Akut övergång från insulinpump till pennbehandling: tillvägagångssätt

Sammanfattning

Akut avbrott i insulinpump hos en person med uttalad insulinbrist kräver omedelbar ersättning av både basalinsulin och måltidsinsulin. Pumpen innehåller vanligen enbart snabbverkande insulin och lämnar inget långverkande subkutant insulindepå. Hyperglykemi och ketos kan därför utvecklas snabbt om tillförseln upphör [1,2]. Övergången ska baseras på dokumenterade pumpinställningar och aktuell insulinförbrukning, inte enbart på kroppsvikt.

Om pumpbehandlingen väntas vara avbruten längre än några timmar ges ett långverkande basalinsulin så snart som möjligt. Utgångsdosen är i normalfallet pumpens sammanlagda basaldos under 24 timmar. Måltidsdoser och korrektionsdoser ges med snabbverkande insulin enligt patientens vanliga kolhydratkvot och korrektionsfaktor. Om pumpen fortfarande fungerar bör den fortsätta ge basalinsulin i minst 2 timmar efter injektion av långverkande insulin. Har pumpen redan slutat fungera ges basalinsulinet omedelbart, utan att invänta en viss tidpunkt på dygnet [1].

Kontrollera glukos, blodketoner, senaste bolus, aktivt insulin, senast fungerande infusionsställe samt pumpens faktiska insulintillförsel. Vid glukosstegring som inte svarar på pumpkorrektion ska nästa korrektionsdos ges med penna, eftersom ytterligare pumpbolus kan utebli genom samma kateterfel. Blodketoner är mer användbara än urinketoner för tidig upptäckt och uppföljning av ketos [3]. Illamående, kräkningar, buksmärta, påverkat allmäntillstånd, stigande ketoner eller misstänkt ketoacidos kräver akut sjukhusbedömning.

När pumpen åter tas i bruk måste kvarvarande effekt av långverkande insulin beaktas. Full basal tillförsel från pumpen ska inte kombineras med aktivt långverkande insulin. Pumpen kan vanligen återstartas när nästa basalinsulindos annars skulle ha givits. Vid tidigare återstart krävs individuellt reducerad eller tillfälligt avstängd pumpbasal och tät glukosövervakning. Efter insulin degludek är överlappningen särskilt lång och återgången bör planeras tillsammans med diabetesteam.

Klinisk avgränsning

Artikeln gäller akut, tillfällig övergång från kontinuerlig subkutan insulininfusion till flerdosbehandling med insulinpenna. Den är främst avsedd för personer med typ 1-diabetes, men principerna gäller även andra personer med absolut eller uttalad insulinbrist.

Vanliga orsaker är:

• tekniskt pumpfel
• skadad eller borttappad pump
• tom reservoar eller insulinbrist
• ockluderad, läckande eller utdragen kateter
• problem med pod eller infusionsställe
• avsaknad av förbrukningsmaterial
• sjukhusvård där pumpen inte kan användas säkert
• nedsatt medvetande, kognitiv svikt eller annan oförmåga att sköta pumpen
• planerad bilddiagnostik, operation eller annan procedur där pumpen måste tas bort

Handläggning av manifest diabetisk ketoacidos behandlas endast översiktligt. Vid ketoacidos ska pumpen kopplas bort och patienten behandlas enligt lokalt protokoll, vanligen med intravenös vätska, elektrolyter och insulin [4].

Varför ett pumpavbrott är tidskritiskt

Vid pumpbehandling ges snabbverkande insulin kontinuerligt i mycket små doser. Pumpen ersätter både basalinsulin och måltidsinsulin, men skapar inte samma långvariga subkutana insulindepå som ett långverkande basalinsulin. Ett avbrott kan därför snabbt ge absolut insulinbrist. Lipolys, ketogenes och stigande glukos kan börja innan patienten utvecklat tydliga symtom [1,2].

Risken är störst vid:

• typ 1-diabetes med låg eller obefintlig egen insulinsekretion
• tidigare ketoacidos
• infektion, feber eller annan akut sjukdom
• graviditet
• behandling med SGLT2-hämmare, där ketoacidos kan förekomma vid endast måttlig hyperglykemi
• oförmåga att mäta ketoner
• sömn eller ensamboende utan larm och tillsyn
• okänd tidpunkt för pumpstopp
• upprepade kräkningar eller otillräckligt vätskeintag

Infusionsset kan fallera genom kateterocklusion, veckad kateter, läckage, lossnad häfta, inflammation eller tekniska anslutningsproblem. Oförklarad hyperglykemi är ofta det första tecknet [5]. En systematisk översikt av infusionsset visar att både tekniska och biologiska problem kvarstår även med modern pumputrustning [6]. I en retrospektiv serie var patientrelaterade fel vanligare orsaker till ketoacidos än rena apparatfel, men apparatfel var starkt koncentrerade till pumpanvändare [7].

Automatiserad insulintillförsel minskar i genomsnitt HbA1c, hyperglykemi och hypoglykemi, men eliminerar inte risken vid avbruten insulintillförsel. I randomiserade studier ökade automatiserade system tiden inom 3,9 till 10,0 mmol/L med omkring 11 procentenheter utan säkerställd ökning av ketoacidos [8]. Säkerheten förutsätter fortfarande att användaren kan hantera kateterfel, ge insulin med penna och mäta ketoner [9,10].

Initial bedömning

Avgör först om patienten kan behandlas utanför sjukhus

Följande talar för akut sjukhusbedömning:

• medvetandepåverkan, uttalad trötthet eller konfusion
• Kussmaul-andning eller annan djup, snabb andning
• upprepade kräkningar
• buksmärta tillsammans med hyperglykemi eller ketoner
• cirkulatorisk påverkan eller klinisk dehydrering
• oförmåga att behålla vätska
• stigande blodketoner trots insulin
• blodketoner 3,0 mmol/L eller högre
• misstänkt ketoacidos oavsett glukosnivå
• svår hypoglykemi eller behov av hjälp från annan person
• graviditet med ketoner eller ihållande hyperglykemi
• avsaknad av fungerande insulin, pennor eller möjlighet till övervakning
• oklar dosering hos ett litet barn eller annan patient med mycket små insulindoser

Ketoacidos hos vuxna definieras enligt den internationella konsensusrapporten genom diabetes eller hyperglykemi, ketos och metabol acidos. Blodets beta-hydroxibutyrat är centralt i diagnostiken. Ett glukosvärde under den klassiska nivån för uttalad hyperglykemi utesluter inte ketoacidos [4].

Samla in uppgifter innan pumpen stängs av

Läs av eller fotografera följande om pumpen är tillgänglig:

1. Insulinsort och koncentration.
2. Programmerade basalhastigheter.
3. Pumpens totala basaldos under 24 timmar.
4. Faktiskt levererat basalinsulin de senaste dygnen.
5. Total dygnsdos insulin.
6. Kolhydratkvot för respektive tid på dygnet.
7. Korrektionsfaktor eller insulinkänslighetsfaktor.
8. Målvärde för glukos.
9. Aktiv insulintid.
10. Senaste måltidsbolus och korrektionsbolus.
11. Tidpunkt för senaste fungerande pumpdos.
12. Eventuella tillfälliga basaler, träningsläge eller sjukprofil.
13. Senaste byte av kateter, pod, reservoar och insulin.
14. Samtidig akut sjukdom, fysisk aktivitet, alkohol eller reducerat födointag.

På sjukhus bör pumpinställningar, patientens egenvårdsförmåga, glukosövervakning och ordinerad alternativ insulinbehandling dokumenteras tydligt. Förmåga att sköta pumpen ska omprövas om kliniskt tillstånd eller medvetandegrad förändras [11]. Evidensen för fortsatt pumpbehandling under sjukhusvård är begränsad, vilket gör tydliga lokala rutiner och tillgång till diabeteskompetens viktiga [12].

Använd pumpens data med omdöme

Vid konventionell pumpbehandling motsvarar summan av de programmerade basalhastigheterna den planerade basaldosen. Vid automatiserad insulintillförsel kan den faktiska basalinsulindosen avvika betydligt från den programmerade profilen. Algoritmen kan under längre perioder öka, minska eller stoppa insulintillförseln [9].

Använd därför, i prioriteringsordning:

1. Genomsnittligt faktiskt levererat basalinsulin under representativa, nyligen genomförda dygn.
2. Pumpens dokumenterade basaldos under det senaste dygnet.
3. Summan av programmerade basalhastigheter.
4. Tidigare känd basalinsulindos vid pennbehandling.
5. Total dygnsdos och kroppsvikt, endast som rimlighetskontroll.

Dygn med kateterfel, fasta, gastroenterit, uttalad fysisk aktivitet eller mycket uttalad hyperglykemi är inte representativa. Vid graviditet, njursvikt, steroidbehandling eller akut infektion kan insulinbehovet förändras snabbt och specialistbedömning bör göras tidigt.

Praktiskt tillvägagångssätt

flowchart TD
A["Pumpavbrott eller<br>misstänkt utebliven insulinleverans"] --> B["Kontrollera kapillärt glukos,<br>blodketoner och senaste insulin"]
B --> C["Allmänpåverkan, kräkning,<br>acidosmisstanke eller höga ketoner"]
C -->|"Ja"| D["Akut sjukhusbedömning<br>och ketoacidosprotokoll"]
C -->|"Nej"| E["Avbrott kortare än några timmar<br>och pump kan snart ersättas"]
E -->|"Ja"| F["Snabbverkande insulin med penna<br>enligt individuell reservplan"]
E -->|"Nej eller osäkert"| G["Ge långverkande basalinsulin<br>så snart som möjligt"]
G --> H["Ge måltidsinsulin och korrektion<br>med snabbverkande insulin"]
H --> I["Kontrollera glukos tätt<br>och ketoner tills de sjunker"]
I --> J["Planera pumpåterstart efter<br>kvarvarande basalinsulineffekt"]

Steg 1: Kontrollera glukos och ketoner

Kontrollera kapillärt glukos om:

• sensorglukos inte stämmer med symtom eller förväntat förlopp
• glukos förändras snabbt
• sensorn visar lågt glukos
• sensordata saknas
• uttalad dehydrering eller dålig perifer cirkulation kan påverka sensorn

Vid misstänkt diskrepans mellan symtom och sensor ska behandlingsbeslut baseras på kapillär mätning [13].

Mät blodketoner vid:

• akut sjukdom, även om glukos inte är kraftigt förhöjt
• upprepade glukosvärden över cirka 13,9 mmol/L
• illamående, kräkningar eller buksmärta
• oförklarad snabb glukosstegring
• pumpfel med okänd varaktighet
• utebliven effekt av korrektionsdos

Blodketonmätning ger ett aktuellt beta-hydroxibutyratvärde och lämpar sig bättre för uppföljning än urinketoner, som kan släpa efter det metabola förloppet. I en randomiserad studie av barn och unga minskade blodketonmätning behovet av akutbesök eller sjukhusbedömning från 75 till 38 händelser per 100 patientår jämfört med urinketonmätning [3].

Gränserna ska inte användas isolerat. En patient med kräkningar, buksmärta eller cirkulatorisk påverkan behöver akut bedömning även vid lägre ketonvärde. Barn kan försämras snabbt, och råd från pediatriskt diabetesteam bör inhämtas tidigt [14].

Steg 2: Bestäm om långverkande insulin behövs

Långverkande insulin bör ges när:

• pumpen inte kan återställas inom kort
• avbrottets längd är osäker
• det är natt och snabb pumpersättning inte kan garanteras
• patienten inte kan ge upprepade doser snabbverkande insulin säkert
• ketoner har börjat stiga
• patienten ska vårdas utan pump
• tillgången till ny pump eller nya förbrukningsartiklar är osäker

Vid ett säkert, mycket kort avbrott kan basalbehovet tillfälligt täckas med upprepade små doser snabbverkande insulin enligt patientens skriftliga reservplan. Detta kräver säker dosinformation, täta kontroller och pålitlig möjlighet att ge nya doser. Det är mindre robust än långverkande insulin och olämpligt vid sömn, kräkningar, kognitiv påverkan eller osäker uppföljning.

Steg 3: Beräkna basalinsulindosen

Standardprincipen är:

Basalinsulin per dygn = pumpens sammanlagda basaldos under 24 timmar.

Exempel: Om pumpen under representativa dygn har levererat 18 E basalinsulin, ges vanligen omkring 18 E långverkande insulin per dygn. Detta är en startdos, inte en garanti för oförändrat behov. Dosen måste värderas mot hypoglykemirisk, akut sjukdom, njurfunktion, fysisk aktivitet, graviditet och tidigare erfarenhet av pennbehandling.

En sjukhusöversikt rekommenderar att hela pumpens basaldos under 24 timmar ersätts med långverkande insulin och att pumpen stängs av minst 2 timmar efter den första basalinsulininjektionen [1]. Någon generell ökning av den beräknade pumpbasalen är inte väl underbyggd och kan orsaka hypoglykemi. Pumpens basalprofil kan dessutom vara tillfälligt för hög eller låg.

Överväg en försiktigare startdos och tidig specialistkontakt vid:

• återkommande hypoglykemi
• låg kroppsvikt
• nedsatt njurfunktion
• reducerat födointag
• nyligen långvarig fysisk aktivitet
• hög ålder eller skörhet
• oklar pumpdata
• betydande mängd aktivt bolusinsulin

Vid infektion, glukokortikoidbehandling eller pågående ketos kan insulinbehovet i stället vara högre. Detta hanteras i första hand med tät övervakning och individualiserade korrektionsdoser, inte med en ogenomtänkt stor engångsdos basalinsulin.

Steg 4: Välj basalinsulin

Insulin glargin U100 är ofta praktiskt vid ett kortvarigt pumpavbrott eftersom det ges en gång dagligen och är lättare att tidsmässigt samordna med pumpåterstart än ett ultralångverkande insulin. Insulin detemir kan behöva ges två gånger dagligen, särskilt vid typ 1-diabetes, eftersom verkningstiden kan vara kortare [15]. Insulin degludek ger en mycket lång och stabil effekt, med halveringstid över 25 timmar och verkningstid över 42 timmar. Det är därför mindre lättstyrt om pumpen väntas kunna återtas redan nästa dygn [16].

Insulin glargin U300 har mer utdragen effekt än U100. Det kan vara lämpligt om pennbehandlingen förväntas fortsätta men är mindre praktiskt vid ett mycket kort avbrott [17]. Basalinsuliner är inte automatiskt dosmässigt utbytbara i alla kliniska situationer. Använd den produkt som ordinerats i reservplanen och kontrollera alltid koncentrationen.

Dosering till barn, gravida och patienter med mycket små dosbehov ska följa den individuella reservplanen eller ordineras av diabetesteam. Internationella pediatriska riktlinjer betonar att barnets utvecklingsnivå, tillsyn och mycket varierande insulinbehov gör direkt extrapolering från vuxendoser olämplig [18].

Steg 5: Ersätt måltidsinsulin och korrektionsinsulin

Basalinsulin täcker inte måltider. Snabbverkande insulin ska ges till kolhydrater enligt samma individuella kolhydratkvot som användes i pumpen, om inte det akuta tillståndet motiverar annan dos.

Beräkning:

Måltidsdos = gram kolhydrat / kolhydratkvot.

Exempel: Vid kolhydratkvot 1 E per 10 gram och en måltid med 50 gram kolhydrat blir måltidsdosen 5 E.

Korrektionsdos beräknas med patientens korrektionsfaktor:

Korrektionsdos = (aktuellt glukos minus målglukos) / korrektionsfaktor.

Exempel: Vid glukos 14 mmol/L, mål 6 mmol/L och korrektionsfaktor 2 mmol/L per E blir korrektionsdosen 4 E.

Dessa formler får endast användas om kvoterna är aktuella och väl dokumenterade. Beakta:

• aktivt insulin från pumpens senaste bolus
• fysisk aktivitet
• snabbt fallande glukos
• nedsatt njurfunktion
• alkohol
• kräkningar eller utebliven måltid
• nattlig hypoglykemirisk
• ökat insulinbehov vid infektion eller steroider

Snabbverkande analoger som insulin aspart, lispro och glulisin har tidigare tillslag och kortare duration än humaninsulin, men effekten kvarstår vanligen flera timmar [19]. Täta korrektionsdoser utan hänsyn till aktivt insulin kan därför ge insulinstapling och hypoglykemi.

Om hyperglykemi uppstått under pumpbehandling och kateterfel misstänks ska korrektionsinsulin ges med penna. Att ge ytterligare en bolus genom samma infusionsset kan försena effektiv behandling.

Steg 6: Vätska och födointag

Vid hyperglykemi utan hypoglykemi bör patienten dricka sockerfri vätska regelbundet. Vid risk för hypoglykemi, lågt glukos eller oförmåga att äta kan kolhydrathaltig dryck behövas tillsammans med fortsatt insulin. Insulin får inte sättas ut vid typ 1-diabetes enbart för att patienten inte äter.

Kräkningar kan vara ett tecken på insulinbrist och ketoacidos, inte bara gastroenterit. Upprepade kräkningar, oförmåga att få i sig vätska eller stigande ketoner ska därför föranleda akut bedömning.

Övervakning efter övergången

Glukoskontroller

Under första dygnet bör glukos kontrolleras tätare än vid stabil vardagsbehandling:

• före varje måltid
• 2 till 3 timmar efter större korrektionsdoser
• vid sänggående
• minst en gång under natten vid osäker dos, tidigare hypoglykemi eller snabb glukosförändring
• vid symtom
• före bilkörning
• före och efter fysisk aktivitet

CGM kan fortsätta användas även om pumpen tagits bort, förutsatt att sensorn fungerar och inte måste avlägsnas av annan anledning. CGM visar riktning och förändringshastighet, men kapillär kontroll behövs vid symtomdiskrepans, snabbt förändrade värden eller misstänkt hypoglykemi [13]. För de flesta personer med typ 1-diabetes är det långsiktiga målet att mer än 70 procent av tiden ligga inom 3,9 till 10,0 mmol/L, men under en akut övergång prioriteras prevention av ketoacidos och allvarlig hypoglykemi framför perfekt tid i målområdet [20].

Ketonkontroller

Vid initial ketos kontrolleras blodketoner vanligen på nytt inom 1 till 2 timmar efter insulin och vätska. Fortsätt tills värdet tydligt sjunker och patienten mår bättre.

Sök akut om:

• ketonerna stiger
• ketonerna inte sjunker efter upprepade insatser
• glukos fortsätter stiga trots insulin med penna
• kräkningar, buksmärta eller andningspåverkan tillkommer
• patienten inte kan genomföra egenvården

Hypoglykemi under pennbehandlingen

Övergången kan ge hypoglykemi genom överlappning mellan:

• pumpens senaste bolus
• kvarvarande subkutant insulin från infusionsstället
• nyligen given korrektionsdos med penna
• ny basalinsulindos
• återstartad pumpbasal

Vid glukos under 3,9 mmol/L hos en vaken vuxen ges vanligen 15 till 20 gram snabbverkande glukos och ny kontroll efter 15 minuter. Barn behandlas viktbaserat, omkring 0,3 gram glukos per kg, med ny kontroll efter 15 minuter. Mindre mängd kan vara tillräcklig om ett automatiserat system nyligen har stoppat insulintillförseln, men efter övergång till långverkande basalinsulin kvarstår basalverkan och standardbehandling är ofta säkrare [13].

Vid medvetandepåverkan ska inget ges genom munnen. Ge glukagon enligt tillgänglig produkt och ordination, larma ambulans och placera patienten i sidoläge. Pediatriska riktlinjer anger 1 mg intramuskulärt eller subkutant till vuxna och barn över 25 kg samt 0,5 mg till mindre barn för traditionellt glukagon. Intranasalt glukagon ges som 3 mg engångsdos enligt produktens åldersgräns [13]. Svensk tillgång, subvention och godkända åldersgränser kan avvika från internationella publikationer och ska kontrolleras i aktuell produktinformation.

Återgång från penna till pump

Innan pumpen återstartas

Kontrollera att:

• pumpfelet är åtgärdat eller pumpen utbytt
• nytt insulin används om insulinets kvalitet är osäker
• reservoar, slang, pod och infusionsset är korrekt monterade
• nytt infusionsställe valts
• basalprofil, kolhydratkvoter, korrektionsfaktorer och aktiv insulintid är korrekt programmerade
• glukos och ketoner är under kontroll
• patienten kan sköta pumpen säkert
• tid och dos för senaste långverkande insulin är dokumenterade

Vid återstart efter ketoacidos ska pumpen inte tas i bruk förrän ketoacidosen gått i regress, patienten är kliniskt stabil och pumpens funktion har verifierats. Vid övergång från intravenöst insulin till pump behövs överlappning för att en ny subkutan insulindepå ska etableras [1].

Tidpunkt för återstart

Den säkraste huvudprincipen är att starta pumpens fulla basalprogram när nästa dos långverkande insulin annars skulle ha givits. Då minskar risken för samtidig full effekt av två basala system.

Om pumpen måste startas tidigare kan måltidsbolus ges via pumpen medan den automatiska eller programmerade basalinsulintillförseln hålls avstängd eller tydligt reducerad tills det långverkande insulinets effekt avtagit. Exakt reduktion kan inte standardiseras mellan patienter eller basalinsuliner. Följ glukos tätt och kontrollera kapillärt värde 1 till 2 timmar efter återstart.

Ge inte en full basalinsulindos på nytt om det råder osäkerhet om en dos redan administrerats. Verifiera penna, dosminne, journal och patientuppgift. Dubbeldos långverkande insulin kan orsaka långvarig hypoglykemi.

Särskilda situationer

Automatiserad insulintillförsel

Begreppet basalinsulin blir mindre entydigt i automatiserade system. En del av insulinet som algoritmen levererar som automatisk korrektion kan fysiologiskt ha bidragit till det basala behovet. Enbart den programmerade basalprofilen kan därför underskatta den faktiska insulinåtgången, medan ett dygn med uttalad hyperglykemi kan överskatta den [9].

Hämta om möjligt en rapport från de senaste 3 till 7 representativa dygnen. Använd faktisk tillförsel tillsammans med klinisk bedömning. Försök inte återskapa algoritmens alla mikrodoser med manuella injektioner.

Barn och ungdomar

Barn har större variation i insulinbehov, mindre glykogenreserver och ofta lägre absoluta doser. Små dosfel får därför större relativ betydelse. Vårdnadshavare och skola behöver en skriftlig reservplan med:

• aktuell basaldos
• kolhydratkvoter
• korrektionsfaktorer
• minsta dossteg
• ketongränser
• telefonnummer till diabetesteam
• ordination för glukagon

Pumptillverkarnas åldersgränser och pennornas minsta dossteg måste beaktas. Halvenhetspenna eller annan lösning kan behövas. Pediatriska riktlinjer rekommenderar flerdosbehandling eller pump som standard vid typ 1-diabetes, men betonar att behandling och tillsyn ska anpassas efter barnets utveckling och familjens förmåga [18].

Graviditet

Under graviditet används snävare glukosmål, samtidigt som ketos kan få större konsekvenser och insulinbehovet förändras snabbt. Pumpfel, ihållande hyperglykemi eller blodketoner bör handläggas i nära kontakt med obstetriskt diabetesteam. Vänta inte på uttalad hyperglykemi innan ketoner mäts eller vård kontaktas.

Sjukhusvård

Pump kan fortsätta hos utvalda, kliniskt stabila patienter som är fysiskt och kognitivt kapabla att sköta den, förutsatt att sjukhuset har rutiner och kompetens [11]. Pumpen ska normalt inte fortsätta som egenbehandling vid:

• ketoacidos
• intensivvård
• medvetandepåverkan
• suicidalitet
• oförmåga att visa inställningar eller sköta utrustningen
• avsaknad av material
• dokumenterat tekniskt fel

Korrektionsinsulin ensamt är inte tillräckligt för en person med typ 1-diabetes. Basalinsulin måste alltid säkerställas. Systematiskt underlag för många beslut om pumpbehandling på sjukhus är av låg säkerhet, varför specialiststöd och standardiserade lokala protokoll är viktiga [12].

Förebyggande reservplan

Alla pumpanvändare bör ha en uppdaterad reservplan innan ett fel inträffar. Planen ska revideras efter större dosändringar, byte av pump eller automatiserat system samt vid förändrad vikt, graviditet eller njurfunktion.

Reservutrustningen bör innehålla:

• snabbverkande insulinpenna
• ordinerat långverkande insulin
• oanvända nålar
• blodglukosmätare och teststickor
• blodketonmätare och ketonstickor
• snabbverkande glukos
• glukagon
• aktuella pumpinställningar i utskrift, telefon eller journalsystem
• förbrukningsartiklar och reservbatteri när detta är relevant
• kontaktuppgifter till diabetesmottagning och pumpleverantör

Kontrollera hållbarhet och förvaring regelbundet. Ett basalinsulin som finns i reserv men har passerat hållbarhet eller förvarats fel ger falsk säkerhet. Personen och närstående bör praktiskt kunna visa hur insulinpenna används. Modern pumpteknik minskar inte behovet av grundläggande utbildning i kolhydraträkning, korrektionsdoser, ketonmätning och injektionsteknik [9,10].

Efter varje akut övergång bör diabetesteamet granska:

• sannolik orsak till pumpavbrottet
• om reservplanen fungerade
• tid från pumpstopp till första effektiva injektion
• förekomst av ketos eller hypoglykemi
• om basalinsulindosen var rimlig
• om pumpens larm och inställningar behöver ändras
• behov av ny utbildning eller extra reservutrustning

Källor

1. Umpierrez GE, Klonoff DC. Diabetes Technology Update: Use of Insulin Pumps and Continuous Glucose Monitoring in the Hospital. Diabetes Care 2018. PMID: 29936424
2. Holt RIG m.fl. The management of type 1 diabetes in adults. A consensus report by the American Diabetes Association and the European Association for the Study of Diabetes. Diabetologia 2021. PMID: 34590174
3. Laffel LM m.fl. Sick day management using blood 3-hydroxybutyrate compared with urine ketone monitoring reduces hospital visits in young people with T1DM: a randomized clinical trial. Diabetic Medicine 2006. PMID: 16492211
4. Umpierrez GE m.fl. Hyperglycemic Crises in Adults With Diabetes: A Consensus Report. Diabetes Care 2024. PMID: 39052901
5. Evert AB m.fl. Improving Patient Experience With Insulin Infusion Sets: Practical Guidelines and Future Directions. Diabetes Educator 2016. PMID: 27056594
6. Zhang G m.fl. Advances in Insulin Infusion Set in the New Era of Automated Insulin Delivery: A Systematic Review. Journal of Diabetes Science and Technology 2023. PMID: 36562593
7. Giessmann LC, Kann PH. Risk and Relevance of Insulin Pump Therapy in the Aetiology of Ketoacidosis in People with Type 1 Diabetes. Experimental and Clinical Endocrinology and Diabetes 2020. PMID: 30049002
8. Godoi A m.fl. Glucose control and psychosocial outcomes with use of automated insulin delivery for 12 to 96 weeks in type 1 diabetes: a meta-analysis of randomised controlled trials. Diabetology and Metabolic Syndrome 2023. PMID: 37759290
9. Phillip M m.fl. Consensus Recommendations for the Use of Automated Insulin Delivery Technologies in Clinical Practice. Endocrine Reviews 2023. PMID: 36066457
10. Biester T m.fl. International Society for Pediatric and Adolescent Diabetes Clinical Practice Consensus Guidelines 2024: Diabetes Technologies, Insulin Delivery. Hormone Research in Paediatrics 2024. PMID: 39657603
11. Korytkowski MT m.fl. Management of Hyperglycemia in Hospitalized Adult Patients in Non-Critical Care Settings: An Endocrine Society Clinical Practice Guideline. Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism 2022. PMID: 35690958
12. Seisa MO m.fl. A Systematic Review Supporting the Endocrine Society Clinical Practice Guideline for the Management of Hyperglycemia in Adults Hospitalized for Noncritical Illness or Undergoing Elective Surgical Procedures. Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism 2022. PMID: 35690929
13. Abraham MB m.fl. ISPAD Clinical Practice Consensus Guidelines 2022: Assessment and management of hypoglycemia in children and adolescents with diabetes. Pediatric Diabetes 2022. PMID: 36537534
14. Brink S m.fl. ISPAD Clinical Practice Consensus Guidelines 2014. Sick day management in children and adolescents with diabetes. Pediatric Diabetes 2014. PMID: 25182314
15. Jones MC, Patel M. Insulin detemir: a long-acting insulin product. American Journal of Health-System Pharmacy 2006. PMID: 17158694
16. Haahr H, Heise T. A review of the pharmacological properties of insulin degludec and their clinical relevance. Clinical Pharmacokinetics 2014. PMID: 25179915
17. Clements JN m.fl. Clinical Pharmacokinetics and Pharmacodynamics of Insulin Glargine 300 U/mL. Clinical Pharmacokinetics 2017. PMID: 27699623
18. Chiang JL m.fl. Type 1 Diabetes in Children and Adolescents: A Position Statement by the American Diabetes Association. Diabetes Care 2018. PMID: 30093549
19. Owens DR, Bolli GB. The continuing quest for better subcutaneously administered prandial insulins: a review of recent developments and potential clinical implications. Diabetes, Obesity and Metabolism 2020. PMID: 31930670
20. Battelino T m.fl. Clinical Targets for Continuous Glucose Monitoring Data Interpretation: Recommendations From the International Consensus on Time in Range. Diabetes Care 2019. PMID: 31177185