Sammanfattning
Bukaortaaneurysm är en permanent, lokal vidgning av bukaortan till minst 30 mm eller till minst 1,5 gånger den förväntade normaldiametern. Tillståndet är oftast symtomfritt och växer långsamt, men kan brista med en total dödlighet på cirka 60–90 procent [6,10]. Det är vanligast hos äldre män som röker eller har rökt. Förekomsten har minskat, från 1,5 procent bland 65-åriga svenska män i screeningen 2006–2014 till 0,88 procent 2018–2022 [1,10].
Nytillkommen buk-, flank- eller ryggsmärta hos en äldre patient med känt eller misstänkt aneurysm ska behandlas som symtomgivande aneurysm eller ruptur tills motsatsen är visad, även när blodtrycket är normalt. Kärlkirurg kontaktas direkt. DT-angiografi görs om patienten tål det, och blodtrycket hålls kring ett systoliskt tryck på 70–90 mmHg med restriktiv kristalloidtillförsel och blodprodukter [6]. Vid ruptur med lämplig anatomi är endovaskulär behandling (EVAR) förstahandsval [6,7].
Sverige har nationell screening med en ultraljudsundersökning av 65-åriga män, och fynd på 30 mm eller mer följs upp vid kärlkirurgisk enhet [11]. Små aneurysm kontrolleras med ultraljud: enligt ESVS 2024 vart tredje år vid 30–39 mm, årligen vid 40–49 mm hos män (40–44 mm hos kvinnor) och var sjätte månad från 50 mm hos män respektive 45 mm hos kvinnor [6]. Planerad operation övervägs från 55 mm hos män och 50 mm hos kvinnor samt vid symtom. Snabb tillväxt är i första hand skäl för ny mätning [6,7].
Alla patienter behöver rökstopp, blodtrycksbehandling, statin och trombocythämmare, eftersom risken för hjärtinfarkt och stroke är större än risken för ruptur [6,7]. EVAR är förstahandsval för de flesta med lämplig anatomi, medan öppen operation kan vara bättre hos yngre, friska patienter med lång förväntad livslängd [6]. Efter EVAR krävs livslång bilduppföljning.
Definition och klassifikation
Bukaortaaneurysm

Ett aneurysm är en permanent, lokal vidgning av en artär med minst 50 procents ökning av diametern jämfört med den förväntade normala. I klinisk praxis används en fast gräns på 30 mm, vilket oftast ligger mer än två standardavvikelser över medelvärdet hos män. Gränsen kan vara för hög för kvinnor, som har smalare normal aorta, men definitioner baserade på kroppsyta eller normaldiameter är inte validerade på befolkningsnivå [6]. Diameter på 25–29 mm kallas subaneurysmal vidgning eller ektasi.
Utlåtandet vid ultraljud eller DT ska ange:
- största uppmätta diameter och mätplan
- utbredning i förhållande till njurartärerna och aortabifurkationen
- form och asymmetri, inklusive om aneurysmet är sackulärt
- tromb i aneurysmsäcken
- förändring jämfört med tidigare undersökningar
De flesta aneurysm är infrarenala, spolformade och degenerativa. Utbredning till iliacaartärerna eller upp mot njurartärerna påverkar valet mellan EVAR och öppen operation.
Aneurysm, dissektion och ruptur
Bukaortaaneurysm ska skiljas från aortadissektion, där blod tränger in i aortaväggen och bildar ett äkta och ett falskt lumen (se aortadissektion, diagnostik och akut handläggning). Båda kan förekomma hos samma patient. Ruptur innebär att aortaväggen brister med blödning utanför kärlet. Diameter är den viktigaste riskmarkören för ruptur men ingår inte i definitionen. Aneurysm i bröstaorta beskrivs i thoraxaortaaneurysm.
Epidemiologi och riskfaktorer
Förekomst
Förekomsten är försumbar före 55–60 års ålder och ökar sedan stadigt. Hos 65-åriga svenska män i screening var prevalensen 1,7 procent 2006–2009 [6] och 0,88 procent 2018–2022 [10]. Hos kvinnor över 60 år är den sammanvägda prevalensen 0,7 procent, upp till fyra gånger lägre än hos män [6].
Minskningen sammanfaller med minskad rökning, bättre blodtrycksbehandling och utbredd användning av statiner och trombocythämmare. Sjukhusinläggningar för ruptur har minskat med 20–50 procent i flera länder [6]. De randomiserade screeningstudierna startade när prevalensen hos män var 4–7 procent. I MASS minskade aneurysmrelaterad dödlighet med 42 procent (95 % KI 31–51) och total dödlighet med 3 procent (95 % KI 1–5) efter 13 år [2,6].
Riskfaktorer
| Riskfaktor | Betydelse |
|---|---|
| Rökning | Starkaste riskfaktorn, OR över 3 och högre hos kvinnor. Cirka 75 procent av fallen bedöms huvudsakligen rökrelaterade [6] |
| Stigande ålder och manligt kön | Mycket ovanligt före 55–60 år. Upp till fyra gånger vanligare hos män [6] |
| Familjehistoria | Heritabiliteten är upp till 70 procent i tvillingstudier, och aneurysm hos förstagradssläkting fördubblar risken i en svensk befolkningsstudie [6] |
| Hypertoni, ateroskleros, europeisk härkomst | Associerade med högre risk [6] |
| Aneurysm i annan artär | Förekommer ofta samtidigt [6] |
| Diabetes | Skyddande, ungefär halverad risk, särskilt vid typ 2 [6] |
Efter operation för popliteaaneurysm fick 39 procent ett nytt aneurysm under sju års uppföljning, varav 43 procent i bukaortan, och patienter med perifert aneurysm bör därför undersökas med ultraljud av bukaorta och tvärtom [6]. Aneurysm är också vanliga hos patienter med symtomgivande perifer artärsjukdom (se perifer arteriell sjukdom) [7].
Patofysiologi och naturalförlopp
Tillväxt och rupturrisk
Aneurysm uppkommer genom en progressiv försvagning av aortaväggen som kan vara relaterad till aterosklerotiska och inflammatoriska förändringar. Alla tre vägglager är vidgade, till skillnad från dissektion där den primära skadan sitter i intima.
Genomsnittlig tillväxt av små aneurysm är cirka 2,2 mm per år, 0,4 mm snabbare hos rökare och 0,5 mm långsammare vid diabetes [6,14]. En sammanställning av studier från 2015 och senare gav 2,38 mm per år, alltså ingen kliniskt betydelsefull förändring trots lägre prevalens [15]. Tillväxten ökar med storleken, med 0,59 mm per år för varje 5 mm större diameter [14]. De flesta aneurysm växer jämnt, och enstaka snabba mätvärden kan bero på mätfel [6].
Rupturrisken beräknas vara under 1 procent inom ett år för 50 mm, inom fyra år för 40 mm och inom åtta år för 30 mm [6,14]. I den brittiska screeningen var rupturfrekvensen 0,03 procent per år för 3,0–4,4 cm, 0,28 procent för 4,5–5,4 cm och 0,40 procent strax under operationsgränsen. Hos obehandlade aneurysm är årlig rupturfrekvens 3,5 procent vid 55–60 mm, 4,1 procent vid 61–70 mm och 6,3 procent över 70 mm [6].
Kvinnor har ungefär fyra gånger högre rupturrisk för samma storlek, och ruptur sker vid medeldiameter 67 mm mot 75–80 mm hos män. Tre års kumulativ rupturincidens för 61–70 mm var 12,8 procent hos kvinnor och 4,5 procent hos män. Rökare har ungefär dubbelt så hög rupturrisk [6]. Tromb i säcken kan ge distal embolisering och akut benischemi (se akut arteriell extremitetsischemi).
Klinisk bild och komplikationer
Asymptomatiskt aneurysm
Intakta aneurysm är oftast symtomfria och upptäcks vid screening eller bilddiagnostik av annan orsak. Palpation är opålitlig, med sensitivitet mellan 33 och 100 procent, och beror på diameter, undersökarens erfarenhet och patientens habitus. Ultraljud ska därför användas vid misstanke. Ett incidentellt upptäckt aneurysm ska remitteras till kärlkirurg, utom vid mycket begränsad förväntad livslängd [6].
Symtomgivande aneurysm
Symtom är smärta eller ömhet över aneurysmet med utstrålning mot rygg eller genitalia, embolier eller tryck på intilliggande organ (vena cava, duodenum, uretär) [6]. Nytillkommen smärta, kyla, blekhet eller nedsatt rörlighet i ett ben talar för embolisering och kräver omedelbar kärlkirurgisk bedömning.
Ruptur
Den klassiska triaden med hypotoni, buk- eller ryggsmärta och pulsatil bukresistens finns hos ungefär hälften. Felaktig diagnos ställs hos 32–39 procent, särskilt utan chock, och vanligast förväxlas ruptur med uretärsten och hjärtinfarkt [6]. Andra tecken är synkope, oförklarat fall, blåmärken i flanken eller kring naveln, takykardi, kallsvettighet, perifer kyla och fluktuerande medvetande [3]. Blodtrycket kan vara normalt i början eftersom blödningen kan vara begränsad av retroperitoneum. Aortokavala fistlar förekommer vid 2–6 procent av rupturerna och ger symtom av arteriovenös shunt och venös hypertension [6].
Diagnostik och differentialdiagnoser
Ultraljud
Ultraljud är förstahandsmetod för diagnos och kontroll av små aneurysm, med över 97 procents sensitivitet och specificitet och utan strålning [6]. Vid akut misstanke kan ultraljud vid sängkanten visa att ett aneurysm finns, men känsligheten för retroperitoneal blödning är låg, och undersökningen ger ingen anatomisk information inför ingrepp [6].
Patienten undersöks i ryggläge, gärna med lätt böjda knän, och vid adipositas kan sidoläge förbättra bilden. Aorta undersöks från njurartärernas avgångar till bifurkationen. Största diameter mäts anteroposteriort i ett plan vinkelrätt mot aortas längdaxel, vilket ger bäst repeterbarhet [6].

Mätpunkterna påverkar diagnosen. ITI ger 3–6 mm lägre värden än OTO, och LELE hamnar däremellan. Jämfört med ITI ökar prevalensen med 31 procent med LELE och 77 procent med OTO. Det svenska screeningprogrammet använder LELE och det brittiska ITI [6,10]. Samma metod ska användas vid alla kontroller och anges i utlåtandet. Trombpålagringar ingår i diametern. Två mätningar bör skilja sig med mindre än 5 mm i 95 procent av fallen [6]. Sned avbildning, asymmetrisk säck, artefakter från stentgraft och mätfas i hjärtcykeln (diastole kan ge cirka 2 mm lägre värde) är de vanligaste felkällorna. Om aorta inte kan avbildas, till exempel på grund av tarmgas, används DT eller MR [6,7].
Datortomografi
DT-angiografi är referensmetod för anatomisk kartläggning och planering, och görs även vid misstänkt ruptur. Den visar förhållandet till njurartärer och iliacakärl, avgör om EVAR är möjligt och påvisar trombos, embolisering och komplikationer efter EVAR. Inför behandling rekommenderas undersökning av hela aorta och åtkomstkärl med DT samt ultraljud av femoropopliteala segmentet, eftersom synkrona aneurysm är vanliga [6]. Metoden innebär strålning och jodkontrast (se kontrastmedelsnefropati). DT-diametern är större än ultraljudsdiametern och operationsgränserna gäller ultraljudsmått, så DT behövs inte enbart för att kontrollera ett aneurysm strax under 55 mm [6].
Differentialdiagnoser
| Tillstånd | Diagnostiska hållpunkter |
|---|---|
| Rupturerat bukaortaaneurysm | Akut smärta med eller utan cirkulationssvikt. Hypotoni kan saknas initialt |
| Aortadissektion, intramuralt hematom, penetrerande aortasår | Plötslig kraftig bröst- eller ryggsmärta, ofta organischemi. DT avgör (se akuta aortasyndrom) |
| Njur- eller uretärsten | Kolikliknande flanksmärta, hematuri. Vanlig felaktig diagnos vid ruptur (se njur- och uretärsten) |
| Hjärtinfarkt | Den andra vanliga felaktiga diagnosen vid ruptur [6] |
| Trombos eller embolisering från aneurysmet | Akut benischemi, medan perifer artärsjukdom ger kroniska bensymtom |
| Inflammatoriskt eller mykotiskt aneurysm | Feber eller viktnedgång, högt CRP och SR |
| Komplikation efter EVAR | Endoläckage, sacktillväxt, graftocklusion eller infektion |
Screening
Screening i Sverige
Socialstyrelsen rekommenderade 2016 att hälso- och sjukvården bör erbjuda 65-åriga män screening genom en engångsundersökning med ultraljud. Skälet är att screeningen minskar dödligheten i brustet aneurysm med cirka 50 procent. Personer med aortadiameter på 30 mm eller mer bör erbjudas uppföljning, och screening av kvinnor rekommenderas inte eftersom det vetenskapliga underlaget saknas [10,11]. Programmet infördes successivt från 2006 och nådde alla landsting 2015 [1].
I Wanhainens utvärdering 2006–2014 deltog 84 procent av 302 957 inbjudna män och prevalensen var 1,5 procent. Av patienterna med aneurysm hade 29 procent opererats efter i medeltal 4,5 år, och 30-dagarsmortaliteten var 0,9 procent (1,3 procent efter öppen kirurgi och 0,3 procent efter EVAR). För att förhindra ett aneurysmrelaterat dödsfall behöver 667 män screenas och 1,5 opereras [1]. Jämfört med Finland, som saknar screening, minskade operationerna för ruptur mer i Sverige, och långtidsöverlevnaden förbättrades hos män i åldern 65–79 år [12].
Socialstyrelsens utvärdering 2024 visar att regionerna 2018–2022 kallade cirka 50 000 män per år, ungefär 90 procent av målgruppen, och att 79–83 procent av de kallade deltog. Av dem med screeningupptäckt aneurysm som opererades avled 1,6 procent inom 30 dagar och ingen inom 90 dagar. Regionerna skiljer sig åt: bara 13 av 28 kärlkirurgiska enheter kallar till första besök inom en månad, och hälften följer även män med 25–29 mm [10].
Internationella rekommendationer om screening
| Källa | Rekommendation |
|---|---|
| ESVS 2024 | Ultraljudsscreening av högriskgrupper (klass I, evidensgrad A). Målgruppen anges inte, eftersom den beror på lokal prevalens och livslängd. Män och kvinnor från 50 år med förstagradssläkting med aneurysm samt patienter med perifera aneurysm eller organtransplantation bör undersökas. Populationsscreening av kvinnor har inte övervägts [6] |
| ESC 2024 | Män från 65 år med rökanamnes (klass I, A). Kan övervägas för män från 75 år oavsett rökning och för kvinnor från 75 år som röker eller har hypertoni (IIb, C). Förstagradssläktingar från 50 år (klass I, C). Opportunistisk undersökning vid ekokardiografi bör övervägas hos män från 65 och kvinnor från 75 år (IIa, B) [7] |
| NICE 2020 | Informera män från 66 år som inte screenats om det brittiska programmet. Överväg ultraljud hos kvinnor från 70 år med riskfaktorer som rökning, KOL, hypertoni, hyperlipidemi, aterosklerotisk sjukdom eller släkting med aneurysm [8] |
Opportunistisk undersökning vid ekokardiografi eller benartärduplex ger aneurysm hos 2–7 procent, men många är små eller finns hos patienter med så hög samsjuklighet att operation aldrig blir aktuell, och nyttan är därför ofullständigt belagd [6,7]. ESC ger ingen rekommendation om DT som screeningmetod [7].
Fynd vid screening
| Största infrarenala diameter | Handläggning |
|---|---|
| Under 25 mm | Normalt, ingen kontroll |
| 25–29 mm | Ingår inte i det nationella programmet [10]. Av 1 020 svenska män med detta fynd vid 65 år hade 66 procent ett aneurysm på minst 30 mm vid kontroll efter fem år, och 30 procent nådde 55 mm inom tio år [13]. ESVS rekommenderar ny kontroll efter fem år hos män med rimlig livslängd [6] |
| 30 mm eller mer | Mät i längd- och tvärsnitt, informera patienten och ordna kärlkirurgisk bedömning [10,11] |
NICE anger att ett aneurysm på 5,5 cm eller mer bör bedömas av kärlkirurg inom två veckor och ett på 3,0–5,4 cm inom tolv veckor [8].
Övervakning av icke-opererade aneurysm
Kontrollintervall
Intervallen bygger på RESCAN, en metaanalys av individdata från 18 studier med 15 471 patienter [14]. De är desamma för män och kvinnor under 45 mm, men kvinnors fyra gånger högre rupturrisk gör att ESVS 2024 rekommenderar tätare kontroll från 45 mm hos kvinnor [6].
| Diameter (ultraljud) | Män | Kvinnor |
|---|---|---|
| 25–29 mm | Vart femte år | Vart femte år |
| 30–39 mm | Vart tredje år | Vart tredje år |
| 40–44 mm | Årligen | Årligen |
| 45–49 mm | Årligen | Var sjätte månad |
| 50 mm och över | Var sjätte månad | Var sjätte månad |
Siffrorna gäller ESVS 2024 (klass IIa, evidensgrad B för män och C för kvinnor), med hänsyn till livslängd, lämplighet för operation och patientens önskemål [6]. ESC 2024 rekommenderar kontroll var sjätte månad för män med 50–55 mm och kvinnor med 45–50 mm (klass I, B), årligen för kvinnor med 40–44 mm och män med 40–49 mm, vart tredje år vid 30–39 mm och vart fjärde år vid 25–29 mm om livslängden överstiger två år [7]. NICE hänvisar till intervallen i det brittiska screeningprogrammet [8].
I Sverige använde de flesta kärlkirurgiska enheter 2018–2022 intervallet 36 månader för 30–39 mm, och en del använde 12 i stället för 6 månader vid 45–49 mm. Det stämmer i stort med de europeiska riktlinjerna, medan äldre svenska rekommendationer hade tätare intervall [10]. Lokalt vårdprogram ska följas.
Kontrollerna kan avslutas när patienten inte väntas nå operationsgränsen under sin livstid, inte är lämplig för operation eller själv föredrar det (klass IIa, C). Patienten ska då vara väl informerad, och behovet av palliativ kontakt bör beaktas [6]. Vid väsentlig avvikelse från föregående mätning granskas bilderna med erfaren undersökare, och aorta mäts i både längd- och tvärsnitt när diametern är minst 30 mm [6].
Riskreduktion
Patienter med litet aneurysm har cirka 3 procents årlig risk att dö i hjärt-kärlsjukdom. Risken för kardiovaskulär död är 2,2 gånger högre än i befolkningen i MASS och risken för större kardiovaskulära händelser 2,9 gånger högre i det brittiska screeningprogrammet [6]. Enligt ESC är tioårsrisken för död i hjärtinfarkt eller stroke ungefär 15 gånger högre än risken för en akut aortahändelse, och full tillämpning av riskfaktorbehandling beräknas sänka tioårsrisken för större kardiovaskulär händelse från 43 till 14 procent [7].
ESVS rekommenderar därför rökstopp, blodtryckskontroll, statin, trombocythämmare och livsstilsråd hos alla (klass I, B) [6]. ESC anger LDL-kolesterol under 1,4 mmol/L och minst 50 procents sänkning samt systoliskt blodtryck mot 120–129 mmHg om det tolereras (klass I, A) [7].
- Rökstopp. Minskar tillväxthastigheten med cirka 20 procent och halverar rupturrisken. Stöd med läkemedel och rådgivning är mest effektivt (klass I, B) [6]. Se rökavvänjning.
- Blodtryck. Se hypertoni. Studier av betablockerare och ACE-hämmare har inte visat lägre tillväxt, men ESC anser att betablockerare eller ARB är rimliga förstahandsval [6,7].
- Statin. Se statiner och LDL-kolesterol. Observationsdata talar för lägre tillväxt och rupturrisk, men inga randomiserade studier har prövat effekten på tillväxten [6,7].
- Trombocythämmare. ESVS rekommenderar dem (klass I, B), medan ESC bedömer rollen vid aneurysm som osäker men lågdos acetylsalicylsyra som rimlig vid hög kardiovaskulär risk. Ticagrelor minskade inte tillväxten (se trombocythämmare) [6,7].
- Metformin. Observationsstudier talar för 0,65 mm lägre årlig tillväxt [25]. Den enda publicerade randomiserade studien, med 58 patienter utan diabetes, visade ingen skillnad efter 12 månader men hade för låg styrka [24]. Inget läkemedel är visat bromsa tillväxten, och metformin ska inte ges enbart för det [6].
- Fluorokinoloner. Registerstudier har visat samband med aneurysm men med stor risk för confounding. Litet aneurysm är ingen kontraindikation (klass III, B), och ESC tillåter fluorokinoloner vid tydlig indikation om inget rimligt alternativ finns [6,7].
Råd om träning, körning och flygning
Träning är säker vid små aneurysm. Den påverkade inte tillväxten under upp till tre år i en randomiserad studie, och intervallträning har varit säker hos patienter med aneurysm på 70 mm eller mer som väntar på operation. ESVS avråder inte från träning eller sexuell aktivitet vid aneurysm under 70 mm (klass III, B). Maximala lyft med Valsalvamanöver kan undvikas vid stora aneurysm, eftersom tyngdlyftning har kopplats till aortadissektion i fallbeskrivningar [6].
Det finns inget vetenskapligt underlag för körförbud. I Sverige är aortaaneurysm hinder för körkortsbehörighet om diametern innebär avsevärd risk för plötslig bristning, och diameter över 5,5 cm är hinder för behörigheter för tung lastbil och buss samt taxiförarlegitimation (TSFS 2010:125, kap. 5, 20 §) [30]. ESVS och ESC ger inga råd om flygresor.
Indikationer för operation
Beslut fattas av kärlkirurg efter samlad bedömning av rupturrisk, anatomi, fysiologisk reserv, samsjuklighet och förväntad livslängd. Operation övervägs vid:
- symtomgivande aneurysm, oavsett diameter
- asymptomatiskt aneurysm på 55 mm eller mer hos män och 50 mm eller mer hos kvinnor (ultraljudsmått)
- sackulärt aneurysm, där en lägre gräns kan övervägas
- mykotiskt aneurysm, oavsett storlek
- ruptur eller stark misstanke om ruptur, akut
ESVS 2024 avråder från operation under 55 mm hos män (klass III, A) och under 50 mm hos kvinnor (klass III, C). Operation hos män från 55 mm bör övervägas (klass IIa, C) och hos kvinnor från 50 mm kan övervägas (klass IIb, C). Kvinnors gräns är lägre eftersom rupturrisken är högre, men den perioperativa dödligheten är också högre och underlaget svagare. I RESCAN motsvarade rupturrisken vid 42 mm hos kvinnor den vid 55 mm hos män. ESC rekommenderar operation från 55 mm hos män och 50 mm hos kvinnor (klass I, A) [6,7]. Cirka 8–10 procent av operationerna för ruptur gäller aneurysm under 55 mm, men det motiverar inte lägre gräns eftersom små aneurysm är så många [6].
Vid tillväxt på 10 mm per år eller mer föreslår ESVS ny mätning som första åtgärd (klass IIa, C), eftersom mätfel är vanliga. Ingen patient med aneurysm under 42 mm nådde operationsgränsen inom två år [6]. ESC anger att operation kan övervägas vid tillväxt på minst 5 mm på sex månader eller minst 10 mm per år och vid sackulärt aneurysm från 45 mm (klass IIb, C) [7]. NICE anger att operation kan övervägas vid aneurysm över 4,0 cm som vuxit mer än 1 cm på ett år [8].
Elektiv operation rekommenderas inte vid begränsad förväntad livslängd, definierad som cirka två till tre år (klass III, B) [6,7]. Rutinmässig koronarangiografi och revaskularisering före aneurysmkirurgi rekommenderas inte vid stabil kranskärlssjukdom [7]. Tiden från remiss till behandling bör vara högst åtta veckor vid standardfall och kortare vid aneurysm över 70 mm (klass I, C). Centrum bör ha minst 30 aneurysmoperationer per år, varav minst 15 av vardera metod [6].
EVAR och öppen operation
Val av metod

ESVS och ESC rekommenderar EVAR som förstahandsval för de flesta med lämplig anatomi och rimlig livslängd (klass IIa, B), efter delat beslutsfattande. ESVS anger samtidigt att öppen operation är rimlig först hos yngre, friska patienter med förväntad livslängd över 10–15 år, eftersom medelöverlevnaden efter planerad operation är cirka nio år [6,7]. NICE rekommenderar öppen operation som förstahandsval, och EVAR vid bukpatologi som gör öppen kirurgi olämplig, hög anestesirisk eller samsjuklighet. NICE anser också att komplex EVAR bara bör användas inom forskning [8].
| Metod | Talar för | Begränsningar |
|---|---|---|
| Standard-EVAR | Infrarenalt aneurysm med tillräcklig proximal och distal fixationszon. Äldre och patienter med hög operationsrisk | Kräver lämplig anatomi enligt tillverkarens instruktioner. Endoläckage, migration, sacktillväxt och nya ingrepp förekommer. Livslång uppföljning |
| Fenestrerat eller grenat stentgraft | Juxta- och pararenala aneurysm | Mer komplext, risk för njurpåverkan och ryggmärgsischemi. Centrum med stor volym (ESVS: minst 20 ingrepp per år) |
| Öppen operation | Yngre patient med lång förväntad livslängd, få sjukdomar, anatomi som inte medger EVAR | Mer blodförlust, högre tidig sjuklighet, längre vårdtid, senare bråck och tarmobstruktion |
Resultat i randomiserade studier
Fyra studier (EVAR-1, DREAM, OVER och ACE) har jämfört metoderna. Den perioperativa dödligheten var lägre efter EVAR i EVAR-1 (1,7 mot 4,7 procent), DREAM (1,2 mot 4,6 procent) och OVER (0,5 mot 3 procent), men ACE visade ingen skillnad (1,3 mot 0,6 procent) [6]. Fördelen försvann efter några år. I EVAR-1 var totaldödligheten likartad efter i medeltal 12,7 år (justerad HR 1,11, 95 % KI 0,97–1,27), men efter åtta år var den aneurysmrelaterade dödligheten högre efter EVAR (HR 5,82), främst på grund av sen ruptur (7 mot 1 procent) [16]. I DREAM var överlevnaden efter tolv år 38,5 procent efter EVAR och 42,2 procent efter öppen operation (ej signifikant), och frihet från reintervention 62,2 mot 78,9 procent [17]. I OVER var dödligheten likartad under upp till 14 år (HR 0,96, 95 % KI 0,82–1,13), men fler efter EVAR genomgick sekundära ingrepp [18].
Studierna använde tidiga stentgraft. Registerdata visar 30-dagarsdödlighet på cirka 1 procent efter elektiv EVAR och tre till fem gånger högre efter öppen operation [6]. I Sverige var den 2 procent hos patienter över 80 år 2010–2014, med EVAR i 80 procent av ingreppen [26]. Åldern ensam bör inte utesluta operation, och ESVS anser att elektiv operation kan övervägas över 80 år vid rimlig livslängd [6]. Hos fysiskt sköra patienter minskade EVAR i EVAR-2 den aneurysmrelaterade men inte totaldödligheten, eftersom två tredjedelar avled inom fem år [6].
Komplikationer och uppföljning
| Behandling | Viktiga komplikationer |
|---|---|
| Öppen operation | Blodförlust, myokardischemi, akut njursvikt, tarmischemi, distal embolisering, ryggmärgsischemi, senare bråck |
| EVAR, tidigt | Blödning vid femoralisinsticken, ischemi i behandlat ben |
| EVAR, sent | Endoläckage, migration, graftocklusion, sacktillväxt, sen ruptur, nya ingrepp |
Endoläckage är flöde i aneurysmsäcken utanför stentgraftet och förekommer hos upp till en tredjedel. Typ 1 (otät fixation) och typ 3 (otäthet mellan komponenter) utsätter säcken för systemtryck, ger hög rupturrisk och ska åtgärdas, i första hand endovaskulärt [6,7]. Typ 2 (retrograd fyllning via lumbala artärer eller inferiora mesenterialartären) är vanligast, läker ofta spontant och leder sällan till ruptur (under 1 procent i en översikt). Åtgärd övervägs vid sacktillväxt över 10 mm, men ungefär var femte misstänkt typ 2 visar sig vara typ 1 eller 3 [6].
Uppföljning är livslång. ESVS rekommenderar DT-angiografi inom 30 dagar (klass I, B). Patienter med låg risk (inget endoläckage, anatomi inom tillverkarens instruktion, överlappning och förankring på minst 10 mm) kan följas glesare, med nästa undersökning efter fem år. Högriskpatienter undersöks årligen med DT eller duplex. Sackkrympning på mer än 5 mm talar för låg risk, och alla bör följas med bilddiagnostik ungefär vart femte år (klass I, B) [6]. ESC rekommenderar DT eller MR samt duplex eller kontrastförstärkt ultraljud efter 1 och 12 månader, därefter årligt duplex och DT eller MR vart femte år (klass I, A). Efter öppen operation räcker första bildundersökning inom ett år och därefter vart femte år [7].
Akut handläggning vid ruptur
Åtgärder vid misstanke
Misstänk ruptur vid nytillkommen buk-, flank- eller ryggsmärta hos en äldre patient med känt aneurysm eller riskfaktorer, särskilt med hypotoni, takykardi, synkope eller kallsvettighet. Normalt blodtryck utesluter inte tillståndet. Kontakta kärlkirurg och anestesiolog direkt. NICE anger att patienten ska lämna remitterande enhet inom 30 minuter efter beslut om transfer, och att patienter med ruptur och hjärtstopp eller bestående medvetslöshet har försumbar chans att överleva operation [8]. SVS 2018 föreslår att tiden från ankomst till ingrepp ska vara under 90 minuter [9].
Stabilisering, diagnostik och planering sker samtidigt. Kontinuerlig EKG- och blodtrycksövervakning, två grova infarter och smärtlindring ingår. Blodgruppering och bastest är mest brådskande, eftersom 30–50 procent behöver transfusion. Övrig provtagning är blodstatus, elektrolyter, kreatinin, leverstatus, PK, APTT, blodgas med laktat och troponin [3]. Se massiv blödning och transfusion. Bedöm benens cirkulation.
Permissiv hypotension
Blodtrycket ska inte normaliseras med stora vätskevolymer, eftersom kall kristalloid späder koagulationsfaktorer och trombocyter, kyler patienten och kan förvärra blödningen [5,6]. ESVS rekommenderar permissiv hypotension (klass I, C) med medvetande och talförmåga som mått på cerebral perfusion och ett systoliskt blodtryck på 70–90 mmHg. Blodförlust ersätts med blodprodukter, helst med förhållandet plasma till erytrocyter nära 1:1 [6]. I IMPROVE var lägsta systoliska trycket oberoende kopplat till 30-dagarsmortalitet, vilket talar för att 70 mmHg kan vara för lågt hos äldre. Randomiserade studier som jämför permissiv hypotension med normotensiv återupplivning saknas [5,6]. NICE rekommenderar restriktiv vätsketillförsel under transport [8].
Bilddiagnostik
DT-angiografi av torakoabdominala aorta och åtkomstkärl rekommenderas vid alla misstänkta rupturer (klass I, B), eftersom de flesta patienter som når sjukhus levande är tillräckligt stabila [6]. Instabilitet definieras som sänkt medvetande eller systoliskt blodtryck under 80 mmHg och är relativ. Om patienten är för instabil kan transport direkt till operationssalen med peroperativ angiografi vara ett alternativ. DT får inte orsaka onödig fördröjning [6].

Definitiv behandling
Narkosinledning kan utlösa kollaps, och patienten bör därför ligga på operationsbordet med infarter, steril täckning och operationsteam klart före intubation [6]. EVAR kan göras i lokalanestesi (klass IIa, B), vilket har samband med lägre mortalitet, och bifurkerad enhet kan väljas före aortounilakal om anatomin medger. Ballongocklusion av aorta kan övervägas hos instabila patienter (klass IIb, C) [6].
EVAR rekommenderas som förstahandsval vid ruptur med lämplig anatomi, med klass I och evidensgrad A i ESVS och B i ESC [6,7]. Med utvidgade anatomiska kriterier bedöms 60–70 procent av rupturerna lämpliga [3]. NICE anger att både EVAR och öppen operation kan övervägas, med EVAR som bäst för de flesta män över 70 år och kvinnor i alla åldrar, och öppen operation för män under 70 år [8]. Randomiserade studier är mer blandade än riktlinjerna:
| Studie | 30-dagarsmortalitet, EVAR mot öppen | Kommentar |
|---|---|---|
| AJAX (n=116) | 21 mot 25 procent | Ingen signifikant skillnad i död eller allvarliga komplikationer (42 mot 47 procent) [21] |
| ECAR (n=107) | 18 mot 24 procent | Ettårsmortalitet 30 mot 35 procent, färre lungkomplikationer och mindre transfusion med EVAR [22] |
| IMPROVE (n=613) | 35,4 mot 37,4 procent | Kvinnor hade större nytta (OR 0,44 mot 1,18 hos män). 94 mot 77 procent skrevs ut direkt hem [19] |
En poolad analys av de tre studierna (836 patienter) gav 30-dagarsmortalitet 31,3 mot 34,0 procent (OR 0,88, 95 % KI 0,66–1,18) och tidig fördel hos kvinnor [23]. I IMPROVE var mortaliteten efter tre år 48 procent efter EVAR-strategi mot 56 procent efter öppen operation, men efter sju år cirka 60 procent i båda grupperna. Endovaskulär strategi gav fler kvalitetsjusterade levnadsår och lägre kostnader [20]. Cochrane-översikten fann inte heller någon säker skillnad i 30-dagarsmortalitet [4].
Efter ingreppet eftersöks abdominellt kompartmentsyndrom (se abdominellt kompartmentsyndrom), tarmischemi, akut njursvikt med hyperkalemi, myokardischemi, distal embolisering och ryggmärgsischemi [3,6]. Reinterventioner efter EVAR vid ruptur är vanligast de första 90 dagarna, och uppföljningen ska vara tätare än efter elektiv EVAR [6].
Symtomgivande icke-rupturerat aneurysm
Ett symtomgivande aneurysm utan ruptur ger smärta, ömhet eller embolier men har ingen genombruten aortavägg. Rupturrisken anses högre än vid asymptomatiskt aneurysm, men akut operation under sämre förhållanden ger fler komplikationer. ESVS föreslår därför en kort, snabb bedömning och optimering följd av brådskande operation under goda förhållanden, helst på arbetstid (klass IIb, B), med noggrann blodtrycks- och smärtkontroll i väntan. Smärta hos patient med aneurysm under operationsgränsen ska utredas skyndsamt med DT [6].
Särskilda former
Inflammatoriskt aneurysm
Inflammatoriska aneurysm utgör 5–10 procent. Patienterna är 5–10 år yngre än vid degenerativa aneurysm, oftast män och kraftiga rökare. Symtom förekommer hos 65–90 procent: kronisk buk-, rygg- eller flanksmärta, viktnedgång och förhöjda SR, CRP och leukocyter. Hydronefros ses hos 10–50 procent. DT visar förtjockad aortavägg med fibros som sparar bakväggen (mantle sign), och ungefär hälften är IgG4-relaterade (se IgG4-relaterad sjukdom). Inflammationen runt aorta ska inte räknas in i diametern vid indikation för operation (klass III, C). Kortikosteroider (30–80 mg per dag prednisolonekvivalent) kan övervägas vid symtomgivande aneurysm under operationsgränsen, och handläggningen sker i multidisciplinärt team [6].
Mykotiskt aneurysm
Mykotiskt (infekterat) aneurysm orsakas av septiska emboli, bakteriemi eller infektion i angränsande vävnad. Stafylokocker svarar för 30–40 procent, och 20–30 procent är odlingsnegativa. Hela 44 procent debuterar med ruptur. Diagnosen bygger på klinik, inflammationsmarkörer, odlingar och bilddiagnostik med sackulär, excentrisk eller multilobulär form eller gas runt aorta. Efter provtagning av odlingar ges intravenös antibiotika mot Staphylococcus aureus och gramnegativa stavar, och snabb kirurgisk behandling rekommenderas oavsett storlek (klass I, C) [6].
Sackulärt och juxtarenalt aneurysm
Sackulära aneurysm är sfäriska och engagerar bara en del av aortaomkretsen. Infektion ska uteslutas. Rupturrisken är osäker men kan vara högre än vid spolformade aneurysm, och en lägre operationsgräns kan övervägas, enligt ESC från 45 mm [6,7].
Juxtarenalt aneurysm har en infrarenal hals kortare än 4 mm utan direkt engagemang av njurartärerna. Kort hals är 4–10 mm, pararenalt aneurysm engagerar minst en njurartär och paravisceralt även övre mesenteriala artären. Öppen operation eller fenestrerat eller grenat stentgraft väljs på centrum med stor volym (minst 20 ingrepp per år). Små komplexa aneurysm kontrolleras enligt samma principer som infrarenala [6].
Mortalitet, prognos och Swedvasc
Dödligheten efter planerad operation är låg, i Sverige strax under 1 procent efter 30 dagar de senaste åren [10]. Vid ruptur avlider ungefär hälften före sjukhus och några i väntan på diagnos och åtgärd, så den totala dödligheten är cirka 60–90 procent. Bland opererade är 90-dagarsmortaliteten cirka 22–25 procent [10], och en svensk registerstudie fann 30,4 procent [27]. Enligt Swedvasc sjönk 30-dagarsmortaliteten efter operation för ruptur från 38 till 28 procent mellan 1994–1999 och 2010–2014, med 22 procent efter EVAR mot 31 procent efter öppen operation [26].
Femårsöverlevnaden efter planerad operation är cirka 69 procent, lägre än hos befolkningen i övrigt. Senare dödsfall beror främst på hjärt-kärlsjukdom, lungcancer och lungsjukdom, och därför är statin, trombocythämmare och blodtryckskontroll viktiga även efter operation (klass I, B) [6].
Swedvasc är det nationella kvalitetsregistret för kärlkirurgiska ingrepp. Det startade 1987 och har täckt hela landet sedan 1994. Aneurysmoperationer rapporterades korrekt i över 96 procent vid extern validering, och en internationell Vascunet-validering gav 98,8 procents extern validitet för bukaortaaneurysm [28,29]. ESVS rekommenderar att centrum som opererar aorta registrerar fallen i ett validerat register (klass I, C) [6]. För screeningen saknar Socialstyrelsen ett användbart kvalitetsregister [10].
Vanliga frågor
Hur ofta ska ett litet bukaortaaneurysm kontrolleras?
Enligt ESVS 2024 vart tredje år vid 30–39 mm, årligen vid 40–49 mm hos män (40–44 mm hos kvinnor) och var sjätte månad från 50 mm hos män respektive 45 mm hos kvinnor. De flesta svenska enheter använder tre år vid 30–39 mm [6,10].
Vid vilken storlek opereras ett bukaortaaneurysm?
Planerad operation övervägs från 55 mm hos män och 50 mm hos kvinnor, mätt med ultraljud. Symtom, mykotiskt aneurysm och ibland sackulär form motiverar operation vid lägre diameter. Snabb tillväxt kräver först ny mätning [6,7].
Ska kvinnor eller rökare screenas?
Det nationella programmet omfattar bara 65-åriga män [10,11]. ESC 2024 rekommenderar screening av män från 65 år med rökanamnes och anger att kvinnor från 75 år som röker eller har hypertoni kan övervägas. ESVS och ESC rekommenderar ultraljud av förstagradssläktingar från 50 år [6,7,8].
Är EVAR bättre än öppen operation?
EVAR ger lägre tidig dödlighet och kortare vårdtid, men överlevnadsfördelen försvann efter några år i studierna och nya ingrepp är vanligare. EVAR är förstahandsval för de flesta, och öppen operation kan vara rimlig hos yngre, friska patienter [6,16,17,18].
Får man köra bil, träna och flyga med ett bukaortaaneurysm?
Små aneurysm medför ingen träningsrestriktion. I Sverige gäller körkortshinder vid avsevärd risk för plötslig bristning och vid över 5,5 cm för yrkesförare. Riktlinjerna ger ingen rekommendation om flygresor [6,30].
Källor
- Wanhainen A, Hultgren R, Linné A m.fl. Outcome of the Swedish Nationwide Abdominal Aortic Aneurysm Screening Program. Circulation 2016. PMID: 27630132
- Thompson SG, Ashton HA, Gao L m.fl. Final follow-up of the Multicentre Aneurysm Screening Study (MASS) randomized trial of abdominal aortic aneurysm screening. Br J Surg 2012. PMID: 23034729
- Scali ST, Stone DH. Modern management of ruptured abdominal aortic aneurysm. Front Cardiovasc Med 2023. PMID: 38149264
- Badger S, Forster R, Blair PH m.fl. Endovascular treatment for ruptured abdominal aortic aneurysm. Cochrane Database Syst Rev 2017. PMID: 28548204
- Moreno DH, Cacione DG, Baptista-Silva JC. Controlled hypotension versus normotensive resuscitation strategy for people with ruptured abdominal aortic aneurysm. Cochrane Database Syst Rev 2018. PMID: 29897100
- Wanhainen A, Van Herzeele I, Bastos Goncalves F m.fl. European Society for Vascular Surgery (ESVS) 2024 Clinical Practice Guidelines on the Management of Abdominal Aorto-Iliac Artery Aneurysms. Eur J Vasc Endovasc Surg 2024. PMID: 38307694
- Mazzolai L, Teixido-Tura G, Lanzi S m.fl. 2024 ESC Guidelines for the management of peripheral arterial and aortic diseases. Eur Heart J 2024. PMID: 39210722
- National Institute for Health and Care Excellence. Abdominal aortic aneurysm: diagnosis and management. NICE guideline NG156, publicerad 19 mars 2020.
- Chaikof EL, Dalman RL, Eskandari MK m.fl. The Society for Vascular Surgery practice guidelines on the care of patients with an abdominal aortic aneurysm. J Vasc Surg 2018. PMID: 29268916
- Socialstyrelsen. Nationell utvärdering av screening för bukaortaaneurysm. Artikelnummer 2024-3-8952, mars 2024.
- Socialstyrelsen. Screening för bukaortaaneurysm. Rekommendation och bedömningsunderlag. Artikelnummer 2016-6-5, juni 2016.
- Laine MT, Mani K, Gunnarsson K m.fl. Abdominal aortic aneurysm repair in Sweden vs. Finland: benefits of population-wide screening. Eur Heart J 2024. PMID: 39374339
- Thorbjørnsen K, Svensjö S, Gilgen NP, Wanhainen A. Long term outcome of screen detected sub-aneurysmal aortas in 65 year old men: a single scan after five years identifies those at risk of needing AAA repair. Eur J Vasc Endovasc Surg 2021. PMID: 34362628
- RESCAN Collaborators, Bown MJ, Sweeting MJ m.fl. Surveillance intervals for small abdominal aortic aneurysms: a meta-analysis. JAMA 2013. PMID: 23443444
- Prendes CF, Gouveia E Melo R, Caldeira D m.fl. Systematic review and meta-analysis of contemporary abdominal aortic aneurysm growth rates. Eur J Vasc Endovasc Surg 2024. PMID: 37777049
- Patel R, Sweeting MJ, Powell JT, Greenhalgh RM. Endovascular versus open repair of abdominal aortic aneurysm in 15-years' follow-up of the UK endovascular aneurysm repair trial 1 (EVAR trial 1): a randomised controlled trial. Lancet 2016. PMID: 27743617
- van Schaik TG, Yeung KK, Verhagen HJ m.fl. Long-term survival and secondary procedures after open or endovascular repair of abdominal aortic aneurysms. J Vasc Surg 2017. PMID: 29061270
- Lederle FA, Kyriakides TC, Stroupe KT m.fl. Open versus endovascular repair of abdominal aortic aneurysm. N Engl J Med 2019. PMID: 31141634
- IMPROVE Trial Investigators, Powell JT, Sweeting MJ m.fl. Endovascular or open repair strategy for ruptured abdominal aortic aneurysm: 30 day outcomes from IMPROVE randomised trial. BMJ 2014. PMID: 24418950
- IMPROVE Trial Investigators. Comparative clinical effectiveness and cost effectiveness of endovascular strategy v open repair for ruptured abdominal aortic aneurysm: three year results of the IMPROVE randomised trial. BMJ 2017. PMID: 29138135
- Reimerink JJ, Hoornweg LL, Vahl AC m.fl. Endovascular repair versus open repair of ruptured abdominal aortic aneurysms: a multicenter randomized controlled trial. Ann Surg 2013. PMID: 23549424
- Desgranges P, Kobeiter H, Katsahian S m.fl. ECAR (Endovasculaire ou Chirurgie dans les Anévrysmes aorto-iliaques Rompus): a French randomized controlled trial of endovascular versus open surgical repair of ruptured aorto-iliac aneurysms. Eur J Vasc Endovasc Surg 2015. PMID: 26001320
- Sweeting MJ, Balm R, Desgranges P m.fl. Individual-patient meta-analysis of three randomized trials comparing endovascular versus open repair for ruptured abdominal aortic aneurysm. Br J Surg 2015. PMID: 26104471
- Eilenberg W, Klopf J, Sotir A m.fl. Metformin to inhibit progression of abdominal aortic aneurysm: a randomised, placebo controlled clinical trial. Eur J Vasc Endovasc Surg 2025. PMID: 40311839
- Park Y, Kang S, Lee HW m.fl. Associations of antidiabetic medications with abdominal aortic aneurysm growth and clinical outcomes: a systematic review and meta-analysis. J Vasc Surg 2026. PMID: 41967728
- Lilja F, Mani K, Wanhainen A. Trend-break in abdominal aortic aneurysm repair with decreasing surgical workload. Eur J Vasc Endovasc Surg 2017. PMID: 28392057
- Lundgren FB, Troëng TJ. Caseload or endovascular aortic repair is not associated with a change in 90-day mortality after surgery for ruptured abdominal aortic aneurysms in Sweden. Int Angiol 2025. PMID: 41221619
- Bergqvist D, Mani K, Troëng T, Wanhainen A. Treatment of aortic aneurysms registered in Swedvasc: development reflected in a national vascular registry with an almost 100% coverage. Gefässchirurgie 2018. PMID: 30237668
- Venermo M, Lees T. International Vascunet validation of the Swedvasc registry. Eur J Vasc Endovasc Surg 2015. PMID: 26338474
- Transportstyrelsen. Medicinska krav för innehav av körkort, TSFS 2010:125, kapitel 5, 20 § (Aortaaneurysm). Webbsida uppdaterad 2026-04-17.