Solskydd: prevention av hudcancer och solskador

Sammanfattning

Solskydd syftar till att minska erytem, DNA-skada, aktiniska keratoser, hudcancer, pigmentförändringar och fotoåldrande. För personer med ljus eller solkänslig hud rekommenderas en kombination av skugga, kläder, bredbrättad hatt, solglasögon och bredspektrumsolskydd med minst SPF 30 när UV-index är 3 eller högre. Solskyddsmedel är ett komplement till fysisk täckning, inte ett sätt att förlänga tiden i solen [1].

Den starkaste randomiserade evidensen visar att daglig användning av solskyddsmedel minskar antalet skivepitelkarcinom, bromsar fotoåldrande och sannolikt minskar melanomrisken. Någon säker preventiv effekt mot basalcellscancer har däremot inte visats [2-4]. För att uppnå märkt skydd ska medlet appliceras rikligt, motsvarande 2 mg/cm², före exponering. I verkligheten används ofta mindre än hälften av denna mängd, vilket kraftigt reducerar skyddet [5]. Återapplicera efter bad, kraftig svettning, handdukstorkning och när medlet har nötts bort.

Avsiktlig solning och solarium ska avrådas. Solarium är associerat med ökad risk för melanom, skivepitelkarcinom och basalcellscancer, särskilt vid tidig debut och frekvent användning [6]. Personer med organtransplantation, tidigare hudcancer, omfattande aktiniska skador, uttalad fotosensitivitet eller fotosensibiliserande behandling behöver förstärkt och ofta dagligt solskydd. Strikt fotoprotektion kan motivera bedömning av vitamin D-status hos riskpatienter, men normal användning av solskyddsmedel har inte visats orsaka vitamin D-brist hos friska [7].

Bakgrund och mål med solskydd

Hudcancer är den vanligaste cancergruppen i ljushyade befolkningar. Uppskattningsvis upp till 95 procent av keratinocytcancer och 70 till 95 procent av kutana melanom i dessa populationer är relaterade till ultraviolett strålning och därmed åtminstone delvis möjliga att förebygga [1]. Begreppet keratinocytcancer omfattar främst basalcellscancer och kutant skivepitelkarcinom.

Solskydd omfattar samtliga åtgärder som minskar skadlig exponering för solstrålning:

• anpassning av tid och plats för utomhusvistelse
• skugga
• täckande kläder
• bredbrättad hatt
• UV-skyddande solglasögon
• solskyddsmedel på hud som inte täcks
• undvikande av avsiktlig solning och artificiella UV-källor

Målet är inte fullständig frånvaro av dagsljus eller utomhusaktivitet. Målet är att undvika solbränna och minska både intensiv intermittent exponering och onödig kumulativ UV-dos. Fysisk aktivitet utomhus ska uppmuntras, men planeras med hänsyn till UV-index, tid på dagen, hudtyp och individuell risk.

Solstrålning och biologiska effekter

UVB

UVB omfattar ungefär våglängderna 290 till 320 nm. Strålningen absorberas huvudsakligen i epidermis och orsakar direkt DNA-skada, framför allt cyklobutanpyrimidindimerer och andra fotoprodukter. UVB är den viktigaste orsaken till solerytem och har en central roll vid aktiniska keratoser och keratinocytcancer [8].

SPF mäter i första hand skyddet mot erytem och därmed huvudsakligen mot UVB. SPF anger kvoten mellan den UV-dos som ger minimalt erytem på skyddad respektive oskyddad hud under standardiserade testförhållanden. Vid korrekt applicering släpper ett medel med SPF 30 teoretiskt igenom cirka 1/30 av den erytemeffektiva strålningen. Det betyder inte att personen säkert kan vistas 30 gånger längre i solen. Appliceringsmängd, ojämn täckning, svett, bad och nötning gör att det verkliga skyddet är lägre.

UVA

UVA omfattar ungefär 320 till 400 nm och når djupare ned i dermis. UVA ger oxidativ stress, indirekt och direkt DNA-skada, immunsuppression, pigmentering samt nedbrytning av kollagen och elastin. UVA bidrar till fotoåldrande och till uppkomsten av melanom, basalcellscancer och skivepitelkarcinom [8].

UVA passerar moln och vanligt fönsterglas bättre än UVB. Exponeringen varierar mindre över dagen och året än UVB-exponeringen. Ett solskyddsmedel med högt SPF men otillräckligt UVA-skydd kan dämpa varningssignalen erytem samtidigt som användaren ackumulerar en betydande UVA-dos. Välj därför ett bredspektrumskydd med tydligt angivet UVA-skydd, i Europa vanligen markerat med UVA i en cirkel.

Synligt ljus och infraröd strålning

Synligt ljus, särskilt den blåvioletta delen, kan utlösa eller förvärra melasma och postinflammatorisk hyperpigmentering, framför allt vid Fitzpatrick hudtyp III till VI. Vanliga transparenta bredspektrumprodukter skyddar inte tillräckligt mot synligt ljus. Tonade produkter med järnoxider eller pigmenterad titandioxid ger bättre skydd [9].

Infraröd strålning och värme kan bidra till oxidativ stress och förvärra bland annat rosacea och vissa eksem, men det kliniska underlaget för specifika skyddsprodukter är betydligt svagare än för UV-skydd. Skugga, kläder och undvikande av överhettning är viktigast.

Riskbedömning

Solskyddsråd bör anpassas efter fenotyp, tidigare UV-skada, läkemedel, samsjuklighet och förväntad exponering. Ett generellt råd om solskyddsmedel utan bedömning av beteende och fysisk täckning är sällan tillräckligt.

Viktiga riskfaktorer

Hög risk för UV-relaterad hudskada föreligger särskilt vid:

• Fitzpatrick hudtyp I eller II
• rött eller ljust hår, ljusa ögon och fräknar
• tendens att bränna sig och liten förmåga att pigmentera
• upprepade solbrännor, särskilt under barndom och ungdom
• många eller atypiska melanocytära nevi
• tidigare melanom, skivepitelkarcinom, basalcellscancer eller aktiniska keratoser
• familjeanamnes på melanom
• kronisk immunsuppression, särskilt efter organtransplantation
• långvarigt utomhusarbete eller omfattande fritidsexponering
• behandling med fotosensibiliserande läkemedel
• genetisk sjukdom med defekt DNA-reparation
• fotodermatos, kutan lupus eller dermatomyosit
• tidigare omfattande fototerapi
• frekvent solariesolning

För aktiniska keratoser har en metaanalys bland annat funnit associationer med ålder över 45 år, ljus hud, tidigare keratinocytcancer, solbränna och kronisk yrkesmässig eller rekreationell solexponering. Regelbunden användning av solskydd var associerad med lägre risk, men de ingående observationsstudierna hade hög risk för bias [10].

Mörk hud ger ett betydande naturligt skydd mot UVB-inducerat erytem och epidermal DNA-skada, men eliminerar inte risken för solskada. Den epidemiologiska kopplingen mellan UV-exponering och melanom är dock mindre tydlig vid mörk hud än vid ljus hud, och tillgängliga studier är av måttlig till låg kvalitet [11]. Rådgivningen bör därför inte överdriva melanomprevention som enda motiv. Fotoprotektion är samtidigt relevant vid melasma, postinflammatorisk hyperpigmentering, läkemedelsreaktioner och andra ljusutlösta dermatoser.

Bedöm exponeringen

Fråga särskilt om:

• arbete och fritidsaktiviteter utomhus
• resor till lägre breddgrader eller hög höjd
• vistelse vid snö, vatten och ljusa ytor
• tidigare solbrännor
• solarium
• vilka hudytor som brukar lämnas oskyddade
• när och hur mycket solskyddsmedel som appliceras
• om produkten återappliceras
• om patienten förlänger soltiden när solskydd används
• läkemedel och hudvårdsprodukter som kan orsaka fotosensitivitet

Reflektion från vatten, sand och snö ökar den effektiva exponeringen. Höjd över havet, latitud, årstid, molnighet och ozonskikt påverkar också UV-dosen. Moln ger inte ett tillförlitligt skydd.

flowchart TD
A["Bedöm UV-index,<br>exponering och hudrisk"] --> B["UV-index under 3<br>och låg individuell risk"]
A --> C["UV-index minst 3<br>eller förhöjd individuell risk"]
B --> D["Undvik solbränna<br>och skydda vid lång exponering"]
C --> E["Prioritera skugga,<br>kläder, hatt och glasögon"]
E --> F["Applicera bredspektrumskydd<br>minst SPF 30 på bar hud"]
F --> G["Bad, svett, handduk<br>eller lång vistelse"]
G --> H["Återapplicera rikligt"]
C --> I["Mycket hög risk eller<br>fotosensitiv sjukdom"]
I --> J["Dagligt förstärkt skydd<br>och individuell specialistplan"]

Evidens för prevention

Skivepitelkarcinom och aktiniska keratoser

Det mest betydelsefulla randomiserade underlaget kommer från Nambour-studien i Australien. Totalt 1 621 vuxna randomiserades till daglig applicering av bredspektrumskydd med minst SPF 15 på huvud, hals, armar och händer eller till användning efter eget gottfinnande. Efter 4,5 år sågs ingen statistiskt säkerställd skillnad i antalet personer som fick sitt första skivepitelkarcinom, men det totala antalet skivepitelkarcinom var lägre i gruppen med daglig användning, incidenskvot 0,61, 95 procents konfidensintervall 0,46 till 0,81 [2].

I en annan randomiserad studie med 588 personer över 40 år gav daglig användning av bredspektrumskydd med SPF 17 under en sommar färre nya aktiniska keratoser än kontrollkräm, incidenskvot 0,62, 95 procents konfidensintervall 0,54 till 0,71. Befintliga lesioner gick också oftare tillbaka. Effekten ökade med använd mängd [12].

Evidensen talar därmed för att regelbunden och korrekt användning minskar aktiniska keratoser och antalet skivepitelkarcinom. Effekten är mest relevant hos personer med ljus hud, betydande kumulativ solskada eller tidigare skivepitelkarcinom.

Basalcellscancer

I Nambour-studien sågs ingen minskning av basalcellscancer, incidenskvot 1,03, 95 procents konfidensintervall 0,73 till 1,46 [2]. Möjliga förklaringar är lång latenstid, tidigare ackumulerad exponering, otillräcklig studietid och att basalcellscancer delvis har ett annat exponeringsmönster än skivepitelkarcinom.

Avsaknad av visad effekt ska inte tolkas som att UV-skydd saknar biologisk relevans. UV-strålning är en viktig etiologisk faktor, men det är inte visat att solskyddsmedel ensamt minskar incidensen inom den studietid som hittills undersökts.

Melanom

Vid långtidsuppföljning av Nambour-studien diagnostiserades 11 melanom i gruppen med dagligt solskydd och 22 i kontrollgruppen. Hazardkvoten var 0,50, 95 procents konfidensintervall 0,24 till 1,02. För invasivt melanom var hazardkvoten 0,27, 95 procents konfidensintervall 0,08 till 0,97 [3]. Antalet fall var litet och huvudanalysen låg precis utanför konventionell statistisk signifikans, men resultaten stödjer en preventiv effekt.

En metaanalys av 29 studier fann ingen statistiskt säkerställd association mellan rapporterad användning av solskyddsmedel och melanom eller keratinocytcancer i befolkningen som helhet [4]. Resultatet påverkas av betydande heterogenitet och confounding by indication. Personer som bränner sig lätt eller vistas mycket i solen använder oftare solskydd. Äldre produkter hade dessutom sämre UVA-skydd, och rapporterad användning säger lite om mängd och appliceringskvalitet.

Den samlade tolkningen är att solskyddsmedel inte ökar melanomrisken och sannolikt minskar risken när det används regelbundet och inte leder till förlängd exponering. Evidensen är starkare för prevention av skivepitelkarcinom än för melanom och basalcellscancer.

Fotoåldrande

I en randomiserad studie av 903 vuxna yngre än 55 år gav daglig användning av bredspektrumskydd 24 procent mindre progression av hudens mikrostrukturella åldrande under 4,5 år jämfört med användning efter eget gottfinnande, relativ odds 0,76, 95 procents konfidensintervall 0,59 till 0,98 [13]. Skyddet omfattar framför allt grov hudstruktur, rynkor och ojämn pigmentering.

Dagligt UVA- och UVB-skydd är därför en central preventiv åtgärd mot fotoåldrande. Tobaksrökning och luftföroreningar bidrar också och bör hanteras separat.

Praktiskt solskydd

Använd UV-index

UV-index anger den erytemviktade UV-intensiteten:

Skydd rekommenderas generellt när UV-index förväntas bli 3 eller högre [1,7]. Även ett lågt UV-index kan vara relevant vid mycket lång exponering eller uttalad fotosensitivitet.

Skugga och planering

Planera längre utomhusaktiviteter till morgon eller sen eftermiddag när det är möjligt. Mitt på dagen är UVB-intensiteten vanligen högst. Skugga minskar exponeringen men ger inte fullständigt skydd eftersom strålning sprids från himlen och reflekteras från omgivningen.

Ett parasoll med öppna sidor kan därför inte ersätta kläder och solskyddsmedel. Träd, tak eller tät markis ger bättre skugga, särskilt när de skyddar även från sidoinfallande strålning.

Kläder

Kläder är mer tillförlitliga än solskyddsmedel om de täcker huden helt. Skyddet förbättras av:

• tät väv eller stickning
• mörkare färg
• syntetiska material som polyester
• torrt tyg
• lös passform
• särskilt angiven UV-skyddsfaktor, UPF

Våta, tunna och uttänjda textilier skyddar sämre. Vid långvarig exponering, till exempel segling, fjällvistelse eller utomhusarbete, är långärmat och långbent UV-skydd ofta mer praktiskt än upprepad applicering över stora kroppsytor.

Hatten bör ha brätte runt om och skydda hjässa, öron, tinningar och nacke. Keps skyddar ansiktets övre del men lämnar öron och nacke exponerade.

Solglasögon ska ha dokumenterat UV-skydd och gärna sluta relativt tätt runt ögonen. Mörka glas utan UV-filter kan vara olämpliga eftersom pupillen vidgas utan att UV-exponeringen minskar.

Val av solskyddsmedel

För cancerprevention bör produkten uppfylla följande:

SPF 50 ger ett större säkerhetsutrymme vid underapplicering, men skillnaden mot SPF 30 är liten när båda appliceras korrekt. Ett högt SPF får inte användas för att motivera längre vistelse i direkt sol.

Organiska UV-filter absorberar UV-energi och omvandlar den huvudsakligen till värme. Oorganiska filter, zinkoxid och titandioxid, fungerar framför allt genom absorption men även genom spridning och reflektion. Zinkoxid ger bredare UVA- och UVB-täckning, medan titandioxid har relativt starkare UVB-skydd [14]. Termerna kemiskt och fysikaliskt solskydd är därför förenklade.

Applicering

SPF testas vid 2 mg/cm². I praktiska studier applicerar användare vanligen cirka 0,39 till 1,0 mg/cm², vilket ger ett väsentligt lägre skydd än etiketten anger [5].

Praktiska råd:

1. Applicera före exponering så att alla hudytor hinner täckas.
2. Använd rikligt och fördela jämnt.
3. Behandla ofta missade områden: öron, tinningar, hårfäste, nacke, läppar, handryggar, fotryggar, skuldror och området runt klädernas kanter.
4. Vid långvarig exponering bör en andra applicering tidigt under vistelsen övervägas för att korrigera ojämn täckning.
5. Återapplicera efter bad, svettning, handdukstorkning och mekanisk nötning.
6. Återapplicera under längre vistelse utomhus även om bad inte har skett.
7. Läppar kräver ett läppskydd med SPF.
8. Solskydd som spray måste fördelas till ett synligt och jämnt lager. Undvik inhalation och applicera inte spray direkt mot ansiktet.

För en vuxen krävs vanligen omkring 30 ml för att täcka hela kroppen med ett tillräckligt lager. Den exakta mängden varierar med kroppsyta och klädsel. Ett tunt kosmetiskt lager i ansiktet motsvarar ofta inte den mängd som användes vid SPF-testning.

Särskilda grupper

Barn

Barn ska i första hand skyddas med skugga, kläder och hatt. Spädbarn bör hållas borta från direkt stark sol. Solskyddsmedel kan användas på små ytor som inte kan täckas, men ska inte ersätta fysisk barriär.

Hos äldre barn används bredspektrumskydd med minst SPF 30 på exponerad hud. Förskola, skola, idrottsförening och vårdnadshavare behöver samordna applicering och tillgång till skugga. Interventioner riktade till barn har visat förbättrad användning av solskydd, hatt och skyddande kläder samt minskad exponering under timmar med hög UV-intensitet [15].

Solskyddsvanor bör etableras tidigt. Rådgivningen bör vara praktisk och positiv, med fokus på säkert uteliv snarare än rädsla för solen.

Organtransplanterade och andra immunsupprimerade

Organtransplanterade har kraftigt ökad risk för aktiniska keratoser och skivepitelkarcinom. Dagligt bredspektrumskydd med SPF 50+, hög UVA-protektion, fysisk täckning och regelbunden hudkontroll är motiverat.

I en prospektiv studie av 120 organtransplanterade minskade antalet aktiniska keratoser i gruppen som fick dagligt SPF 50+ medan antalet ökade i kontrollgruppen. Under 24 månader diagnostiserades inget invasivt skivepitelkarcinom i solskyddsgruppen och åtta i kontrollgruppen. Studien var liten och inte randomiserad, men stödjer intensiv fotoprotektion i denna högriskgrupp [16].

Solskydd ersätter inte dermatologisk övervakning, patientens egenkontroll eller behandling av aktiniska keratoser.

Fotodermatoser och fotosensibiliserande läkemedel

Polymorft ljusutslag kan utlösas av UVA, UVB eller båda. Bredspektrumskydd är viktigt men kan vara otillräckligt ensamt. Vid kronisk aktinisk dermatit, solurtikaria, kutan lupus och dermatomyosit krävs individuellt anpassad fysisk och topikal fotoprotektion [17].

Fototoxicitet ger vanligen en kraftig solbränneliknande reaktion inom minuter till timmar på exponerad hud. Fotoallergi är en fördröjd eksemreaktion, ofta efter 24 till 48 timmar, och kräver tidigare sensibilisering. Vid oklar reaktion kan fototest eller fotolapptest behövas.

Vanliga läkemedelsgrupper som kan orsaka fotosensitivitet är bland annat vissa tetracykliner, tiazider, amiodaron, vorikonazol, fluorokinoloner, retinoider och antiinflammatoriska läkemedel. Riskens storlek varierar mellan substanser och doser. Kontrollera aktuell produktinformation. Läkemedel ska inte sättas ut enbart på grund av en teoretisk risk, men patienten bör få konkreta råd om förstärkt skydd.

Pigmenteringssjukdomar

Vid melasma och postinflammatorisk hyperpigmentering behövs skydd mot UVB, UVA1 och synligt ljus. En tonad bredspektrumprodukt med järnoxider är vanligen bättre än ett transparent UV-skydd [9,18]. Produkten behöver passa hudtonen för att användas i tillräcklig mängd.

Vid porfyrisjukdomar kan aktionsspektrum ligga i det synliga området. Vanligt transparent solskydd är då otillräckligt. Tätt vävda kläder, handskar, hatt, skugga och pigmenterade produkter behövs.

Utomhusarbete

Arbetsgivare och arbetstagare bör betrakta UV-exponering som en arbetsmiljöfråga. Organisatoriska åtgärder är mer tillförlitliga än att lägga hela ansvaret på individen:

• förlägg arbete med möjlighet till skugga
• rotera arbetsuppgifter när UV-index är högt
• tillhandahåll täckande arbetskläder, hatt och solglasögon
• tillhandahåll lättillgängligt solskyddsmedel
• ge möjlighet till återapplicering
• utbilda om tidiga tecken på hudcancer

Epidemiologin för yrkesmässig solexponering och basalcellscancer är heterogen. En äldre metaanalys fann ökad risk, medan en senare metodologisk genomgång bedömde att studier med lägst risk för selektionsbias inte säkert visade en association [19]. Osäkerheten förändrar inte behovet av att minska långvarig oskyddad yrkesexponering, särskilt eftersom evidensen för aktiniska keratoser och skivepitelkarcinom är starkare.

Solarium och avsiktlig solning

Solarium ska avrådas som kosmetisk eller förebyggande åtgärd. Det ger huvudsakligen UVA men kan även ge UVB. Båda spektrumen kan skada DNA och bidra till carcinogenes.

En metaanalys omfattande 36 studier av melanom och 18 studier av keratinocytcancer visade följande riskökningar för personer som någon gång använt solarium jämfört med aldrig-användare [6]:

Första exponering vid 20 års ålder eller tidigare var associerad med melanomrisk 1,47, och minst tio exponeringar per år med risk 1,52 [6]. Det finns ingen evidensbaserad säker dos för kosmetisk solariesolning.

En så kallad grundbränna ger endast ett svagt skydd och kräver att huden först utsätts för biologiskt skadlig UV-strålning. Solarium ska inte användas för att förbereda huden inför solsemester eller för att behandla vitamin D-brist.

Säkerhet och vanliga frågor

Vitamin D

Normal användning av bredspektrumsolskydd har inte visats ge kliniskt betydelsefull vitamin D-brist hos friska. I fältstudier har vitamin D-produktion kunnat ske trots korrekt applicering, eftersom mycket små suberytemala UVB-doser kan vara tillräckliga [7].

Avsiktlig oskyddad UV-exponering ska inte ordineras för att korrigera brist. Kost och peroralt tillskott ger en kontrollerbar dos utan carcinogen UV-exponering.

Provtagning av 25-OH-vitamin D bör övervägas vid vanliga medicinska riskfaktorer samt hos patienter som på grund av fotodermatos, genetisk sjukdom eller mycket hög hudcancerrisk följer strikt heltäckande fotoprotektion. Bedömning och substitution bör följa sedvanlig svensk praxis.

Hudreaktioner

Biverkningar är ovanliga i relation till den omfattande användningen. Möjliga reaktioner är:

• irritativ kontaktdermatit
• allergisk kontaktdermatit
• fototoxisk reaktion
• fotoallergisk kontaktdermatit
• kontakturtikaria
• sveda kring ögonen
• akneiforma besvär eller follikulit

De flesta rapporterade allergiska reaktionerna gäller organiska filter eller hjälpämnen som parfym och konserveringsmedel. Zinkoxid och titandioxid har mycket låg sensibiliserande potential [20].

Vid misstänkt reaktion bör patienten sluta använda den aktuella produkten, men fortsätta med kläder och skugga. Prova en oparfymerad produkt med annan filterkombination. Vid kvarstående eller reproducerbar dermatit kan lapptest och fotolapptest vara indicerat. Solskyddsmedel är en känd orsak till fotoallergi, även om tillståndet är ovanligt [21].

Systemisk absorption

Organiska UV-filter kan påvisas i plasma efter omfattande och upprepad applicering. Påvisbar absorption är inte liktydig med toxicitet. Det finns hittills ingen evidens för att denna absorption orsakar negativa systemiska hälsoeffekter vid normal användning [22]. Den dokumenterade nyttan av fotoprotektion väger därför tyngre än de teoretiska riskerna.

Zinkoxid och titandioxid penetrerar inte intakt hud i relevant omfattning. Spray eller puder med nanopartiklar bör däremot inte inhaleras [14].

Graviditet och amning

Fotoprotektion är viktig under graviditet, bland annat eftersom melasma kan debutera eller försämras. Kläder, hatt och skugga är förstahandsåtgärder. Om den gravida vill minimera systemisk exponering kan en kräm eller lotion med zinkoxid eller titandioxid väljas. Det finns inte stöd för att avstå från solskyddsmedel på grund av graviditet.

Undvik applicering direkt på bröstvårtan före amning och undvik spray nära barnets ansikte.

Miljöpåverkan

UV-filter har påvisats i vattenmiljöer, och laboratoriestudier har beskrivit möjliga effekter på koraller och andra organismer. Många försök har använt koncentrationer som överstiger dem som uppmäts i naturliga miljöer. Klimatförändring och uppvärmning av havet är den viktigaste dokumenterade drivkraften bakom korallblekning, även om vissa UV-filter kan vara en ytterligare lokal belastning [22,23].

Miljöhänsyn bör i första hand leda till mer kläder, mindre hudarea som behöver smörjas och följsamhet till lokala regler. Den bör inte leda till att personer avstår från effektivt solskydd vid relevant exponering.

Rådgivning och uppföljning

Råd bör konkretiseras utifrån patientens vardag. Be patienten beskriva en vanlig arbetsdag, träningssituation eller semester och gör därefter en realistisk plan. Beteendeinriktad rådgivning kan öka solskyddande vanor och minska solariesolning, särskilt hos barn, ungdomar och unga vuxna [24].

Kontrollera förståelsen genom att fråga:

• När tittar du på UV-index?
• Vilka kläder använder du?
• Vilka områden brukar du missa?
• Hur mycket produkt använder du?
• När återapplicerar du?
• Förlänger du tiden i solen när du har smort dig?

Patienter med tidigare hudcancer, organtransplantation eller omfattande aktiniska skador behöver återkommande rådgivning eftersom följsamheten ofta minskar över tid. Följ också hudstatus enligt den riskbaserade kontrollplan som gäller för grundsjukdomen.

Solskydd förebygger nya skador men behandlar inte en etablerad hudcancer. Nytillkommen eller förändrad pigmenterad lesion, sår som inte läker, återkommande blödning, snabbt växande keratotisk förändring eller palpabel tumör ska bedömas diagnostiskt oberoende av hur väl patienten använder solskydd.

Källor

1. Garbe C m.fl. Skin cancers are the most frequent cancers in fair-skinned populations, but we can prevent them. European Journal of Cancer 2024. PMID: 38691877
2. Green A m.fl. Daily sunscreen application and betacarotene supplementation in prevention of basal-cell and squamous-cell carcinomas of the skin: a randomised controlled trial. Lancet 1999. PMID: 10475183
3. Green AC m.fl. Reduced melanoma after regular sunscreen use: randomized trial follow-up. Journal of Clinical Oncology 2011. PMID: 21135266
4. Silva ESD m.fl. Use of sunscreen and risk of melanoma and non-melanoma skin cancer: a systematic review and meta-analysis. European Journal of Dermatology 2018. PMID: 29620003
5. Petersen B, Wulf HC. Application of sunscreen, theory and reality. Photodermatology, Photoimmunology and Photomedicine 2014. PMID: 24313722
6. An S m.fl. Indoor Tanning and the Risk of Overall and Early-Onset Melanoma and Non-Melanoma Skin Cancer: Systematic Review and Meta-Analysis. Cancers 2021. PMID: 34885049
7. Passeron T m.fl. Sunscreen photoprotection and vitamin D status. British Journal of Dermatology 2019. PMID: 31069788
8. Pellacani G m.fl. Photoprotection: Current developments and controversies. Journal of the European Academy of Dermatology and Venereology 2024. PMID: 38924160
9. Lyons AB m.fl. Photoprotection beyond ultraviolet radiation: A review of tinted sunscreens. Journal of the American Academy of Dermatology 2021. PMID: 32335182
10. Li Y m.fl. Risk Factors for Actinic Keratoses: A Systematic Review and Meta-Analysis. Indian Journal of Dermatology 2022. PMID: 35656236
11. Lopes FCPS m.fl. UV Exposure and the Risk of Cutaneous Melanoma in Skin of Color: A Systematic Review. JAMA Dermatology 2021. PMID: 33325988
12. Thompson SC m.fl. Reduction of solar keratoses by regular sunscreen use. New England Journal of Medicine 1993. PMID: 8377777
13. Hughes MC m.fl. Sunscreen and prevention of skin aging: a randomized trial. Annals of Internal Medicine 2013. PMID: 23732711
14. Schneider SL, Lim HW. A review of inorganic UV filters zinc oxide and titanium dioxide. Photodermatology, Photoimmunology and Photomedicine 2019. PMID: 30444533
15. Baig IT m.fl. A Review of the Impact of Sun Safety Interventions in Children. Dermatology Practical and Conceptual 2023. PMID: 36892334
16. Ulrich C m.fl. Prevention of non-melanoma skin cancer in organ transplant patients by regular use of a sunscreen: a 24 months, prospective, case-control study. British Journal of Dermatology 2009. PMID: 19775361
17. Passeron T m.fl. Photoprotection according to skin phototype and dermatoses: practical recommendations from an expert panel. Journal of the European Academy of Dermatology and Venereology 2021. PMID: 33764577
18. Morgado-Carrasco D m.fl. Melasma: The need for tailored photoprotection to improve clinical outcomes. Photodermatology, Photoimmunology and Photomedicine 2022. PMID: 35229368
19. Wendt A, Möhner M. Occupational solar exposure and basal cell carcinoma. A review of the epidemiologic literature with meta-analysis focusing on particular methodological aspects. European Journal of Epidemiology 2024. PMID: 38170370
20. Ludriksone L, Elsner P. Adverse Reactions to Sunscreens. Current Problems in Dermatology 2021. PMID: 34698020
21. Honari G. Photoallergy. Reviews on Environmental Health 2014. PMID: 25274941
22. Abdel Azim S m.fl. Sunscreens part 2: Regulation and safety. Journal of the American Academy of Dermatology 2025. PMID: 38777185
23. Shetty N m.fl. The effects of UV filters on health and the environment. Photochemical and Photobiological Sciences 2023. PMID: 37344707
24. Lin JS m.fl. Behavioral counseling to prevent skin cancer: a systematic review for the U.S. Preventive Services Task Force. Annals of Internal Medicine 2011. PMID: 21282699