Sammanfattning
Varikocele är en utvidgning av venerna i pampiniform plexus kring sädessträngen. Tillståndet finns hos ungefär 15 procent av alla män, hos omkring 25 procent av män med avvikande spermaprov och hos 35 till 40 procent av män som söker för infertilitet [1,2]. Nästan alla är vänstersidiga. De flesta har inga symtom, och fyndet görs ofta av en slump eller i samband med fertilitetsutredning. Diagnosen ställs vid undersökning av den stående mannen, med och utan Valsalvamanöver, och graderas som subklinisk eller grad 1 till 3 [2].
En symtomfri varikocele hos en man som inte planerar barn behöver inte behandlas. Remiss till urolog eller andrologisk mottagning är motiverad vid infertilitet i paret med palpabel varikocele och avvikande spermaprov, vid smärta som påverkar vardagen och hos ungdomar med bestående storleksskillnad mellan testiklarna [1,2,11]. Subklinisk varikocele, som bara syns på Doppler, och palpabel varikocele med normalt spermaprov ska inte opereras för fertilitetens skull [2,3,4].
Tre fynd ska leda till bilddiagnostik av buken: en varikocele som inte minskar eller försvinner i liggande, en nytillkommen varikocele hos en medelålders eller äldre man och en isolerad högersidig varikocele, särskilt om den är stor [2,3]. Bakom dem kan ligga en tumör i njure eller retroperitoneum eller en trombos i njurvenen eller nedre hålvenen [22,23].
Behandlingen sker i specialistvård. Mikrokirurgisk subinguinal varikocelektomi har lägst återfallsrisk, och perkutan embolisering är ett alternativ. I Cochraneöversikten ökade behandling troligen andelen graviditeter hos par där mannen hade varikocele (relativ risk 1,55, låg evidenssäkerhet), men effekten på antalet levande födda är osäker [5].
Bakgrund och epidemiologi
Terminologi
Varikocele (engelska varicocele, tyska Varikozele) betyder en onormalt utvidgad och slingrig vena i pampiniform plexus, det vensystem som dränerar testikeln och löper i sädessträngen. Plexus mynnar i vena testicularis, ibland kallad vena spermatica interna [11,14]. Folkligt talar patienter om åderbråck i pungen. Primär varikocele beror på klaffinsufficiens i testikelvenen. Sekundär varikocele orsakas av att venen komprimeras eller blockeras, till exempel av en tumör eller en trombos.
Graderingen efter palpationsfynd går tillbaka på Dubin och Amelar [12] och används i EAU:s riktlinje [2]:
| Gradering | Undersökningsfynd | Handläggning |
|---|---|---|
| Subklinisk | Varken palpabel eller synlig, även under Valsalva. Påvisas bara med Doppler | Ingen behandling för fertilitet. Ultraljud görs inte rutinmässigt för att leta efter den [2,3,4] |
| Grad 1 | Palpabel endast under Valsalvamanöver | Räknas som klinisk varikocele. Behandling övervägs enbart vid indikation (se tabellen nedan) |
| Grad 2 | Palpabel i vila, utan Valsalva | Som grad 1 |
| Grad 3 | Synlig och palpabel i vila | Som grad 1. Större varikocele ger oftare testikelpåverkan, men sambandet mellan grad och skada är inte entydigt [2,11] |
Indikationer för behandling sammanfattas så här:
| Situation | Rekommendation |
|---|---|
| Symtomfri varikocele, inget barnönskemål | Ingen behandling |
| Subklinisk varikocele | Ingen behandling för fertilitet [2,4] |
| Infertilitet, normalt spermaprov | Ingen behandling [2] |
| Infertilitet, klinisk varikocele, avvikande spermaprov, i övrigt oförklarad infertilitet och god kvinnlig ovarialreserv | Behandla [2]. Operation bör övervägas, enligt AUA/ASRM [4] |
| Förhöjd spermie-DNA-fragmentering med oförklarad infertilitet eller misslyckad assisterad befruktning | Kan övervägas efter specialistbedömning (svag rekommendation) [2] |
| Smärta förenlig med varikocele som inte svarar på konservativ behandling | Kan övervägas hos väl selekterade patienter [2,20] |
| Ungdom med bestående testisstorleksskillnad över 2 ml eller 20 procent, bekräftad två gånger med sex månaders intervall | Operation bör erbjudas (stark rekommendation) [2,11] |
| Misstänkt sekundär varikocele | Utred bakomliggande orsak, behandla den [3] |
Förekomst
Varikocele finns hos nästan 15 procent av den manliga befolkningen, hos 25 procent av män med avvikande spermaanalys och hos 35 till 40 procent av män som söker för infertilitet [2]. EAU anger att varikocele förekommer hos 35 till 44 procent av män med primär infertilitet och hos 45 till 81 procent av män med sekundär infertilitet, och att sämre spermaparametrar hänger ihop med högre grad av varikocele och högre ålder [2]. Siffrorna för sekundär infertilitet har tolkats som stöd för att varikocele skadar testikeln progressivt över tid. Det är omstritt: i en genomgång av 2 188 män vid tre infertilitetscentra var förekomsten 44 procent vid primär och 45 procent vid sekundär infertilitet [13].
Varikocele är ovanlig före tio års ålder och blir vanligare i början av puberteten. Hos 14 till 20 procent av tonåringar finns den, alltså ungefär lika ofta som hos vuxna. Mellan 78 och 93 procent är vänstersidiga. Högersidig varikocele ses nästan bara tillsammans med en vänstersidig och förekommer sällan som isolerat fynd [11].
Riskfaktorer
Någon påverkbar riskfaktor är inte väl belagd. Varikocele utvecklas under den accelererade kroppstillväxten och den ökade blodströmmen till testiklarna i puberteten, genom en mekanism som inte är helt klarlagd. Ärftliga faktorer kan bidra [11]. Vänstersidigheten förklaras av venanatomin (se nedan).
Patofysiologi
Testikelns venösa blod dräneras via pampiniform plexus. Den vänstra testikelvenen är längre än den högra och mynnar i vänster njurven i rät vinkel, medan den högra mynnar i nedre hålvenen. Hos en del män korsar dessutom den vänstra testikelartären över njurvenen och trycker på den, och en avföringsfylld nedåtgående tjocktarm kan trycka på venen [14]. Förklaringen till att tillståndet nästan alltid sitter till vänster är alltså anatomisk.
Primär varikocele uppstår när klaffarna i testikelvenen inte sluter. Blodet rinner då bakåt vid stående och vid ökat tryck i buken, till exempel under Valsalvamanöver, och venerna vidgas [14].
En annan mekanism är det så kallade nutcracker-fenomenet. Vänster njurven kläms då mellan aorta och arteria mesenterica superior, vilket höjer trycket i njurvenen. Hos män kan det ge varikocele, tillsammans med hematuri, ortostatisk proteinuri och flanksmärta [15,16]. Se även njurvenstrombos hos vuxna, där blockad av samma ven kan ge likartade fynd.
Hur varikocele påverkar testikeln är inte helt klarlagt. Spermatogenesen är känslig för temperatur, och värmestress anses vara den mest sannolika förklaringen. Värmestress hänger ihop med ökad bildning av reaktiva syreföreningar, oxidativ stress och ökad apoptos av könsceller [17]. I en studie av 32 testikelbiopsier från män med vänstersidig varikocele steg markörer för oxidativ stress och apoptos med ökande temperaturskillnad i pungen, oavsett varikocelens grad, medan spermiekoncentration, motilitet och testosteron försämrades [18]. Även ansamling av toxiska metaboliter och hypoxi har föreslagits [2].
Hos ungdomar med varikocele grad 2 och 3 ses minskad volym på vänster testikel i omkring 70 procent. Förhöjt FSH och LH och lågt inhibin B finns hos en del och hänger ihop med varikocelens svårighetsgrad. Histologiska avvikelser ses hos 46 procent av de drabbade ungdomarna och svår skada hos 20 procent [11]. EAU bedömer att varikocele hos vissa män ger progressiv testikelskada från tonåren (evidensnivå 2a), men att majoriteten av pojkar med varikocele inte får fertilitetsproblem senare i livet [2].
Klinisk bild
De flesta har inga symtom. Varikocele upptäcks av patienten själv som en svullnad eller ojämnhet i pungen, av läkaren vid en rutinundersökning eller vid fertilitetsutredning [11]. Palpationsfyndet beskrivs ofta som en "säck med maskar" ovanför testikeln.
Smärta förekommer hos 2 till 10 procent [11,20]. Den beskrivs som en dov, värkande eller bultande smärta eller tyngdkänsla i testikeln, pungen eller ljumsken. Akut skarp smärta är ovanlig. Sambandet mellan varikocele och smärta är inte säkert, och smärtan försvinner inte hos alla efter operation [11,20]. Akut smärta med svullnad kräver i första hand att testikeltorsion utesluts, se akut skrotum.
Vid långvarig varikocele kan den drabbade testikeln bli mindre än den andra. Hos tonåringar kan en tillfällig storleksskillnad finnas även hos friska, eftersom testiklarna inte alltid växer synkront [11]. Varikocele kan också vara ett fynd vid infertilitetsutredning utan att mannen har haft några besvär.
Hos äldre män är en nytillkommen varikocele ovanlig och bör få en annan tolkning än hos en tonåring. Fallrapporter beskriver högersidig varikocele som första tecken på njurcellscancer och vänstersidig varikocele som första symtom på binjurebarkscancer med tumörväxt i njurvenen och nedre hålvenen [22,23]. Dessa rapporter visar att sekundär orsak förekommer, men de säger inget om hur ofta.
Utredning och diagnostik
Anamnes
Fråga om hur länge varikocelen funnits och om den är ny, om smärta och dess karaktär, om barnönskemål och hur länge paret försökt bli gravida. Kartlägg tidigare testikelsjukdom (kryptorkism, torsion, orkit, trauma), operationer i ljumsken, läkemedel som påverkar spermatogenesen, till exempel testosteron och anabola steroider, samt symtom på testosteronbrist. Fråga även efter hematuri, flanksmärta, viktnedgång och buksmärta, som kan tyda på sekundär varikocele [22,23].
Status
Undersök mannen stående i ett varmt rum med avklädd underkropp. Inspektera och palpera båda sidor, först i vila och därefter under Valsalvamanöver. Palpera även bitestiklar och sädesledare. Notera om förändringen minskar eller försvinner när mannen ligger ner. En primär varikocele tömmer sig i ryggläge. Gör alltid en kontroll av buken, särskilt flankerna [23].
Bedöm testikelvolymen med Pradersorkidometer eller ultraljud. Orkidometer tenderar att överskatta volymen jämfört med ultraljud. Medelvolymen i europeisk befolkning är cirka 20 ml (standardavvikelse 5 ml) [2]. Hos ungdomar räknas en testikel som mindre än den andra om skillnaden överstiger 2 ml eller 20 procent [11].
Om pungen är svårundersökt, till exempel vid övervikt eller när dartosmuskulaturen inte slappnar av, kan färgdoppler av sädessträngens vener hjälpa [3].
Skrotalt ultraljud och Doppler
Ultraljud behövs när undersökningen är osäker, när spermaprovet förblir dåligt efter en reparation (för att påvisa kvarvarande eller återkommande varikocele) och för att mäta testikelvolym [2]. I utredning av manlig infertilitet bör ultraljud inte göras rutinmässigt, och man bör inte söka efter subklinisk varikocele eftersom den inte behandlas [3]. Färgdoppler är den bästa icke-invasiva metoden för att visa reflux och gradera varikocelen [19].
Enligt EAU talar en största venvidd över 3 mm i stående och under Valsalvamanöver, tillsammans med venös reflux längre än två sekunder, för en kliniskt betydelsefull varikocele [2]. På ultraljud ses flera slingriga, ekofattiga tubulära strukturer, oftast bäst synliga ovanför eller vid sidan av testikeln. Flödesomkastning vid Valsalva bekräftar diagnosen. Intratestikulär varikocele kan likna tubulär ektasi [14].
Varningstecken som kräver utredning av buken
Följande ska väcka misstanke om sekundär varikocele:
- varikocele som inte minskar eller försvinner i liggande
- nytillkommen varikocele, särskilt om den är stor [3]
- isolerad högersidig varikocele [2]
- hematuri, flanksmärta, palpabel resistens i buken eller viktnedgång [22,23]
Riktlinjerna värderar den isolerade högersidiga varikocelen olika. EAU anger att isolerad klinisk högersidig varikocele ska följas av utredning av buk, retroperitoneum och medfödda avvikelser [2]. AUA/ASRM konstaterar att en större retrospektiv studie med drygt 4 000 män inte fann någon skillnad i cancerdiagnoser mellan höger- och vänstersidig varikocele, och avråder från rutinmässig bilddiagnostik enbart på grund av en liten eller måttlig isolerad högersidig varikocele. Däremot bör bilddiagnostik övervägas vid nytillkommen eller icke reducerbar varikocele, särskilt om den är stor [3]. Hos prepubertala pojkar och vid isolerad högersidig varikocele hos barn rekommenderar EAU:s pediatriska riktlinje rutinmässigt njurultraljud för att utesluta tumör som växer in i njurvenen och nedre hålvenen [11].
Valet av bilddiagnostik styrs av lokal rutin. Ultraljud av njurar och retroperitoneum är ett vanligt första steg, och datortomografi av buken tar vid om fynd eller stark klinisk misstanke föreligger. Se även hematuri hos vuxna.
Utredning vid infertilitet
Handläggningen av ett par med utebliven graviditet beskrivs i artikeln om manlig infertilitet. För varikocele gäller i korthet:
- Ett avvikande spermaprov ska bekräftas med minst ett till, och prov ska analyseras enligt WHO:s laboratoriemanual [1,2]. Lägre referensgränser (femte percentilen hos fertila män) är 16 miljoner spermier per ml, 30 procent progressivt rörliga (42 procent totalt rörliga) och 4 procent normala former. Gränserna skiljer inte säkert fertila från infertila män [2,21].
- FSH och testosteron bör tas vid oligozoospermi eller azoospermi, atrofiska testiklar, nedsatt libido eller erektil dysfunktion [3]. EAU rekommenderar dessutom LH [2].
- Spermie-DNA-fragmentering ingår inte i grundutredningen enligt AUA/ASRM [3]. EAU anser att analysen kan vara motiverad vid återkommande missfall, misslyckad assisterad befruktning eller oförklarad infertilitet [2]. Provet hör till specialistvård.
Vad som görs i primärvård och vad som remitteras
| Åtgärd | Primärvård | Remiss |
|---|---|---|
| Stående undersökning med Valsalva, bedömning av volym och sida | Ja | |
| Spermaprov (två om det första är avvikande), FSH, LH, testosteron vid infertilitet | Ja | |
| Skrotalt ultraljud med Doppler vid osäker undersökning | Ja, vid behov | |
| Misstänkt sekundär varikocele: ultraljud eller datortomografi av buken | Ja, påbörja | Vid fynd |
| Fertilitetsönskemål med palpabel varikocele och avvikande spermaprov | Urolog eller andrologisk mottagning | |
| Smärta som begränsar vardagen trots konservativa åtgärder | Urolog | |
| Ungdom med volymdifferens över 2 ml eller 20 procent, bekräftad två gånger | Barnurolog, urolog | |
| Azoospermi eller svår oligozoospermi | Andrologisk mottagning |
Differentialdiagnoser
| Diagnos | Särskiljande drag |
|---|---|
| Hydrocele | Mjuk, spänd vätskeansamling kring testikeln som lyser igenom vid transillumination. Förändringen försvinner inte i ryggläge. Ultraljud visar fri vätska. Se hydrocele |
| Spermatocele eller epididymal cysta | Fast eller cystisk knöl i bitestikens huvud, skild från testikeln. Ultraljud visar enkel cysta. Se spermatocele och epididymal cysta |
| Ljumskbråck med nedgång i pungen | Förändringen sträcker sig upp i ljumskkanalen och har hostimpuls. Se ljumskbråck hos vuxna |
| Testikeltumör | Hård, oöm knöl i testikeln som inte är reducerbar. Ultraljud visar solid förändring. Se testikelcancer |
| Epididymit eller orkit | Smärta, ömhet och rodnad, ofta feber och urinvägssymtom. Se akut skrotum |
| Testikeltorsion | Akut insättande smärta, högt stående testikel. Kräver omedelbar kirurgisk exploration. Se akut skrotum |
| Kronisk testikelsmärta, bäckensmärta | Smärta utan påvisbar varikocele eller med varikocele som inte förklarar besvären. Se kroniskt primärt bäckensmärtsyndrom hos man och kronisk prostatit |
| Sekundär varikocele | Icke reducerbar, nytillkommen eller isolerad högersidig. Bilddiagnostik av buken [3] |
Behandling
Ingen behandling i de flesta fall
En symtomfri varikocele hos en man utan fertilitetsönskemål behandlas inte. Mannen informeras om att tillståndet är vanligt och ofarligt i de flesta fall, och om vilka symtom som ska leda till förnyad kontakt: nytillkommen smärta, att testikeln minskar i storlek och att barnönskemål tillkommer. Samma sak gäller subklinisk varikocele [2,4] och varikocele hos infertila män med normalt spermaprov [2].
Vid smärta är konservativ behandling och observation första steget [20]. Understödjande underkläder och enkla smärtstillande är vanlig klinisk praxis.
Indikationer för operation eller embolisering
Infertilitet. EAU rekommenderar behandling av män med klinisk varikocele, avvikande spermaparametrar och i övrigt oförklarad infertilitet, när kvinnan har god ovarialreserv (stark rekommendation) [2]. AUA/ASRM anger att varikocelektomi bör övervägas hos män som försöker få barn och har palpabel varikocele, infertilitet och avvikande spermaparametrar, utom vid azoospermi (måttlig rekommendation) [4]. Reparation fördröjer eventuell assisterad befruktning med minst sex månader [4], och beslutet tas tillsammans med paret.
Smärta. Operation kan övervägas hos noga utvalda män med klinisk varikocele och smärta. Smärtan försvinner efter operation hos 48 till 90 procent [2], i en översikt hos nästan 80 procent [20]. Bland ungdomar kvarstår smärtan efter operation hos cirka 20 procent [11].
Testosteronbrist. Hos män med klinisk varikocele och hypogonadism kan varikocelektomi höja testosteron. I en metaanalys av 18 studier med 1 225 män steg serumtestosteron med i genomsnitt 114 ng/dl (ungefär 4 nmol/l) och erektionsfunktionen förbättrades [9]. EAU betonar att nyttan jämfört med testosteronbehandling bör bekräftas i prospektiva randomiserade studier [2]. Se testosteronbrist hos man.
Azoospermi. Enligt EAU kan varikocelektomi vid icke-obstruktiv azoospermi och klinisk varikocele göra att spermier åter finns i ejakulatet hos cirka 44 procent (spridning 21 till 55 procent), men evidensen är svag [2]. AUA/ASRM refererar en studie där andelen var 9,6 procent och noterar att kontrollerade data saknas [4]. Beslutet fattas i specialistvård.
Ungdomar. Se avsnittet nedan.
Tekniker
Varikocelen behandlas genom att testikelvenerna ligeras eller ockluderas. Tabellen bygger på EAU:s sammanställning [2].
| Teknik | Återfall eller kvarstående | Specifika komplikationer |
|---|---|---|
| Mikrokirurgisk subinguinal eller inguinal varikocelektomi | 0,4 % | Hydrocele 0,44 %, skrotalt hematom. Kräver mikrokirurgisk träning |
| Öppen inguinal operation utan mikroskop | 2,6 till 13 % | Hydrocele 7,3 %, testikelatrofi, epididymoorkit |
| Retroperitoneal högligatur | 15 till 29 % | Hydrocele 5 till 10 %, testikelatrofi, skrotalt ödem |
| Laparoskopisk ligering | 3 till 6 % | Hydrocele 7 till 43 %, tarm-, kärl- och nervskada, pneumoskrotum |
| Perkutan embolisering eller skleroembolisering | 3 till 11 % | Tekniskt misslyckande 7 till 27 %, kontrastreaktion, flytt av spiral, tromboflebit, retroperitoneal blödning |
Mikrokirurgisk subinguinal teknik bevarar testikelartären och lymfkärlen, vilket minskar risken för atrofi och hydrocele [2,10].
Effekt på spermakvalitet och graviditet
Cochraneöversikten från 2021 omfattar 48 randomiserade studier med 5 384 deltagare [5]:
- Behandling jämfört med ingen eller fördröjd behandling: troligen fler graviditeter (relativ risk 1,55; 95 procents konfidensintervall 1,06 till 2,26; 13 studier, 1 193 män; låg evidenssäkerhet). Utan behandling blev omkring 21 procent av paren gravida, med behandling mellan 22 och 48 procent.
- Levande födda: osäkert (två studier med motstridiga resultat, mycket låg evidenssäkerhet).
- Mikrokirurgisk subinguinal teknik jämfört med andra operationsmetoder: något fler graviditeter (relativ risk 1,18; 12 studier; måttlig evidenssäkerhet) och färre återfall (relativ risk 0,48).
I en enskild randomiserad studie med 145 män med palpabel varikocele och minst en avvikande spermaparameter blev 32,9 procent gravida spontant inom ett år efter mikrokirurgisk operation mot 13,9 procent i observationsgruppen (oddskvot 3,04; antal som behöver behandlas 5,3). Alla spermaparametrar förbättrades i behandlingsgruppen. Inga biverkningar rapporterades [6].
EAU sammanfattar att varikocelektomi förbättrar spermiekoncentration och graviditetsfrekvens hos infertila män med avvikande sperma, medan nyttan för motilitet och morfologi är mer osäker. Hos män med subklinisk varikocele eller normala spermaparametrar fanns ingen nytta [2]. Den förbättring som ses kommer vanligen inom två spermatogenescykler, alltså i storleksordningen sex månader, och spontan graviditet inträffar oftast sex till tolv månader efter operationen [2].
Före assisterad befruktning kan reparation av klinisk varikocele förbättra utfallet: i en metaanalys av sju studier med 1 241 män steg andelen levande födda hos oligospermiska män (oddskvot 1,70) och graviditetsfrekvensen hos azoospermiska män (oddskvot 2,34) [7]. Underlaget består av sju studier [7].
Embolisering jämfört med kirurgi
Cochraneöversikten kunde inte avgöra om kirurgi eller radiologisk behandling är bättre vad gäller graviditet, återfall eller biverkningar (graviditet RR 1,13; återfall RR 1,31; låg evidenssäkerhet) [5]. En metaanalys från 2025 med 30 studier fann att skleroembolisering gav något fler återfall än högligatur (oddskvot 1,37), men färre komplikationer (oddskvot 0,65) och betydligt mindre hydrocele (oddskvot 0,19) [8]. Embolisering är mindre invasiv och kan ofta utföras utan generell anestesi, men ger strålning och kräver tillgång till interventionell radiologi [11].
Komplikationer och återfall
De vanligaste komplikationerna är hydrocele, återfall eller kvarstående varikocele, testikelatrofi efter skada på testikelartären, hematom och sårinfektion [2]. Återfallsrisken beror på teknik och framgår av tabellen ovan. Hydrocele efter operation hanteras enligt artikeln om hydrocele.
Ungdomar
Varikocele hos pojkar upptäcks oftast vid rutinbesök och ger sällan besvär. Det finns inga belägg för att behandling i barn- och ungdomsåren ger bättre långsiktigt resultat än behandling senare, och tidig upptäckt innebär inte att man måste ingripa snabbt [11]. EAU varnar för överbehandling, eftersom de flesta pojkar med varikocele senare får barn utan svårighet [2].
Följ testikelstorleken med orkidometer eller ultraljud. Remittera till barnurolog eller urolog vid bestående storleksskillnad över 2 ml eller 20 procent, bekräftad vid två besök med sex månaders mellanrum. Operation rekommenderas då (stark rekommendation) [2,11]. Andra skäl som kan övervägas i varje enskilt fall är smärta, bilateral palpabel varikocele, ytterligare testikelsjukdom och avvikande spermaprov hos äldre tonåringar [11]. Övriga varikoceler följs tills ett tillförlitligt spermaprov kan tas [11].
En metaanalys av 98 studier (16 130 patienter, 7 till 21 år) visade att behandling ökade testikelvolymen (medelskillnad 1,52 ml; 95 procents konfidensintervall 0,73 till 2,31) och spermakoncentrationen jämfört med observation. Lymfsparande operation gav mindre hydrocele. Underlag för långsiktig fertilitet och faderskap saknas [10]. Hos ungdomar föredras lymfsparande teknik eller embolisering [11].
Uppföljning och prognos
Män som inte behandlas och saknar symtom behöver ingen särskild uppföljning, men bör få information om att volymförlust av vänster testikel och tillkomst av barnönskemål är skäl att söka igen. Vid osäkerhet om testikelstorleken kan ultraljud användas för volymmätning.
Efter varikocelektomi kontrolleras spermaprovet med några månaders mellanrum, eftersom förbättring kan fortsätta över upp till två spermatogenescykler [2]. Om spermaprovet fortsatt är otillfredsställande görs skrotal Doppler för att leta efter kvarvarande eller återkommande varikocele [2].
Prognosen för en klinisk varikocele hos män med infertilitet och avvikande sperma är gynnsam i den meningen att behandling troligen ökar chansen till graviditet. Hos de flesta tonåringar med varikocele uppstår inga fertilitetsproblem, men enligt EAU:s pediatriska riktlinje får ungefär 20 procent sådana [2,11].
Vanliga frågor
Är varikocele farligt?
Nej, i de flesta fall inte. Varikocele är vanligt och ger oftast inga besvär. Hos en del påverkar den testikelns tillväxt och spermiekvalitet. En nytillkommen, icke reducerbar eller isolerad högersidig varikocele hos en vuxen man kan däremot bero på en tumör eller trombos i buken och ska utredas [2,3].
Påverkar varikocele möjligheten att få barn?
Hos en del män, men inte hos alla. Varikocele finns hos 35 till 40 procent av män som söker för infertilitet, men också hos ungefär 15 procent av alla män [2]. Spermaprov visar om fertiliteten är nedsatt. Män med normalt spermaprov behandlas inte [2].
Behöver en varikocele opereras?
Oftast inte. Behandling är aktuell vid infertilitet i paret med palpabel varikocele och avvikande spermaprov, vid besvärande smärta som inte svarar på konservativ behandling och hos ungdomar med bestående storleksskillnad mellan testiklarna [2,11].
Vad skiljer operation från embolisering?
Mikrokirurgisk operation har lägst återfallsrisk (0,4 procent), medan embolisering är mindre invasiv, kan göras utan generell anestesi och ger färre fall av hydrocele men något fler återfall [2,8,11]. Cochraneöversikten kunde inte visa att någon av metoderna ger bättre graviditetsutfall [5].
När ska man vara orolig för en varikocele på höger sida?
En isolerad högersidig varikocele är ovanlig och bör få bukdiagnostik, särskilt om den är stor, nytillkommen eller inte försvinner i liggande [2,3]. Hos barn rekommenderas njurultraljud [11].
Källor
- Minhas S m.fl. European Association of Urology Guidelines on Male Sexual and Reproductive Health: 2025 Update on Male Infertility. Eur Urol 2025. PMID: 40118737
- European Association of Urology. EAU Guidelines on Sexual and Reproductive Health, kapitel 11 Male infertility, avsnitt 11.3 och 11.4.3 (Varicocele). Onlineversion, uroweb.org/guidelines/sexual-and-reproductive-health, läst 2026-11-01.
- Schlegel PN m.fl. Diagnosis and treatment of infertility in men: AUA/ASRM guideline part I. Fertil Steril 2021. PMID: 33309062
- Schlegel PN m.fl. Diagnosis and treatment of infertility in men: AUA/ASRM guideline part II. Fertil Steril 2021. PMID: 33309061
- Persad E m.fl. Surgical or radiological treatment for varicoceles in subfertile men. Cochrane Database Syst Rev 2021. PMID: 33890288
- Abdel-Meguid TA m.fl. Does varicocele repair improve male infertility? An evidence-based perspective from a randomized, controlled trial. Eur Urol 2011. PMID: 21196073
- Kirby EW m.fl. Undergoing varicocele repair before assisted reproduction improves pregnancy rate and live birth rate in azoospermic and oligospermic men with a varicocele: a systematic review and meta-analysis. Fertil Steril 2016. PMID: 27526630
- Chen H m.fl. Comparison of sclero-embolization and surgical ligation for varicocele treatment: a systematic review and meta-analysis. World J Urol 2025. PMID: 41137990
- Aboukhshaba A m.fl. Effect of varicocelectomy on testosterone parameters in hypogonadism: a systematic review and meta-analysis. World J Mens Health 2026. PMID: 41946661
- Silay MS m.fl. Treatment of varicocele in children and adolescents: a systematic review and meta-analysis from the European Association of Urology/European Society for Paediatric Urology Guidelines Panel. Eur Urol 2019. PMID: 30316583
- European Association of Urology. EAU Guidelines on Paediatric Urology, kapitel Varicocele in children and adolescents. Onlineversion, uroweb.org/guidelines/paediatric-urology, läst 2026-11-01.
- Dubin L, Amelar RD. Varicocele size and results of varicocelectomy in selected subfertile men with varicocele. Fertil Steril 1970. PMID: 5433164
- Jarow JP m.fl. Incidence of varicoceles in men with primary and secondary infertility. Urology 1996. PMID: 8560666
- Mak CW, Tzeng WS. Sonography of the scrotum. I: Thoirs K (red.), Sonography. InTechOpen 2012. DOI: 10.5772/27586
- Gulleroglu K m.fl. Nutcracker syndrome. World J Nephrol 2014. PMID: 25374822
- Maharaj D m.fl. Nutcracker syndrome: a case-based review. Ann R Coll Surg Engl 2024. PMID: 38038139
- Hassanin AM m.fl. A global view of the pathophysiology of varicocele. Andrology 2018. PMID: 29978951
- Shiraishi K m.fl. Elevated scrotal temperature, but not varicocele grade, reflects testicular oxidative stress-mediated apoptosis. World J Urol 2010. PMID: 19655149
- Valentino M m.fl. Children and adults varicocele: diagnostic issues and therapeutical strategies. J Ultrasound 2014. PMID: 25177391
- Paick S, Choi WS. Varicocele and testicular pain: a review. World J Mens Health 2019. PMID: 29774668
- Campbell MJ m.fl. Distribution of semen examination results 2020: a follow up of data collated for the WHO semen analysis manual 2010. Andrology 2021. PMID: 33528873
- Hadad Z m.fl. Right-sided varicocele testis as the only sign of right-sided renal tumour. Ugeskr Laeger 2016. PMID: 26857303
- Cheungpasitporn W m.fl. Adrenocortical carcinoma presenting as varicocele and renal vein thrombosis: a case report. J Med Case Rep 2011. PMID: 21806824