ASAT (aspartataminotransferas) är ett enzym som frisätts vid cellskada i lever, hjärtmuskel och skelettmuskel, och tolkas normalt tillsammans med ALAT för att bedöma leverskada och skilja hepatocellulär orsak från muskulär eller kardiell.
Indikation
ASAT beställs vid misstänkt leverpåverkan, som del av leverstatus, vid utredning av oklar trötthet, ikterus eller buksmärta, samt vid misstanke om alkoholöverkonsumtion där ASAT/ALAT-kvoten ger vägledning. Provet ingår också vid utredning av muskelskada, rabdomyolys och som ospecifik markör vid hjärtinfarkt (numera ersatt av troponin i det syftet).
Fysiologisk bakgrund
ASAT finns intracellulärt i mitokondrier och cytosol i främst hepatocyter, hjärtmuskel, skelettmuskel, njurar och röda blodkroppar. Enzymet katalyserar överföring av en aminogrupp mellan aspartat och alfa-ketoglutarat i aminosyrametabolismen. Vid cellskada eller ökad membranpermeabilitet läcker ASAT ut i blodbanan proportionellt mot omfattningen av vävnadsskadan. Eftersom ASAT finns i flera vävnader är det mindre leverspecifikt än ALAT, som huvudsakligen finns i cytosolen hos hepatocyter.
Provtagning och preanalys
Provet tas venöst utan krav på fasta. Hemolys ger falskt förhöjt ASAT eftersom erytrocyter innehåller höga koncentrationer av enzymet, och hemolyserade prov bör inte tolkas okritiskt. Kraftig muskelansträngning strax före provtagning kan ge tillfälligt förhöjt värde. Provet är stabilt i serum vid kylförvaring i flera dagar.
Referensintervall
Typiskt referensintervall för vuxna är cirka 0,25–0,80 µkat/L (motsvarande ungefär 15–45 U/L), med viss skillnad mellan könen och mellan olika analysmetoder. Det lokala laboratoriets referensintervall ska alltid användas, då metod och temperaturkalibrering påverkar angivna gränser.
Tolkning
Förhöjda värden
Kraftigt förhöjt ASAT (>10–20 gånger övre normalgränsen) ses vid akut hepatocellulär skada såsom viral hepatit, läkemedels- eller toxininducerad leverskada (t.ex. paracetamolintoxikation), ischemisk hepatit ("shock liver") och akut gallvägsobstruktion. Måttlig förhöjning (2–5 gånger) ses vid alkoholrelaterad leversjukdom, icke-alkoholorsakad fettleversjukdom (NAFLD/MASLD), kronisk hepatit och levercirros. ASAT/ALAT-kvot över 2 talar starkt för alkoholorsakad leverskada, medan kvot under 1 är vanligare vid viral hepatit och fettlever. Utanför levern ger rabdomyolys, kraftig muskelträning, myosit och akut hjärtinfarkt förhöjt ASAT, liksom hemolys.
Sänkta värden
Lågt ASAT saknar egen klinisk betydelse och förekommer inte som sjukdomstillstånd; mycket låga värden ses ibland vid uttalad B6-brist (pyridoxal-5-fosfat är kofaktor för enzymet) men är sällan kliniskt relevant.
Felkällor och interferens
Hemolys är den vanligaste och viktigaste felkällan och ger falskt förhöjt värde oavsett leverstatus. Intensiv fysisk aktivitet, intramuskulära injektioner och trauma mot skelettmuskulatur kan höja ASAT utan leverpatologi, vilket gör att isolerad ASAT-stegring utan samtidig ALAT-stegring bör föranleda tanke på muskulärt ursprung, till exempel med kreatinkinas som komplement. Vissa läkemedel (statiner, paracetamol, antiepileptika) kan ge lindrig transaminasstegring som del av förväntad biverkan.
Vidare utredning
Vid förhöjt ASAT bör ALAT, ALP, GT och bilirubin analyseras samtidigt för att karakterisera mönstret (hepatocellulärt kontra kolestatiskt). Vid misstänkt muskulärt ursprung kompletteras med kreatinkinas. Vid kraftig eller ihållande transaminasstegring bör virusserologi (hepatit A, B, C), autoimmun hepatitutredning, leverultraljud och i utvalda fall leverbiopsi övervägas. Anamnes på alkoholkonsumtion, läkemedel och naturläkemedel/kosttillskott är central i utredningen.
Sammanfattning
ASAT är ett känsligt men ospecifikt markörenzym för cellskada i flera vävnader, framför allt lever och muskel. Tolkningen sker alltid tillsammans med ALAT och andra leverprover, där mönster och kvot ger diagnostisk vägledning snarare än absolutvärdet i sig.
Källor
- Kwo PY m.fl. ACG Clinical Guideline: Evaluation of Abnormal Liver Chemistries. Am J Gastroenterol 2017. PMID: 28327922
- Giannini EG m.fl. Liver enzyme alteration: a guide for clinicians. CMAJ 2005. PMID: 15828321
- Nyblom H m.fl. High AST/ALT ratio may indicate advanced alcoholic liver disease. Alcohol Alcohol 2004. PMID: 15082458
- Tietz Textbook of Clinical Chemistry and Molecular Diagnostics. Elsevier.
