Främmande kropp i ögat: bedömning och avlägsnande

Sammanfattning

Främmande kropp i ögat är oftast en ytlig partikel i konjunktiva eller kornea, men skadehändelsen kan också ha orsakat en penetrerande skada med intraokulär eller intraorbital främmande kropp. Handläggningens viktigaste steg är därför att först utesluta öppen ögonglob. Slag mot metall, slipning, borrning, explosion, verktyg med hög rotationshastighet och synlig instickskanal ska väcka misstanke även om symtomen är lindriga.

Dokumentera synskärpa före behandling när det är möjligt. Undersök pupiller, ögonlock, konjunktiva och kornea i spaltlampa, färga med fluorescein och evertera övre ögonlocket. Undvik tryckmätning, manipulation, ultraljud och försök till avlägsnande om öppen ögonglob misstänks. Sätt då ett hårt ögonskydd utan tryck, håll patienten fastande, ge analgetika och antiemetika, kontakta ögonläkare akut och beställ DT orbita utan kontrast. Magnetkameraundersökning är kontraindicerad tills metallisk främmande kropp har uteslutits.

En lös ytlig partikel kan spolas bort. En ytlig korneal främmande kropp kan efter lokalbedövning avlägsnas i spaltlampa med fuktad bomullspinne, kanyl eller annat avsett instrument, förutsatt att operatören är tränad och att penetrationsmisstanke saknas. Djupa, centrala, organiska eller svåråtkomliga främmande kroppar ska handläggas av ögonläkare. Tryckförband förbättrar inte läkningen vid enkel korneal abrasion och bör normalt undvikas. Evidensen för rutinmässig antibiotikaprofylax efter okomplicerad abrasion är osäker, men antibiotika bör övervägas vid kontaktlinsbruk, kontamination, organiskt material, större epiteldefekt eller osäker uppföljning. Återbesök inom 24 timmar behövs vid kvarvarande rost, central eller djup skada, nedsatt syn, infiltrat, kontaktlinsbruk eller ofullständigt avlägsnande.

Bakgrund och epidemiologi

Främmande kropp på ögats yta är en vanlig arbetsrelaterad ögonskada. Kornea drabbas särskilt ofta eftersom den är exponerad och har stor betydelse för ögats optiska funktion. Typiska skadehändelser är slipning, svarvning, borrning, hamring, svetsning, byggnadsarbete, träarbete och exponering för damm eller växtmaterial.

I en prospektiv sjukhusstudie av arbetsrelaterade korneala främmande kroppar var samtliga patienter män, 66 procent var 14 till 29 år och metallarbete respektive byggnadsarbete stod för 47 och 27 procent av skadorna. Endast 14 procent använde skyddsglasögon vid skadetillfället. Rostring sågs hos 58 procent, infektion hos 17 procent och ärr efter tidigare främmande kropp hos 24 procent [1]. Resultaten kan inte direkt överföras till svensk sjukvård, men illustrerar den tydliga kopplingen till manuellt arbete, otillräckligt ögonskydd och upprepade skador.

De flesta ytliga skador läker utan bestående men. En korneal främmande kropp kan dock orsaka:

• kvarstående epiteldefekt
• kornealt infiltrat och mikrobiell keratit
• främre uveit
• ärr och oregelbunden astigmatism
• recidiverande korneal erosion
• perforation
• endoftalmit vid penetrerande skada

Prognosen påverkas framför allt av främmande kroppens djup och läge, materialets egenskaper, initial synskärpa, eventuell infektion och om skadan engagerar lins, glaskropp eller retina [2].

Terminologi och klinisk avgränsning

Enligt etablerad traumatologisk terminologi är en skada med intakt ögonvägg en sluten ögonskada. En fulltjockleksskada genom kornea eller sklera är en öppen ögonglob. En penetrerande skada har en ingångsöppning, medan en perforerande skada har både ingångsöppning och utgångsöppning [3].

I denna artikel skiljs fyra kliniska situationer:

Klinisk bild

Symtom vid ytlig främmande kropp

Vanliga symtom är plötsligt skav, främmande kroppskänsla, smärta, fotofobi, blefarospasm, tårflöde, rodnad och varierande grad av dimsyn. Besvären kan börja flera timmar efter exponeringen, särskilt om patienten inte observerade skadeögonblicket.

Kornea är mycket tätt innerverad. Även en liten ytlig skada kan därför ge uttalad smärta och blefarospasm. Smärtans intensitet skiljer inte säkert en ytlig skada från en penetrerande skada. Små projektiler kan ge överraskande lindriga initiala symtom.

En subtarsal främmande kropp under övre ögonlocket ger ofta vertikala eller snett vertikala korneala epitelrispor. Kvarstående främmande kroppskänsla efter att en synlig korneal partikel har avlägsnats ska leda till ny inspektion av fornix och evertering av övre ögonlocket.

Varningssignaler för penetrerande skada

Misstänk öppen ögonglob eller intraokulär främmande kropp vid något av följande:

• slag med hammare mot metall, mejsling eller metall mot metall
• slipning, borrning eller arbete med högvarvigt verktyg
• explosion, fyrverkeri eller splitter
• projektil från gräsklippare eller liknande maskin
• synlig fulltjockleksskada eller instickskanal
• utstickande främmande kropp
• uvea, glaskropp eller linsmaterial i såret
• spetsig, oregelbunden eller förskjuten pupill
• avvikande djup i främre kammaren
• hyfema
• tät subkonjunktival blödning, särskilt cirkumferent
• mycket låg synskärpa eller relativ afferent pupilldefekt
• hypotoni, om trycket har mätts innan penetrationsmisstanken uppstod
• positivt Seidel-test
• fokal irisdefekt, traumatisk katarakt eller glaskroppsblödning

En synlig ytlig metallpartikel utesluter inte att ytterligare fragment har penetrerat ögat. Vid höghastighetsmekanism måste anamnesen väga tungt även om spaltlampsfyndet förefaller beskedligt [4,5].

Materialets betydelse

Fiskekrokar kan ge både sluten och penetrerande skada. Extraktionsmetoden måste anpassas till krokens hullingar och relation till kornea, sklera, lins och retina. Försök till enkel retrograd utdragning kan öka vävnadsskadan [6].

Utredning och diagnostik

Initial prioritering

Vid omfattande ansikts- eller multitrauma gäller sedvanlig traumaprioritering. Synhotande ögonskada får inte fördröja behandling av luftväg, andning, cirkulation eller intrakraniell skada.

För en stabil patient bör undersökningen följa en konsekvent ordning:

1. Klarlägg skadehändelsen.
2. Mät synskärpa på båda ögonen.
3. Undersök pupiller och leta efter relativ afferent pupilldefekt.
4. Inspektera ögonlock, konjunktiva och kornea utan att trycka på ögat.
5. Uteslut tecken på öppen ögonglob.
6. Genomför därefter spaltlampsundersökning, fluoresceinfärgning och ögonlocksevertering.
7. Bedöm behovet av bilddiagnostik och ögonläkarkontakt.

flowchart TD
A["Ögonbesvär efter<br>främmande kropp eller projektil"] --> B["Mät synskärpa och pupillreaktion<br>Bedöm skadeenergi"]
B --> C["Tecken eller mekanism som talar för<br>öppen ögonglob"]
C -->|"Ja eller osäkert"| D["Avstå från tryck och avlägsnande<br>Sätt hårt ögonskydd"]
D --> E["Fasta, analgetika och antiemetika<br>Akut ögonläkarkontakt"]
E --> F["DT orbita utan kontrast<br>Kirurgisk handläggning"]
C -->|"Nej"| G["Spaltlampa, fluorescein<br>och ögonlocksevertering"]
G --> H["Lös ytlig partikel"]
H -->|"Ja"| I["Spola eller avlägsna med<br>fuktad bomullspinne"]
H -->|"Nej"| J["Ytlig korneal främmande kropp<br>och tränad operatör"]
J -->|"Ja"| K["Avlägsna under förstoring<br>Kontrollera epiteldefekt"]
J -->|"Nej"| L["Ögonläkarbedömning"]
K --> M["Riskbedöm infektion<br>Planera uppföljning"]
I --> M

Anamnes

Efterfråga:

• exakt tidpunkt
• aktivitet och verktyg
• föremålets material
• hastighet, avstånd och riktning
• skyddsglasögon
• kontaktlinsbruk
• exponering för jord, trä, växter eller förorenat vatten
• tidigare ögonkirurgi, särskilt korneal transplantation, kataraktkirurgi eller refraktiv kirurgi
• tidigare synskärpa och ögonsjukdom
• försök till egenbehandling
• läkemedelsallergier
• tetanusvaccination
• senaste måltid vid möjlig operationsindikation

Tidigare ögonkirurgiska snitt kan rupturera vid trauma. Ett relativt lindrigt slag kan därför ge öppen ögonglob i ett tidigare opererat öga [4].

Synskärpa och pupiller

Synskärpa dokumenteras separat för varje öga, med patientens vanliga korrektion. Om patienten inte kan läsa syntavlan anges i fallande ordning:

• fingerräkning
• handrörelser
• ljusperception med eller utan korrekt projektion
• ingen ljusperception

Mät helst före lokalbedövning och manipulation, men fördröj inte akut handläggning om blefarospasm omöjliggör testning. Nedsatt syn som inte förklaras av tårflöde eller en liten central epiteldefekt är en varningssignal.

Bedöm pupillernas storlek, form och direkt och indirekt ljusreaktion. Relativ afferent pupilldefekt talar för betydande retinal eller optikusrelaterad skada och är en negativ prognostisk faktor vid öppen ögonglob [7].

Yttre inspektion och spaltlampa

Inspektera huden, ögonlockskanterna och ögonfransarna. Leta efter sår som kan fortsätta genom septum orbitale eller innehålla främmande material. Palpera inte ett skadat öga om penetrationsmisstanke finns.

Spaltlampsundersökningen ska bedöma:

• främmande kroppens lokalisation, storlek och djup
• omgivande epiteldefekt
• stromalt ödem eller infiltrat
• rost
• korneal instickskanal
• främre kammarens djup
• celler och ljusväg i främre kammaren
• hyfema
• irisdefekt
• pupillform
• linsgrumling

En ytlig metallisk främmande kropp ligger vanligen i främre kornea. I en prospektiv serie var den genomsnittliga sårdjupet efter avlägsnande 117 mikrometer, motsvarande cirka 19 procent av korneal tjocklek på skadeplatsen. Främre segments-OCT kan objektivera djup och bredd när spaltlampsbedömningen är osäker [8]. Metoden kan även ge information om djupt inbäddat glas, plast, metall eller trä, men skuggning kan försvåra bedömningen av materialets bakre gräns [9].

Fluorescein och Seidel-test

Fluorescein visar epiteldefekten och kan påvisa läckage av kammarvatten. Vid Seidel-test ses en klar vätskeström som späder ut eller bryter upp fluoresceinet.

Testet ska inte utföras vid uppenbar öppen ögonglob, utstickande föremål eller prolaps av intraokulär vävnad. Ett negativt test utesluter inte en liten, självtätande eller posterior perforation. Undersökningen får aldrig innebära tryck mot kornea.

Ögonlocksevertering

Evertera övre ögonlocket vid främmande kroppskänsla, särskilt vid linjära korneala rispor eller när ingen korneal främmande kropp ses. Inspektera tarsala konjunktivan och övre fornix. Dubbelevertering kan behövas men bör utföras av van operatör.

Evertering ska undvikas när öppen ögonglob inte har uteslutits eller när ögonlocket innehåller ett penetrerande föremål.

Ögontryck och ögonbotten

Mät inte intraokulärt tryck vid misstänkt öppen ögonglob. Tonometri kan öka extrusionen av intraokulärt innehåll.

När öppen ögonglob har uteslutits och kliniken motiverar det kan tryckmätning bidra till bedömning av traumatisk irit, sekundärt glaukom eller annan samtidig skada. Dilaterad ögonbottenundersökning behövs vid synnedsättning, höghastighetstrauma, glaskroppssymtom eller misstänkt intraokulär främmande kropp. Undersök även det andra ögat vid explosionsskada.

Bilddiagnostik

DT orbita utan kontrast

DT med tunna snitt är förstahandsmetod vid misstänkt intraokulär eller intraorbital främmande kropp. Undersökningen kan samtidigt visa förändrad ögonglobskontur, intraokulär luft, glaskroppsblödning, linsdislokation, retinal avlossning och orbitafraktur.

DT har hög specificitet men otillräcklig sensitivitet för öppen ögonglob. I en studie av ockulta skador var sensitiviteten 56 till 68 procent och det negativa prediktiva värdet endast 42 till 50 procent [10]. I en annan studie varierade sensitiviteten mellan 51 och 77 procent, trots specificitet över 97 procent [11]. Normal DT utesluter därför inte penetrerande skada när anamnes och klinik talar för sådan.

DT identifierar många metalliska främmande kroppar, men mycket små fragment och radiolucenta material kan missas. Klinisk undersökning identifierar inte heller alla intraokulära främmande kroppar. En aktuell översikt anger att DT utan kontrast kan påvisa upp till cirka 95 procent, beroende på material, storlek och undersökningsteknik [5].

Ultraljud

B-scan kan visa glaskroppsblödning, retinal avlossning och vissa främmande kroppar, men ska inte användas rutinmässigt före slutning av misstänkt eller bekräftad öppen ögonglob. Tryck från proben kan förvärra skadan. Efter kirurgisk slutning kan ultraljud vara värdefullt när kornea, lins eller glaskroppsblödning hindrar insyn [4,5].

Magnetkameraundersökning

Magnetkameraundersökning är kontraindicerad när metallisk främmande kropp inte säkert har uteslutits. Magnetfältet kan förflytta ferromagnetiskt material och orsaka ytterligare intraokulär skada. Undersökningen kan i selekterade fall användas för organiskt eller annat icke-metalliskt material efter specialistbedömning.

Intraorbital främmande kropp

DT är också förstahandsmetod vid intraorbital främmande kropp. Organiskt material bör som regel avlägsnas på grund av infektionsrisken. Ett djupt beläget, asymtomatiskt oorganiskt föremål kan ibland lämnas kvar om operationens risk överstiger nyttan. I en serie av 40 patienter opererades de flesta, medan sex posteriora oorganiska främmande kroppar lämnades kvar. Synförlusten berodde vanligen på den ursprungliga skadan snarare än på det kvarvarande föremålet [12].

Differentialdiagnoser

Kornealt infiltrat under eller efter en främmande kropp ska inte avfärdas som enbart inflammation. Vegetativt trauma är en viktig riskfaktor för filamentös svampkeratit. Typiska men osäkra fynd är fjäderlika eller serraterade infiltratkanter, upphöjt infiltrat och ibland pigmentering eller hypopyon. Klinisk bild skiljer inte tillförlitligt svamp från bakterier, varför kornealskrap och mikrobiologisk diagnostik behövs vid misstänkt infektion [13].

Behandling

När avlägsnande inte ska försökas

Försök inte avlägsna främmande kropp i mottagningsmiljö vid:

• misstänkt eller bekräftad öppen ögonglob
• utstickande eller hullingförsett föremål
• främmande kropp som penetrerar djupt stroma
• möjlig kontakt med endotel eller främre kammare
• central främmande kropp där avlägsnandet riskerar omfattande ärr
• organisk främmande kropp med uttalad inflammation eller infiltrat
• uttalad synnedsättning
• kooperationssvårigheter
• avsaknad av adekvat förstoring, belysning eller operatörsvana

Ett utstickande föremål kan tillfälligt tamponera såret och ska stabiliseras, inte avlägsnas. Placera ett hårt ögonskydd som inte trycker mot föremålet.

Spolning och avlägsnande från konjunktiva

En lös partikel i nedre fornix eller på bulbar konjunktiva kan ofta avlägsnas genom riklig spolning med steril koksaltlösning. Om spolning inte räcker kan en fuktad steril bomullspinne användas efter lokalbedövning.

Vid kemisk exponering har spolningen företräde framför fullständig anamnes och ögonundersökning. Fortsätt tills konjunktivalsäckens pH har normaliserats och förblir stabilt efter paus. Den fortsatta handläggningen av kemisk skada ligger utanför artikelns huvudsakliga avgränsning.

Avlägsnande av ytlig korneal främmande kropp

Förberedelser

• Förklara proceduren och behovet av att fixera blicken.
• Mät och dokumentera synskärpa.
• Kontrollera att penetrationsmisstanke saknas.
• Tvätta händer och använd sterila instrument.
• Ge en droppe lokalbedövande ögondropp.
• Placera patientens panna och haka stabilt i spaltlampan.
• Välj en fixationspunkt som ger god åtkomst.
• Arbeta tangentiellt mot kornealytan.

En lös ytlig partikel kan först provas med riklig spolning eller en fuktad bomullspinne. Om partikeln sitter fast kan en steril fin kanyl, särskild främmande kroppsnål eller motsvarande instrument användas. Kanylen hålls med den skarpa spetsen bort från kornea och förs i så flack vinkel som möjligt. Rörelsen ska vara liten, kontrollerad och riktad bort från korneas centrum när det är möjligt.

Avbryt om:

• patienten inte kan hålla ögat stilla
• föremålet är djupare än förväntat
• kammarvatten läcker
• främre kammaren förändras
• ett betydande stromalt hålrum uppstår
• föremålet splittras eller inte kan mobiliseras säkert

Efter avlägsnandet färgas kornea med fluorescein. Dokumentera epiteldefektens storlek och läge samt om material eller rost finns kvar. Kontrollera åter synskärpan om den initialt var nedsatt.

Rostring

Järnhaltiga partiklar oxiderar och kan lämna en brun rostring i kornea. Rost kan ge fortsatt inflammation och fördröjd epitelisering. Perifer ytlig rost kan avlägsnas med avsett rostringsinstrument eller steril kanyl av erfaren operatör.

Aggressiv behandling av en djup eller central rostring kan avlägsna mer stroma än själva rosten och ge bestående ärr eller oregelbunden astigmatism. Om fullständig säker rengöring inte kan göras bör patienten bedömas av ögonläkare, ofta inom 24 timmar. En liten djupt liggande rest kan ibland hanteras vid uppföljningen när nekrotisk vävnad har avgränsats bättre.

Antibiotikaprofylax efter ytlig skada

Topikala antibiotika används ofta efter korneal främmande kropp eller abrasion, men det randomiserade underlaget är svagt. En Cochraneöversikt fann endast två studier med sammanlagt 527 deltagare och kunde inte visa att antibiotika förebygger infektion eller påskyndar epitelisering. Det gick inte heller att fastställa att något preparat är överlägset ett annat [14].

Antibiotika bör särskilt övervägas vid:

• kontaktlinsbruk
• korneal främmande kropp snarare än ren abrasion
• större eller central epiteldefekt
• förorenat föremål
• organiskt material eller jordkontakt
• fördröjd presentation
• immunsuppression eller betydande okulär ytsjukdom
• osäker möjlighet till återbesök

Kontaktlinser ska omedelbart tas ut och inte användas innan epitelet är läkt och ögat är symtomfritt. Vid kontaktlinsrelaterad skada bör preparatet ha effekt mot gramnegativa bakterier, inklusive Pseudomonas. Preparatval och dosering bör följa lokala svenska ögonkliniska rekommendationer och aktuellt produktresuméunderlag. Steroidinnehållande kombinationspreparat ska inte användas utan ögonläkarordination eftersom steroider kan förvärra bakteriell, fungal och herpetisk keratit.

Smärtlindring

Peroralt paracetamol är förstahandsalternativ för många patienter. Kortvarig behandling med peroralt NSAID kan övervägas om kontraindikationer saknas.

Tryckförband ska inte användas rutinmässigt. En Cochraneöversikt med 12 studier och 1 080 deltagare fann ingen meningsfull förbättring av smärta eller läkning. Patienter med förband var möjligen mindre ofta läkta efter 24 timmar, medan resultaten efter 48 och 72 timmar var likvärdiga [15]. En randomiserad studie av abrasioner efter främmande kroppsavlägsnande fann snabbare läkning och mindre smärta utan tryckförband [16].

Topikala NSAID kan minska behovet av peroral tilläggsanalgesi, men evidensen är inte helt samstämmig. En metaanalys fann minskad smärta under de första 48 timmarna och 53 procent lägre användning av peroral analgesi [17]. En Cochraneöversikt bedömde däremot evidensen som otillräcklig för stark rutinrekommendation, delvis på grund av små studier och bristfällig rapportering [18]. Om topikalt NSAID används bör behandlingen vara kort och undvikas vid infektion, uttalad epiteldefekt eller nedsatt korneal läkning.

Lokalbedövande ögondroppar är lämpliga för undersökning och ingrepp. De bör inte rutinmässigt lämnas ut för egenbehandling. En Cochraneöversikt av nio studier med 556 deltagare fann mycket osäker evidens för både effekt och säkerhet vid behandling i hemmet, och kunde inte utesluta fördröjd epitelisering eller komplikationer [19].

Cykloplegikum kan övervägas av ögonläkare vid samtidig traumatisk främre uveit eller uttalad ciliär smärta, men ger ingen etablerad rutinmässig nytta vid enkel abrasion.

Tetanusprofylax

Tetanusprofylax styrs av om skadan är penetrerande och av patientens vaccinationsstatus. Experimentella data stöder profylax vid perforerande ögonskada men inte rutinmässigt vid en okomplicerad ytlig korneal abrasion [20]. Vid penetrerande, jordförorenad eller annan djup skada ska vaccinationsstatus bedömas enligt nationellt vaccinationsschema. Tetanusvaccin och vid indikation tetanusimmunglobulin ges enligt allmänna svenska rekommendationer.

Misstänkt öppen ögonglob eller intraokulär främmande kropp

Initial handläggning:

• avstå från ytterligare manipulation
• avstå från tonometri och ögonultraljud
• avlägsna inte utstickande föremål
• sätt hårt ögonskydd utan tryck
• håll patienten fastande
• ge adekvat analgetika
• ge antiemetika för att minska kräkning och Valsalva
• kontakta ögonkirurg akut
• beställ DT orbita utan kontrast
• bedöm tetanusprofylax
• inled antibiotika efter kontakt med ögonläkare

Primär kirurgisk slutning bör normalt genomföras så snart resurser och patientens tillstånd medger, vanligen inom 12 till 24 timmar. Fördröjning över 24 timmar är associerad med ökad risk för endoftalmit [21].

Systemisk antibiotikaprofylax används brett, även om det prospektiva evidensunderlaget är begränsat. Nedanstående regimer är exempel från internationell ögontraumalitteratur och måste anpassas till njurfunktion, allergi, ålder, mikrobiologiskt läge och lokal svensk rutin [4,5].

Intraokulär antibiotikaprofylax vid kirurgisk slutning har starkare stöd än preoperativ systemisk profylax. En metaanalys av tre kontrollerade studier fann att intrakameral eller intravitreal antibiotika minskade risken för posttraumatisk endoftalmit, relativ risk 0,19, 95 procents konfidensintervall 0,06 till 0,57. Någon säker förbättring av slutlig synskärpa visades inte [22].

Riskfaktorer för posttraumatisk endoftalmit är kvarvarande intraokulär främmande kropp, jordkontamination eller lantlig skadeplats, skadad linskapsel och fördröjd sårslutning. Bacillus-arter är särskilt viktiga eftersom förloppet kan vara snabbt och destruktivt [23].

Definitiv behandling av intraokulär främmande kropp

Ögongloben sluts innan främmande kroppen avlägsnas. En främmande kropp i främre segmentet kan ibland tas ut via ett separat limbal- eller kornealsnitt. Bakre intraokulära främmande kroppar avlägsnas vanligen med pars plana-vitrektomi, vilket samtidigt möjliggör behandling av glaskroppsblödning, retinala rupturer och retinal avlossning [5].

Tidpunkten individualiseras. Omedelbart avlägsnande prioriteras vid:

• endoftalmit
• järn eller koppar
• organiskt material
• uttalad kontamination
• fritt rörlig främmande kropp
• samtidig retinal skada som kräver akut kirurgi

Glas och vissa plaster är relativt inerta och kan i särskilda situationer avlägsnas senare. Fördröjning kan förbättra korneal klarhet och kirurgisk visualisering, men måste vägas mot infektion, toxisk vävnadsskada och proliferativ vitreoretinopati.

Kvarvarande järn kan orsaka okulär sideros från veckor till flera år efter skadan. Tidiga tecken kan vara irisheterokromi, pupilldilatation, katarakt och elektrofysiologisk retinal dysfunktion. Senare kan pigmentretinopati, kärlförträngning och sekundärt glaukom utvecklas. En ferromagnetisk intraokulär främmande kropp ska därför som regel avlägsnas eller följas mycket noggrant av vitreoretinal specialist [24].

Uppföljning och prognos

Efter okomplicerad ytlig främmande kropp

Patienter med liten perifer epiteldefekt, normal synskärpa, fullständigt avlägsnad främmande kropp och tydlig symtomförbättring kan ibland följas vid behov. Ge skriftlig information om att söka akut vid:

• ökande smärta
• tilltagande rodnad
• ljuskänslighet
• sekretion
• försämrad syn
• vit fläck på kornea
• kvarstående främmande kroppskänsla
• utebliven tydlig förbättring inom ett dygn

Planerat återbesök inom cirka 24 timmar behövs vid:

• central eller paracentral skada
• djupare stromalt engagemang
• kvarvarande rost eller material
• kontaktlinsbruk
• organisk eller kraftigt kontaminerad främmande kropp
• stromalt infiltrat
• nedsatt synskärpa
• större epiteldefekt
• barn eller patient med osäker symtomrapportering
• immunsuppression, diabetes eller uttalad okulär ytsjukdom

Vid återbesöket kontrolleras synskärpa, epitelisering, främmande material, infiltrat, främre kammarreaktion och eventuella läkemedelsbiverk. Tilltagande infiltrat, epiteldefekt eller smärta kräver akut ögonläkarbedömning och ofta kornealskrap för mikrobiologisk diagnostik.

Prognos vid ytlig skada

Små epiteldefekter läker ofta inom ett till tre dygn. Centrala stromala skador kan ge bestående ärr och oregelbunden astigmatism. Upprepade främmande kroppar ökar risken för ärrbildning. Recidiverande erosion kan uppträda veckor eller månader senare genom bristfällig epiteladhesion.

Patienten bör avstå från kontaktlinser tills epitelet är helt läkt, behandlingen avslutad och ögat varit symtomfritt. Linser, linsbehållare och rengöringsvätska bör kasseras om mikrobiell kontamination misstänks.

Prognos vid öppen ögonglob och intraokulär främmande kropp

Initial synskärpa och skadans anatomiska zon är de viktigaste prognostiska faktorerna. Relativ afferent pupilldefekt, retinal avlossning, glaskroppsblödning, hyphema, linsengagemang och posterior skada försämrar prognosen [7]. Ocular Trauma Score kan användas som stöd för prognostisk information, men får inte ensamt ligga till grund för beslut om att avstå från rekonstruktiv behandling.

Vid intraokulär främmande kropp är dålig initial synskärpa, stor främmande kropp, posterior lokalisation och preoperativ retinal avlossning associerade med sämre slutlig syn [25]. En aktuell översikt rapporterade att minst 21 procent av ögon med intraokulär främmande kropp fick slutlig synskärpa sämre än 20/200 [5]. Trots detta kan betydande synförbättring uppnås efter kirurgi även vid omfattande initial skada.

Långvarig uppföljning kan behövas för att upptäcka retinal avlossning, proliferativ vitreoretinopati, sekundärt glaukom, traumatisk katarakt, endoftalmit, sideros och sympatisk oftalmi.

Prevention

Skyddsglasögon ska vara tätslutande och anpassade till arbetsmomentet. Vanliga glasögon ger inte tillräckligt sidoskydd. Vid slipning, hamring, borrning, svarvning och arbete med roterande verktyg behövs slagtåligt ögonskydd, ibland kompletterat med visir.

Efter arbetsrelaterad skada bör klinikern dokumentera om skydd användes och ge konkret rådgivning före återgång i arbete. Patienter med bestående ensidig synnedsättning behöver särskilt robust polykarbonatskydd för det seende ögat.

Källor

1. Agrawal C m.fl. Etiological causes and epidemiological characteristics of patients with occupational corneal foreign bodies: A prospective study in a hospital-based setting in India. Indian J Ophthalmol 2020. PMID: 31856466
2. Ahmed F m.fl. Corneal Abrasions and Corneal Foreign Bodies. Prim Care 2015. PMID: 26319343
3. Kuhn F m.fl. A standardized classification of ocular trauma. Graefes Arch Clin Exp Ophthalmol 1996. PMID: 8738707
4. Zhou Y m.fl. Open Globe Injuries: Review of Evaluation, Management, and Surgical Pearls. Clin Ophthalmol 2022. PMID: 35983163
5. Ohlhausen M m.fl. Advances in the management of intraocular foreign bodies. Front Ophthalmol 2024. PMID: 39285858
6. Vuyyuru S m.fl. Ocular fish hook injuries. Injury 2024. PMID: 38664085
7. Tan SI m.fl. Prognostic factors of open-globe injuries: A review. Indian J Ophthalmol 2023. PMID: 37991288
8. Uyar E, Sarıbaş F. Evaluating Depth and Width of Corneal Wounds Using Anterior Segment Optical Coherence Tomography After Foreign Body Removal. Semin Ophthalmol 2022. PMID: 35830289
9. Armarnik S m.fl. Characterization of deeply embedded corneal foreign bodies with anterior segment optical coherence tomography. Graefes Arch Clin Exp Ophthalmol 2019. PMID: 31001669
10. Arey ML m.fl. Computed tomography in the diagnosis of occult open-globe injuries. Ophthalmology 2007. PMID: 17678689
11. Crowell EL m.fl. Accuracy of Computed Tomography Imaging Criteria in the Diagnosis of Adult Open Globe Injuries by Neuroradiology and Ophthalmology. Acad Emerg Med 2017. PMID: 28662312
12. Fulcher TP m.fl. Clinical features and management of intraorbital foreign bodies. Ophthalmology 2002. PMID: 11874750
13. Hoffman JJ m.fl. Mycotic Keratitis: A Global Threat from the Filamentous Fungi. J Fungi 2021. PMID: 33916767
14. Algarni AM m.fl. Antibiotic prophylaxis for corneal abrasion. Cochrane Database Syst Rev 2022. PMID: 35622535
15. Lim CH m.fl. Patching for corneal abrasion. Cochrane Database Syst Rev 2016. PMID: 27457359
16. Kaiser PK. A comparison of pressure patching versus no patching for corneal abrasions due to trauma or foreign body removal. Ophthalmology 1995. PMID: 9098299
17. Yu CW m.fl. Topical pain control for corneal abrasions: A systematic review and meta-analysis. Acad Emerg Med 2021. PMID: 33508879
18. Wakai A m.fl. Topical non-steroidal anti-inflammatory drugs for analgesia in traumatic corneal abrasions. Cochrane Database Syst Rev 2017. PMID: 28516471
19. Sulewski M m.fl. Topical ophthalmic anesthetics for corneal abrasions. Cochrane Database Syst Rev 2023. PMID: 37555621
20. Benson WH m.fl. Tetanus prophylaxis following ocular injuries. J Emerg Med 1993. PMID: 8157904
21. Blanch RJ m.fl. Management of open globe injury: a narrative review. Eye 2024. PMID: 39085596
22. Thevi T, Abas AL. Role of intravitreal/intracameral antibiotics to prevent traumatic endophthalmitis: Meta-analysis. Indian J Ophthalmol 2017. PMID: 29044054
23. Ahmed Y m.fl. Endophthalmitis following open-globe injuries. Eye 2012. PMID: 22134598
24. Casini G m.fl. Ocular siderosis: a misdiagnosed cause of visual loss due to ferrous intraocular foreign bodies, epidemiology, pathogenesis, clinical signs, imaging and available treatment options. Doc Ophthalmol 2021. PMID: 32949328
25. Bai HQ m.fl. Visual outcome following intraocular foreign bodies: a retrospective review of 5-year clinical experience. Eur J Ophthalmol 2011. PMID: 20544679