Artiklar & kurser

Lymfangioleiomyomatos (LAM): diagnostik och behandling

…och kräver individualiserad rådgivning före konception. Bakgrund och epidemiologi LAM karakteriseras av proliferation av onormala, glattmuskelcellsliknande LAM celler i lungor, lymfsystem och ibland andra organ…

Konfusion

…den formen har sämst prognos. Röda flaggor Fynd Talar för Åtgärd : : : P glukos under 4 mmol/l Hypoglykemi Glukos omedelbart, men tiamin först hos undernärd…

Icke-kompakteringskardiomyopati (LVNC)

…betraktas fyndet inte som en självständig kardiomyopati, och vänsterkammarhypertrabekulering rekommenderas som benämning på det morfologiska särdraget, särskilt när det är övergående eller har uppkommit i…

Sömnfysiologi

…parasomni, epilepsimisstanke eller onormal REM motorik. Enligt AASM baserad praxis delas registreringen in i konsekutiva 30 sekundersepoker. Varje epok tilldelas det stadium som dominerar enligt…

S-vågen i EKG: normala och avvikande fynd

…betyda och vilka mönster som har särskild diagnostisk betydelse. Den fördjupar avsnittet om kammarkomplexet i Den normala EKG kurvan. Läs gärna även om Q vågen…

Den normala EKG-kurvan, normalvarianter och patologiska fynd

…kurvan. Kunskap om den normala EKG kurvan är en förutsättning för all EKG diagnostik. För varje komponent på EKG kurvan diskuteras förväntade normala fynd, normalvarianter…

Q-vågen i EKG: normala och patologiska Q-vågor

…uppstår, vilka former som är normala, kriterierna för patologiska Q vågor, vilka tillstånd utöver infarkt som ger dem och hur fynden värderas i klinisk praxis…

Hordeolum (vagel): handläggning i primärvården

…vid atypiska fynd som ulceration, induration, fransförlust eller destruktion av ögonlockskanten. Bakgrund och epidemiologi Hordeolum är en av de vanligaste akuta inflammatoriska förändringarna i ögonlocket…

J-punkten i EKG: definition, mätning och tidig repolarisation

…Den hör ihop med ST sträckan och QRS komplexet, och en samlad översikt finns i den normala EKG kurvan. Definition J punkten (junction point) är…

T-vågen i EKG: morfologi, normalvarianter och inversion

…som ser avvikande ut är sällan en diagnos i sig; den är en ledtråd som måste vägas mot klinik, tidigare EKG och övriga EKG fynd…

KRÄVER MEDLEMSKAP
Figur 7. Exempel på normala och breda QRS-komplex med två olika pappershastigheter. Detta är exakt samma EKG-remsa med två olika pappershastigheter. I Sveriges används 50 mm/s vid bedömning av vilo-EKG. Hastigheten 25 mm/s är vanlig i sammanhang då bedömningar av hjärtrytm görs.
KRÄVER MEDLEMSKAP
Figur 2. P-vågen i avledning II och V1
KRÄVER MEDLEMSKAP
Figur 9. Normal (A) och patologisk (B) R-vågsprogression i V1-V6.
KRÄVER MEDLEMSKAP
Figur 1. Den klassiska EKG-kurvan. Kammarkomplexet kallas även QRS-komplex, oavsett om det saknas någon av vågorna, Q, R eller S.
KRÄVER MEDLEMSKAP
Diagram över normala tryck i hjärtats högra sida och lungcirkulationen
KRÄVER MEDLEMSKAP
Histologisk bild av terminal bronkiol, intilliggande arteriol och normala alveoler
KRÄVER MEDLEMSKAP
Figur 4. Den klassiska EKG-kurvan och de händelser som avspeglas. På denna registrering ses ett kammarkomplex som består av Q-, R- och S-våg (men en eller flera av dessa kan saknas under normala förhållanden).
KRÄVER MEDLEMSKAP
Figur 4. Översikt av retledningssystemet och impulsens väg genom hjärtat. Till höger i bild syns pacemaker-hierarkin i hjärtat. Samtliga dessa strukturer har alltså automaticitet och kan därför etablera en rytm. Sinusknutan har högst egenfrekvens, vilket förklarar varför den sätter hjärtrytmen under normala omständigheter.
KRÄVER MEDLEMSKAP
Exempel på patologiska Q-vågor. Två patientfall med inferior ST-höjningsinfarkt där patienterna redan vid ankomst uppvisade inferior Q-vågsutveckling.
KRÄVER MEDLEMSKAP
Förmaksfladder, extremitetsavledningar

Tester

Verktyg