Lipidsänkande läkemedel

Lipidsänkande läkemedel minskar den kumulativa exponeringen för aterogena, apolipoprotein B-innehållande lipoproteiner och därmed risken för hjärtinfarkt, ischemisk stroke och annan aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom.

Sammanfattning

Lipidsänkande läkemedel minskar risken för hjärtinfarkt, ischemisk stroke och andra aterosklerotiska händelser. Effekten följer i huvudsak hur mycket LDL-kolesterolet sänks i absoluta tal: cirka 22 procent färre större vaskulära händelser per mmol/L under fem år [7]. Statiner är basbehandling. Ezetimib, PCSK9-hämmare (Repatha, Praluent), inklisiran (Leqvio) och bempedoinsyra (Nilemdo, Nustendi) läggs till när målet inte nås eller används när statin inte tolereras.

ESC/EAS-riktlinjerna anger LDL-mål efter riskkategori: under 1,4 mmol/L och minst 50 procents sänkning vid mycket hög risk, under 1,8 vid hög risk. Målen är oförändrade i 2025 års uppdatering [1]. I Sverige styrs tillgången till de nyare läkemedlen av TLV:s förmånsbegränsningar, som utgår från kvarstående LDL trots maximalt tolererad statin och ezetimib [28].

Behandlingen kan trappas upp stegvis eller inledas som kombination. Vid akut koronart syndrom och när det saknas utrymme att nå målet med enbart statin talar ESC för att kombinera högintensiv statin och ezetimib redan från start [1]. Efter ändrad behandling kontrolleras lipidstatus efter 4 till 6 veckor.

Muskelsymtom på statin är vanliga men orsakas oftast inte av läkemedlet. I SAMSON var symtomen lika stora under placebo som under statin [8], och i en sammanställning av blindade studier fanns bara en liten överrisk under första behandlingsåret [9]. Vanligaste praktiska fallgropen är interaktioner, framför allt för simvastatin, atorvastatin och rosuvastatin. Se även hyperkolesterolemi, utredning och behandling för diagnostik och sekundära orsaker.

Lipoproteinmetabolism och angreppspunkter

Läkemedlen verkar på olika ställen i kolesterolets kretslopp. Statiner hämmar HMG-CoA-reduktas och bempedoinsyra ATP-citratlyas, båda i leverns kolesterolsyntes. Ezetimib hämmar upptaget av kolesterol i tunntarmen via NPC1L1. PCSK9-hämmare och inklisiran ökar antalet LDL-receptorer på hepatocyterna, de förra genom att binda PCSK9 i plasma och inklisiran genom att minska bildningen av PCSK9. Gallsyrabindare bryter återcirkulationen av gallsyror. Fibrater verkar via PPAR-alfa på triglyceridrika partiklar. Lomitapid och evinakumab verkar oberoende av LDL-receptorn. Grunderna i lipoproteinernas omsättning finns i lipoproteinmetabolism.

Schema över exogen och endogen lipoproteinmetabolism mellan tarm, lever och perifera vävnader.
Figur 1. Översikt över kylomikron-, VLDL/LDL- och HDL-relaterade transportvägar samt deras koppling till lever och perifera vävnader. Källa: Npatchett, CC BY-SA 3.0 (Wikimedia Commons)
Läkemedelsklass Angreppspunkt Typisk LDL-sänkning Utfallsdata
Statiner HMG-CoA-reduktas 30–60 procent, dosberoende Ja, omfattande
Ezetimib NPC1L1 i tarmen cirka 20 procent som tillägg IMPROVE-IT [12]
Evolokumab, alirokumab PCSK9 i plasma cirka 50–60 procent FOURIER, ODYSSEY, VESALIUS-CV
Inklisiran PCSK9-syntes (siRNA) cirka 50 procent Pågår (ORION-4, VICTORION-2 PREVENT)
Bempedoinsyra ATP-citratlyas 18–23 procent, 38 procent med ezetimib CLEAR Outcomes
Gallsyrabindare Gallsyror i tarmen 10–25 procent Begränsade
Fibrater PPAR-alfa LDL 10–20 procent, triglycerider cirka 50 procent Ej som tillägg till statin

LDL-effekter enligt ESC/EAS 2025 för bempedoinsyra [1], FASS för statiner [29] och Region Stockholms expertgrupp för övriga klasser [30].

LDL-mål och behandlingsstrategi

Mål enligt ESC/EAS

ESC/EAS 2019 definierade LDL-målen och 2025 års uppdatering behåller dem oförändrade [1,2]. Riskkategorin avgörs av manifest eller bildmässigt påvisad aterosklerotisk sjukdom, SCORE2 eller SCORE2-OP, diabetes, njursjukdom och familjär hyperkolesterolemi, se kardiovaskulär riskskattning och primärprevention.

Riskkategori Exempel LDL-mål
Extremt hög Återkommande kärlhändelser trots maximalt tolererad statinbaserad behandling Under 1,0 mmol/L kan övervägas (klass IIb)
Mycket hög Aterosklerotisk sjukdom, SCORE2 minst 20 procent, FH med aterosklerotisk sjukdom eller annan stor riskfaktor, grav njursvikt, diabetes med organskada Under 1,4 mmol/L och minst 50 procents sänkning
Hög SCORE2 10 till under 20 procent, LDL över 4,9 mmol/L, FH utan annan stor riskfaktor, måttlig njursjukdom Under 1,8 mmol/L och minst 50 procents sänkning
Måttlig SCORE2 2 till under 10 procent Under 2,6 mmol/L
Låg SCORE2 under 2 procent Under 3,0 mmol/L

Båda kriterierna vid mycket hög risk ska uppfyllas. Från 5,0 till 1,8 mmol/L är en kraftig relativ sänkning men målet 1,4 är inte nått. Från 2,0 till 1,3 når man den absoluta nivån utan att ha fått 50 procents sänkning. Vid obehandlat 4,0 mmol/L och målet 1,4 krävs en sänkning med 65 procent, vilket sällan nås med enbart statin.

I primärprevention rekommenderas läkemedel (klass I, evidensnivå A) vid mycket hög risk och LDL minst 1,8 eller hög risk och LDL minst 2,6 mmol/L trots levnadsvaneåtgärder. Läkemedel bör övervägas (klass IIa) vid mycket hög risk och LDL 1,4 till under 1,8, hög risk och 1,8 till under 2,6, måttlig risk och 2,6 till under 4,9 samt låg risk och 3,0 till under 4,9 mmol/L [1]. SCORE2 får inte användas för patienter med etablerad aterosklerotisk sjukdom eller för att räkna om risken efter påbörjad lipidsänkande behandling. Lp(a) över 50 mg/dL (105 nmol/L) och påvisad subklinisk ateroskleros eller förhöjt kalkpoäng kan flytta en person med måttlig risk uppåt [1], se koronar kalkpoäng.

Non-HDL-kolesterol och apoB är särskilt användbara vid hypertriglyceridemi, diabetes och obesitas, där LDL-kolesterolet underskattar partikelbördan. Friedewalds beräkning fungerar dåligt över cirka 4,5 mmol/L triglycerider. Provtagning och tolkning beskrivs i lipidstatus.

Andra riktlinjer

Region Stockholms läkemedelskommitté anger att svenska behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket 2014 har LDL under 1,8 mmol/L som mål vid mycket hög risk, medan ESC sedan 2019 anger 1,4 [30]. TLV:s villkor för PCSK9-hämmare utgår från trösklarna 1,8 och 2,6 mmol/L (se nedan) [28].

NICE (NG238, december 2023) rekommenderar atorvastatin 20 mg i primärprevention vid 10-årsrisk enligt QRISK3 på minst 10 procent med målet över 40 procents sänkning av non-HDL-kolesterol, och atorvastatin 80 mg vid etablerad kärlsjukdom oavsett kolesterolnivå. I sekundärprevention anges 2,0 mmol/L för LDL eller 2,6 för non-HDL som nivå där intensifiering är kostnadseffektiv, och ezetimib kan övervägas även när nivån är nådd [5].

ACC:s expertkonsensus 2022 anger LDL minst 55 mg/dL (1,4 mmol/L) som tröskel för att lägga till icke-statin vid mycket hög risk på högintensiv statin, och minst 70 mg/dL (1,8) vid övrig aterosklerotisk sjukdom. Nivåerna är tröskelvärden och inte mål [6]. ACC/AHA publicerade i mars 2026 en ny riktlinje som ersätter 2018 års kolesterolriktlinje och även omfattar triglycerider och Lp(a) [3]. En jämförande genomgång anger att europeisk och amerikansk riktlinje delar synen att LDL är kausalt och förordar tidigare, kraftigare och mer uthållig sänkning, vidare användning av kombinationsbehandling och tidigare intensifiering efter akut koronart syndrom. De europeiska målen är tydligare kopplade till riskkategori, medan den amerikanska ger större vikt åt livstidsrisk, koronart kalk, non-HDL, apoB och Lp(a) [4].

Stegvis behandling eller kombination direkt

Den stegvisa modellen från 2019 innebär högsta tolererade statindos, därefter ezetimib och därefter PCSK9-hämmare. ESC påpekar att det efter en hjärtinfarkt kan ta upp till 12 veckor att nå optimal behandling på det sättet, under den period då risken för ny händelse är högst [1]. Därför rekommenderar uppdateringen att behandlingen intensifieras under vårdtiden för akut koronart syndrom hos den som redan har lipidsänkande behandling (klass I, nivå C). Hos den som är obehandlad och väntas missa målet med enbart statin bör högintensiv statin plus ezetimib övervägas redan från start (klass IIa, nivå B). Valet av tilläggsläkemedel styrs av hur mycket ytterligare sänkning som krävs, patientens preferenser och tillgång [1]. Se sekundärprevention efter hjärtinfarkt.

flowchart TD
A["Riskkategori och obehandlat LDL dokumenterat"] --> B["Högsta tolererade dos av atorvastatin eller rosuvastatin"]
A --> H["Mycket stor sänkning krävs eller akut koronart syndrom:<br>statin och ezetimib från start"]
H --> C
B --> C["Kontroll av lipider efter 4 till 6 veckor"]
C --> D["Mål nått:<br>fortsätt och följ upp"]
C --> E["Mål ej nått:<br>kontrollera följsamhet och interaktioner,<br>lägg till ezetimib 10 mg"]
E --> F["Fortfarande över mål:<br>PCSK9-hämmare eller inklisiran"]
B --> G["Statinintolerans:<br>ezetimib och bempedoinsyra"]
G --> F

Procentuella effekter multipliceras. En statin som sänker LDL med 50 procent lämnar 50 procent av utgångsvärdet, ezetimib som sänker återstoden med 20 procent lämnar 40, och en PCSK9-hämmare som sänker den återstående nivån med 60 procent lämnar 16 procent av utgångsvärdet. Från 5,0 mmol/L ger det teoretiskt 2,5, 2,0 och cirka 0,8. Individuell respons varierar och måste jämföras med det dokumenterade obehandlade värdet.

Statiner

Intensitet och doser

Statinerna sänker LDL genom att minska hepatocytens kolesterolsyntes, vilket ökar LDL-receptorerna. Effekten är nära maximal efter 4 till 6 veckor. Atorvastatin 40 till 80 mg och rosuvastatin 20 till 40 mg räknas som högintensivt och förväntas ge 50 till 55 procents sänkning [30]. NICE använder en vidare definition där atorvastatin 20 mg och rosuvastatin 10 mg redan är högintensiva. Enligt NICE är atorvastatin 10 mg, rosuvastatin 5 mg, simvastatin 20 till 40 mg och fluvastatin 80 mg måttligt intensiva, och pravastatin samt simvastatin 10 mg lågintensiva [5].

Statin Dos enligt FASS Särdrag
Atorvastatin Start 10 mg, justering med minst fyra veckors intervall, högst 80 mg en gång dagligen, valfri tid LDL −41 till −61 procent vid 10 till 80 mg. CYP3A4. Vid 80 mg: nytta och risk ej fastställd efter hemorragisk stroke eller lakunär infarkt (SPARCL)
Rosuvastatin Start 5 eller 10 mg, högst 40 mg LDL −38, −45 och −50 procent vid 5, 10 och 20 mg. 40 mg endast vid svår hyperkolesterolemi och hög risk (särskilt FH) när 20 mg inte räcker, specialistsamråd rekommenderas
Simvastatin 5 till 80 mg på kvällen, start 10 till 20 mg 80 mg endast vid svår hyperkolesterolemi och hög risk när lägre doser inte räckt. Myopati cirka 0,03, 0,08 och 0,61 procent vid 20, 40 och 80 mg
Pravastatin 10 till 40 mg en gång dagligen, helst kväll Efter organtransplantation start 20 mg. Undvik fibrater

Fluvastatin och pitavastatin marknadsförs inte längre i Sverige: samtliga beredningar är avregistrerade i FASS, senast Lescol Depot 2022 och Livazo 2022 [29]. Pitavastatin 4 mg användes i REPRIEVE vid HIV (se nedan).

Rosuvastatin har inget stort CYP3A4-beroende men är substrat för OATP1B1 och BCRP. Doserna ska sänkas eller 40 mg undvikas vid måttligt nedsatt njurfunktion (kreatininclearance under 60 ml/min), hypotyreos och asiatiskt ursprung, där startdosen är 5 mg. Rosuvastatin är kontraindicerat vid kreatininclearance under 30 ml/min och vid samtidig ciklosporin [29]. Hög dos kan ge proteinuri som är övergående och inte tyder på njurskada. Vid biverkningar på en högintensiv statin rekommenderar NICE att man sänker dosen eller byter till en annan statin i samma intensitetsgrupp, till exempel rosuvastatin för den som står på atorvastatin [5].

Effekt på kliniska händelser

I CTT:s metaanalys sänkte varje mmol/L lägre LDL risken för större vaskulära händelser med 22 procent (RR 0,78) i alla studerade grupper, inklusive de med LDL under 2 mmol/L [7]. Absolut nytta beror på utgångsrisken. Med 20 procents femårsrisk ger 22 procents relativ reduktion 4,4 procentenheter lägre risk och ett NNT på cirka 23. Vid 2 procents risk blir sänkningen 0,44 procentenheter och NNT cirka 227. Se lipider, statiner och hjärtattack för genomgång av evidensen bakom orsakssambandet.

Muskelsymtom

CTT:s individdatametaanalys av 19 placebokontrollerade studier (124 000 deltagare) visade att 27,1 procent på statin och 26,6 procent på placebo rapporterade muskelvärk eller svaghet. Under första året var den relativa ökningen 7 procent, vilket motsvarar att bara cirka var femtonde rapport under statin berodde på läkemedlet. Efter första året fanns ingen överrisk. Högintensiva regimer gav något större överrisk än måttligt intensiva (RR 1,08 respektive 1,03) [9]. Kreatinkinas steg endast marginellt.

SAMSON randomiserade 60 personer som tidigare slutat med statin till tolv månadsflaskor med atorvastatin 20 mg, placebo och ingen tablett. Symtomnivån var 16,3 på statin, 15,4 på placebo och 8,0 utan tablett, utan skillnad mellan statin och placebo. Hälften återupptog statin inom sex månader [8]. Symtomens tidsförlopp vid start och utsättning skilde inte mellan statin och placebo, vilket innebär att tidsrelation i sig inte bevisar orsakssamband. En CTT-analys 2026 av 66 biverkningar som anges i produktresuméer fann stöd för överrisk endast för förhöjda transaminaser (RR 1,41), andra leverprover, förändrad urinsammansättning och ödem, medan kognitiv påverkan, depression, sömnstörning och perifer neuropati inte kunde kopplas till statin [10].

Allvarlig muskelskada är sällsynt. Rabdomyolys kännetecknas av CK över 10 gånger övre gränsen, myoglobinuri och risk för njursvikt, se rabdomyolys. Immunmedierad nekrotiserande myopati med anti-HMGCR är mycket sällsynt. Kvarstående proximal svaghet och förhöjt CK trots utsatt statin kräver utredning, se inflammatoriska myopatier. Statiner kan i enstaka fall framkalla eller förvärra myasthenia gravis [29].

Praktisk handläggning av muskelsymtom och statinintolerans

Fråga efter lokalisation (symmetriskt i stora muskelgrupper talar för läkemedel), debut efter start eller dosökning, träning, infektion, hypotyreos, D-vitaminbrist och andra läkemedel. NICE rekommenderar CK vid ihållande oförklarade muskelsymtom. Under 5 gånger övre gränsen är symtomen osannolikt statinorsakade. Över 5 gånger tas ett nytt prov efter en vecka, och om värdet kvarstår ska statin inte startas [5]. Region Stockholms expertgrupp föreslår ett uppehåll på 3 till 4 veckor, därefter återinsättning i låg dos med långsam upptitrering eller byte mellan atorvastatin och rosuvastatin [30].

Strategier enligt NICE är utsättning med återinsättning efter symtomfrihet, annan statin, lägre dos eller lägre intensitet, och patienten ska få veta att varje statin i varje dos sänker risken. Om de dokumenterade försöken inte lyckas rekommenderas ezetimib i stället för statin [5]. ESC rekommenderar icke-statinbehandling med dokumenterad effekt när statin inte kan användas (klass I, nivå A), och bempedoinsyra har en egen rekommendation [1]. Ett strukturerat samtal om nocebo-effekten kan hjälpa vissa patienter tillbaka till statin [8].

Lever, kreatinkinas och diabetes

FASS kräver leverprover före start och kontroll vid symtom. Vid ALAT över tre gånger övre gränsen som kvarstår rekommenderas dosminskning eller utsättning, och statin är kontraindicerat vid aktiv leversjukdom [29]. NICE avråder från att utesluta personer med transaminasstegring under tre gånger övre gränsen, och från att mäta CK hos symtomfria [5]. Statiner ger en liten överrisk för diabetes: OR 1,09 i en metaanalys av 13 studier, motsvarande ett extra diabetesfall per 255 behandlade under fyra år [11]. NICE rekommenderar att statin inte sätts ut på grund av stigande glukos eller HbA1c [5].

Ezetimib

Ezetimib (Ezetrol, generika) hämmar NPC1L1 och dosen är 10 mg en gång dagligen, med eller utan mat. Det sänker LDL med cirka 20 procent som tillägg till statin [30]. I IMPROVE-IT fick 18 144 patienter med akut koronart syndrom simvastatin 40 mg med eller utan ezetimib. Tidsviktat LDL var 1,4 mmol/L mot 1,8, och händelsefrekvensen vid sju år var 32,7 mot 34,7 procent (HR 0,936) [12]. ESC lyfter också fram EWTOPIA 75, där ezetimib utan statin gav färre händelser hos personer över 75 år utan känd kranskärlssjukdom [1].

Ezetimib tolereras väl. Måttligt eller svårt nedsatt leverfunktion är skäl att inte ge det, och kombination med fenofibrat innebär risk för gallsten. Gallsyrabindare ska tas minst två timmar efter eller fyra timmar före ezetimib. Tillsammans med statin är ezetimib kontraindicerat under graviditet och amning [29].

PCSK9-hämmare: evolokumab och alirokumab

Repatha (evolokumab) ges subkutant som 140 mg varannan vecka eller 420 mg en gång per månad, Praluent (alirokumab) som 75 eller 150 mg varannan vecka eller 300 mg var fjärde vecka [29]. Effekten är en LDL-sänkning på omkring 50 till 60 procent ovanpå statin och ezetimib.

I FOURIER fick 27 564 patienter med aterosklerotisk sjukdom och LDL minst 1,8 mmol/L (på statin) evolokumab. LDL sjönk med 59 procent till median 0,78 mmol/L. Primärt effektmått inträffade hos 9,8 mot 11,3 procent (HR 0,85) och det sammansatta hjärtinfarkt, stroke och kardiovaskulär död hos 5,9 mot 7,4 procent (HR 0,80) under 2,2 år [13]. I ODYSSEY OUTCOMES fick 18 924 patienter 1 till 12 månader efter akut koronart syndrom alirokumab, med dosen titrerad mot LDL 0,6 till 1,3 mmol/L. Primärt effektmått 9,5 mot 11,1 procent (HR 0,85) under 2,8 år [14].

VESALIUS-CV inkluderade 12 257 patienter med ateroskleros eller diabetes utan tidigare hjärtinfarkt eller stroke och med LDL minst 90 mg/dL (2,3 mmol/L). Efter 4,6 år var 3-punkts-MACE 6,2 mot 8,0 procent (HR 0,75) och 4-punkts-MACE 13,4 mot 16,2 procent (HR 0,81), utan säkerhetsskillnad [15]. Repatha har i FASS indikation för etablerad eller hög risk för aterosklerotisk sjukdom [29].

Svensk subvention och förskrivning. TLV:s beslut 2023 innebär att Repatha subventioneras vid homozygot FH, vid heterozygot FH med kvarstående LDL minst 2,6 mmol/L trots maximalt tolererad statin och ezetimib, vid aterosklerotisk sjukdom med LDL minst 1,8 mmol/L och vid diabetes med målorganskada (mikroalbuminuri, retinopati eller neuropati), minst tre viktiga riskfaktorer eller tidig typ 1-diabetes med lång duration och LDL minst 2,6 mmol/L. Praluent har enligt beslutet 2023-12-14 motsvarande begränsning för heterozygot FH och aterosklerotisk sjukdom [28]. FASS (Repatha, augusti 2026) listar samma begränsningar [29]. Behandlingen sätts in av specialist i invärtesmedicin, kardiologi, neurologi eller endokrinologi och stabila patienter kan följas i primärvården [30]. Kontrollera aktuell begränsning i FASS inför varje ordination. Repatha är godkänt från 10 års ålder vid heterozygot och homozygot FH och Praluent från 8 års ålder vid heterozygot FH [29].

Biverkningarna är främst lokala injektionsreaktioner. Data vid graviditet är begränsade [29].

Inklisiran (Leqvio)

Inklisiran är ett siRNA kopplat till GalNAc som tas upp selektivt i hepatocyter och bryter ned PCSK9-mRNA. Dosen är 284 mg subkutant vid start, efter 3 månader och därefter var sjätte månad, givet av vårdpersonal. Läkemedlet är godkänt för vuxna och för barn från 12 år med heterozygot FH [29].

I ORION-10 och ORION-11 (3 178 patienter på maximalt tolererad statin) sänktes LDL med 52,3 respektive 49,9 procent vid dag 510. Injektionsställsreaktioner var vanligare än med placebo [16]. I den öppna VICTORION-INCEPTION fick 400 patienter som skrivits ut efter akut koronart syndrom inklisiran plus sedvanlig vård eller enbart sedvanlig vård. Vid dag 330 hade 66,7 procent mot 28,1 procent LDL under 70 mg/dL och 54,2 mot 13,6 procent under 55 mg/dL [17].

Effekt på kliniska händelser är ännu inte visad. ORION-4 (16 124 patienter, beräknat primärt avslut oktober 2026) och VICTORION-2 PREVENT (17 004 patienter, beräknat maj 2027) pågår enligt studieregistret [25]. Leqvio ingår inte i högkostnadsskyddet. NT-rådet rekommenderade augusti 2024 att läkemedlet kan användas i vissa situationer, och Region Stockholms läkemedelskommitté anger att det kan vara aktuellt för vuxna med mycket hög risk som inte kan behandlas med eller svarar dåligt på alirokumab eller evolokumab, eller vid följsamhetsproblem, med beslut på sjukhusmottagning med erfarenhet av PCSK9-hämmare [29,30].

Bempedoinsyra: Nilemdo och Nustendi

Bempedoinsyra är en prodrug som aktiveras i levern men inte i skelettmuskel. Nilemdo (180 mg en gång dagligen) och fixkombinationen Nustendi (180 mg bempedoinsyra och 10 mg ezetimib) är EU-godkända. Enligt FASS ingår Nilemdo inte i högkostnadsskyddet i Sverige och Nustendi tillhandahålls inte [29]. LDL sjunker med cirka 23 procent som monoterapi, 18 procent på statin och 38 procent i fixkombination med ezetimib [1].

CLEAR Outcomes omfattade 13 970 statinintoleranta patienter med eller med hög risk för kärlsjukdom. LDL sänktes med 21 procentenheter mer än placebo. MACE (fyra komponenter) inträffade hos 11,7 mot 13,3 procent (HR 0,87) och hjärtinfarkt, stroke och kardiovaskulär död hos 8,2 mot 9,5 procent (HR 0,85) under 40,6 månader [18]. Kardiovaskulär död skilde sig inte (HR 1,04). Gikt, hyperurikemi, gallsten, njurfunktionsförsämring och leverenzymstegring var vanligare med bempedoinsyra, medan muskelbiverkningar inte skilde [1]. ESC rekommenderar bempedoinsyra till den som inte kan ta statin för att nå målet (klass I, nivå B), och som tillägg till maximalt tolererad statin med eller utan ezetimib hos hög- och mycket högriskpatienter (klass IIa, nivå C) [1].

Samtidig behandling med simvastatin begränsar simvastatindosen till 20 mg (40 mg vid svår hyperkolesterolemi och hög risk), och doser över 40 mg är kontraindicerade. Läkemedlet är kontraindicerat under graviditet. Mild till måttlig njur- eller leverfunktionsnedsättning kräver ingen dosjustering [29].

Triglycerider: fibrater, icosapent etyl och omega-3

Måttligt förhöjda triglycerider (1,7 till 9,9 mmol/L) behandlas inte med läkemedel i primärprevention. Åtgärda sekundära orsaker som diabetes, alkohol, övervikt, hypotyreos och läkemedel, och behandla LDL med statin [30]. Se kombinerad hyperlipidemi och hypertriglyceridemi.

Icosapent etyl (Vazkepa). I REDUCE-IT fick 8 179 statinbehandlade patienter med triglycerider 1,52 till 5,63 mmol/L 2 g icosapent etyl två gånger dagligen eller placebo. Primärt effektmått 17,2 mot 22,0 procent (HR 0,75), kardiovaskulär död 4,3 mot 5,2 procent. Sjukhusvård för förmaksflimmer eller fladder var vanligare (3,1 mot 2,1 procent) och allvarliga blödningar 2,7 mot 2,1 procent [19]. STRENGTH med EPA och DHA 4 g/dag mot majsolja stoppades i förtid på grund av låg sannolikhet för nytta (HR 0,99) [20]. ESC pekar på skillnader i substans och placebo och på OMEMI, som inte visade nytta av omega-3 hos äldre efter hjärtinfarkt. Uppdateringen anger att högdos icosapent etyl bör övervägas hos hög- och mycket högriskpatienter med fastande triglycerider 1,52 till 5,63 mmol/L trots statin (klass IIa, nivå B) [1]. Vazkepa ingår i högkostnadsskyddet med begränsning till statinbehandlade med triglycerider minst 1,7 mmol/L och etablerad kardiovaskulär sjukdom, och doseras som två kapslar à 998 mg två gånger dagligen. Risken för förmaksflimmer och blödning vid antitrombotisk behandling ska beaktas [29]. NICE avråder från andra omega-3-preparat för att förebygga hjärt-kärlsjukdom [5]. Kosttillskott med blandade omega-3-syror kan inte ersätta Vazkepa.

Fibrater. Fenofibrat (Lipanthyl, Thylip 200 mg dagligen) sänker triglycerider med cirka 50 procent och LDL med 10 till 20 procent samt höjer HDL med 10 till 20 procent [29,30]. Pemafibrat sänkte triglycerider med 26 procent i PROMINENT men gav ingen minskning av kardiovaskulära händelser (HR 1,03) [21], och NICE rekommenderar inte fibrater rutinmässigt [5]. Fenofibrat bör inte användas vid eGFR under 30 [29]. Gemfibrozil är kontraindicerat med simvastatin. Vid triglycerider över 10 mmol/L är syftet att förebygga pankreatit. Kost, alkoholstopp och behandling av diabetes och obesitas är primära åtgärder, fibrat kan prövas och patienten bör bedömas av specialist [30], se akut och kronisk pankreatit. Niacin är inte godkänt i Europa och ska inte användas för att förebygga hjärt-kärlsjukdom [5,30].

Gallsyrabindare

Gallsyrabindare sänker LDL med 10 till 25 procent men har gastrointestinala biverkningar och försämrar absorptionen av andra läkemedel. Region Stockholms expertgrupp nämner kolestyramin, kolestipol och kolesevelam som möjliga tillägg vid svår hyperkolesterolemi och statinintolerans [30]. Cholestagel (kolesevelam 625 mg) doseras 4 till 6 tabletter dagligen som tillägg till statin, upp till 6 till 7 vid monoterapi, och andra läkemedel tas minst fyra timmar före eller efter. Triglycerider kan stiga och försiktighet gäller över 3,4 mmol/L. Cholestagel subventioneras för FH som inte nått målet på statin och ezetimib och som provat men inte tolererat kolestipol [29]. NICE avråder från gallsyrabindare för prevention hos patienter utan FH [5]. Vid graviditet saknas kliniska data för kolesevelam och försiktighet gäller [29].

Homozygot familjär hyperkolesterolemi

Homozygot FH ger LDL över 13 mmol/L hos vuxna och kärlsjukdom före 20 års ålder, och behandlas vid specialistcentrum [30]. Statiner och PCSK9-hämmare har begränsad effekt vid receptornegativ sjukdom. Evinacumab (Evkeeza), en antikropp mot ANGPTL3, sänkte LDL med 47,1 procent mot en ökning på 1,9 procent med placebo i ELIPSE (65 patienter, 15 mg/kg intravenöst var fjärde vecka), också vid null-null-varianter [22]. ESC anger att evinacumab bör övervägas från 5 års ålder när målet inte nås med maximal behandling (klass IIa, nivå B) [1]. Evkeeza tillhandahålls inte i Sverige enligt FASS, och NT-rådet har gett nationell samverkan med låg prioritet på grund av priset [29,30].

Lomitapid (Lojuxta) hämmar mikrosomalt triglyceridtransferprotein, startdos 5 mg, titrering till högst 60 mg, godkänt från 5 års ålder, och ingår i högkostnadsskyddet. Biverkningar är diarré, kräkningar och ALAT-stegring, och lever- och gastrointestinala symtom ska följas med leverprover före varje dosökning, månadsvis första året och därefter minst var tredje månad. Måttligt eller kraftigt nedsatt leverfunktion är kontraindikation [29]. LDL-aferes erbjuds vid homozygot FH och undantagsvis vid heterozygot FH [30]. Se familjär hyperkolesterolemi.

Lipoprotein(a)

Lp(a) är i huvudsak genetiskt bestämt och en kausal riskfaktor för aterosklerotisk sjukdom och aortastenos [23]. ESC rekommenderar att Lp(a) mäts minst en gång hos varje vuxen, och att nivåer över 50 mg/dL (105 nmol/L) betraktas som riskhöjande (klass IIa, nivå B) [1]. Statiner påverkar inte Lp(a). Eftersom det saknas läkemedel med dokumenterad nytta riktas behandlingen mot intensivare LDL-sänkning och kontroll av övriga riskfaktorer, se Lp(a), analys och betydelse.

Antisens- och siRNA-läkemedel sänker Lp(a) med 80 till 98 procent [1]. Novartis meddelade i september 2026 att pelacarsen i Lp(a)HORIZON (8 323 patienter med känd hjärt-kärlsjukdom och förhöjt Lp(a)) inte nådde det primära effektmåttet, trots sänkta Lp(a)-nivåer. Fullständiga data presenteras vid kommande kongress [24]. Se ZEUS och Lp(a)HORIZON. Olpasiran (OCEAN(a)-Outcomes, 7 297 inkluderade, beräknat primärt avslut mars 2028) och lepodisiran (ACCLAIM-Lp(a), beräknat avslut mars 2029) pågår [25]. Inget Lp(a)-sänkande läkemedel är godkänt.

Övervakning och uppföljning

Tidpunkt Provtagning och åtgärd
Före behandling Lipidstatus (icke-fastande går bra), ALAT, kreatinin/eGFR, HbA1c och TSH vid symtom eller misstanke. CK vid tidigare muskelsjukdom, tidigare statinreaktion, hypotyreos, njursvikt eller interagerande läkemedel [5,29]
Efter start eller ändring Lipider efter 4 till 6 veckor (ESC) [1]. NICE: lipider och transaminaser efter 2 till 3 månader [5]
Efter 12 månader ALAT, därefter bara vid klinisk indikation. Årlig läkemedelsgenomgång och lipidstatus [5]
Muskelsymtom CK, vid svåra symtom även kreatinin och urinsticka. CK rutinmässigt hos symtomfria rekommenderas inte [5]
Bempedoinsyra Urat vid gikttendens. Mild lever- eller njursvikt kräver ingen dosjustering [29]
Lomitapid Leverprover före varje dosökning, månadsvis första året [29]

Vid utebliven effekt, kontrollera uttag av recept, dosering, tidigare avbrott, hypotyreos och nefrotiskt syndrom innan man drar slutsatsen att behandlingen är verkningslös. Följsamhet är den vanligaste förklaringen till otillräcklig LDL-sänkning.

Särskilda patientgrupper

Äldre. Hög ålder är inte i sig skäl att avstå. NICE föreslår atorvastatin 20 mg även över 85 år efter individuell bedömning [5]. STAREE (9 971 personer över 70 år utan hjärt-kärlsjukdom, diabetes eller demens) visade att atorvastatin 40 mg sänkte större kardiovaskulära händelser med 30 procent (HR 0,70) under 5,9 år, men förlängde inte livet utan funktionsnedsättning eller demens (HR 0,94) [27]. Förväntad livslängd, skörhet och polyfarmaci påverkar valet, se läkemedelsbehandling av sköra äldre.

Njursjukdom. Måttlig njursjukdom ger hög och grav njursjukdom mycket hög risk enligt ESC [1]. NICE rekommenderar atorvastatin 20 mg vid kronisk njursjukdom, ökning om målet inte nås när eGFR är minst 30, och samråd med njurmedicin vid eGFR under 30 [5]. Rosuvastatin har dosbegränsningar enligt ovan [29]. Se kronisk njursjukdom.

Lever. Aktiv leversjukdom och oförklarat ALAT över tre gånger övre gränsen är kontraindikationer för statin, medan lätt stegring inte utesluter behandling [5,29]. Ezetimib rekommenderas inte vid måttlig eller svår nedsättning [29].

Graviditet och amning. Statiner är kontraindicerade under graviditet och amning enligt FASS, och även ezetimib med statin. NICE anger att statin ska sättas ut tre månader före planerad graviditet och inte återinsättas före avslutad amning [5]. Bempedoinsyra är kontraindicerat under graviditet, och evolokumab och inklisiran har begränsade data [29]. Region Stockholms expertgrupp anger att fertila kvinnor med LDL minst 5 mmol/L och högt HDL utan FH eller andra riskfaktorer vanligen inte behandlas före menopaus [30].

Barn. Atorvastatin är godkänt från 10 år vid heterozygot FH (start 10 mg), rosuvastatin från 6 år (5 till 20 mg beroende på ålder) [29]. Statinbehandling vid FH bör enligt Region Stockholm starta i 10-årsåldern med lägre doser än hos vuxna [30]. PCSK9-hämmare, inklisiran, lomitapid och evinacumab har egna åldersgränser (se ovan).

HIV. ESC rekommenderar statin från 40 års ålder oavsett riskskattning (klass I, nivå B) och val av preparat efter interaktioner [1]. REPRIEVE (7 769 personer, pitavastatin 4 mg) visade 35 procent färre större kardiovaskulära händelser (HR 0,65) [26]. Pitavastatin finns inte i Sverige, så atorvastatin eller rosuvastatin med dosanpassning är praktiska alternativ. Se antiretroviral behandling.

Transplanterade. Ciklosporin ökar rosuvastatinexponeringen sju gånger och är kontraindicerat med rosuvastatin och simvastatin. Pravastatin kan startas med 20 mg efter organtransplantation [29].

Diabetes. Hög absolut risk motiverar kraftig LDL-sänkning. Se diabetesdyslipidemi.

Läkemedelsinteraktioner

Läkemedel Effekt och åtgärd
Klaritromycin, erytromycin, itrakonazol, ketokonazol, vorikonazol, posakonazol, HIV-proteashämmare, kobicistat Simvastatin kontraindicerat. Atorvastatin undvik eller lägre dos. Rosuvastatin: proteashämmare ökar exponeringen
Ciklosporin Rosuvastatin och simvastatin kontraindicerat. Atorvastatin undvik
Gemfibrozil Kontraindicerat med simvastatin, undvik med övriga statiner. Fenofibrat ger inte större myopatirisk än summan av enskilda risker
Amlodipin, verapamil, diltiazem, amiodaron Simvastatin högst 20 mg dagligen. Lägre atorvastatindos övervägs
Fusidinsyra (systemiskt) Avbryt statin under behandlingen. Simvastatin: inte inom 7 dagar efter avslutad kur
Ticagrelor Rosuvastatinexponeringen ökar 2,6 gånger
Elbasvir/grazoprevir, letermovir Atorvastatin högst 20 mg dagligen
Glekaprevir/pibrentasvir Atorvastatin kontraindicerat
Sofosbuvir/velpatasvir/voxilaprevir Rosuvastatin kontraindicerat
Daptomycin, kolkicin (vid njursvikt) Myopatirisk. Överväg paus av simvastatin vid daptomycin
Lomitapid Simvastatin högst 40 mg dagligen vid HoFH
Bempedoinsyra Simvastatin högst 20 mg (40 mg vid svår hyperkolesterolemi). Över 40 mg kontraindicerat
Grapefruktjuice Stora mängder (över 1 liter) ger sjufaldig ökning av simvastatinsyra. Undvik
Gallsyrabindare Kolesevelam minst 4 timmar före eller efter andra läkemedel. Ezetimib minst 2 timmar före eller 4 timmar efter. Pravastatin 1 timme före eller 4 timmar efter kolestyramin

Uppgifterna är hämtade från FASS för respektive substans [29]. Se även läkemedelsinteraktioner.

Vanliga frågor

Ska CK och leverprover kontrolleras regelbundet under statinbehandling?

Nej, inte hos symtomfria. Ta lipidstatus och transaminaser före start och efter 2 till 3 månader, ALAT efter 12 månader och därefter bara vid symtom eller misstanke om leverpåverkan. CK mäts vid muskelsymtom eller hög risk för myopati [5].

Kan man fortsätta med statin trots muskelvärk?

Ofta ja. Symtomen i placebokontrollerade studier är nästan lika vanliga på placebo, och SAMSON visade att hälften av dem som slutat återupptog statin efter ett strukturerat upplägg [8]. Gör ett uppehåll, mät CK vid uttalade symtom och återinsätt i lägre dos eller med byte av statin. Vid tydlig biverkan ges ezetimib, bempedoinsyra eller PCSK9-hämmare i stället för att patienten står utan behandling [5,30].

När kan PCSK9-hämmare förskrivas i Sverige?

Repatha och Praluent subventioneras vid aterosklerotisk sjukdom med kvarstående LDL minst 1,8 mmol/L och vid heterozygot FH med LDL minst 2,6 mmol/L trots maximalt tolererad statin och ezetimib. Repatha subventioneras även vid homozygot FH och vid högriskdiabetes. Behandlingen sätts in av specialist [28,30].

Kan rött jästris eller omega-3 ersätta statin?

Nej. ESC:s uppdatering stöder inte kosttillskott utan dokumenterad effekt på kardiovaskulär risk, och för rött jästris saknas belägg för klinisk nytta [1]. Omega-3 i form av blandade EPA- och DHA-preparat har inte minskat händelser. Endast icosapent etyl (Vazkepa) har det vid förhöjda triglycerider [19,20].

Vilka mediciner är mest riskabla att kombinera med statiner?

Simvastatin är känsligast: potenta CYP3A4-hämmare, gemfibrozil och ciklosporin är kontraindicerade, och amlodipin, diltiazem, verapamil och amiodaron begränsar dosen till 20 mg. Rosuvastatin och ciklosporin ska inte kombineras [29].

Fördjupning

Övriga artiklar om lipidsänkande behandling:

Källor

  1. Mach F m.fl. 2025 Focused Update of the 2019 ESC/EAS Guidelines for the management of dyslipidaemias. European Heart Journal 2025. PMID: 40878289
  2. Mach F m.fl. 2019 ESC/EAS Guidelines for the management of dyslipidaemias: lipid modification to reduce cardiovascular risk. European Heart Journal 2020. PMID: 31504418
  3. Blumenthal RS m.fl. 2026 ACC/AHA/AACVPR/ABC/ACPM/ADA/AGS/APhA/ASPC/NLA/PCNA Guideline on the Management of Dyslipidemia. Circulation 2026. PMID: 41824552
  4. Finocchiaro S m.fl. Comparison of the 2025 ESC/EAS and 2026 ACC/AHA Guidelines for Dyslipidemia Management. European Journal of Preventive Cardiology 2026. PMID: 42579320
  5. National Institute for Health and Care Excellence. Cardiovascular disease: risk assessment and reduction, including lipid modification. NICE guideline NG238, publicerad 14 december 2023. https://www.nice.org.uk/guidance/ng238
  6. Lloyd-Jones DM m.fl. 2022 ACC Expert Consensus Decision Pathway on the Role of Nonstatin Therapies for LDL-Cholesterol Lowering in the Management of Atherosclerotic Cardiovascular Disease Risk. Journal of the American College of Cardiology 2022. PMID: 36031461
  7. Cholesterol Treatment Trialists' (CTT) Collaboration. Efficacy and safety of more intensive lowering of LDL cholesterol: a meta-analysis of data from 170,000 participants in 26 randomised trials. Lancet 2010. PMID: 21067804
  8. Howard JP m.fl. Side Effect Patterns in a Crossover Trial of Statin, Placebo, and No Treatment. Journal of the American College of Cardiology 2021. PMID: 34531021
  9. Cholesterol Treatment Trialists' (CTT) Collaboration. Effect of statin therapy on muscle symptoms: an individual participant data meta-analysis of large-scale, randomised, double-blind trials. Lancet 2022. PMID: 36049498
  10. Cholesterol Treatment Trialists' (CTT) Collaboration. Assessment of adverse effects attributed to statin therapy in product labels: a meta-analysis of double-blind randomised controlled trials. Lancet 2026. PMID: 41655587
  11. Sattar N m.fl. Statins and risk of incident diabetes: a collaborative meta-analysis of randomised statin trials. Lancet 2010. PMID: 20167359
  12. Cannon CP m.fl. Ezetimibe Added to Statin Therapy after Acute Coronary Syndromes. New England Journal of Medicine 2015. PMID: 26039521
  13. Sabatine MS m.fl. Evolocumab and Clinical Outcomes in Patients with Cardiovascular Disease. New England Journal of Medicine 2017. PMID: 28304224
  14. Schwartz GG m.fl. Alirocumab and Cardiovascular Outcomes after Acute Coronary Syndrome. New England Journal of Medicine 2018. PMID: 30403574
  15. Bohula EA m.fl. Evolocumab in Patients without a Previous Myocardial Infarction or Stroke. New England Journal of Medicine 2026. PMID: 41211925
  16. Ray KK m.fl. Two Phase 3 Trials of Inclisiran in Patients with Elevated LDL Cholesterol. New England Journal of Medicine 2020. PMID: 32187462
  17. Knowlton KU m.fl. Low-Density Lipoprotein Cholesterol Lowering With Inclisiran Plus Usual Care in Recent Acute Coronary Syndrome: VICTORION-INCEPTION. Journal of the American Heart Association 2026. PMID: 42132192
  18. Nissen SE m.fl. Bempedoic Acid and Cardiovascular Outcomes in Statin-Intolerant Patients. New England Journal of Medicine 2023. PMID: 36876740
  19. Bhatt DL m.fl. Cardiovascular Risk Reduction with Icosapent Ethyl for Hypertriglyceridemia. New England Journal of Medicine 2019. PMID: 30415628
  20. Nicholls SJ m.fl. Effect of High-Dose Omega-3 Fatty Acids vs Corn Oil on Major Adverse Cardiovascular Events in Patients at High Cardiovascular Risk: The STRENGTH Randomized Clinical Trial. JAMA 2020. PMID: 33190147
  21. Das Pradhan A m.fl. Triglyceride Lowering with Pemafibrate to Reduce Cardiovascular Risk. New England Journal of Medicine 2022. PMID: 36342113
  22. Raal FJ m.fl. Evinacumab for Homozygous Familial Hypercholesterolemia. New England Journal of Medicine 2020. PMID: 32813947
  23. Kronenberg F m.fl. Lipoprotein(a) in atherosclerotic cardiovascular disease and aortic stenosis: a European Atherosclerosis Society consensus statement. European Heart Journal 2022. PMID: 36036785
  24. Novartis. Novartis announces Lp(a)HORIZON Phase III topline results for pelacarsen in patients with elevated Lp(a) and established cardiovascular disease. Pressmeddelande, september 2026. https://www.novartis.com/news/media-releases/novartis-announces-lpahorizon-phase-iii-topline-results-pelacarsen-patients-elevated-lpa-and-established-cardiovascular-disease-cvd
  25. ClinicalTrials.gov. Studieposter NCT03705234 (ORION-4), NCT05030428 (VICTORION-2 PREVENT), NCT05581303 (OCEAN(a)-Outcomes) och NCT06292013 (ACCLAIM-Lp(a)), hämtade 4 november 2026. https://clinicaltrials.gov
  26. Grinspoon SK m.fl. Pitavastatin to Prevent Cardiovascular Disease in HIV Infection. New England Journal of Medicine 2023. PMID: 37486775
  27. Zoungas S m.fl. Atorvastatin, Cardiovascular Events, and Disability-free Survival in Older Adults. New England Journal of Medicine 2026. PMID: 42670961
  28. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Beslut om subvention: Repatha (dnr 2335/2023 och 2007/2023, 2023-11-17) och Praluent (dnr 2944/2023, 2023-12-14). https://www.tlv.se
  29. Läkemedelsverket och läkemedelsföretagen. FASS-texter (produktresuméer) för atorvastatin, rosuvastatin, simvastatin, pravastatin, ezetimib (Ezetrol), Repatha, Praluent, Leqvio, Nilemdo, Nustendi, Vazkepa, Lipanthyl, Cholestagel, Lojuxta och Evkeeza, hämtade 4 november 2026. https://fass.se
  30. Region Stockholms läkemedelskommitté, expertgruppen för hjärt- och kärlsjukdomar. Avancerade lipidrubbningar, utredning och behandlingsrekommendation; Leqvio (inklisiran) vid hyperkolesterolemi (uppdaterad 2026-02-25). https://janusinfo.se

Uppdaterad 4 november 2026