Testosteron är det huvudsakliga manliga könshormonet och mäts vid misstänkt hypogonadism hos män och vid utredning av hyperandrogena symtom hos kvinnor, såsom hirsutism och menstruationsrubbning.
Indikation
Hos män beställs testosteron vid symtom förenliga med hypogonadism (nedsatt libido, erektil dysfunktion, trötthet, minskad muskelmassa, gynekomasti, infertilitet) samt vid utredning av osteoporos hos man. Hos kvinnor beställs provet vid hirsutism, akne, alopeci av manlig typ, oligo-/amenorré och misstänkt PCOS, samt vid utredning av virilisering. Provet används även för att monitorera testosteronbehandling och vid utredning av testikel- eller binjuretumör med hormonproduktion.
Fysiologisk bakgrund
Testosteron produceras huvudsakligen i Leydigceller i testikeln hos män (regleras av LH från hypofysen, som i sin tur styrs av GnRH från hypotalamus) och i mindre mängd i binjurebarken och ovarierna hos kvinnor. I blodet är merparten av testosteronet bundet till SHBG (könshormonbindande globulin) och albumin, medan endast en liten fraktion (fritt och albuminbundet, "biotillgängligt testosteron") är fysiologiskt aktiv. Testosteronnivån uppvisar en tydlig dygnsvariation med topp på morgonen, vilket är särskilt viktigt vid utredning av manlig hypogonadism.
Provtagning och preanalys
Venöst serumprov. Hos män bör provet tas fastande på morgonen (helst kl. 07–10) på grund av den uttalade dygnsrytmen, och ett lågt värde bör om möjligt konfirmeras med ett andra morgonprov innan diagnos ställs. Hos kvinnor är dygnsvariationen mindre uttalad, men provtagning bör ske i tidig follikelfas om cykeln är regelbunden. Akut sjukdom, svår stress och kraftig fysisk ansträngning kan sänka testosteronnivån tillfälligt och bör undvikas vid provtagningstillfället.
Referensintervall
Män (morgonprov): cirka 8–30 nmol/L (åldersberoende, sjunker något med stigande ålder). Kvinnor: cirka 0,5–2,5 nmol/L. Barn före pubertet: mycket låga nivåer. Referensintervallen är starkt ålders-, köns- och metodberoende — använd alltid det aktuella laboratoriets angivna intervall, och överväg SHBG och beräknat fritt testosteron vid gränsvärden eller avvikande SHBG-nivå.
Tolkning
Förhöjda värden
Hos män ses förhöjt testosteron vid exogen tillförsel (anabola androgena steroider, testosteronbehandling), sällsynt vid testosteronproducerande tumör (Leydigcellstumör, binjurebarkscancer) samt vid vissa fall av kongenital binjurebarkshyperplasi. Hos kvinnor är förhöjt testosteron vanligast vid PCOS, men kraftigt förhöjda nivåer (särskilt med snabb symtomdebut och virilisering) väcker misstanke om androgenproducerande tumör i ovarium eller binjure och kräver skyndsam utredning.
Sänkta värden
Hos män ses lågt testosteron vid primär (testikulär) hypogonadism — då med samtidigt förhöjt LH/FSH — orsakad av t.ex. Klinefelters syndrom, testikeltrauma, kemoterapi eller orkit, samt vid sekundär (hypotalamisk/hypofysär) hypogonadism med lågt eller olämpligt normalt LH/FSH, orsakad av hypofystumör, hyperprolaktinemi, kronisk sjukdom, uttalad fetma eller opioidbehandling. Åldersrelaterad gradvis sänkning ("sen debut av hypogonadism") ses hos äldre män men är omdiskuterad som separat behandlingsindikation.
Felkällor och interferens
Provtagning vid fel tid på dygnet (eftermiddag/kväll) hos män ger falskt lågt värde på grund av den fysiologiska dygnsvariationen. Akut sjukdom ("non-thyroidal illness"-liknande fenomen för testosteron) sänker nivån tillfälligt och bör inte provtas under pågående akut sjukdom om möjligt. Förändrad SHBG-nivå (förhöjd vid hypertyreos, leversjukdom, östrogenbehandling; sänkt vid obesitas, hypotyreos, nefrotiskt syndrom) påverkar totalt testosteron utan att nödvändigtvis spegla en verklig förändring i biologiskt aktivt hormon — vid misstänkt SHBG-påverkan bör fritt eller beräknat fritt testosteron användas. Anabola steroider som inte fångas av standardanalysen kan ge falskt normala nivåer trots klinisk misstanke om missbruk.
Vidare utredning
Vid bekräftat lågt testosteron hos man bör LH, FSH och prolaktin analyseras för att skilja primär från sekundär hypogonadism, samt SHBG för beräkning av fritt testosteron. Vid misstänkt hypofysorsak bör MR hypofys övervägas. Hos kvinnor med hyperandrogenism bör DHEAS, 17-OH-progesteron och vid snabb symtomdebut bilddiagnostik av ovarier/binjurar göras för att utesluta tumör.
Sammanfattning
Testosteron bör hos män alltid tas fastande på morgonen och tolkas tillsammans med LH/FSH för att lokalisera orsaken till hypogonadism. Hos kvinnor är kraftigt förhöjda nivåer med snabb symtomdebut en varningssignal som kräver tumörutredning.
Källor
- Bhasin S m.fl. Testosterone therapy in men with hypogonadism: an Endocrine Society clinical practice guideline. J Clin Endocrinol Metab 2018. PMID: 29562364
- Rosner W m.fl. Position statement: utility, limitations, and pitfalls in measuring testosterone. J Clin Endocrinol Metab 2007. PMID: 17209231
- Martin KA m.fl. Evaluation and treatment of hirsutism in premenopausal women. J Clin Endocrinol Metab 2018. PMID: 29522147
- Williams Textbook of Endocrinology. Elsevier.
