Artiklar & kurser

IgG- och IgA-brist: differentialdiagnoser och utredning

…tolkas mot åldersanpassade referensintervall, verifieras i ett nytt prov och värderas tillsammans med infektionsmönster, autoimmunitet, lymfoproliferation, läkemedel, samsjuklighet och tidigare immunglobulinvärden. Sekundär antikroppsbrist är vanligare…

Lymfangioleiomyomatos (LAM): diagnostik och behandling

…Sirolimus är förstahandsbehandling vid onormal eller sjunkande lungfunktion och vid symtomgivande kylösa eller andra lymfatiska komplikationer. I MILES studien stabiliserade sirolimus FEV1 jämfört med placebo…

Konfusion

…demens eller depression Tidsförloppet är det viktigaste skiljetecknet, och det får man bara från någon som känner patienten. Frågan är hur patienten var för en…

Icke-kompakteringskardiomyopati (LVNC)

…dilaterad vänsterkammarkardiomyopati tillsammans med medfödda hjärtmissbildningar eller i syndrom som ett förvärvat och ofta övergående fynd vid graviditet, uthållighetsträning och andra tillstånd med ökad förbelastning …

Sömnfysiologi

…orörlighet, minskad respons på omgivningen och höjd retningströskel. Tillståndet är snabbt reversibelt, vilket skiljer det från koma och anestesi, och organiseras i karakteristiska elektrofysiologiska mönster…

S-vågen i EKG: normala och avvikande fynd

…fördjupar avsnittet om kammarkomplexet i Den normala EKG kurvan. Läs gärna även om Q vågen, R vågen och QRS komplexet. Definition och nomenklatur S vågen…

Den normala EKG-kurvan, normalvarianter och patologiska fynd

…för all EKG diagnostik. För varje komponent på EKG kurvan diskuteras förväntade normala fynd, normalvarianter samt tolkning av avvikelser från det normala. Detta är ett…

Q-vågen i EKG: normala och patologiska Q-vågor

…därför inte tidigare infarkt. Normala Q vågor och normalvarianter Fynd Förklaring och kännetecken : : Septal q våg i I, aVL, V5 och V6, ofta även II…

Hordeolum (vagel): handläggning i primärvården

…internt hordeolum utgår från en meibomsk körtel och ger en djupare, ofta mer diffus svullnad. Diagnosen är klinisk. Normal syn, normala ögonrörelser och avsaknad av…

J-punkten i EKG: definition, mätning och tidig repolarisation

…översikt finns i den normala EKG kurvan. Definition J punkten (junction point) är den punkt där QRS komplexets sista utslag återgår till baslinjen och ST…

KRÄVER MEDLEMSKAP
Figur 7. Exempel på normala och breda QRS-komplex med två olika pappershastigheter. Detta är exakt samma EKG-remsa med två olika pappershastigheter. I Sveriges används 50 mm/s vid bedömning av vilo-EKG. Hastigheten 25 mm/s är vanlig i sammanhang då bedömningar av hjärtrytm görs.
KRÄVER MEDLEMSKAP
Figur 2. P-vågen i avledning II och V1
KRÄVER MEDLEMSKAP
Figur 9. Normal (A) och patologisk (B) R-vågsprogression i V1-V6.
KRÄVER MEDLEMSKAP
Figur 1. Den klassiska EKG-kurvan. Kammarkomplexet kallas även QRS-komplex, oavsett om det saknas någon av vågorna, Q, R eller S.
KRÄVER MEDLEMSKAP
Diagram över normala tryck i hjärtats högra sida och lungcirkulationen
KRÄVER MEDLEMSKAP
Histologisk bild av terminal bronkiol, intilliggande arteriol och normala alveoler
KRÄVER MEDLEMSKAP
Figur 4. Den klassiska EKG-kurvan och de händelser som avspeglas. På denna registrering ses ett kammarkomplex som består av Q-, R- och S-våg (men en eller flera av dessa kan saknas under normala förhållanden).
KRÄVER MEDLEMSKAP
Figur 4. Översikt av retledningssystemet och impulsens väg genom hjärtat. Till höger i bild syns pacemaker-hierarkin i hjärtat. Samtliga dessa strukturer har alltså automaticitet och kan därför etablera en rytm. Sinusknutan har högst egenfrekvens, vilket förklarar varför den sätter hjärtrytmen under normala omständigheter.
KRÄVER MEDLEMSKAP
Exempel på patologiska Q-vågor. Två patientfall med inferior ST-höjningsinfarkt där patienterna redan vid ankomst uppvisade inferior Q-vågsutveckling.
KRÄVER MEDLEMSKAP
Förmaksfladder, extremitetsavledningar

Tester

Verktyg