Njurfunktionsprover är en panel som tillsammans beskriver njurens filtrationsförmåga och dess förändring över tid. Kreatinin, cystatin C, skattad GFR och urea kompletterar varandra eftersom varje enskilt prov har begränsningar som de andra kan kompensera för.
Indikation
Panelen beställs vid utredning och uppföljning av misstänkt eller känd njursjukdom, inför och efter nefrotoxisk behandling (kontrastmedel, vissa läkemedel), vid dosering av njurutsöndrade läkemedel, vid preoperativ bedömning, vid utredning av hypertoni och diabetes, samt som allmän screening vid hälsoundersökning hos riskpatienter. Panelen används också för att skatta prognosen vid kronisk njursjukdom enligt KDIGO:s riskklassificering tillsammans med albuminuri.
Ingående analyser
| Analys | Vad den speglar | Länk |
|---|---|---|
| Kreatinin | Nedbrytningsprodukt från muskelkreatin; utsöndras huvudsakligen genom glomerulär filtration men påverkas av muskelmassa | Kreatinin |
| Cystatin C | Lågmolekylärt protein som produceras med konstant hastighet av alla kärnförsedda celler; mindre påverkat av muskelmassa än kreatinin | Cystatin C |
| eGFR (skattad glomerulär filtrationshastighet) | Beräknat mått på njurens filtrationskapacitet, oftast baserat på kreatinin och/eller cystatin C, ålder och kön | Renal clearance och skattning av GFR |
| Urea (karbamid) | Slutprodukt i kvävemetabolismen; påverkas av njurfunktion men även av proteinintag, katabolism och hydreringsstatus | Urea (karbamid) |
Tolkningsmönster
Kreatinin är billigt och brett tillgängligt men påverkas kraftigt av muskelmassa, kön, ålder och kosthållning (t.ex. kreatintillskott, hög köttkonsumtion), vilket gör att samma kreatininvärde kan motsvara olika verklig njurfunktion hos olika individer — en kraftigt muskulös person kan ha "normalt" kreatinin trots sänkt GFR, medan en kraftigt avmagrad eller amputerad patient kan ha lågt kreatinin trots nedsatt njurfunktion. Cystatin C är mindre beroende av muskelmassa och ger därför ett mer tillförlitligt mått hos patienter med extrema kroppssammansättningar, men påverkas i stället av inflammation, tyreoidearubbning och högdos kortikosteroider. Eftersom kreatinin- och cystatin C-baserad eGFR har olika felkällor rekommenderas kombinerad beräkning (eGFR-kreatinin-cystatin C) vid diskrepans mellan de två måtten eller när högre diagnostisk säkerhet krävs, exempelvis inför beslut om dialysstart eller donation.
Urea stiger vid nedsatt njurfunktion men även vid högt proteinintag, katabola tillstånd (feber, trauma, steroidbehandling, gastrointestinal blödning där blod i tarmen absorberas och metaboliseras) samt vid dehydrering, oberoende av glomerulär filtration. Kvoten urea/kreatinin används kliniskt för att skilja prerenal azotemi (högt kvot, urea stiger proportionellt mer än kreatinin vid dehydrering/hypoperfusion) från renal orsak (mer proportionell stegring av båda). En kraftig diskrepans mellan skattad GFR baserad på kreatinin och den kliniska bilden — t.ex. en avmagrad, äldre patient med "normalt" kreatinin men klinisk misstanke om njursvikt — bör föranleda komplettering med cystatin C för säkrare skattning.
Trenden över tid är ofta viktigare än ett enskilt värde: ett stabilt förhöjt kreatinin hos en patient med känd kronisk njursjukdom har annan innebörd än en snabb stegring hos en tidigare njurfrisk patient, vilket talar för akut njurskada och kräver skyndsam utredning.
Felkällor och interferens
Kreatinin påverkas av muskelmassa, kosthållning, vissa läkemedel som hämmar tubulär sekretion utan att påverka sann GFR (trimetoprim, cimetidin) samt av kraftigt förhöjt bilirubin eller ketoner som kan interferera med vissa analysmetoder. Cystatin C kan vara falskt förhöjt vid högdos kortikosteroidbehandling, uttalad inflammation, hypertyreos och rökning, och falskt lågt vid hypotyreos. Urea påverkas starkt av hydreringsstatus, proteinintag, katabolism och gastrointestinal blödning, vilket gör det olämpligt som ensamt mått på njurfunktion. Samtliga eGFR-formler är mindre tillförlitliga vid extrema kroppsmått, snabbt föränderlig njurfunktion (akut njurskada, där eGFR-formler förutsätter steady state) och hos barn och gravida, där andra formler eller mätt GFR (t.ex. iohexolclearance) bör användas.
Vidare utredning
Vid nedsatt eGFR eller diskrepans mellan kreatinin- och cystatin C-baserad skattning bör albumin/kreatinin-kvot i urin, urinsediment, ultraljud njurar och blodtryck kompletteras för fullständig CKD-stadieindelning enligt KDIGO. Vid snabb kreatininstegring bör akut njurskada aktivt utredas med bedömning av volymstatus, läkemedelsgenomgång (nefrotoxiska preparat, NSAID, RAAS-hämmare) och vid behov nefrologkonsultation. Vid misstänkt behov av exakt GFR-mätning (t.ex. inför cytostatikadosering eller njurdonation) kan mätt clearance (iohexol eller EDTA-clearance) övervägas.
Sammanfattning
Njurfunktionsprover ger tillsammans en mer robust bild av njurfunktionen än något enskilt prov gör ensamt, eftersom kreatinin, cystatin C och urea har olika, delvis kompletterande felkällor. Trenden över tid och sammanvägning med albuminuri är minst lika viktig som enskilda absolutvärden för korrekt klinisk tolkning.
Källor
- KDIGO 2024 Clinical Practice Guideline for the Evaluation and Management of Chronic Kidney Disease. Kidney Int 2024.
- Inker LA m.fl. New Creatinine- and Cystatin C-Based Equations to Estimate GFR without Race. N Engl J Med 2021. PMID: 34554658
- Levey AS m.fl. GFR estimation: from physiology to public health. Am J Kidney Dis 2014. PMID: 24840668
- Shlipak MG m.fl. Cystatin C versus creatinine in determining risk based on kidney function. N Engl J Med 2013. PMID: 23738544
- Tietz Textbook of Clinical Chemistry and Molecular Diagnostics. Elsevier.
