Fotoelektrisk keratit (svetsblänk, snöblindhet): diagnostik och behandling

Sammanfattning

Fotoelektrisk keratit, vanligen kallad fotokeratit, UV-keratit, svetsblänk eller snöblindhet, är en akut fototoxisk skada på kornealepitelet och konjunktivan efter exponering för ultraviolett strålning. Typiska orsaker är oskyddad bågsvetsning, starkt reflekterat solljus från snö, is, vatten eller sand samt felaktigt använda UV-C-lampor. Tillståndet är vanligen bilateralt. Uttalad smärta, fotofobi, tårflöde och blefarospasm debuterar först efter en symtomfri latens, oftast 6 till 12 timmar efter exponeringen. Vid undersökning ses konjunktival injektion och diffus, ytlig punktformig fluoresceinfärgning av kornea [1].

Diagnosen är klinisk men kräver dokumenterad synskärpa, pupillundersökning, inspektion efter främmande kropp, fluoresceinfärgning och helst spaltlampsundersökning. Fokal infiltratbildning, ensidighet, purulent sekretion, främre kammarreaktion, avvikande pupill, kraftigt eller kvarstående synbortfall och utebliven förbättring talar emot okomplicerad fotokeratit.

Behandlingen består av omedelbart upphörd UV-exponering, kontaktlinsuppehåll, mörk miljö eller solglasögon, kalla kompresser, konserveringsfria tårsubstitut och peroral analgesi. Ögonförband förbättrar varken läkning eller smärta och ska inte användas rutinmässigt. Lokalanestetika får användas för att möjliggöra undersökning men bör inte lämnas ut för egenbehandling. Antibiotika, cykloplegika, topikala NSAID, bandagelins och kortikosteroider är inte rutinbehandling vid okomplicerad fotokeratit. De flesta blir tydligt bättre inom 24 timmar och återställda inom 48 till 72 timmar. Avvikande förlopp kräver ny bedömning och vanligen ögonläkarkontakt.

Bakgrund och epidemiologi

Terminologi och avgränsning

Den medicinskt vedertagna termen är fotokeratit eller ultraviolett keratit. Begreppet fotoelektrisk keratit används ibland om samma tillstånd. Svetsblänk, svetsöga och bågöga avser fotokeratit efter bågsvetsning. Snöblindhet avser motsvarande skada efter kraftig exponering för solljus som reflekterats från snö eller is.

Fotokeratit är egentligen en keratokonjunktivit eftersom både kornea och exponerad konjunktiva påverkas. Skadan är fotokemisk, inte termisk, och omfattar i okomplicerade fall främst kornealepitelet. Den ska skiljas från:

• termisk skada av heta partiklar eller smält metall
• mekanisk kornealabrasion eller främmande kropp
• kemisk ögonskada
• infektiös keratit
• fotisk makulopati efter direkt betraktande av svetsbåge, sol eller laser

Det sistnämnda är särskilt viktigt. Fotokeratit ger framför allt smärta och diffus epitelpåverkan, medan fotisk makulopati ger central synnedsättning, metamorfopsi eller centralt skotom och kan medföra bestående synskada.

Ultraviolett strålning och exponeringskällor

Ultraviolett strålning omfattar våglängder mellan cirka 100 och 400 nm och delas vanligen in i UV-A, UV-B och UV-C. Gränserna varierar något mellan olika klassifikationer, men kliniskt är följande indelning användbar:

Kortare våglängder har större biologisk skadepotential. Kornea absorberar merparten av kortvågig UV-strålning och skyddar därmed lins och retina, men kornealepitelet utsätts samtidigt för den högsta energidosen [2,3]. UV-C penetrerar endast ytligt, vilket förklarar kombinationen av kraftig akut smärta och vanligen god långtidsprognos [4].

Vanliga exponeringskällor är:

• elektrisk bågsvetsning utan korrekt svetshjälm eller med fel filter
• svetsning i närheten, även om patienten själv inte svetsar
• snöfält, glaciär, högfjäll och alpina miljöer
• vatten, ljus sand och andra reflekterande ytor
• solarier
• bakteriedödande UV-C-lampor
• felmonterade UV-lampor i ventilations-, insekts- eller desinfektionsutrustning
• UV-effekter vid evenemang, nattklubbar eller scenproduktion
• laboratorieutrustning, exempelvis öppna sterilbänkar med aktiverad UV-C-lampa

Naturlig exponering

Risken bestäms av strålningens intensitet, exponeringstid, våglängd och infallsvinkel samt av omgivningens reflektionsförmåga. UV-exponeringen ökar med höjd över havet, och kortvågig strålning ökar proportionellt mer än långvågig. Färsk snö kan reflektera omkring 60 till 94 procent av infallande UV-strålning, medan sand kan reflektera upp till cirka 25 procent [3].

Ögonens UV-exponering följer inte exakt hudens exponering. Ögonbryn och övre ögonlock skuggar ögat när solen står högt, medan lågt infallande eller markreflekterat ljus kan nå kornea från sidan eller underifrån. Molnighet utesluter inte risk. I en serie från organiserad friluftsverksamhet inträffade 4 av 15 fall under molniga förhållanden eller nedsatt sikt. Tretton av 15 drabbade saknade solglasögon och två använde glasögon utan sidoskydd [5].

Yrkesmässig och teknisk exponering

Bågsvetsning är den klassiska yrkesorsaken. Även kort exponering kan vara tillräcklig, och den skadade kan vara en åskådare eller kollega som inte uppfattat sig som exponerad. Bristande passform, uppfällt visir, fel filterklass och ljus som når ögat från sidan är återkommande orsaker.

UV-C-lampor har blivit en viktig sporadisk källa. I en arbetsplatsincident hade 18 av 85 restauranganställda ögon- eller hudsymtom efter att UV-C-lampor felaktigt installerats i insektsfällor. Symtomen var mest uttalade hos personer som arbetat nära lamporna [6]. Under covid-19-pandemin ökade antalet fall efter oskyddad desinfektion med UV-lampor. I en kinesisk studie ökade exponeringstiden från i genomsnitt 8,7 till 16,7 minuter när den dominerande orsaken skiftade från svetsning till desinfektionslampor [7].

Exponering kan drabba många samtidigt. En klunga av patienter från samma arbetsplats eller evenemang ska därför föranleda kontakt med arbetsledning och vid behov arbetsmedicinsk eller miljömedicinsk utredning. Källan måste tas ur drift tills strålningsrisk, skärmning och säkerhetsrutiner har kontrollerats.

Patofysiologi

Fotokeratit är en dosberoende fotokemisk skada. UV-strålning absorberas av proteiner och nukleinsyror i kornealepitelet. Direkt DNA-skada, bildning av reaktiva syreföreningar och aktivering av inflammatoriska signalvägar leder till apoptos, minskad mitos, skadade cellmembran och förlust av epitelceller [2,3].

Cellskadan utvecklas efter exponeringen. I experimentella modeller har apoptos i korneas olika lager kunnat påvisas efter cirka 5 timmar, med maximal aktivitet senare under det första dygnet [3]. Detta bidrar till den karakteristiska latensen. Patienten kan vara besvärsfri när arbetet eller friluftsaktiviteten avslutas och vakna flera timmar senare med mycket svår smärta.

Kornea är ett av kroppens mest tätt innerverade organ. När epitelceller skadas exponeras och stimuleras nociceptiva nervändar. Inflammatoriska mediatorer sensibiliserar dessa nervfibrer, vilket förklarar att smärtan kan vara oproportionerligt kraftig i förhållande till den diskreta yttre inspektionen. UV-keratit kan även skada subbasala kornealnerver. Sådan nervpåverkan har dokumenterats med konfokalmikroskopi, men den kliniska betydelsen vid okomplicerade fall är inte klarlagd [8].

Epitelet regenereras snabbt när exponeringen upphör. UV-C har litet penetrationsdjup, och djupare korneala eller intraokulära strukturer skadas därför normalt inte vid en ren UV-C-överexponering [4]. Svetsbågar avger emellertid också synligt och infrarött ljus som kan nå retina. Frånvaro av retinaskada kan därför inte förutsättas hos en person som tittat direkt och längre tid mot en ljusbåge.

Klinisk bild

Anamnes

Diagnosen blir ofta uppenbar först när en riktad exponeringsanamnes tas. Fråga särskilt om:

• svetsning under det senaste dygnet
• arbete eller vistelse nära någon som svetsat
• uppfällt eller felaktigt svetsskydd
• skidåkning, glaciärvandring, snöskoterkörning eller arbete på snöfält
• hög höjd, molnighet och användning av sidoskydd
• solarie
• UV-lampa för desinfektion, nagelbehandling, laboratoriearbete eller scenbruk
• flera personer med liknande symtom
• direkt betraktande av svetsbåge, sol eller laser
• kontaktlinsanvändning
• främmande kropp, slipning eller metallarbete
• kemikalier, rök eller termisk exponering

Tidsförloppet är diagnostiskt vägledande. Symtomen börjar typiskt 6 till 12 timmar efter exponeringen, ibland tidigare eller senare beroende på dosen. I en serie efter ett tre timmar långt UV-evenemang var medeltiden till symtom 8,9 timmar [9]. Omedelbar smärta under själva arbetet talar i stället för främmande kropp, kornealabrasion, kemisk skada eller termisk skada.

Symtom

Den typiska symtombilden omfattar:

• intensiv, brännande eller skärande ögonsmärta
• kraftig främmande kroppskänsla
• fotofobi
• tårflöde
• blefarospasm och svårighet att öppna ögonen
• röda ögon
• dimsyn
• halo kring ljuskällor
• svullna ögonlock
• huvudvärk

Tillståndet är vanligen bilateralt eftersom båda ögonen utsätts för samma strålningskälla. Graden kan vara asymmetrisk beroende på huvudets position, skärmning, ensidig glasögonlins eller kontaktlins. I en fallserie efter UV-C-lampor hade samtliga patienter diffus punktformig epitelpåverkan, medan synskärpan var 20/30 eller bättre i 13 av 14 ögon [10].

Uttalad synnedsättning förekommer vid omfattande epiteldefekter men är inte typisk för ett lindrigt eller måttligt fall. Monokulära centrala synfenomen, metamorfopsi eller ett kvarstående centralt skotom ska väcka misstanke om fotisk makulopati.

Statusfynd

Vanliga fynd är:

• bilateral konjunktival injektion
• lätt till måttligt ögonlocksödem
• tårflöde och blefarospasm
• diffus ytlig punktformig keratopati
• multipla punktformiga epiteldefekter som färgas med fluorescein
• i svåra fall sammanflytande eller större epiteldefekt
• klar eller lätt disig kornea
• normal pupillreaktion
• ingen eller obetydlig främre kammarreaktion
• normalt fundus

I den större kinesiska observationsstudien sågs varken stora epiteldefekter, stromalt ödem eller infektion hos de inkluderade patienterna [7]. En mindre serie efter ett UV-evenemang visade punktformiga erosioner och ciliär kärlinjektion men ingen främre kammarreaktion [9].

Följande är atypiskt och kräver omprövning:

• ensidiga fynd utan rimlig asymmetrisk exponering
• fokalt eller grenformat färgningsmönster
• stromalt infiltrat
• kornealsår eller var i främre kammaren
• uttalad främre kammarreaktion
• pupillavvikelse
• purulent sekretion
• förhöjt intraokulärt tryck
• tydligt centralt skotom
• synnedsättning som inte förklaras av epitelpåverkan
• utebliven förbättring inom 24 timmar

Utredning och diagnostik

Primär bedömning

Fotokeratit är en klinisk diagnos. Laboratorieprover och radiologi har ingen plats vid ett typiskt, okomplicerat fall. En fullgod ögonundersökning är däremot nödvändig eftersom exponeringen kan ha kombinerats med främmande kropp, termisk skada eller retinal ljusskada.

Dokumentera för varje öga:

1. Synskärpa med patientens vanliga korrektion, före ögondroppar om möjligt.
2. Pupillstorlek, direkt och indirekt ljusreaktion samt eventuell relativ afferent pupilldefekt.
3. Yttre status, inklusive ögonlock, hudrodnad och tecken på termisk eller kemisk skada.
4. Konjunktiva och kornea i fokalt ljus eller spaltlampa.
5. Fluoresceinfärgning, utbredning och mönster.
6. Inspektion under övre ögonlocket vid misstanke om främmande kropp.
7. Främre kammarens djup och eventuell cellreaktion.
8. Intraokulärt tryck när differentialdiagnosen akut glaukom är relevant och ögonglobsskada inte misstänks.
9. Fundus och makula vid uttalad eller kvarstående synnedsättning eller efter direkt betraktande av stark ljuskälla.

Lokalanestetikum kan ges av undersökaren för att bryta blefarospasm och möjliggöra synprövning, ögonlockseversion och spaltlampsundersökning. En tydlig, kortvarig smärtlindring efter lokalanestesi stöder att smärtan kommer från kornealepitelet, men fyndet är inte specifikt.

Fluoresceinfärgning

Fluorescein visar typiskt täta, diffust spridda punktformiga epiteldefekter över den exponerade kornealytan. Mönstret kan vara sammanflytande vid högre dos. Undersök helst med koboltblått ljus.

Mönstret ska värderas diagnostiskt:

Om skadan är tydligt ensidig bör man aktivt söka efter främmande kropp och mekanisk abrasion. Noggrann anamnes om riktningen mot UV-källan kan dock förklara verkligt asymmetriska fall.

När ögonläkare ska kontaktas

Akut ögonläkarbedömning rekommenderas vid:

• misstänkt infektiös keratit eller kornealt infiltrat
• större sammanhängande epiteldefekt
• främre kammarreaktion
• påtagligt nedsatt syn
• relativ afferent pupilldefekt
• förhöjt intraokulärt tryck eller misstänkt akut trångvinkelglaukom
• misstänkt penetrerande, kemisk eller termisk skada
• kontaktlinsbärare med infiltrat, fokal defekt eller oproportionerlig smärta
• misstänkt fotisk makulopati
• diagnostisk osäkerhet
• kvarstående kraftig smärta eller utebliven förbättring efter 24 timmar
• ofullständig epitelisering efter 48 till 72 timmar

En noggrann anamnes och basal ögonundersökning kan skilja många orsaker till rött öga, men kemisk skada, perforation, intraokulär infektion och akut glaukom kräver omedelbar specialistbedömning [11].

Handläggningsalgoritm

flowchart TD
A["Smärta och fotofobi<br>efter möjlig UV-exponering"] --> B["Kontrollera synskärpa,<br>pupiller och exponeringstid"]
B --> C["Fluorescein och helst<br>spaltlampsundersökning"]
C --> D["Bilaterala diffusa<br>punktformiga epiteldefekter"]
D -->|"Ja, typiskt förlopp"| E["Avbryt UV-exponering<br>och ta ut kontaktlinser"]
E --> F["Tårsubstitut, kalla kompresser<br>och peroral analgesi"]
F --> G["Säkerhetsinformation<br>och åter vid försämring"]
G --> H["Förväntad förbättring inom 24 h<br>läkning inom 48 till 72 h"]
D -->|"Nej eller atypiska fynd"| I["Sök främmande kropp,<br>infektion, uveit och glaukom"]
I --> J["Bedöm makula vid centralt<br>skotom eller kvarstående synbortfall"]
J --> K["Akut eller skyndsam<br>ögonläkarbedömning"]
H -->|"Inte förbättrad"| K

Differentialdiagnoser

Mekanisk kornealabrasion och främmande kropp

Slipning, borrning och svetsning innebär både UV-exponering och risk för metallisk främmande kropp. Mekanisk skada ger vanligen omedelbar, ofta ensidig smärta. Fluoresceinfärgningen är fokal eller linjär snarare än diffus och bilateral. Evertera övre ögonlocket. Vid höghastighetsmekanism måste intraokulär främmande kropp övervägas även om yttre fynd är små.

Infektiös keratit

Infektiös keratit kan börja med smärta, fotofobi och epiteldefekt men visar ofta fokalt stromalt infiltrat. Kontaktlinsbruk, nattlig linsanvändning, ögontrauma, immunsuppression och tidigare kornealsjukdom ökar misstanken. Purulent sekretion, stromal grumling och främre kammarreaktion talar starkt emot enkel fotokeratit.

En kontaktlinsbärare med smärtsamt rött öga ska bedömas med låg tröskel för specialistkontakt. Kontaktlinsen tas ut och återanvänds inte. Vid misstänkt infektion kan lins och linsbehållare sparas för odling enligt ögonklinikens instruktion.

Kemisk och termisk skada

Kemisk skada ger vanligen omedelbara symtom. Behandlingen får aldrig fördröjas för fullständig anamnes eller synprövning. Omedelbar och riklig spolning samt pH-kontroll prioriteras. Termiska partiklar kan ge brännskada på ögonlock, konjunktiva och kornea och förekommer samtidigt med svetsning.

Akut främre uveit

Uveit ger värk, fotofobi, ciliär injektion, liten eller trögrörlig pupill och celler i främre kammaren. Fluoresceinfärgningen förklarar inte symtomen. Konsensuell fotofobi kan förekomma.

Akut trångvinkelglaukom

Akut trångvinkelglaukom kännetecknas av kraftig ögonsmärta, huvudvärk, illamående, uttalad synnedsättning, kornealödem, medelvid ljusstel pupill och högt intraokulärt tryck. Tillståndet är oftast ensidigt och kräver omedelbar behandling.

Konjunktivit och torra ögon

Konjunktivit ger vanligen mer sekretion och mindre smärta än fotokeratit. Bakteriell konjunktivit kan ge purulent sekretion, medan viruskonjunktivit ofta föregås av luftvägssymtom och utvecklas utan typisk UV-latens. Torra ögon kan ge punktformig färgning men sällan akut svår bilateral smärta efter en specifik exponering.

Fotisk makulopati

Svetsbågar, sol och laser kan orsaka retinal fototoxicitet. Typiska symtom är central dimsyn, metamorfopsi, dyskromatopsi och centralt eller paracentralt skotom. Smärta kan saknas om samtidig fotokeratit inte föreligger. Optisk koherenstomografi av makula är den viktigaste kompletterande undersökningen [12].

Retinal skada efter svetsning är ovanlig men kan vara bestående. Både fotokemiska och termiska näthinneskador har beskrivits efter MIG-svetsning [13]. Kvarstående central synpåverkan ska därför inte tillskrivas kornealepitelet utan vidare.

Behandling

Omedelbara åtgärder

Stoppa all fortsatt exponering. Patienten ska lämna UV-källan, och osäker teknisk utrustning tas ur bruk. Vid arbetsplatskluster ska andra exponerade informeras om att symtom kan debutera flera timmar senare.

Kontaktlinser tas ut omedelbart och används inte förrän ögonen är symtomfria och epitelet har läkt. Patienten bör undvika att gnugga ögonen.

Symtomlindrande åtgärder omfattar:

• vila i dämpad belysning
• mörka glasögon vid fotofobi
• kalla kompresser över slutna ögonlock
• konserveringsfria tårsubstitut
• smörjande ögongel eller ögonsalva till natten vid uttalad skavkänsla
• peroral analgesi enligt sedvanlig vuxen- eller barndos, med hänsyn till kontraindikationer

Det finns ingen specifik behandling som visats påskynda läkningen av okomplicerad fotokeratit. Handläggningen bygger till stor del på kunskap om spontanförloppet och på studier av traumatiska kornealabrasioner.

Ögonförband

Tryckförband eller ögonlapp ska inte användas rutinmässigt. En Cochraneöversikt med 12 studier och 1 080 deltagare fann ingen meningsfull förbättring av smärta eller läkning vid enkla kornealabrasioner. Efter 24 timmar var andelen läkta snarast lägre med förband, relativ risk 0,89 med 95 procents konfidensintervall 0,79 till 1,00 [14].

Vid bilateral fotokeratit skulle förband dessutom medföra betydande funktionsnedsättning och fallrisk.

Topikala NSAID

Topikala NSAID kan minska smärtan vid traumatisk kornealabrasion, men evidensen är inte direkt hämtad från patienter med fotokeratit. En metaanalys fann minskad smärta efter 24 och 48 timmar och cirka 53 procent lägre användning av peroral räddningsanalgesi [15]. En äldre Cochraneöversikt bedömde däremot evidensen som svag och noterade att studierna inte rapporterade de fördefinierade kliniskt relevanta smärtreduktionerna [16].

Topikala NSAID behövs därför inte rutinmässigt vid fotokeratit. De kan övervägas i selekterade fall efter ögonbedömning, under kort tid och med planerad uppföljning. De ska undvikas vid komplicerad epiteldefekt, misstänkt infektion eller nedsatt korneal känsel.

Lokalanestetika

Lokalanestetiska ögondroppar är mycket effektiva under själva undersökningen men bör inte lämnas ut för fri egenbehandling. Upprepad eller långvarig användning kan maskera försämring och har förknippats med fördröjd epitelisering, toxisk keratopati och i svåra fall kornealsmältning.

Randomiserade studier av mycket kort behandling vid enkla kornealabrasioner har inte säkert visat ökad komplikationsrisk, men underlaget är litet. En Cochraneöversikt med nio studier och 556 deltagare bedömde evidensen för både smärtlindring och säkerhet som mycket osäker [17]. Detta stöder inte rutinmässig förskrivning vid fotokeratit.

Antibiotika

Fotokeratit är steril och kräver inte i sig antibiotika. Profylaktiska antibiotikadroppar eller antibiotikasalva har inte visats minska infektion eller påskynda läkning efter enkla kornealabrasioner. En Cochraneöversikt fann endast två relevanta randomiserade studier och bedömde evidensen som låg till mycket låg [18].

Antibiotika kan övervägas efter individuell bedömning vid:

• större sammanhängande epiteldefekt
• samtidig mekanisk abrasion
• kontamination
• misstänkt främmande kropp
• osäker följsamhet till uppföljning
• epiteldefekt hos kontaktlinsbärare

Kontaktlinsrelaterad epiteldefekt ska inte reflexmässigt behandlas som okomplicerad fotokeratit. Fyndet kräver bedömning av risken för mikrobiell keratit och val av preparat enligt lokal ögonpraxis.

Cykloplegika

Cykloplegika kan minska smärta vid ciliarkroppsspasm och uveit men har inte säkerställd nytta vid en ren ytlig kornealskada. Systematiska data från kornealabrasioner har inte visat övertygande smärtlindring [15]. De ska därför inte användas rutinmässigt. Uttalad ciliär smärta eller främre kammarreaktion bör i stället föranleda ögonläkarbedömning.

Bandagelins

Bandagelins kan minska skav och underlätta funktion vid vissa större epiteldefekter, men innebär infektionsrisk och kräver erfaren förskrivare och planerad kontroll. En randomiserad studie av traumatisk kornealabrasion visade ingen skillnad i läkningstid mellan tryckförband, bandagelins och bandagelins kombinerad med topikalt NSAID. Kombinationen med NSAID gav mindre smärta, men studien omfattade endast 47 patienter [19].

Bandagelins är således inte primär behandling vid okomplicerad fotokeratit. Den kan användas av ögonläkare vid större eller smärtsamma epiteldefekter när nyttan bedöms överväga infektionsrisken.

Kortikosteroider

Topikala kortikosteroider har förekommit i fallserier, men det saknas kontrollerad evidens för rutinmässig användning vid fotokeratit. I en serie efter ett UV-evenemang fick patienterna varierande kombinationer av kortikosteroid, antibiotika och tårsubstitut och samtliga tillfrisknade, men studiens design kan inte visa att kortikosteroiderna bidrog till läkningen [9].

Kortikosteroider kan fördröja epitelisering, maskera infektion och förvärra bland annat herpeskeratit. De ska inte initieras vid okomplicerad fotokeratit utanför ögonläkarordination.

Svår eller långdragen sjukdom

I enstaka fall kvarstår punktformig keratopati, fotofobi eller neuropatiliknande smärta längre än förväntat. Konfokalmikroskopi har visat uttalad förlust av subbasala kornealnerver efter UV-C-exponering. En patient behandlades med autologa serumdroppar och kortikosteroid och återhämtade sig under 12 veckor, men detta är endast ett fall och kan inte ligga till grund för rutinbehandling [8].

Långdragna symtom kräver förnyad diagnostik av:

• kvarstående epiteldefekt
• infektion
• torra ögon
• neurotrof keratopati
• återkommande kornealerosion
• neuropatisk kornealsmärta
• uveit
• fotisk makulopati

Uppföljning och prognos

Förväntat förlopp

Okomplicerad fotokeratit är självbegränsande. Symtomen avtar vanligen tydligt inom 12 till 24 timmar och epitelet återställs inom 48 till 72 timmar [1,3]. I friluftsserien med 15 fall var samtliga symtomfria inom 36 timmar efter avslutad exponering [5].

I den kinesiska observationsstudien hade 96 till 100 procent symtomlindring inom 24 timmar beroende på exponeringsgrupp. Epitelet var läkt hos 74 till 82 procent inom 48 timmar och hos samtliga inom 72 timmar [7]. Efter exponering för bakteriedödande lampor rapporterade fem av sex uppföljda patienter full symtomfrihet inom två till tre dagar [10].

Bestående ärrbildning och synnedsättning är mycket ovanliga efter en ren, ytlig UV-keratit. Smärta efter en enkel kornealepitelskada bör minska klart första dygnet och vara borta eller nära nog borta inom 48 timmar. Nya, oförändrade eller tilltagande symtom kräver omedelbar omvärdering [20].

Uppföljningsnivå

En vuxen patient med typisk bilateral anamnes, bevarad synskärpa, diffus ytlig färgning och utan infiltrat eller främre kammarreaktion behöver inte alltid ett rutinmässigt återbesök. Patienten måste däremot få tydliga säkerhetsinstruktioner.

Kontroll inom 24 timmar är lämplig vid:

• större eller sammanflytande epiteldefekter
• tydligt nedsatt syn
• kontaktlinsbruk
• ensidig eller markant asymmetrisk bild
• osäker diagnos
• behandling med bandagelins eller receptbelagda ögondroppar
• bristande möjlighet att själv bedöma försämring
• barn eller annan patient där undersökningen varit ofullständig

Patienten ska söka akut vid:

• tilltagande smärta efter initial förbättring
• försämrad syn
• purulent sekretion
• ny ensidighet
• vit fläck på kornea
• kvarstående uttalad fotofobi
• utebliven tydlig förbättring inom 24 timmar
• kvarstående symtom efter 48 till 72 timmar

Prevention

Fotokeratit är i hög grad förebyggbar. Vid svetsning krävs svetshjälm eller visir med filter och täckningsgrad anpassad till svetsmetoden, strömstyrkan och tillämplig arbetsmiljöstandard. Även medhjälpare och personer i närheten ska skyddas med avskärmning eller lämpliga skyddsglasögon. Vanliga solglasögon är inte svetsfilter.

Vid snö, glaciär och hög höjd bör glasögonen:

• blockera UV-strålning
• sitta nära ansiktet
• ha sidoskydd eller omslutande båge
• användas även vid molnighet
• vara tillgängliga i reserv

Små eller glest sittande solglasögon ger otillräckligt skydd mot strålning som når ögat från sidan eller reflekteras underifrån. I friluftsserien inträffade fall trots solglasögon när sidoskydd saknades [5]. Ett brett brätte eller skärm minskar direkt exponering men ersätter inte glasögon.

UV-blockerande kontaktlinser kan reducera strålning till kornea men skyddar inte konjunktiva, ögonlock eller huden runt ögat. De ska därför inte användas som enda skydd [3]. Kontaktlinser medför dessutom egen risk för mikrobiell keratit.

Bakteriedödande UV-C-lampor ska endast användas enligt tillverkarens instruktioner. Personer och djur får inte vistas inom exponeringsområdet om utrustningen inte är särskilt konstruerad och säkerhetsvaliderad för sådan användning. Interlock, rörelsesensorer, timer, tydlig märkning och teknisk skärmning är effektivare än att enbart förlita sig på personligt skydd. Skyddet måste vara anpassat till den aktuella våglängden. Vanliga glasögon kan minska exponeringen men ska inte antas ge fullgott UV-C-skydd.

För ögat finns ingen etablerad hälsovinst av UV-exponering. Akut högdos ger fotokeratit, medan långvarig exponering är associerad med bland annat pterygium, katarakt och skivepitelneoplasi i kornea eller konjunktiva [21]. Preventiva råd är därför relevanta även efter fullständig återhämtning.

Källor

1. Willmann G. Ultraviolet Keratitis: From the Pathophysiological Basis to Prevention and Clinical Management. High Alt Med Biol 2015. PMID: 26680683
2. Cullen AP. Photokeratitis and other phototoxic effects on the cornea and conjunctiva. Int J Toxicol 2002. PMID: 12537642
3. Izadi M m.fl. Photokeratitis induced by ultraviolet radiation in travelers: A major health problem. J Postgrad Med 2018. PMID: 29067921
4. Sliney D. Balancing the risk of eye irritation from UV-C with infection from bioaerosols. Photochem Photobiol 2013. PMID: 23668297
5. McIntosh SE m.fl. Ultraviolet keratitis among mountaineers and outdoor recreationalists. Wilderness Environ Med 2011. PMID: 21396859
6. Stripp MP m.fl. Photokeratitis among restaurant workers: A case series. Am J Ind Med 2018. PMID: 29998493
7. Wang Y m.fl. Increased photokeratitis during the coronavirus disease 2019 pandemic: Clinical and epidemiological features and preventive measures. Medicine 2021. PMID: 34128883
8. Abedi F, Hamrah P. Corneal Subbasal Nerve Recovery in an Acute Case of Ultraviolet Keratitis Treated with Autologous Serum Eye Drops. J Ophthalmol 2018. PMID: 29682341
9. Chan JYY m.fl. Photokeratitis in Outdoor Event Participants Exposed to UV Radiation Display. JAMA Ophthalmol 2024. PMID: 38696206
10. Sengillo JD m.fl. UV-Photokeratitis Associated with Germicidal Lamps Purchased during the COVID-19 Pandemic. Ocul Immunol Inflamm 2021. PMID: 33215961
11. Wirbelauer C. Management of the red eye for the primary care physician. Am J Med 2006. PMID: 16564769
12. Begaj T, Schaal S. Sunlight and ultraviolet radiation: pertinent retinal implications and current management. Surv Ophthalmol 2018. PMID: 28923583
13. Brittain GP. Retinal burns caused by exposure to MIG-welding arcs: report of two cases. Br J Ophthalmol 1988. PMID: 3415950
14. Lim CH m.fl. Patching for corneal abrasion. Cochrane Database Syst Rev 2016. PMID: 27457359
15. Yu CW m.fl. Topical pain control for corneal abrasions: A systematic review and meta-analysis. Acad Emerg Med 2021. PMID: 33508879
16. Wakai A m.fl. Topical non-steroidal anti-inflammatory drugs for analgesia in traumatic corneal abrasions. Cochrane Database Syst Rev 2017. PMID: 28516471
17. Sulewski M m.fl. Topical ophthalmic anesthetics for corneal abrasions. Cochrane Database Syst Rev 2023. PMID: 37555621
18. Algarni AM m.fl. Antibiotic prophylaxis for corneal abrasion. Cochrane Database Syst Rev 2022. PMID: 35622535
19. Donnenfeld ED m.fl. Controlled evaluation of a bandage contact lens and a topical nonsteroidal anti-inflammatory drug in treating traumatic corneal abrasions. Ophthalmology 1995. PMID: 7777307
20. Malafa MM m.fl. Perioperative Corneal Abrasion: Updated Guidelines for Prevention and Management. Plast Reconstr Surg 2016. PMID: 27119941
21. Lucas RM. An epidemiological perspective of ultraviolet exposure: public health concerns. Eye Contact Lens 2011. PMID: 21670693