Blefarit: diagnostik och behandling

Sammanfattning

Blefarit är en vanligen bilateral, kronisk eller recidiverande inflammation i ögonlockskanten. Den kliniskt mest användbara indelningen är främre blefarit, som huvudsakligen engagerar ögonfransar och främre ögonlockskant, respektive bakre blefarit med meibomkörteldysfunktion. Blandformer är vanliga. Seborroiskt eksem, rosacea, atopisk sjukdom, torra ögon och Demodex kan bidra. Diagnosen är klinisk och bör baseras på anamnes samt undersökning av ögonlockskant, ögonfransar, meibomkörtlar, tårfilm, konjunktiva och kornea [1].

Basbehandlingen är långsiktig ögonlockshygien. Vid meibomkörteldysfunktion tillkommer varm kompress och försiktig massage. Evidensen är begränsad, men behandlingen kan lindra symtom och är säker [2]. Lokal antibiotika kan övervägas under en avgränsad period vid uttalad främre blefarit med krustor, ulceration eller pustulös inflammation. Peroral doxycyklin eller azitromycin bör reserveras för måttlig till svår bakre blefarit eller okulär rosacea som inte svarat på konservativ behandling. Dokumentationen för perorala antibiotika är osäker, och gastrointestinala biverkningar är vanliga.

Cylindriska vaxartade kragar, collarettes, kring ögonfransarnas bas talar starkt för Demodex-blefarit. Tea tree oil kan irritera ögat och har mycket osäker effekt. Lotilaner 0,25 procent två gånger dagligen i sex veckor har visat god effekt i randomiserade studier, men tillgänglighet och regulatorisk status i Sverige måste kontrolleras.

Smärta, uttalad fotofobi, synnedsättning, fokal korneal grumling, epiteldefekt, ensidig terapiresistent blefarit, lokal ögonfransförlust eller destruktion av ögonlockskanten kräver ögonläkarbedömning. Barn med fotofobi, återkommande chalazion eller korneala fynd ska remitteras tidigt eftersom blefarokeratokonjunktivit kan ge ärr, astigmatism och amblyopi.

Bakgrund och epidemiologi

Blefarit är ett kliniskt syndrom snarare än en enhetlig sjukdom. Inflammation, mikrobiell dysbios, hudsjukdom, meibomkörteldysfunktion och förändrad tårfilm bidrar i varierande grad. Den traditionella anatomiska indelningen är fortfarande praktiskt användbar:

• Främre blefarit: inflammation kring ögonfransfolliklarna och den främre ögonlockskanten. Vanliga fenotyper är stafylokockassocierad och seborroisk blefarit.
• Bakre blefarit: inflammation och funktionsstörning i meibomkörtlarna, ofta benämnd meibomkörteldysfunktion.
• Blandform: samtidig främre blefarit och meibomkörteldysfunktion, vilket är vanligt i klinisk praxis.
• Demodex-blefarit: blefarit associerad med hög täthet av Demodex-kvalster, framför allt D. folliculorum kring fransfolliklar och D. brevis i talgkörtlar och meibomkörtlar.

Meibomkörteldysfunktion definieras som en kronisk, diffus störning i körtlarna, vanligen med obstruktion av utförsgångarna och kvalitativa eller kvantitativa förändringar i meibum. Följden blir ökad avdunstning, instabil tårfilm och inflammation på ögats yta [3]. Klassifikationen omfattar både lågsekretoriska och högsekretoriska former, men obstruktiv lågsekretorisk sjukdom dominerar.

Den verkliga prevalensen av blefarit är svår att ange eftersom diagnostiska kriterier, undersökningsmetoder och populationer varierar. Tillståndet förekommer i alla åldrar men bakre blefarit och meibomkörteldysfunktion blir vanligare med stigande ålder. Symtomens svårighetsgrad korrelerar dåligt med mängden objektiva fynd.

Demodex förekommer även hos symtomfria personer. Förekomst av enstaka kvalster är därför inte liktydigt med sjukdom. Tätheten ökar med åldern, och i kliniska populationer med blefarit har Demodex rapporterats hos omkring 29 till 90 procent [4]. I en tvärsnittsstudie av 972 patienter med kronisk blefarit var parasitologiskt prov positivt hos 60 procent, och positivitet var särskilt vanlig hos personer över 60 år [5]. Andra studier har däremot funnit liknande förekomst hos personer med och utan seborroisk blefarit, vilket understryker att diagnosen måste kopplas till typiska kliniska fynd och inte enbart till påvisat kvalster [6].

Viktiga associerade tillstånd är:

• seborroiskt eksem
• rosacea
• atopiskt eksem
• psoriasis
• torra ögon
• kontaktlinsintolerans
• diabetes
• återkommande hordeolum eller chalazion
• exponering för kosmetika, ögonfransförlängning och hudvårdsprodukter
• läkemedel som försämrar tårfilm eller meibomkörtelfunktion

Okulär rosacea kan förekomma före eller utan tydliga hudförändringar. I sammanställningar har okulära manifestationer rapporterats hos 10 till 50 procent av personer med kutan rosacea, och hos upp till 20 procent kan ögonsymtomen föregå hudsjukdomen [7].

Patofysiologi

Patofysiologin styr framför allt valet mellan behandling riktad mot främre ögonlockskant, meibomkörtlar, Demodex eller okulär ytinflammation.

Vid främre blefarit samverkar mikrobiell kolonisation, bakteriella produkter, follikulär inflammation och hudsjukdom. Staphylococcus epidermidis och andra hudbakterier finns även normalt på ögonlocket. Bakterieodling kan därför inte ensam skilja kolonisation från infektion.

Vid obstruktiv meibomkörteldysfunktion blir meibum mer trögflytande samtidigt som utförsgångarna keratiniseras och täpps till. Lipidlagret i tårfilmen försämras, avdunstningen ökar och tårfilmen blir instabil. Hyperosmolaritet och inflammation kan därefter skapa en självunderhållande cirkel med ytterligare körtelskada. Långvarig sjukdom kan ge atrofi och bortfall av meibomkörtlar, vilket begränsar möjligheten att återställa funktionen.

Demodex kan orsaka mekanisk skada i hårfollikeln, transportera bakterier och inducera både medfödd immunaktivering och överkänslighetsreaktioner. Material av keratin, epitelceller, kvalsterdelar och sekret ansamlas som typiska collarettes vid fransbasen. D. brevis kan bidra till obstruktion och inflammation i meibomkörtlarna [4].

Okulär rosacea omfattar dysreglering av medfödd immunitet, kärlreaktivitet och neurosensoriska signalvägar. Ökad aktivitet i toll-lika receptorer, cytokiner och matrixmetalloproteinaser har kopplats till inflammation, epitelbarriärskada, telangiektasier och i svåra fall korneal kärlinväxt och vävnadsnedbrytning [7].

Klinisk bild

Symtom

Vanliga symtom är:

• gruskänsla eller främmandekroppskänsla
• sveda och brännande känsla
• klåda
• torra ögon eller reflexmässigt tårflöde
• röda ögon
• klibbiga ögonlock och krustor, särskilt på morgonen
• fluktuerande dimsyn som förbättras efter blinkning
• ljuskänslighet
• kontaktlinsintolerans
• återkommande hordeolum eller chalazion

Klåda dominerar ofta vid allergi och Demodex. Demodex-associerad klåda uppges ofta vara mest uttalad nattetid eller tidigt på morgonen [4]. Smärta, tydlig synnedsättning och uttalad fotofobi är däremot varningssymtom för korneal eller intraokulär sjukdom och ska inte rutinmässigt tillskrivas okomplicerad blefarit.

Statusfynd

Vid meibomkörteldysfunktion kan ett lätt tryck mot nedre ögonlocket ge klart meibum vid lindrig sjukdom, grumligt eller tandkrämsliknande sekret vid måttlig sjukdom och inget sekret vid avancerad obstruktion eller körtelatrofi. Vaskularisering, bakåtförskjutning av utförsgångarna och oregelbunden ögonlockskant talar för kronisk sjukdom.

Kornea kan vara normal trots betydande symtom. Vid mer uttalad sjukdom ses kort tårfilmsuppsprickningstid, punktformiga epiteldefekter, marginala infiltrat, fykten, kärlinväxt eller ärr. Korneal påverkan är särskilt viktig hos barn och vid okulär rosacea.

Utredning och diagnostik

Anamnes

Efterfråga:

• debut, duration, sidighet och dygnsvariation
• klåda, smärta, fotofobi och synpåverkan
• hudsymtom från ansikte, hårbotten och ögonbryn
• rosacea, atopi, psoriasis och seborroiskt eksem
• torra ögon och muntorrhet
• återkommande chalazion eller hordeolum
• kontaktlinser, kosmetika, ögonfransförlängning och nya hudprodukter
• tidigare behandling och följsamhet till ögonlockshygien
• ögonkirurgi
• läkemedel som kan bidra till torra ögon
• ensidighet, blödning, sårbildning eller lokal fransförlust

Symtomformulär som Ocular Surface Disease Index, OSDI, eller Dry Eye Questionnaire-5 kan användas för att följa samtidiga torra ögon, men de diagnostiserar inte blefarit. Vid misstänkt tårfilmsdysfunktion rekommenderas strukturerad bedömning av tårfilmsuppsprickning, osmolaritet om tillgängligt och färgning av kornea, konjunktiva och ögonlockskant [8].

Klinisk undersökning

Undersökningen bör omfatta:

1. Synskärpa.
2. Hud i ansikte, ögonbryn och hårbotten.
3. Ögonlockens ställning och fullständig slutning.
4. Ögonfransar, fransbaser och främre ögonlockskant.
5. Bakre ögonlockskant och meibomkörtlarnas utförsgångar.
6. Meibums mängd och kvalitet efter lätt standardiserat tryck.
7. Bulbär och tarsal konjunktiva.
8. Tårfilm och tårfilmsuppsprickningstid.
9. Kornea med fluoresceinfärgning.
10. Ögontryck om lokal steroidbehandling övervägs eller redan används.

Övre ögonlockets fransbas inspekteras bäst när patienten tittar nedåt. Collarettes sitter tätt kring fransens bas, medan vanligt mjäll och bakteriellt debris ofta är lösare och kan ligga längre ut på fransskaftet. I studier har collarettes haft mycket stark koppling till mikroskopiskt eller molekylärt påvisad Demodex [4].

Meibografi kan visa förkortade eller bortfallna körtlar, men behövs sällan för primär diagnostik. Metoden kan vara användbar inför avancerad behandling eller när graden av reversibel obstruktion behöver skiljas från etablerad körtelatrofi.

När behövs provtagning?

Rutinemässig odling rekommenderas inte vid typisk bilateral blefarit. Bakterieodling från ögonlockskant eller konjunktiva kan övervägas vid:

• uttalad purulent sekretion
• ulcerativ främre blefarit
• terapisvikt trots rimlig följsamhet
• immunsuppression
• misstänkt meticillinresistent stafylokock
• återkommande infektiös konjunktivit
• korneal ulceration

Mikroskopi av epilerade ögonfransar kan bekräfta Demodex men är sällan nödvändig när typiska collarettes finns. Metoden är inte standardiserad, och ett positivt fynd utan typiska tecken behöver inte innebära kliniskt relevant demodikos.

Biopsi ska övervägas vid ensidig, fokal eller destruktiv förändring, särskilt vid terapiresistent blefarit hos äldre. Talgkörtelkarcinom kan efterlikna kronisk ensidig blefarit eller konjunktivit och kan spridas intraepitelialt utan tydlig tumörmassa [9].

Remiss och akut handläggning

flowchart TD
A["Misstänkt blefarit"] --> B["Kontrollera syn, smärta,<br>fotofobi och kornea"]
B -->|"Korneal skada eller synpåverkan"| C["Snar ögonläkarbedömning"]
B -->|"Ingen varningssignal"| D["Bedöm fransar,<br>meibomkörtlar och hud"]
D -->|"Collarettes"| E["Demodex-inriktad<br>handläggning"]
D -->|"Trögt meibum eller pluggning"| F["Värme, massage och<br>behandling av torra ögon"]
D -->|"Krustor eller ulceration"| G["Rengöring och överväg<br>lokal antibiotika"]
D -->|"Ensidig destruktiv förändring"| H["Ögonläkarremiss för<br>biopsibedömning"]
E --> I["Utvärdera efter<br>6 till 8 veckor"]
F --> I
G --> I
I -->|"Otillräcklig effekt"| J["Ompröva diagnos och<br>överväg specialistbehandling"]

Samma dag eller skyndsamt till ögonläkare vid:

• nytillkommen synnedsättning
• måttlig eller svår ögonsmärta
• uttalad fotofobi
• korneal epiteldefekt, infiltrat, ulceration eller uttalad färgning
• misstänkt herpeskeratit
• kemisk skada
• kontaktlinsbärare med rött och smärtande öga
• preseptal eller orbital cellulit
• barn med korneal påverkan
• misstänkt malignitet

Differentialdiagnoser

Ett akut internt hordeolum läker ofta spontant eller dräneras, men det saknas randomiserade studier som säkert visar effekt av varma kompresser, antibiotika eller steroider [10]. Ett kvarstående eller recidiverande chalazion, särskilt på samma plats hos en äldre person, ska bedömas med tanke på malignitet.

Behandling

Behandlingsprinciper

Behandlingen ska riktas mot den dominerande fenotypen. Målet är symtomkontroll, bättre meibomkörtelfunktion och prevention av korneal skada. Fullständig och bestående utläkning kan sällan utlovas. En Cochraneöversikt med 34 studier och 2 169 deltagare fann viss symtomlindring av ögonlockshygien och lokal antibiotika, men ingen stark evidens för att någon behandling botar kronisk blefarit [2].

Patienten bör informeras om att förbättring ofta tar flera veckor och att underhållsbehandling kan behövas även efter symtomlindring.

Ögonlockshygien

Grundbehandlingen omfattar:

1. Tvätta händerna.
2. Lägg en ren, behagligt varm kompress över slutna ögonlock i 5 till 10 minuter.
3. Återvärm kompressen vid behov så att temperaturen bibehålls utan risk för brännskada.
4. Massera försiktigt mot ögonlockskanten, uppifrån och ned på övre ögonlocket och nedifrån och upp på det nedre.
5. Rengör ögonlockskanten varsamt med en ren kompress eller en särskild ögonlocksservett.
6. Upprepa en eller två gånger dagligen under aktiva besvär. Minska till några gånger per vecka som underhåll när tillståndet stabiliserats.

Värme och massage är mest relevant vid meibomkörteldysfunktion. Vid enbart främre blefarit ligger fokus på skonsam borttagning av krustor och debris. Kraftig mekanisk skrubbning kan skada epitelet och förvärra inflammation.

Utspätt barnschampo har traditionellt använts, men kan irritera ögats yta och påverka tårfilmen. En särskild ögonlocksprodukt eller koksaltfuktad kompress är ofta bättre tolererad. Smink och kontaktlinser bör undvikas under uttalade skov. Kosmetika som appliceras längs den inre ögonlockskanten kan blockera meibomkörtlarnas öppningar.

Tårersättning och miljöåtgärder

Vid samtidig tårfilmsinstabilitet används smörjande ögondroppar. Konserveringsmedelsfria preparat är att föredra vid användning mer än fyra till sex gånger dagligen, vid uttalad okulär ytsjukdom eller vid samtidig behandling med flera ögondroppar.

Praktiska åtgärder är:

• regelbundna blinkpauser vid skärmarbete
• skydd mot stark vind och torr luft
• god luftfuktighet
• behandling av ektropion, entropion eller ofullständig ögonlocksslutning
• översyn av läkemedel som förvärrar torra ögon
• tillfälligt minskat kontaktlinsbruk

Lokal antibiotika

Lokal antibiotika kan övervägas vid uttalad främre blefarit med krustor, ulceration, pustler eller samtidig bakteriell konjunktivit. Nyttan är framför allt minskad bakteriemängd och viss symtomlindring. Någon tydlig långtidseffekt eller skillnad mellan antibiotikapreparat har inte visats [2].

Preparatval och dosering bör följa svenskt produktresumé och lokalt resistensläge. Ögonsalva appliceras vanligen tunt längs ögonlockskanten efter rengöring under en begränsad kur. Upprepade eller kontinuerliga antibiotikakurer utan omprövning bör undvikas.

Topikalt azitromycin har undersökts vid bakre blefarit och meibomkörteldysfunktion. I en liten randomiserad studie gavs azitromycin 1 procent två gånger dagligen i en vecka och därefter en gång dagligen i tre veckor. Effekten på symtom var jämförbar med doxycyklin, men gastrointestinala avbrott förekom endast i doxycyklingruppen [11]. I en annan liten studie förbättrade både lokal och peroral azitromycin tecken och symtom, med vissa mer långvariga tårfilmseffekter efter lokal behandling [12]. Tillgängligheten av topikalt azitromycin för denna indikation varierar i Sverige.

Peroral antibiotika

Peroral antibiotika är inte rutinbehandling av okomplicerad främre blefarit. Behandlingen kan övervägas av ögonläkare vid:

• måttlig till svår okulär rosacea
• uttalad meibomkörteldysfunktion
• återkommande chalazion
• korneal påverkan
• kvarstående besvär trots väl genomförd lokal behandling

Doxycyklin används främst för antiinflammatoriska och lipasmodulerande effekter. Evidensen är dock mycket osäker. En Cochraneöversikt identifierade endast två placebokontrollerade studier med sammanlagt 220 deltagare. Doxycyklin gav möjligen små förbättringar i vissa objektiva mått men fler biverkningar, särskilt vid hög dos [13].

Azitromycin kan vara ett alternativ när tetracyklin inte tolereras. En metaanalys av fem jämförande studier med 612 deltagare fann större förbättring av vissa kliniska tecken med azitromycin och färre gastrointestinala biverkningar, men resultaten för symtom och totalskattningar var inkonsekventa [14]. I en randomiserad studie var en femdagarskur azitromycin minst lika effektiv som doxycyklin 200 mg dagligen i en månad [15].

Tetracykliner ska inte användas under graviditet eller amning och undviks normalt hos barn under åtta år. Doxycyklin kan ge illamående, esofagit och fotosensitivitet. Tabletten tas med rikligt med vatten och patienten bör förbli upprätt i minst 30 minuter. Azitromycin kräver försiktighet vid QT-förlängning, allvarlig leversjukdom och samtidig behandling med andra QT-förlängande läkemedel.

Antiinflammatorisk lokalbehandling

Kortikosteroidögondroppar kan snabbt dämpa uttalad konjunktival eller korneal inflammation, men ska initieras och följas av ögonläkare. Steroider kan höja ögontrycket, påskynda kataraktutveckling, fördröja epitelisering och förvärra herpeskeratit eller annan infektion.

Vid kronisk inflammatorisk okulär ytsjukdom kan topikalt ciklosporin eller takrolimus övervägas av ögonläkare. Vid okulär rosacea har ciklosporin 0,05 till 0,1 procent två gånger dagligen och takrolimus 0,03 procent två gånger dagligen använts som steroidsparande behandling [7]. Godkända styrkor, beredningar och subventionsvillkor i Sverige kan avvika från den internationella litteraturen.

Läkemedelsdoser

Demodex-blefarit

Vid typiska collarettes bör behandlingen riktas mot Demodex snarare än upprepade antibiotikakurer. Vanlig ögonlockshygien kan avlägsna debris men utrotar inte säkert kvalstren.

Tea tree oil och terpinen-4-ol ingår i flera ögonlocksprodukter. En Cochraneöversikt av sex randomiserade studier med 562 deltagare bedömde evidensen för minskat kvalsterantal som mycket osäker och fann ingen säker förbättring av patientrapporterade symtom jämfört med andra behandlingar [17]. Högkoncentrerad tea tree oil ska inte användas i hemmet nära ögat. Kontaktdermatit, sveda och toxisk påverkan på ögats yta kan förekomma.

En äldre metaanalys av 19 studier fann förbättring med flera lokala och systemiska behandlingar, men studierna var heterogena och huvudsakligen observationella [18]. Ivermektin och metronidazol har använts i olika lokala eller systemiska regimer, men standardiserad dosering och robust evidens saknas. Sådan behandling bör därför handläggas av ögonläkare, eventuellt i samråd med hudläkare.

Lotilaner 0,25 procent är en akaricid behandling med bättre studiedokumentation. I fas 3-studien Saturn-2 randomiserades 412 patienter till lotilaner eller vehikel två gånger dagligen i sex veckor. Vid dag 43 hade 56,0 procent i lotilanergruppen inga collarettes jämfört med 12,5 procent i kontrollgruppen. Kvalsterutrotning uppnåddes hos 51,8 respektive 14,6 procent [16]. En metaanalys av fyra randomiserade studier med 947 patienter bekräftade bättre effekt på collarettes, kvalstertäthet och ögonlocksrodnad utan säker ökning av biverkningar [19]. Tillgängligheten i Sverige måste kontrolleras innan behandling rekommenderas.

Behandling av meibomkörteldysfunktion med tekniska metoder

När väl genomförd värmebehandling, massage och behandling av samtidiga torra ögon inte räcker kan ögonläkare överväga körteluttryckning, intensivt pulserat ljus eller termisk pulsationsbehandling.

En metaanalys av sex randomiserade studier med 326 patienter fann att intensivt pulserat ljus kombinerat med körteluttryckning förbättrade meibumsekretion och tårfilmsuppsprickningstid jämfört med enbart körteluttryckning. Symtom och kornealfärgning förbättrades däremot inte konsekvent [20]. Behandlingen kräver ögonskydd, utbildad operatör och hänsyn till hudtyp, pigmentering och läkemedel som ger fotosensitivitet.

För termisk pulsationsbehandling är resultaten osäkra. En Cochraneöversikt med 13 studier och 1 155 deltagare fann ingen tydlig fördel jämfört med vanliga varma kompresser, termostatiska värmeenheter eller ögonlockshygien. Evidensen bedömdes som låg eller mycket låg [21]. En äldre metaanalys rapporterade kortsiktiga förbättringar jämfört med vanliga kompresser, men metodproblem och varierande kontrollbehandlingar begränsar slutsatserna [22]. Kostnad, tillgänglighet och patientens preferenser bör därför vägas mot den osäkra marginalnyttan.

Okulär rosacea

Behandla både okulär och kutan sjukdom. Patienten bör identifiera och om möjligt minska individuella utlösande faktorer, exempelvis stark sol, värme, vind, alkohol, heta drycker och starkt kryddad mat. Solskydd och skonsam hudvård är viktiga.

Mild sjukdom behandlas med ögonlockshygien, varm kompress och tårersättning. Vid måttlig sjukdom kan topikal antiinflammatorisk behandling eller azitromycin övervägas. Svår sjukdom med återkommande keratit, kärlinväxt eller korneala infiltrat kräver ögonläkare och ofta systemisk behandling. Graden av ögonpåverkan korrelerar inte alltid med hudförändringarnas svårighetsgrad [7].

Barn

Blefarit hos barn är ofta lindrig, men blefarokeratokonjunktivit kan ge punktformig keratit, infiltrat, kärlinväxt, korneal ärrbildning, oregelbunden astigmatism och amblyopi. Återkommande chalazion, fotofobi, kraftigt tårflöde eller synpåverkan ska därför föranleda ögonläkarbedömning.

Evidensen för läkemedelsbehandling hos barn är mycket begränsad. En Cochraneöversikt fann inga randomiserade studier av systemisk behandling [23]. För lokal behandling identifierades endast en liten studie med 137 barn, där skillnaderna mellan loteprednol, tobramycin, kombinationen och placebo var osäkra [24]. Kortikosteroider och systemiska antibiotika till barn ska därför ordineras av ögonläkare. Refraktion och amblyopirisk behöver bedömas vid korneal påverkan.

Uppföljning och prognos

Första uppföljning är rimlig efter 4 till 8 veckor, tidigare vid korneal påverkan, steroidbehandling eller betydande synbesvär. Bedöm:

• symtom och funktionspåverkan
• följsamhet och praktiskt genomförande av ögonlockshygien
• mängd krustor eller collarettes
• ögonlockskantens rodnad och telangiektasier
• meibums kvalitet och uttryckbarhet
• tårfilmsuppsprickningstid
• fluoresceinfärgning av kornea
• synskärpa
• ögontryck vid steroidbehandling
• biverkningar av antibiotika eller andra läkemedel

Vid otillräcklig effekt ska diagnosen omprövas innan behandlingen intensifieras. Vanliga orsaker är bristande följsamhet, otillräcklig värmebehandling, oupptäckt Demodex, okulär rosacea, kontaktallergi, konserveringsmedelstoxicitet, felställda ögonlock eller annan samtidig sjukdom på ögats yta.

De flesta patienter får ett kroniskt förlopp med periodiska skov. Prognosen för synen är god vid okomplicerad blefarit. Permanent synpåverkan är ovanlig men kan uppstå genom korneal ärrbildning, kärlinväxt, ulceration eller felriktade fransar. Okulär rosacea kan i sällsynta fall orsaka kornealförtunning och perforation. Ensidig terapiresistent sjukdom har en annan prognostisk betydelse eftersom malignitet måste uteslutas.

Inför kataraktkirurgi, refraktiv kirurgi eller annan planerad ögonkirurgi bör aktiv blefarit och tårfilmsstörning behandlas. En instabil okulär yta kan försämra keratometri, biometri och postoperativ synkvalitet. Kontaktlinser kan återupptas när inflammationen är kontrollerad, kornea är intakt och linserna kan bäras utan betydande obehag.

Källor

1. Jackson WB. Blepharitis: current strategies for diagnosis and management. Canadian Journal of Ophthalmology 2008. PMID: 18347619
2. Lindsley K, Matsumura S, Hatef E m.fl. Interventions for chronic blepharitis. Cochrane Database of Systematic Reviews 2012. PMID: 22592706
3. Nelson JD, Shimazaki J, Benitez-del-Castillo JM m.fl. The international workshop on meibomian gland dysfunction: report of the definition and classification subcommittee. Investigative Ophthalmology & Visual Science 2011. PMID: 21450914
4. Rhee MK, Yeu E, Barnett M m.fl. Demodex Blepharitis: A Comprehensive Review of the Disease, Current Management, and Emerging Therapies. Eye & Contact Lens 2023. PMID: 37272680
5. Flores V, Ruf M, Abad Farfan SP m.fl. Prevalence of Demodex spp. in patients with chronic blepharitis. Revista Argentina de Microbiología 2024. PMID: 37541821
6. Kemal M, Sümer Z, Toker MI m.fl. The Prevalence of Demodex folliculorum in blepharitis patients and the normal population. Ophthalmic Epidemiology 2005. PMID: 16033750
7. Mohamed-Noriega K, Loya-Garcia D, Vera-Duarte GR m.fl. Ocular Rosacea: An Updated Review. Cornea 2025. PMID: 39808113
8. Wolffsohn JS, Arita R, Chalmers R m.fl. TFOS DEWS II Diagnostic Methodology report. The Ocular Surface 2017. PMID: 28736342
9. Shields JA, Saktanasate J, Lally SE m.fl. Sebaceous Carcinoma of the Ocular Region: The 2014 Professor Winifred Mao Lecture. Asia-Pacific Journal of Ophthalmology 2015. PMID: 26147013
10. Lindsley K, Nichols JJ, Dickersin K. Non-surgical interventions for acute internal hordeolum. Cochrane Database of Systematic Reviews 2017. PMID: 28068454
11. Ahmad A, Rehman M. Comparative study evaluating the efficacy of topical azithromycin versus oral doxycycline in the treatment of meibomian gland dysfunction. Journal of the Pakistan Medical Association 2023. PMID: 37218224
12. Yildiz E, Yenerel NM, Turan-Yardimci A m.fl. Comparison of the Clinical Efficacy of Topical and Systemic Azithromycin Treatment for Posterior Blepharitis. Journal of Ocular Pharmacology and Therapeutics 2018. PMID: 29493395
13. Onghanseng N, Ng SM, Halim MS m.fl. Oral antibiotics for chronic blepharitis. Cochrane Database of Systematic Reviews 2021. PMID: 34107053
14. Bukhari ZM, Alsudais AS, Bshnaq AG m.fl. Oral Azithromycin versus Oral Doxycycline in the Treatment of Meibomian Gland Dysfunction: A Systematic Review and Meta-Analysis. Clinical Ophthalmology 2024. PMID: 39600615
15. Kashkouli MB, Fazel AJ, Kiavash V m.fl. Oral azithromycin versus doxycycline in meibomian gland dysfunction: a randomised double-masked open-label clinical trial. British Journal of Ophthalmology 2015. PMID: 25138765
16. Gaddie IB, Donnenfeld ED, Karpecki P m.fl. Lotilaner Ophthalmic Solution 0.25% for Demodex Blepharitis: Randomized, Vehicle-Controlled, Multicenter, Phase 3 Trial (Saturn-2). Ophthalmology 2023. PMID: 37285925
17. Savla K, Le JT, Pucker AD. Tea tree oil for Demodex blepharitis. Cochrane Database of Systematic Reviews 2020. PMID: 32589270
18. Navel V, Mulliez A, Benoist d'Azy C m.fl. Efficacy of treatments for Demodex blepharitis: A systematic review and meta-analysis. The Ocular Surface 2019. PMID: 31229586
19. Abo Zeid M, Elrosasy A, Abbas AW m.fl. Efficacy and Safety of Lotilaner Ophthalmic Solution 0.25% in the Treatment of Demodex Blepharitis: A Systematic Review and Meta-Analysis. Ocular Immunology and Inflammation 2024. PMID: 38301215
20. Liu C, Zhou Q, Gao ZQ. Efficacy of intense pulsed light and meibomian gland expression treatments in meibomian gland dysfunction: A meta-analysis of randomized controlled trials. Medicine 2022. PMID: 36595759
21. Pucker AD, Yim TW, Rueff E m.fl. LipiFlow for the treatment of dry eye disease. Cochrane Database of Systematic Reviews 2024. PMID: 38314898
22. Pang SP, Chen YT, Tam KW m.fl. Efficacy of Vectored Thermal Pulsation and Warm Compress Treatments in Meibomian Gland Dysfunction: A Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials. Cornea 2019. PMID: 30844843
23. O'Gallagher M, Banteka M, Bunce C m.fl. Systemic treatment for blepharokeratoconjunctivitis in children. Cochrane Database of Systematic Reviews 2016. PMID: 27236587
24. O'Gallagher M, Bunce C, Hingorani M m.fl. Topical treatments for blepharokeratoconjunctivitis in children. Cochrane Database of Systematic Reviews 2017. PMID: 28170093