Artiklar & kurser

Lymfangioleiomyomatos (LAM): diagnostik och behandling

…och kräver individualiserad rådgivning före konception. Bakgrund och epidemiologi LAM karakteriseras av proliferation av onormala, glattmuskelcellsliknande LAM celler i lungor, lymfsystem och ibland andra organ…

Konfusion

Delirium kännetecknas av akut debut , fluktuerande förlopp , uppmärksamhetsstörning och förändrad kognition eller medvetandegrad . Det är ett tecken på svikt någonstans i kroppen, ungefär som feber…

Icke-kompakteringskardiomyopati (LVNC)

…del av dilaterad, hypertrof, restriktiv, arytmogen eller icke dilaterad vänsterkammarkardiomyopati tillsammans med medfödda hjärtmissbildningar eller i syndrom som ett förvärvat och ofta övergående fynd vid…

Sömnfysiologi

…synkroniserade oscillationer. Hos människan indelas sömnen i NREM sömn, med stadierna N1, N2 och N3, samt REM sömn. Vakenhet kännetecknas av relativt desynkroniserat EEG, bevarad…

S-vågen i EKG: normala och avvikande fynd

…för hypertrofi och i bedömningen av ST höjning i V1 V3. Artikeln går igenom hur S vågen uppstår, hur den ser ut i normala fall…

Den normala EKG-kurvan, normalvarianter och patologiska fynd

…för all EKG diagnostik. För varje komponent på EKG kurvan diskuteras förväntade normala fynd, normalvarianter samt tolkning av avvikelser från det normala. Detta är ett…

Q-vågen i EKG: normala och patologiska Q-vågor

…våg. Avsaknad av Q vågor utesluter därför inte tidigare infarkt. Normala Q vågor och normalvarianter Fynd Förklaring och kännetecken : : Septal q våg i I, aVL…

Hordeolum (vagel): handläggning i primärvården

…vid atypiska fynd som ulceration, induration, fransförlust eller destruktion av ögonlockskanten. Bakgrund och epidemiologi Hordeolum är en av de vanligaste akuta inflammatoriska förändringarna i ögonlocket…

J-punkten i EKG: definition, mätning och tidig repolarisation

…i nivå med baslinjen ens hos friska, och dess läge förändras under arbetsprov. Den är också utgångspunkten för tidig repolarisation, ett mycket vanligt EKG fynd…

T-vågen i EKG: morfologi, normalvarianter och inversion

…och QTc. Den ischemiska bilden finns utförligare i T vågsförändringar vid akut ischemi, och en översikt av hela kurvan i den normala EKG kurvan. Elektrofysiologi…

KRÄVER MEDLEMSKAP
Figur 7. Exempel på normala och breda QRS-komplex med två olika pappershastigheter. Detta är exakt samma EKG-remsa med två olika pappershastigheter. I Sveriges används 50 mm/s vid bedömning av vilo-EKG. Hastigheten 25 mm/s är vanlig i sammanhang då bedömningar av hjärtrytm görs.
KRÄVER MEDLEMSKAP
Figur 2. P-vågen i avledning II och V1
KRÄVER MEDLEMSKAP
Figur 9. Normal (A) och patologisk (B) R-vågsprogression i V1-V6.
KRÄVER MEDLEMSKAP
Figur 1. Den klassiska EKG-kurvan. Kammarkomplexet kallas även QRS-komplex, oavsett om det saknas någon av vågorna, Q, R eller S.
KRÄVER MEDLEMSKAP
Diagram över normala tryck i hjärtats högra sida och lungcirkulationen
KRÄVER MEDLEMSKAP
Histologisk bild av terminal bronkiol, intilliggande arteriol och normala alveoler
KRÄVER MEDLEMSKAP
Figur 4. Den klassiska EKG-kurvan och de händelser som avspeglas. På denna registrering ses ett kammarkomplex som består av Q-, R- och S-våg (men en eller flera av dessa kan saknas under normala förhållanden).
KRÄVER MEDLEMSKAP
Figur 4. Översikt av retledningssystemet och impulsens väg genom hjärtat. Till höger i bild syns pacemaker-hierarkin i hjärtat. Samtliga dessa strukturer har alltså automaticitet och kan därför etablera en rytm. Sinusknutan har högst egenfrekvens, vilket förklarar varför den sätter hjärtrytmen under normala omständigheter.
KRÄVER MEDLEMSKAP
Exempel på patologiska Q-vågor. Två patientfall med inferior ST-höjningsinfarkt där patienterna redan vid ankomst uppvisade inferior Q-vågsutveckling.
KRÄVER MEDLEMSKAP
Förmaksfladder, extremitetsavledningar

Tester

Verktyg