Apolipoprotein B (ApoB) är strukturproteinet i alla aterogena lipoproteinpartiklar — VLDL, IDL, LDL och lipoprotein(a) — och varje partikel innehåller exakt en ApoB-molekyl. Analysen ger därför ett direkt mått på antalet aterogena partiklar i blodet, oberoende av deras kolesterolinnehåll.
Indikation
ApoB används som komplement eller alternativ till LDL-kolesterol vid kardiovaskulär riskbedömning, särskilt när LDL kan vara missvisande: vid hypertriglyceridemi, diabetes mellitus typ 2, metabolt syndrom, fetma och lågt HDL, tillstånd där små, täta LDL-partiklar dominerar och partikelantalet underskattas av LDL-kolesterol. Provet rekommenderas i europeiska riktlinjer (ESC/EAS) som alternativ primär markör för risk och behandlingsmål, framför allt när triglycerider är förhöjda (>1,5 mmol/L eller icke-fastande prov).
Fysiologisk bakgrund
ApoB finns i två huvudformer: ApoB-100, som syntetiseras i levern och utgör strukturproteinet i VLDL, IDL och LDL, samt ApoB-48, som bildas i tarmen och ingår i kylomikroner. Serumanalysen av ApoB mäter i praktiken nästan uteslutande ApoB-100, eftersom kylomikroner normalt är frånvarande i fasteprov. Eftersom varje lipoproteinpartikel bär exakt en ApoB-molekyl motsvarar totalt ApoB det totala antalet aterogena partiklar, vilket korrelerar starkare med aterosklerosrisk än kolesterolmängden i sig, särskilt vid dyslipidemier med små, kolesterolfattiga men talrika LDL-partiklar.
Provtagning och preanalys
Venöst blodprov i serum- eller plasmarör. Fasta rekommenderas inte längre som krav (i linje med moderna lipidriktlinjer), men lokal praxis kan variera. Provet är stabilt vid kylförvaring i flera dagar. Nivån påverkas inte nämnvärt av måltid på samma sätt som triglycerider, vilket är en av fördelarna med ApoB jämfört med LDL-beräkning enligt Friedewalds formel.
Referensintervall
Referensintervall för vuxna ligger typiskt kring 0,5–1,4 g/L, men målvärden i klinisk praxis är riskbaserade snarare än populationsreferens: <1,0 g/L vid hög kardiovaskulär risk och <0,65 g/L vid mycket hög risk (till exempel etablerad aterosklerotisk sjukdom eller familjär hyperkolesterolemi), enligt ESC/EAS-riktlinjer. Referensintervallet är metod- och laboratoriespecifikt och det lokala laboratoriets angivna intervall bör alltid användas.
Tolkning
Förhöjda värden
Förhöjt ApoB indikerar ökat antal aterogena partiklar och ses vid familjär hyperkolesterolemi, familjär kombinerad hyperlipidemi, diabetes mellitus typ 2, metabolt syndrom, kronisk njursjukdom med nefrotiskt syndrom, hypotyreos och vid högt intag av mättat fett. Diskordans mellan LDL-kolesterol och ApoB (normalt LDL men högt ApoB) ses typiskt vid hypertriglyceridemi och talar för ökad andel små, täta LDL-partiklar och underskattad kardiovaskulär risk om endast LDL används.
Sänkta värden
Låga värden ses vid abetalipoproteinemi och hypobetalipoproteinemi (sällsynta genetiska tillstånd), vid svår leversjukdom med nedsatt syntesförmåga, vid malnutrition samt vid lipidsänkande behandling, särskilt statiner, PCSK9-hämmare och ezetimib, där sänkning är det avsedda behandlingssvaret.
Felkällor och interferens
ApoB påverkas mindre av senaste måltid än triglycerider, men uttalad hypertriglyceridemi (>10 mmol/L) med kylomikronemi kan ge viss interferens i vissa analysmetoder. Akut sjukdom, infektion och kirurgi kan sänka ApoB tillfälligt som del av en negativ akutfasreaktion, liknande effekten på totalkolesterol. Provet bör därför inte tas i akutskedet av allvarlig sjukdom om det ska användas för långsiktig riskbedömning.
Vidare utredning
Vid diskrepans mellan LDL och ApoB, eller vid misstanke om ärftlig lipidrubbning, kan lipoprotein(a) och en fullständig lipidpanel med apolipoprotein A1 (för beräkning av ApoB/ApoA1-kvot) komplettera bilden. Vid stark misstanke om familjär hyperkolesterolemi bör klinisk diagnostik enligt Dutch Lipid Clinic Network Criteria samt eventuell genetisk testning övervägas.
Sammanfattning
ApoB speglar det totala antalet aterogena lipoproteinpartiklar och är ett robust, fasteoberoende komplement till LDL-kolesterol, med särskilt värde vid hypertriglyceridemi, diabetes och metabolt syndrom där LDL kan underskatta risken.
Källor
- Mach F m.fl. 2019 ESC/EAS Guidelines for the management of dyslipidaemias. Eur Heart J. 2020. PMID: 31504418
- Sniderman AD m.fl. Apolipoprotein B particles and cardiovascular disease: a narrative review. JAMA Cardiol. 2019. PMID: 30649169
- Contois JH m.fl. Apolipoprotein B and cardiovascular disease risk: position statement from the AACC Lipoproteins and Vascular Diseases Division Working Group. Clin Chem. 2009. PMID: 19643836
- Sandesara PB m.fl. The forgotten lipids: triglycerides, remnant cholesterol, and atherosclerotic cardiovascular disease risk. Endocr Rev. 2019. PMID: 30649368
