Artiklar & kurser

IgG- och IgA-brist: differentialdiagnoser och utredning

…är ett laboratoriefynd, inte en diagnos. Resultatet ska tolkas mot åldersanpassade referensintervall, verifieras i ett nytt prov och värderas tillsammans med infektionsmönster, autoimmunitet, lymfoproliferation, läkemedel…

Lymfangioleiomyomatos (LAM): diagnostik och behandling

…och kräver individualiserad rådgivning före konception. Bakgrund och epidemiologi LAM karakteriseras av proliferation av onormala, glattmuskelcellsliknande LAM celler i lungor, lymfsystem och ibland andra organ…

Konfusion

…äter inte, svarar långsamt och skattas i journalen som lugn och opåverkad. Den blandade formen växlar mellan de två över dygnet. Screening med 4AT eller…

Icke-kompakteringskardiomyopati (LVNC)

…De tolkas i stället som att en befintlig, i grunden normal trabekulär arkitektur blir mer framträdande genom remodellering och förändrad belastning [1]. Från kardiomyopati till…

Sömnfysiologi

…Tillståndet är snabbt reversibelt, vilket skiljer det från koma och anestesi, och organiseras i karakteristiska elektrofysiologiska mönster. Sömn innebär inte generell neuronal inaktivitet: vissa nätverk…

S-vågen i EKG: normala och avvikande fynd

…betyda och vilka mönster som har särskild diagnostisk betydelse. Den fördjupar avsnittet om kammarkomplexet i Den normala EKG kurvan. Läs gärna även om Q vågen…

Den normala EKG-kurvan, normalvarianter och patologiska fynd

…för all EKG diagnostik. För varje komponent på EKG kurvan diskuteras förväntade normala fynd, normalvarianter samt tolkning av avvikelser från det normala. Detta är ett…

Q-vågen i EKG: normala och patologiska Q-vågor

…särskilt de utan ST höjning, lämnar aldrig någon Q våg. Avsaknad av Q vågor utesluter därför inte tidigare infarkt. Normala Q vågor och normalvarianter Fynd…

Hordeolum (vagel): handläggning i primärvården

…cellulit hör till de vanligaste ögonlocksdiagnoserna i primärvård och akutverksamhet [1]. Begreppen behöver hållas isär: Tillstånd Patologisk process Typisk debut Typiska fynd Externt hordeolum Akut…

J-punkten i EKG: definition, mätning och tidig repolarisation

…i nivå med baslinjen ens hos friska, och dess läge förändras under arbetsprov. Den är också utgångspunkten för tidig repolarisation, ett mycket vanligt EKG fynd…

KRÄVER MEDLEMSKAP
Figur 7. Exempel på normala och breda QRS-komplex med två olika pappershastigheter. Detta är exakt samma EKG-remsa med två olika pappershastigheter. I Sveriges används 50 mm/s vid bedömning av vilo-EKG. Hastigheten 25 mm/s är vanlig i sammanhang då bedömningar av hjärtrytm görs.
KRÄVER MEDLEMSKAP
Figur 2. P-vågen i avledning II och V1
KRÄVER MEDLEMSKAP
Figur 9. Normal (A) och patologisk (B) R-vågsprogression i V1-V6.
KRÄVER MEDLEMSKAP
Figur 1. Den klassiska EKG-kurvan. Kammarkomplexet kallas även QRS-komplex, oavsett om det saknas någon av vågorna, Q, R eller S.
KRÄVER MEDLEMSKAP
Diagram över normala tryck i hjärtats högra sida och lungcirkulationen
KRÄVER MEDLEMSKAP
Histologisk bild av terminal bronkiol, intilliggande arteriol och normala alveoler
KRÄVER MEDLEMSKAP
Figur 4. Den klassiska EKG-kurvan och de händelser som avspeglas. På denna registrering ses ett kammarkomplex som består av Q-, R- och S-våg (men en eller flera av dessa kan saknas under normala förhållanden).
KRÄVER MEDLEMSKAP
Figur 4. Översikt av retledningssystemet och impulsens väg genom hjärtat. Till höger i bild syns pacemaker-hierarkin i hjärtat. Samtliga dessa strukturer har alltså automaticitet och kan därför etablera en rytm. Sinusknutan har högst egenfrekvens, vilket förklarar varför den sätter hjärtrytmen under normala omständigheter.
KRÄVER MEDLEMSKAP
Exempel på patologiska Q-vågor. Två patientfall med inferior ST-höjningsinfarkt där patienterna redan vid ankomst uppvisade inferior Q-vågsutveckling.
KRÄVER MEDLEMSKAP
Förmaksfladder, extremitetsavledningar

Tester

Verktyg