Definition av övergående medvetandeförlust: kort förlust av medvetande (personen är inte kontaktbar). Medvetandeförlusten varar oftast i några sekunder eller minuter. Debuten är snabb och återhämtningen är spontan och fullständig. Personen har amnesi (minnesförlust) för händelsen.
Definition av synkope (svimning): tillfällig medvetandeförlust orsakad av cerebral hypoperfusion. Synkope inträder snabbt, är kortvarig och medvetandet återkommer spontant och fullständigt.
Definition av pre-synkope: förekomst av symtom/tecken som föregår synkope (svimningskänsla), men ingen regelrätt medvetandeförlust.
Noggrann anamnes är fundamentalt för att klargöra om synkope är benign eller ett uttryck för potentiellt livshotande sjukdom. Trots att majoriteten har benign etiologi så är 30-dagarsmortalitet 0.8% (1).
Orsaker till övergående medvetandeförlust
Synkope skiljer sig från övriga orsaker genom att mekanismen bakom synkope är otillräcklig cerebral perfusion. Synkope inträder efter ca 7 sekunder avbrott i cerebral perfusion. Synkope inträder också om blodtryck faller till 50–60 mmHg (cerebralt tryck är då 30–45 mmHg).
Blodtryck är en funktion av cardiac output och total perifer vaskulär resistans. Blodtrycket sjunker om cardiac output eller vaskulär resistans sjunker. Hjärtfunktion, autonoma nervsystemet och cirkulerande katekolaminer har således en central roll i utveckling av synkope. Kardiella orsaker till låg cardiac output är som följer:
Klassifikation av synkope
1. Neurogen synkope (autonom reflex)
Neurogen synkope orsakas av autonoma reflexer som resulterar i minskad kronotropi (ökad vagusstimulering) och minskad inotropi och vasodailatation (minskad sympatikusstimulering).
Vasovagal synkope
Vasovagal synkope bör misstänkas om synkope föregås av stark smärta, rädsla eller långvarigt stående, särskilt om svimningen föregås av yrsel, blekhet, illamående, värmekänsla eller svettningar.
Situationsutlöst synkope
Situationsutlöst synkope kan inträda i följande situationer:
Situationsutlöst synkope är troligt om synkope inträder i direkt anslutning till ovanstående situationer.
Sinus caroticus-syndrom
Baroreceptorer i sinus caroticus utlöser samma kardioinhibitoriska reflex vid ökat intraluminalt tryck. Sinus caroticus-syndrom innebär att den kardioinhibitoriska reflexen är lättutlöst, vilket kan orsaka synkope t ex vid rakning, lätt massering av sinus caroticus, huvudrotation, tryck från en hårt sittande slips, tumör, etc.
2. Synkope vid ortostatisk hypotension
Normalt skall hjärtminutvolym och perifer vaskulär resistans öka vid uppresning från liggande/sittande till stående. Utebliven ökning i hjärtminutvolym och vaskulär resistans leder till hypotoni vid uppresning. Ortostatism innebär blodtrycksfall vid uppresning.
Synkope vid uppresning och tecken till ortostatism talar mycket starkt för ortostatisk hypotension.
3. Kardiell synkope
Orsaker till kardiell synkope
Synkope under pågående myokardischemi innebär att patienten drabbats av ventrikeltakykardi, höggradigt AV-block, och/eller uttalad sinusbradykardi.
Kardiell synkope kan uppkomma i alla situationer, inklusive under fysisk ansträngning. Palpitationer innan synkope talar för arytmi som orsak till synkope. Strukturell hjärtsjukdom och ischemisk hjärtsjukdom talar för kardiell orsak till synkope. Förekomst av plötslig hjärtdöd / hjärtstopp i familjen talar också för kardiell synkope.
Avvikelser på vilo-EKG som talar för kardiell synkope
Andra orsaker till övergående medvetandeförlust
Utredning av synkope
Anamnes
Anamnes hämtas från patient och eventuella vittnen.
Rutinmässig anamnes med fokus på ovanstående.
Viktigt att klargöra om det faktiskt förelåg medvetandeförlust med amnesi.
Status
Rutinstatus, med fokus på kardiologi och neurologi.
EKG.
Blodtryck, sittande, liggande, ortostatiskt test.
POX.
Blodstatus med hemoglobin (Hb).
Troponin och d-dimer i utvalda fall.
Bedömning
Finns risk för kardiovaskulära events eller död