ml) | Laddning 500 mikrogram/kg under 1 minut, därefter 50 mikrogram/kg/min. Vid perioperativ hypertoni 150 till 300 mikrogram/kg/min [17] | Effekten avtar inom cirka 30 minuter. Fass-indikation är supraventrikulär takykardi och perioperativ takykardi och hypertoni, så användning vid aortasyndrom är utanför indikation |
| Metoprolol (Seloken injektionsvätska 1 mg/ml) | 5 mg intravenöst, kan upprepas med minst 2 minuters intervall, högst 15 mg vid hjärtinfarkt [19] | Ingen blodtryckssänkande indikation i sig. Kontraindicerat vid lungödem och kardiogen chock |
| Nitroglycerin (infusionsvätska 1 mg/ml, koncentrat 5 mg/ml) | Start 0,2 till 0,5 mikrogram/kg/min, öka var 5:e minut tills effekt eller till 10 till 15 procent blodtrycksfall. Mer än 2,5 mikrogram/kg/min behövs sällan [18] | Kontraindikation: sildenafil, konstriktiv perikardit, tamponad. AHA anger 5 mikrogram/min med ökning 5 mikrogram/min var 3:e till 5:e minut, högst 200 [2]. Glytrin spray 0,4 mg/dos kan överbrygga |
| Furosemid (Furix 10 mg/ml) | Lungödem 40 mg intravenöst, kan upprepas [20] | Kontraindikation: hypovolemi. Inte en blodtryckssänkare |
| Klonidin (injektionsvätska 150 mikrogram/ml) | 1 ml späds med 10 ml natriumklorid 0,9 %, infusionshastighet 0,2 mikrogram/kg/min, högst 0,5. Högst 150 mikrogram per tillfälle, upp till fyra gånger per dygn [21] | Sedering, bradykardi. Utsättning ska ske stegvis |
| Nitroprussid (Nipruss 60 mg pulver) | Fass har begränsad information. AHA/ACC: start 0,3 till 0,5 mikrogram/kg/min, öka med 0,5 var 5:e minut, högst 10 [2] | Cyanid och tiocyanat vid ≥3 mikrogram/kg/min eller ≥3 dygn. Artärkateter. Undvik vid cerebrovaskulär sjukdom och graviditet |
| Klevidipin (Cleviprex 0,5 mg/ml) | Start 2 mg/timme, dubblera var 90:e sekund, underhåll 4 till 6 mg/timme, högst 32 mg/timme och 1 000 ml per dygn [22] | Registrerat för perioperativ blodtryckssänkning, tillhandahålls ej. Kontraindikation: soja, jordnöt, ägg, lipidrubbning, kritisk aortastenos |
Preparat som saknas i Fass
| Läkemedel | Internationell dos | Anslag och duration |
|---|---|---|
| Urapidil (Ebrantil) | 12,5 till 25 mg intravenöst, infusion 5 till 40 mg/timme [4] | 3 till 5 minuter, 4 till 6 timmar |
| Nikardipin | Start 5 mg/timme, öka 2,5 mg/timme var 5:e minut, högst 15 mg/timme [2] | 5 till 15 minuter, 30 till 40 minuter [4] |
| Fenoldopam | Start 0,1 till 0,3 mikrogram/kg/min, öka 0,05 till 0,1 var 15:e minut, högst 1,6 [2] | 5 till 15 minuter, 30 till 60 minuter [4] |
| Fentolamin | 5 mg intravenöst, upprepa var 10:e minut, högst 50 mg/dygn [2] | 1 till 2 minuter, 10 till 30 minuter [4] |
| Hydralazin intravenöst | 10 mg långsamt, högst 20 mg initialt, kan upprepas var 4:e till 6:e timme [2] | 10 till 30 minuter, 2 till 4 timmar. Oförutsägbar effekt, andrahandsval i graviditet [1,2] |
Fass innehåller bara hydralazin som tablett (Apresolin 25 mg). Enalaprilat (Renitec) är avregistrerat, och fentolamin finns i Fass bara som Invicorp med annan indikation [23]. Preparat som saknas kan kräva licens. Kontrollera lokalt sortiment före ordination.
Övervakning och övergång till peroral behandling
Följ blodtryck, puls, EKG, andning, medvetandegrad och diures. Använd artärkateter vid aortasyndrom, vid behandling med nitroprussid eller när små tryckförändringar påverkar organperfusionen [2,5]. Minska eller avbryt infusionen vid blodtrycksfall och bedöm hemodynamiken direkt. Behov av vasopressor eller ny organpåverkan motiverar intensivvård. När målet är uppnått byts till långverkande peroral behandling med överlappning, och kontroller av kreatinin och kalium görs efter insättning av RAAS-hämmare.
Svår asymtomatisk hypertoni
Hos patienter utan organskada är intravenös eller snabbverkande peroral sänkning inte indicerad. AHA/ACC rekommenderar mot intermittent intravenös eller peroral tilläggsbehandling för att akut sänka trycket hos inneliggande patienter med >180/120 mmHg utan akut organskada (klass 3, skada), och att svår hypertoni utan organskada i stället utreds och behandlas polikliniskt med insättning, återinsättning eller intensifiering av peroral behandling [2]. Spontan sänkning utan läkemedel sker hos 40 till 50 procent [2], och observationsstudier kopplar akut behandling till sämre utfall, bland annat njurskada och myokardskada [3]. Undvik behovsordinationer av blodtryckssänkande vid ett visst värde [3].
ESC 2024 beskriver att dessa patienter normalt inte behöver läggas in, att peroral behandling enligt vanlig algoritm är bäst, och att uppföljning bör ske skyndsamt, helst inom en vecka [1]. Mät om blodtrycket med korrekt teknik efter vila, utred smärta och andra utlösare, gå igenom läkemedelslistan och återinsätt missad behandling. Peroral behandling startas eller optimeras med långverkande preparat enligt hypertoni och antihypertensiva läkemedel. Kortverkande nifedipin ska inte ges [4]. Om ett peroralt preparat ges i akutsjukvården bör patienten observeras i minst två timmar [4]. Patienten ska få besked om symtom som kräver förnyad akutbedömning, som bröstsmärta, andnöd, neurologiska symtom och synbortfall.
Uppföljning och prognos
Överlevnaden vid hypertensiv nödsituation har förbättrats över tid, men patienterna har kvar en förhöjd risk för hjärt-kärl- och njursjukdom [1,4]. Kontroller bör ske tätt, minst månadsvis i specialiserad miljö tills målblodtrycket nåtts och organskadan regredierat [4]. Uppföljningen omfattar bekräftande hemblodtrycksmätning eller 24-timmars blodtrycksmätning, kontroll av njurfunktion och proteinuri, ställningstagande till läkemedelsföljsamhet, utredning av sekundär hypertoni och rådgivning om levnadsvanor [1,4]. Långsiktig blodtryckskontroll är det som förebygger återfall [15].
Vanliga fel
- Att behandla siffran utan organskada. Det ger hypotoni, njurskada eller ischemi utan påvisad nytta [3,15].
- Att sänka för snabbt. Efter kronisk hypertoni kan snabb normalisering ge cerebral, koronar eller renal ischemi [4].
- Att ge vasodilaterare före betablockad vid aortasyndrom [6].
- Att ge betablockerare vid lungödem eller före alfablockad vid feokromocytom [1,2].
- Att använda nitrater eller nitroprussid vid intracerebral blödning [2].
- Att sänka blodtrycket aktivt under 140 mmHg efter lyckad trombektomi [7].
- Att ordinera ACE-hämmare, ARB eller nitroprussid under graviditet [2].
- Att glömma graviditet och förlossning som orsak. Fråga alltid, även postpartum.
- Att ge kortverkande nifedipin [4].
- Att inte följa upp. Akutbesöket är ofta ett uttryck för otillräcklig kronisk behandling [4].
Vanliga frågor
Vilket blodtryck räknas som hypertensiv kris?
Någon absolut gräns finns inte. ESC använder 180/110 mmHg och AHA/ACC 180/120 mmHg som riktmärken, men det är organskadan som avgör. Organskada kan förekomma vid lägre tryck, till exempel under graviditet, och tryck över 180/120 mmHg kan ses utan akut skada [1,2,4].
Ska man sänka kraftigt förhöjt blodtryck utan symtom?
Nej, inte akut. Patienten bedöms för organskada, trycket mäts om och peroral behandling optimeras med återbesök inom dagar till en vecka. Remittering till sjukhus förbättrade inte utfallet i en stor kohort [2,13].
Hur snabbt får blodtrycket sänkas vid hypertensiv nödsituation?
Det beror på organet. Aortadissektion kräver snabb sänkning till systoliskt under 120 mmHg, medan hjärninfarkt utan reperfusion oftast inte ska sänkas alls. För övriga gäller högst cirka 25 procent första timmen och därefter gradvis över 24 till 48 timmar [2,5].
Vilka intravenösa läkemedel finns i Sverige?
Labetalol (Trandate), esmolol (Brevibloc), nitroglycerin, metoprolol, furosemid, klonidin och nitroprussid (Nipruss) finns i Fass. Urapidil, nikardipin, fenoldopam, fentolamin som injektion och intravenöst hydralazin saknas, och klevidipin tillhandahålls inte [16 till 23].
Är hypertensiv kris detsamma som malign hypertoni?
Nej. Malign hypertoni är en form av hypertensiv nödsituation med mikroangiopati och retinopati. Alla hypertensiva nödsituationer är inte maligna, och isolerad malign retinopati kan ibland behandlas med peroral medicin under observation [1,9].
Källor
- McEvoy JW m.fl. 2024 ESC Guidelines for the management of elevated blood pressure and hypertension. Eur Heart J 2024. PMID: 39210715
- Jones DW m.fl. 2025 AHA/ACC/AANP/AAPA/ABC/ACCP/ACPM/AGS/AMA/ASPC/NMA/PCNA/SGIM Guideline for the Prevention, Detection, Evaluation and Management of High Blood Pressure in Adults. Circulation 2025. PMID: 40811497
- Bress AP m.fl. The Management of Elevated Blood Pressure in the Acute Care Setting: A Scientific Statement From the American Heart Association. Hypertension 2024. PMID: 38804130
- van den Born BH m.fl. ESC Council on hypertension position document on the management of hypertensive emergencies. Eur Heart J Cardiovasc Pharmacother 2019. PMID: 30165588
- Mazzolai L m.fl. 2024 ESC Guidelines for the management of peripheral arterial and aortic diseases. Eur Heart J 2024. PMID: 39210722
- Isselbacher EM m.fl. 2022 ACC/AHA Guideline for the Diagnosis and Management of Aortic Disease. Circulation 2022. PMID: 36322642
- Sandset EC m.fl. 2025 update to European Stroke Organisation (ESO) guideline on blood pressure management in acute ischaemic stroke and intracerebral haemorrhage. Eur Stroke J 2026. PMID: 42095756
- Qureshi AI m.fl. Intensive Blood-Pressure Lowering in Patients with Acute Cerebral Hemorrhage. N Engl J Med 2016. PMID: 27276234
- Boulestreau R m.fl. Malignant Hypertension: Current Perspectives and Challenges. J Am Heart Assoc 2022. PMID: 35289189
- Fischer M, Schmutzhard E. Posterior reversible encephalopathy syndrome. J Neurol 2017. PMID: 28054130
- Cotter G m.fl. Randomised trial of high-dose isosorbide dinitrate plus low-dose furosemide versus high-dose furosemide plus low-dose isosorbide dinitrate in severe pulmonary oedema. Lancet 1998. PMID: 9482291
- Richards JR m.fl. Treatment of cocaine cardiovascular toxicity: a systematic review. Clin Toxicol 2016. PMID: 26919414
- Patel KK m.fl. Characteristics and Outcomes of Patients Presenting With Hypertensive Urgency in the Office Setting. JAMA Intern Med 2016. PMID: 27294333
- Perez MI, Musini VM. Pharmacological interventions for hypertensive emergencies. Cochrane Database Syst Rev 2008. PMID: 18254026
- Miller JB m.fl. Evaluation and management of hypertensive emergency. BMJ 2024. PMID: 39059997
- Fass. Trandate injektionsvätska, lösning 5 mg/ml (Aspen Nordic). Fass-text baserad på produktresumé 2026-03-02. fass.se, läst 2026-11-04
- Fass. Brevibloc infusionsvätska, lösning 10 mg/ml (Baxter Medical). Fass-text baserad på produktresumé 2026-05-01. fass.se, läst 2026-11-04
- Fass. Nitroglycerin Karo Pharma infusionsvätska/koncentrat 1 mg/ml. Fass-text baserad på produktresumé 2020-11-16. fass.se, läst 2026-11-04
- Fass. Seloken injektionsvätska, lösning 1 mg/ml (Recordati). Fass-text baserad på produktresumé 2026-02-26. fass.se, läst 2026-11-04
- Fass. Furix injektionsvätska, lösning 10 mg/ml. Fass-text. fass.se, läst 2026-11-04
- Fass. Klonidin injektionsvätska, lösning 150 mikrogram/ml (Clotaxip, Fass-text för hypertensiva kriser). fass.se, läst 2026-11-04
- Fass. Cleviprex injektionsvätska, emulsion 0,5 mg/ml (Chiesi). Fass-text baserad på produktresumé 2025-01-10. fass.se, läst 2026-11-04
- Fass. Läkemedelssökning efter urapidil, nikardipin, fenoldopam, fentolamin, hydralazin, enalaprilat, nitroprussid, nifedipin och glyceryltrinitrat. fass.se, genomförd 2026-11-04