Artiklar & kurser

IgG- och IgA-brist: differentialdiagnoser och utredning

…är ett laboratoriefynd, inte en diagnos. Resultatet ska tolkas mot åldersanpassade referensintervall, verifieras i ett nytt prov och värderas tillsammans med infektionsmönster, autoimmunitet, lymfoproliferation, läkemedel…

Lymfangioleiomyomatos (LAM): diagnostik och behandling

…och kräver individualiserad rådgivning före konception. Bakgrund och epidemiologi LAM karakteriseras av proliferation av onormala, glattmuskelcellsliknande LAM celler i lungor, lymfsystem och ibland andra organ…

Konfusion

…äter inte, svarar långsamt och skattas i journalen som lugn och opåverkad. Den blandade formen växlar mellan de två över dygnet. Screening med 4AT eller…

Icke-kompakteringskardiomyopati (LVNC)

…De tolkas i stället som att en befintlig, i grunden normal trabekulär arkitektur blir mer framträdande genom remodellering och förändrad belastning [1]. Från kardiomyopati till…

Sömnfysiologi

…Tillståndet är snabbt reversibelt, vilket skiljer det från koma och anestesi, och organiseras i karakteristiska elektrofysiologiska mönster. Sömn innebär inte generell neuronal inaktivitet: vissa nätverk…

S-vågen i EKG: normala och avvikande fynd

…betyda och vilka mönster som har särskild diagnostisk betydelse. Den fördjupar avsnittet om kammarkomplexet i Den normala EKG kurvan. Läs gärna även om Q vågen…

Den normala EKG-kurvan, normalvarianter och patologiska fynd

…för all EKG diagnostik. För varje komponent på EKG kurvan diskuteras förväntade normala fynd, normalvarianter samt tolkning av avvikelser från det normala. Detta är ett…

Q-vågen i EKG: normala och patologiska Q-vågor

…särskilt de utan ST höjning, lämnar aldrig någon Q våg. Avsaknad av Q vågor utesluter därför inte tidigare infarkt. Normala Q vågor och normalvarianter Fynd…

Hordeolum (vagel): handläggning i primärvården

…cellulit hör till de vanligaste ögonlocksdiagnoserna i primärvård och akutverksamhet [1]. Begreppen behöver hållas isär: Tillstånd Patologisk process Typisk debut Typiska fynd Externt hordeolum Akut…

J-punkten i EKG: definition, mätning och tidig repolarisation

…Den hör ihop med ST sträckan och QRS komplexet, och en samlad översikt finns i den normala EKG kurvan. Definition J punkten (junction point) är…

KRÄVER MEDLEMSKAP
Figur 7. Exempel på normala och breda QRS-komplex med två olika pappershastigheter. Detta är exakt samma EKG-remsa med två olika pappershastigheter. I Sveriges används 50 mm/s vid bedömning av vilo-EKG. Hastigheten 25 mm/s är vanlig i sammanhang då bedömningar av hjärtrytm görs.
KRÄVER MEDLEMSKAP
Figur 2. P-vågen i avledning II och V1
KRÄVER MEDLEMSKAP
Figur 9. Normal (A) och patologisk (B) R-vågsprogression i V1-V6.
KRÄVER MEDLEMSKAP
Figur 1. Den klassiska EKG-kurvan. Kammarkomplexet kallas även QRS-komplex, oavsett om det saknas någon av vågorna, Q, R eller S.
KRÄVER MEDLEMSKAP
Diagram över normala tryck i hjärtats högra sida och lungcirkulationen
KRÄVER MEDLEMSKAP
Histologisk bild av terminal bronkiol, intilliggande arteriol och normala alveoler
KRÄVER MEDLEMSKAP
Figur 4. Den klassiska EKG-kurvan och de händelser som avspeglas. På denna registrering ses ett kammarkomplex som består av Q-, R- och S-våg (men en eller flera av dessa kan saknas under normala förhållanden).
KRÄVER MEDLEMSKAP
Figur 4. Översikt av retledningssystemet och impulsens väg genom hjärtat. Till höger i bild syns pacemaker-hierarkin i hjärtat. Samtliga dessa strukturer har alltså automaticitet och kan därför etablera en rytm. Sinusknutan har högst egenfrekvens, vilket förklarar varför den sätter hjärtrytmen under normala omständigheter.
KRÄVER MEDLEMSKAP
Exempel på patologiska Q-vågor. Två patientfall med inferior ST-höjningsinfarkt där patienterna redan vid ankomst uppvisade inferior Q-vågsutveckling.
KRÄVER MEDLEMSKAP
Förmaksfladder, extremitetsavledningar

Tester

Verktyg