Hordeolum (vagel): handläggning i primärvården

Sammanfattning

Hordeolum, i vardagligt tal vagel, är en akut, lokaliserad och öm inflammation eller abscess i en körtel i ögonlocket. Ett externt hordeolum utgår från en ögonfransfollikel eller intilliggande Zeis eller Moll-körtel och sitter ytligt vid ögonlockskanten. Ett internt hordeolum utgår från en meibomsk körtel och ger en djupare, ofta mer diffus svullnad. Diagnosen är klinisk. Normal syn, normala ögonrörelser och avsaknad av proptos talar för en okomplicerad ögonlocksprocess.

De flesta vaglar tömmer sig spontant och läker inom omkring en vecka. Rekommendera varm kompress mot slutet ögonlock i 5 till 10 minuter, 3 till 4 gånger dagligen, följd av försiktig massage mot ögonlockskanten. Behandlingen är etablerad men direkt evidens från kontrollerade studier av hordeolum saknas. Patienten ska inte klämma eller punktera förändringen. Antibiotika ska inte ordineras rutinmässigt, eftersom tillägg av lokal eller systemisk antibiotika inte har visats öka sannolikheten för utläkning.

Akut bedömning inom ögonsjukvård eller akutsjukvård krävs vid synnedsättning, smärta vid ögonrörelser, inskränkta ögonrörelser, proptos, afferent pupilldefekt, uttalad allmänpåverkan eller misstanke om orbital cellulit. Diffus rodnad och svullnad utan orbitala tecken kan vara preseptal cellulit och ska handläggas som en separat infektion. Remiss till ögonläkare är lämplig vid kvarstående abscess trots 1 till 2 veckors adekvat egenbehandling, vid stor eller synpåverkande förändring, vid återkommande förändring på samma plats samt vid atypiska fynd som ulceration, induration, fransförlust eller destruktion av ögonlockskanten.

Bakgrund och epidemiologi

Hordeolum är en av de vanligaste akuta inflammatoriska förändringarna i ögonlocket och förekommer i alla åldrar. Många patienter handlägger tillståndet själva, varför tillförlitliga incidensdata saknas. Hordeolum, chalazion, blefarit och preseptal cellulit hör till de vanligaste ögonlocksdiagnoserna i primärvård och akutverksamhet [1].

Begreppen behöver hållas isär:

Sjukdomsförloppet är i regel självläkande. En systematisk översikt fann inga randomiserade studier som kunde visa effekt för eller emot varma kompresser, ögonlockshygien, antibiotika eller steroider vid akut internt hordeolum [2]. Sammanställningar av tillståndets naturalförlopp anger att spontan tömning och läkning ofta sker inom omkring en vecka [3]. Evidensbristen innebär inte att varm kompress är olämplig, men rekommendationen bygger huvudsakligen på fysiologisk rimlighet, klinisk erfarenhet och indirekt evidens från meibomsk körteldysfunktion och chalazion.

I en retrospektiv studie av 2 712 patienter med hordeolum eller chalazion var medelåldern 37 år och 58 procent var kvinnor. Medicinsk, icke-invasiv behandling lyckades hos 93,5 procent av patienterna med hordeolum. Antibiotika ordinerades till mer än en tredjedel av hela kohorten, utan samband med högre sannolikhet för behandlingsframgång [4].

Predisponerande tillstånd

Enstaka hordeolum behöver inte föranleda utredning av bakomliggande sjukdom. Följande tillstånd kan emellertid bidra till recidiv:

• kronisk främre eller bakre blefarit
• meibomsk körteldysfunktion
• okulär rosacea
• seborroiskt eksem eller atopiskt eksem
• tidigare hordeolum eller chalazion
• frekvent ögongnuggning
• ögonlockshygien som försvåras av hudsjukdom eller funktionsnedsättning
• diabetes, särskilt vid frekventa eller svårbehandlade infektioner
• immunsuppression.

Hordeolum och chalazion uppträder ofta tillsammans med meibomsk körteldysfunktion och kronisk blefarit [5]. Blefarit är i sig vanligt. I en koreansk populationsstudie var incidensen av kliniskt diagnostiserad blefarit 1,1 fall per 100 personår och prevalensen bland personer från 40 års ålder 8,1 procent. Rosacea, atopi och chalazion var associerade med blefarit [6]. Dessa siffror kan inte direkt överföras till svensk primärvård, men visar att vanliga predisponerande ögonlockstillstånd har hög förekomst.

Patofysiologi

Ögonlocket innehåller flera körteltyper:

• Zeis-körtlar är talgkörtlar kopplade till ögonfransfolliklar.
• Moll-körtlar är modifierade svettkörtlar vid fransraden.
• Meibomska körtlar ligger vertikalt i tarsalplattan och mynnar vid den bakre ögonlockskanten. De producerar lipider som minskar tårfilmens avdunstning.

Obstruktion av en utförsgång med efterföljande bakteriell tillväxt kan ge en akut purulent process. Externa hordeola utgår från follikeln eller Zeis eller Moll-körtlarna, medan interna hordeola utgår från en meibomsk körtel. Stafylokocker, framför allt Staphylococcus aureus, anges som vanligaste bakteriella orsak [4].

Om den akuta infektionen avtar men körtelmaterial blir kvar kan tillståndet övergå i chalazion. Chalazion är inte primärt en infektion utan en kronisk lipogranulomatös reaktion på kvarhållet körtelsekret [7]. Skillnaden styr behandlingen: antibiotika har begränsad biologisk rimlighet vid ett etablerat chalazion, medan incision och skrapning eller intralesional steroid kan bli aktuellt inom ögonsjukvården.

Vid meibomsk körteldysfunktion blir sekretet mer trögflytande och körtelmynningarna kan täppas till. Ögonlocksvärme gör sekretet mer lättflytande, vilket är den fysiologiska grunden för varm kompress och massage. Blefarit är dock multifaktoriell och kan innefatta förändrade körtelsekret, bakteriekolonisation, hudsjukdom och störd tårfilm [8].

Klinisk bild

Typiskt externt hordeolum

Ett externt hordeolum ger vanligen:

• snabbt insättande lokal ömhet
• liten rodnad och svullnad vid fransraden
• tydlig punktformig pustel eller gulvit topp
• lokal smärta som provoceras av palpation
• ibland tårflöde, skavkänsla eller lätt konjunktival rodnad.

Förändringen är välavgränsad och centrerad kring en ögonfrans. Den kan tömma sig spontant mot huden eller ögonlockskanten.

Typiskt internt hordeolum

Ett internt hordeolum sitter djupare och kan ge:

• mer uttalad, diffus ögonlockssvullnad
• djup palpationsömhet
• rodnad på tarsala konjunktivan
• mindre tydlig pustel på utsidan
• ibland gulvit uppdrivning efter evertering av ögonlocket.

Internt hordeolum kan vara svårare att skilja från ett inflammerat chalazion. Akut debut, uttalad ömhet och tecken till suppuration talar för hordeolum. Ett mer långdraget, fast och oömt fynd talar för chalazion. En välavgränsad förändring vid ögonlockskanten är oftast hordeolum, medan en knuta mitt i ögonlocket oftare är chalazion [9].

Förväntat förlopp

Smärta och svullnad tilltar ofta under de första dygnen. Därefter sker spontan dränering eller gradvis resorption. De flesta okomplicerade hordeola läker inom omkring en vecka, men en kvarstående fast knuta kan bestå som chalazion [3].

Lätt konjunktival irritation kan förekomma. Uttalad värk i själva ögat, ljuskänslighet, synnedsättning, proptos och smärta vid ögonrörelser ingår däremot inte i den typiska bilden.

Barn

Hordeolum är vanligt hos barn och förekommer ofta tillsammans med blefarit eller blefarokeratokonjunktivit. I en pediatrisk klinikkohort hade 17 procent av barnen med blefarokeratokonjunktivit externt hordeolum och 18 procent chalazion [10]. Barn med återkommande förändringar, långvarig ljuskänslighet, rött öga eller synbesvär bör bedömas med särskild uppmärksamhet på korneapåverkan och brytningsfel.

Stora förändringar i övre ögonlocket kan trycka mot kornea och påverka synen genom inducerad astigmatism, framför allt om förändringen övergår i ett större chalazion. Hos små barn motiverar kvarstående synaxelobstruktion eller tydlig ensidig synpåverkan skyndsam ögonbedömning med tanke på amblyopirisk.

Utredning och diagnostik

Anamnes

Efterfråga:

• debut och symtomduration
• smärta, klåda, skavkänsla och sekretion
• synförändring eller dubbelseende
• smärta vid ögonrörelser
• feber eller allmänpåverkan
• trauma, främmande kropp eller insektsbett
• kontaktlinsanvändning
• hudutslag eller blåsor i panna, näsa eller ögonlock
• tidigare hordeolum eller chalazion
• om förändringen återkommer på exakt samma plats
• blefarit, rosacea, eksem eller seborroisk dermatit
• diabetes, immunsuppression eller pågående cancerbehandling
• genomförd behandling och om patienten själv försökt punktera förändringen.

Klåda dominerar vid allergi och kontakteksem. Uttalad smärta, synpåverkan eller dubbelseende talar emot en okomplicerad vagel.

Klinisk undersökning

Undersök båda ögonen och jämför sidorna.

1. Synskärpa: Mät och dokumentera synskärpa på respektive öga vid alla avvikande eller mer uttalade fynd.
2. Yttre inspektion: Bedöm förändringens läge, avgränsning, rodnad, pustel, ulceration, sårskorpa och eventuell sekretion.
3. Ögonlockskant och fransar: Leta efter krustor, tilltäppta körtelmynningar, fransförlust och tecken till blefarit.
4. Palpation: Bedöm ömhet, fluktuation, induration och om svullnaden är lokaliserad eller diffus.
5. Ögonrörelser: Kontrollera att rörelserna är fulla och smärtfria.
6. Pupiller: Bedöm storlek, ljusreaktion och eventuell relativ afferent pupilldefekt.
7. Ögats ställning: Leta efter proptos eller förskjutning av ögat.
8. Konjunktiva och kornea: Bedöm rodnad och korneal klarhet. Fluoresceinfärgning är lämplig vid främmande kroppskänsla, kontaktlinsanvändning, fotofobi eller misstänkt epiteldefekt.
9. Evertering: Vid misstänkt internt hordeolum eller främmande kropp kan övre ögonlocket everteras, om undersökaren behärskar tekniken och trauma inte misstänks.

Vid en okomplicerad vagel är synen normal, pupillreaktionerna normala, ögonrörelserna fulla och smärtfria och ögat inte proptotiskt.

Laboratorieprov, odling och bilddiagnostik

Provtagning behövs inte vid typisk, okomplicerad vagel. Bakterieodling från konjunktiva eller intakt förändring har låg förväntad nytta och ska inte göras rutinmässigt. Odling kan övervägas av ögonläkare från pus eller abscess vid:

• uttalad eller progredierande infektion
• terapisvikt efter dränering
• återkommande abscesser
• immunsuppression
• misstänkt resistent bakterie
• vårdrelaterad infektion.

Blodprover och radiologisk undersökning saknar plats vid en lokaliserad vagel. Vid misstänkt orbital cellulit behövs akut specialistbedömning och ofta kontrastförstärkt datortomografi av orbita och bihålor. Utredningen ska inte fördröja kontakt med akutsjukvård eller ögonspecialist.

Diagnostiska varningssignaler

Praktiskt flödesschema

flowchart TD
A["Öm knuta eller svullnad<br>i ögonlocket"] --> B["Kontrollera syn, pupiller,<br>ögonrörelser och proptos"]
B -->|"Orbitala tecken eller synpåverkan"| C["Akut kontakt med<br>ögonsjukvård eller akutmottagning"]
B -->|"Normala fynd"| D["Bedöm om förändringen är<br>lokaliserad eller diffus"]
D -->|"Lokal och öm, ofta pustel"| E["Sannolikt hordeolum<br>varm kompress och massage"]
D -->|"Fast och oftast oöm"| F["Sannolikt chalazion<br>konservativ behandling"]
D -->|"Diffus rodnad och svullnad"| G["Bedöm preseptal cellulit<br>och allmäntillstånd"]
E --> H["Ny bedömning vid försämring<br>eller utebliven förbättring"]
F --> H
H -->|"Kvarstående, recidiv eller atypiskt"| I["Remiss till ögonläkare"]
H -->|"Tydlig förbättring"| J["Fortsatt egenvård<br>tills utläkning"]

Differentialdiagnoser

Chalazion

Chalazion är den viktigaste differentialdiagnosen och ofta ett senare stadium efter hordeolum. Förändringen är vanligtvis fast, rundad och mindre öm. Den ligger ofta en bit från fransraden i tarsalplattan. Vid samtidig akut inflammation kan ett chalazion dock vara rött och ömt.

De flesta chalazia går tillbaka spontant eller minskar med konservativ behandling, men förloppet är långsammare än vid hordeolum [7]. I en randomiserad studie av vuxna med chalazion gav 4 till 6 veckors behandling med varm kompress fullständig utläkning av 21 procent. Tillägg av tobramycin eller tobramycin och dexametason gav ingen bättre utläkning [11].

Blefarit och meibomsk körteldysfunktion

Blefarit ger ofta bilateral eller fläckvis rodnad längs ögonlockskanterna, krustor runt fransarna, sveda, gruskänsla och varierande torra ögon. Meibomsk körteldysfunktion ger tilltäppta körtelmynningar och trögflytande sekret. En enstaka öm knuta kan förekomma samtidigt, men den bakomliggande sjukdomen är mer utbredd.

Ögonlockshygien och värme kan lindra symtom vid både främre och bakre blefarit, men en Cochraneöversikt fann ingen stark evidens för att någon behandling botar kronisk blefarit [12]. Vid återkommande vaglar bör fokus därför ligga på långsiktig symtomkontroll och behandling av associerad hudsjukdom, inte på upprepade korta antibiotikakurer.

Preseptal cellulit

Preseptal cellulit ger mer diffus ögonlockssvullnad, rodnad, värmeökning och ömhet än en lokaliserad vagel. Syn, pupiller och ögonrörelser är i regel normala och proptos saknas. Hordeolum kan vara ingångsport eller associerad infektion. I en sjukhusbaserad vuxenkohort var hordeolum en predisponerande faktor i 15,5 till 24,8 procent av fallen med preseptal eller orbital cellulit [13].

Misstänkt preseptal cellulit ska inte behandlas som en vanlig vagel. Antibiotikaval och dosering beror på ålder, allergier, infektionens svårighetsgrad och lokalt resistensläge. Svensk praxis kan avvika från internationella studier. Följ regionala rekommendationer och ha låg tröskel för pediatrisk eller oftalmologisk kontakt hos små barn, immunsupprimerade patienter och vid osäker avgränsning mot orbital cellulit.

Orbital cellulit

Orbital cellulit sitter bakom orbitalseptum och är potentiellt syn- och livshotande. Typiska varningsfynd är:

• smärta vid ögonrörelser
• inskränkta ögonrörelser
• dubbelseende
• proptos
• nedsatt syn eller färgseende
• afferent pupilldefekt
• uttalad huvudvärk, feber eller allmänpåverkan.

Tillståndet kan kompliceras av optikusskada, abscess, intrakraniell infektion och sepsis. Evidensen för tillägg av systemiska kortikosteroider är mycket osäker och omfattar endast en liten randomiserad studie. Steroider ska därför inte initieras i primärvård vid misstänkt periokulär eller orbital infektion [14].

Dakryocystit

Dakryocystit ger rodnad, ömhet och svullnad inferiort om mediala ögonvrån över tårsäcken, ibland med reflux av pus från tårpunkterna. Lokalisationen skiljer tillståndet från en vagel. Feber och preseptal cellulit kan tillstöta.

Allergi, kontakteksem och angioödem

Klåda, bilateral svullnad och frånvaro av fokal ömmande knuta talar för allergi. Kontakteksem kan orsakas av kosmetika, hudvårdsprodukter, ögondroppar eller nagelprodukter som överförts till ögonlocket. Fjällning och diffus hudrodnad är vanligt. Angioödem ger hastigt påkommen, ofta bilateral och icke-öm svullnad utan pustel.

Herpes simplex och herpes zoster ophthalmicus

Grupperade vesikler, erosioner och brännande smärta talar för herpesinfektion. Utslag i panna eller på nästippen inom trigeminus första grens område väcker misstanke om herpes zoster ophthalmicus och motiverar skyndsam medicinsk och oftalmologisk bedömning.

Infektiös keratit eller främmande kropp

Ett smärtsamt rött öga med fotofobi, synnedsättning eller korneal grumling är inte en okomplicerad vagel. Kontaktlinsbärare med dessa symtom ska bedömas akut på grund av risken för bakteriell keratit. Evertera ögonlocket och fluoresceinfärga vid misstänkt främmande kropp, om kompetens och utrustning finns.

Tumör i ögonlocket

Basalcellscancer, skivepitelcancer och talgkörtelcancer kan felaktigt uppfattas som chalazion eller återkommande hordeolum. I en histopatologisk studie av 1 060 kliniskt diagnostiserade chalazia var diagnosen korrekt i 93,6 procent. Malignitet påvisades i 1,4 procent, oftast talgkörtelcancer [15]. Materialet var selekterat eftersom förändringarna hade opererats och skickats för histopatologi, så siffran motsvarar inte risken bland alla patienter i primärvård.

Talgkörtelcancer är sällsynt men särskilt viktig att känna igen. I en brittisk prospektiv kohort var medianåldern 70 år och 42 procent hade initialt feldiagnostiserats som chalazion. Medianfördröjningen till rätt diagnos var 10 månader [16].

Remittera vid:

• återkommande förändring på exakt samma plats
• fransförlust
• ulceration eller spontanblödning
• fast, oregelbunden eller fixerad förändring
• destruktion eller förtjockning av ögonlockskanten
• ensidig terapiresistent blefarokonjunktivit
• gulaktig tumör eller diffus tarsal förtjockning
• regional lymfkörtelförstoring
• kvarstående atypisk förändring hos äldre.

Behandling

Patientinformation och exspektans

Förklara att en vagel vanligen är självläkande och inte innebär infektion i själva ögat. Målet med egenbehandling är att underlätta spontan tömning och minska obehag.

Patienten bör:

• undvika att klämma, sticka hål på eller skära i förändringen
• tvätta händerna före och efter beröring av ögonlocket
• avstå från ögonmakeup tills infektionen läkt
• rengöra eller byta kosmetika och applikatorer som kan ha kontaminerats
• göra uppehåll med kontaktlinser vid sekretion, konjunktival rodnad eller obehag
• undvika att dela handduk eller ögonkosmetika
• använda receptfri smärtlindring enligt produktinformationen om det behövs och inte finns kontraindikationer.

Försök att klämma eller punktera vageln kan pressa infekterat material in i omgivande vävnad och öka risken för cellulit.

Varm kompress och massage

Rekommendera följande praktiska regim:

1. Fukta en ren kompress eller tvättlapp med varmt vatten.
2. Kontrollera temperaturen mot huden. Kompressen ska vara tydligt varm men inte brännande.
3. Lägg den mot slutet ögonlock i 5 till 10 minuter.
4. Värm kompressen på nytt när den svalnar.
5. Massera därefter mycket försiktigt i riktning mot ögonlockskanten.
6. Upprepa 3 till 4 gånger dagligen tills tydlig förbättring eller spontan tömning.

Studier av ögonlocksvärme vid meibomsk körteldysfunktion visar att kompressen behöver behålla tillräcklig värme och ha god kontakt med ögonlocket. I en fysiologisk studie krävdes minst 4 minuters uppvärmning med frekvent återuppvärmning för att nå en inre ögonlockstemperatur på minst 40 °C [17]. En annan studie visade att varm, fuktig kompress ökade tårfilmens lipidlager tydligt redan efter 5 minuter hos patienter med meibomsk körteldysfunktion [18]. Dessa studier undersökte inte akut hordeolum, men stöder behandlingens mekanism.

Undvik mycket heta kompresser, särskilt hos små barn, äldre med nedsatt känsel och personer med neuropati. Uppvärmda ögonmasker kan ge jämnare temperatur än en snabbt avsvalnande tvättlapp, men det finns inget stöd för att någon specifik produkt förbättrar utläkningen av hordeolum. I en jämförande studie vid meibomsk körteldysfunktion höjde både ögonmask och värmekudde ögonlockstemperaturen och förbättrade tårfilmens lipidmått [19].

Ögonlockshygien

Vid samtidiga krustor eller blefarit kan patienten rengöra ögonlockskanten en gång dagligen med en ren, fuktad kompress eller en produkt avsedd för ögonlockshygien. Kraftig skrubbning bör undvikas under den akuta smärtsamma fasen.

När akutinflammationen lagt sig kan långvarig ögonlockshygien och regelbunden värme minska symtom från underliggande blefarit eller meibomsk körteldysfunktion. Evidensen för botande effekt är begränsad, men ögonlockshygien kan ge symtomlindring [12].

Lokal antibiotika

Lokal antibiotika ska inte ges rutinmässigt vid okomplicerat hordeolum. Salva på ögonlockskanten penetrerar inte säkert en stängd abscess, och kontrollerade studier som visar bättre utläkning saknas. I den retrospektiva studien av 2 712 patienter ökade antibiotika inte sannolikheten för behandlingsframgång vid hordeolum, justerad relativ risk 0,99 med 95 procents konfidensintervall 0,96 till 1,02 [4].

Lokal antibiotika kan undantagsvis övervägas efter läkarbedömning vid samtidig bakteriell blefarit med uttalade krustor och sekretion eller efter kirurgisk dränering enligt ögonläkarordination. Valet måste anpassas till tillgängliga svenska preparat och lokala rekommendationer. Kombinationspreparat med antibiotika och kortikosteroid ska inte användas empiriskt i primärvård. Steroid kan förvärra herpesinfektion och annan obehandlad infektion, fördröja kornealläkning och höja intraokulärt tryck.

Systemisk antibiotika

Systemisk antibiotika är inte indicerad för en lokaliserad vagel utan omgivande cellulit. Om rodnad och svullnad sprider sig diffust utanför den lokala förändringen ska patienten bedömas för preseptal cellulit. Antibiotikabehandlingen riktas då mot celluliten, inte mot vageln.

Behandlingsval och doser för preseptal cellulit varierar mellan länder och påverkas av lokalt resistensläge. Följ regional svensk rekommendation. Kontakta barnläkare eller ögonläkare vid små barn, behandlingssvikt, betydande samsjuklighet eller osäkerhet om infektionen är preseptal eller orbital.

Incision och dränering

Patienten ska inte själv punktera förändringen. Incision och dränering kan övervägas av ögonläkare vid:

• stor och tydligt fluktuerande abscess
• uttalad smärta eller mekanisk påverkan
• kvarstående internt hordeolum trots adekvat konservativ behandling
• utebliven förbättring efter omkring 1 till 2 veckor
• diagnostisk osäkerhet
• övergång till långvarigt chalazion.

Ingreppet görs vanligen från konjunktivalsidan vid intern förändring, vilket minskar risken för synligt hudärr. Vävnad bör skickas för histopatologi om förändringen är atypisk, återkommande eller tumörmisstänkt.

Behandling när förändringen blivit ett chalazion

När smärtan och den akuta rodnaden gått tillbaka men en fast knuta kvarstår är förändringen sannolikt ett chalazion. Fortsatt varm kompress och massage kan provas i flera veckor om förändringen är liten och typisk.

I en randomiserad studie var utläkningen efter tre veckor 46 procent med enbart varma kompresser, jämfört med 84 procent efter intralesional triamcinolon och 87 procent efter incision och skrapning [20]. En metaanalys av åtta randomiserade studier fann att incision och skrapning lyckades efter ett ingrepp i 78 procent, jämfört med 60,4 procent efter en steroidinjektion. Efter upp till två behandlingar var motsvarande andelar 86,7 respektive 72,5 procent [21].

Dessa invasiva behandlingar hör normalt till ögonsjukvården. Steroidinjektion bör undvikas innan malignitet bedömts som osannolik och kräver kunskap om risker som hudatrofi, depigmentering, ökat intraokulärt tryck och mycket sällsynta vaskulära komplikationer. Hos barn är den direkta evidensen begränsad och behandlingen behöver anpassas efter ålder, samarbetsförmåga, synrisk och narkosbehov [22].

Alternativa behandlingar

Akupunktur, örtpreparat och andra alternativa behandlingar rekommenderas inte rutinmässigt. En Cochraneöversikt fann sex kinesiska studier av akupunktur, men evidensen bedömdes som låg eller mycket låg på grund av små studier, bristande blindning och hög risk för systematiska fel [3]. Ingen studie använde en tillfredsställande skenkontroll, vilket gör det svårt att skilja en specifik behandlingseffekt från förväntanseffekt och spontanläkning.

Uppföljning och prognos

Planerad uppföljning

En typisk liten vagel hos en i övrigt frisk patient behöver inte rutinmässigt följas på mottagningen. Ge tydliga råd om när patienten ska återkomma.

Ny bedömning är lämplig om:

• tillståndet försämras efter 48 till 72 timmar
• rodnaden eller svullnaden sprider sig
• feber eller allmänpåverkan tillkommer
• smärtan blir uttalad eller sitter i själva ögat
• synen påverkas
• ögonrörelser blir smärtsamma eller begränsade
• ingen tydlig förbättring skett inom 1 till 2 veckor
• en fast knuta kvarstår i mer än 4 till 6 veckor
• förändringen återkommer ofta eller på samma plats.

Patienter med diabetes eller immunsuppression kan behöva tidigare ombedömning. Hos barn bör tröskeln vara låg om undersökningen är osäker eller om synaxeln skyms.

Prognos

Prognosen vid okomplicerat hordeolum är mycket god. Spontan dränering och läkning sker vanligen utan ärr eller synpåverkan. Den viktigaste kvarstående förändringen är chalazion. Allvarlig spridning till orbita är mycket ovanlig vid en isolerad vagel, men preseptal cellulit kan förekomma och måste identifieras kliniskt.

Recidiverande hordeolum

Vid upprepade episoder bör läkaren:

1. bekräfta att det verkligen rör sig om hordeolum och inte återkommande chalazion, cysta eller tumör
2. inspektera båda ögonlockskanterna efter blefarit och meibomsk körteldysfunktion
3. fråga efter rosacea, seborroiskt eksem och atopiskt eksem
4. bedöma om diabetesutredning är kliniskt motiverad utifrån övriga symtom och riskfaktorer
5. rekommendera regelbunden värme och ögonlockshygien mellan episoderna
6. remittera vid återkomst på samma plats eller andra atypiska fynd.

Demodex-kvalster kan vara associerade med blefarit, särskilt när cylindriska mjällkragar ses runt ögonfransarna, men kvalstren förekommer även som kommensaler. Diagnostik och specifik behandling bör därför reserveras för typiska, symtomatiska och terapiresistenta fall, ofta efter ögonläkarbedömning [23].

Långvarig lågdosbehandling med tetracyklin används ibland av ögonläkare vid svår okulär rosacea eller meibomsk körteldysfunktion, men detta är inte standardbehandling för enstaka eller okomplicerade vaglar. Evidensen för systemiska antibiotika vid kronisk blefarit är osäker [12]. Hänsyn måste också tas till graviditet, amning, barnets ålder, biverkningar och antibiotikaresistens.

Källor

1. Gordon AA, Danek DJ, Phelps PO. Common inflammatory and infectious conditions of the eyelid. Disease-a-Month 2020. PMID: 32622681
2. Lindsley K, Nichols JJ, Dickersin K. Non-surgical interventions for acute internal hordeolum. Cochrane Database of Systematic Reviews 2017. PMID: 28068454
3. Cheng K, Law A, Guo M m.fl. Acupuncture for acute hordeolum. Cochrane Database of Systematic Reviews 2017. PMID: 28181687
4. Alsoudi AF, Ton L, Ashraf DC m.fl. Efficacy of Care and Antibiotic Use for Chalazia and Hordeola. Eye & Contact Lens 2022. PMID: 35296627
5. Loth C, Miller CV, Haritoglou C m.fl. Hordeolum and chalazion: differential diagnosis and treatment. Ophthalmologe 2022. PMID: 34379160
6. Rim TH, Kang MJ, Choi M m.fl. Ten-year incidence and prevalence of clinically diagnosed blepharitis in South Korea: a nationwide population-based cohort study. Clinical & Experimental Ophthalmology 2017. PMID: 28183148
7. Kim ES, Afshin EE, Elahi E. The lowly chalazion. Survey of Ophthalmology 2023. PMID: 36395826
8. Jackson WB. Blepharitis: current strategies for diagnosis and management. Canadian Journal of Ophthalmology 2008. PMID: 18347619
9. Carlisle RT, Digiovanni J. Differential Diagnosis of the Swollen Red Eyelid. American Family Physician 2015. PMID: 26176369
10. Gupta N, Dhawan A, Beri S m.fl. Clinical spectrum of pediatric blepharokeratoconjunctivitis. Journal of AAPOS 2010. PMID: 21093331
11. Wu AY, Gervasio KA, Gergoudis KN m.fl. Conservative therapy for chalazia: is it really effective? Acta Ophthalmologica 2018. PMID: 29338124
12. Lindsley K, Matsumura S, Hatef E, Akpek EK. Interventions for chronic blepharitis. Cochrane Database of Systematic Reviews 2012. PMID: 22592706
13. Shih EJ, Chen JK, Tsai PJ m.fl. Differences in characteristics, aetiologies, isolated pathogens, and the efficacy of antibiotics in adult patients with preseptal cellulitis and orbital cellulitis between 2000-2009 and 2010-2019. British Journal of Ophthalmology 2023. PMID: 34607790
14. Kornelsen E, Mahant S, Parkin P m.fl. Corticosteroids for periorbital and orbital cellulitis. Cochrane Database of Systematic Reviews 2021. PMID: 33908631
15. Ozdal PC, Codère F, Callejo S m.fl. Accuracy of the clinical diagnosis of chalazion. Eye 2004. PMID: 14762403
16. Muqit MM, Foot B, Walters SJ m.fl. Observational prospective cohort study of patients with newly-diagnosed ocular sebaceous carcinoma. British Journal of Ophthalmology 2013. PMID: 23117971
17. Blackie CA, Solomon JD, Greiner JV m.fl. Inner eyelid surface temperature as a function of warm compress methodology. Optometry and Vision Science 2008. PMID: 18677234
18. Olson MC, Korb DR, Greiner JV. Increase in tear film lipid layer thickness following treatment with warm compresses in patients with meibomian gland dysfunction. Eye & Contact Lens 2003. PMID: 12695712
19. Wang MT, Jaitley Z, Lord SM m.fl. Comparison of Self-applied Heat Therapy for Meibomian Gland Dysfunction. Optometry and Vision Science 2015. PMID: 25955642
20. Goawalla A, Lee V. A prospective randomized treatment study comparing three treatment options for chalazia: triamcinolone acetonide injections, incision and curettage and treatment with hot compresses. Clinical & Experimental Ophthalmology 2007. PMID: 17997772
21. Aycinena AR, Achiron A, Paul M m.fl. Incision and Curettage Versus Steroid Injection for the Treatment of Chalazia: A Meta-Analysis. Ophthalmic Plastic and Reconstructive Surgery 2016. PMID: 26035035
22. Kornhauser T, Elhusseiny AM, Pemberton JD. Management strategies for chalazia in pediatric patients: A scoping review. European Journal of Ophthalmology 2025. PMID: 40156262
23. Nicholls SG, Oakley CL, Tan A m.fl. Demodex species in human ocular disease: new clinicopathological aspects. International Ophthalmology 2017. PMID: 27160273