Sammanfattning
Bröstsmärta är ett symtom med differentialdiagnoser från ofarlig bröstväggssmärta till akut koronart syndrom, lungemboli, akut aortasyndrom, övertryckspneumotorax (spänningspneumotorax) och esofagusruptur. Handläggningen ska därför börja med fysiologisk stabilisering och samtidig riktad diagnostik. Anamnesens uppgift är inte att ensam fastställa eller utesluta akut koronart syndrom, utan att styra omedelbara undersökningar och identifiera tidskritiska alternativ. EKG bör registreras inom 10 minuter vid akut smärta, och högkänsligt troponin analyseras seriellt med den lokalt validerade analysspecifika algoritmen [1,2].
Normalt EKG, låg initial troponinkoncentration, palpationsömhet eller smärta som beskrivs som atypisk utesluter inte allvarlig sjukdom. Vid misstänkt akut koronart syndrom bedöms EKG, troponindynamik, symtom, kardiovaskulär risk och alternativa orsaker tillsammans. Poängsystem som HEART-score och EDACS identifierar de patienter som har så låg risk att hemgång är säker, förutsatt att EKG och troponinalgoritm är utan anmärkning [3,4]. Vid misstänkt lungemboli används klinisk sannolikhet följd av PERC, D-dimer eller DT-pulmonalisangiografi beroende på risknivå. Vid misstänkt akut aortasyndrom ska DT-angiografi vanligen utföras akut och antitrombotisk behandling undvikas tills diagnosen har värderats. Instabil patient med misstänkt övertryckspneumotorax ska dekomprimeras utan att invänta bilddiagnostik.
Patienten kan skrivas hem först när tidskritisk sjukdom har bedömts som tillräckligt osannolik, vitalparametrarna är stabila, nytillkomna ischemiska EKG-förändringar saknas och en validerad troponinalgoritm är avslutad. Ett sannolikt benignt tillstånd ska om möjligt anges, behandlas och följas upp. Begreppet icke-kardiell bröstsmärta bör användas försiktigt eftersom vasospastisk och mikrovaskulär angina inte alltid upptäcks med rutinmässig akutdiagnostik [5].
I primärvården är bröstväggen den vanligaste smärtkällan, men omkring 4 av 100 patienter med bröstsmärta hade akut koronart syndrom i en stor tysk allmänmedicinsk studie, och ingen beslutsregel som bygger enbart på anamnes och status kan säkert utesluta diagnosen [6,7]. Pågående eller nytillkommen smärta som misstänks vara hjärtorsakad ska därför leda till ambulanstransport till sjukhus och inte till fortsatt utredning i öppen vård. Stabil, ansträngningsutlöst bröstsmärta utreds elektivt med bedömning av klinisk sannolikhet och därefter kranskärls-CT eller funktionell bilddiagnostik [8]. Prehospital handläggning handlar främst om tidigt EKG, stabilisering och rätt transportmål.
Bakgrund och epidemiologi
Bröstsmärta, i vardagsspråk bröstvärk eller tryck över bröstet och i medicinsk text även thoraxsmärta eller engelskans chest pain (ICD-10 R07.4), är en av de vanligaste orsakerna till akut bedömning. Internationella data anger att symtomet står för omkring 5 till 6 procent av besöken på akutmottagning, medan endast en mindre andel får diagnosen akut koronart syndrom. I en systematisk översikt av akut hjärtultraljud var andelen akut koronart syndrom bland alla bröstsmärtebesök omkring 5 procent, men andelen varierar betydligt mellan vårdnivåer och selekterade populationer [9].
Den låga prevalensen av tidskritisk sjukdom i den stora osorterade gruppen skapar två parallella risker:
- Underdiagnostik, särskilt av akut koronart syndrom, lungemboli och akut aortasyndrom.
- Överdiagnostik genom bred provtagning och bilddiagnostik hos patienter med mycket låg sannolikhet, vilket kan leda till strålning, kontrastmedelsskada, falskt positiva fynd och onödiga invasiva ingrepp.
I primärvård dominerar muskuloskeletala, gastrointestinala och psykiska orsaker. Muskuloskeletal sjukdom har uppskattats orsaka 10 till 50 procent av all bröstsmärta och är ungefär dubbelt så vanlig i primärvård som bland akutpatienter [10]. På akutmottagning måste däremot diagnostiken initialt organiseras kring de farliga diagnoserna, även när en benign orsak förefaller trolig.
Siffror från primärvården finns i en tysk studie av 1 212 konsekutiva patienter över 35 år som sökte 74 allmänläkare för bröstsmärta. Symtomet förekom hos 0,7 procent av alla patienter. Smärtan kom från bröstväggen hos 46,6 procent, orsakades av stabil ischemisk hjärtsjukdom hos 11,1 procent och bedömdes som psykogen hos 9,5 procent, medan 3,6 procent hade akut koronart syndrom [6]. Även prehospitalt är de flesta låg risk. I en svensk studie av 2 917 ambulansuppdrag för bröstsmärta under 2018 gällde 68 procent patienter vars slutdiagnos i efterhand inte krävde akut sjukhusvård, medan 16 procent hade ett tidskritiskt tillstånd och behövde snabb transport [11].
Icke-kardiell bröstsmärta är vanligt och återkommer ofta. Internationell prevalens har uppskattats till 14 till 33 procent. Mer än hälften av patienter som söker akut för bröstsmärta kan slutligen få en icke-kardiell förklaring [5]. Diagnosen är emellertid inte en garanti mot framtida kardiovaskulära händelser, och återkommande symtom ska omvärderas utifrån den aktuella kliniska bilden.
Klinisk bild och initial riskbedömning
Omedelbar bedömning
Bedöm först om patienten är fysiologiskt instabil. Registrera puls, blodtryck i båda armarna när aortasjukdom misstänks, andningsfrekvens, temperatur, medvetandegrad och perifer syremättnad. Anslut kontinuerlig rytmövervakning vid pågående smärta, synkope, arytmimisstanke, EKG-förändringar eller cirkulatorisk påverkan.
Larma och behandla parallellt vid något av följande:
- hypotension, chock eller snabbt sjunkande blodtryck
- uttalad hypoxemi eller svår andningspåverkan
- ihållande ventrikulär arytmi eller uttalad bradykardi
- pågående bröstsmärta med ST-höjning eller annan tydlig akut ischemi
- ensidigt upphävt andningsljud med obstruktiv chock
- misstänkt aortadissektion med neurologiskt bortfall, tamponad, extremitetsischemi eller svår aortainsufficiens
- massiv lungemboli med hemodynamisk instabilitet
- hematemes, subkutant emfysem eller sepsisbild efter kräkning eller instrumentering av esofagus.
flowchart TD
A["Akut bröstsmärta"] --> B["ABCDE, vitalparametrar,<br>monitorering och infart"]
B --> C["Hemodynamisk eller<br>respiratorisk instabilitet?"]
C -->|Ja| D["Omedelbar riktad<br>behandling och akut<br>bilddiagnostik"]
C -->|Nej| E["EKG inom 10 minuter<br>och högkänsligt troponin"]
E --> F["ST-höjning eller annan<br>högriskbild på EKG?"]
F -->|Ja| G["Akut kardiologisk<br>handläggning"]
F -->|Nej| H["Värdera lungemboli,<br>aorta, pneumotorax<br>och esofagus"]
H --> I["Seriellt troponin enligt<br>lokal analysspecifik algoritm"]
I --> J["Kvarstående hög eller<br>intermediär risk?"]
J -->|Ja| K["Observation, riktad<br>bilddiagnostik eller<br>specialistbedömning"]
J -->|Nej| L["Benign diagnos sannolik,<br>behandling och<br>säkerhetsnät"]Initial handläggning vid akut bröstsmärta. Stabilisering går före diagnostik, EKG registreras inom 10 minuter och den fortsatta vägen styrs av EKG-fynd, troponindynamik och kvarstående risk [1,2].
Symtombeskrivning
Fråga systematiskt om:
- debut, maximal intensitet och tidsförlopp
- relation till ansträngning, vila, andning, hosta, sväljning, måltid, kroppsläge och armrörelse
- lokalisation och utstrålning
- dyspné, kallsvettning, illamående, synkope, palpitationer, hemoptys och neurologiska symtom
- feber, hosta, infektion eller nylig virusliknande sjukdom
- kräkning, dysfagi, hematemes eller endoskopi
- trauma, tungt lyft eller kokain och annan stimulantiaanvändning
- tidigare kranskärlssjukdom, aortasjukdom, venös tromboembolism och lungsjukdom
- hypertoni, diabetes, dyslipidemi, rökning och hereditet
- immobilisering, operation, cancer, graviditet, postpartumperiod och östrogenbehandling.
Använd beskrivande termer som tryck, tyngd, åtstramning, sveda eller skarp smärta. Benämningen atypisk bröstsmärta är mindre användbar eftersom den lätt leder till för tidig diagnostisk avslutning. Kvinnor, äldre och personer med diabetes kan ha dyspné, trötthet, illamående eller epigastrisk smärta som framträdande manifestation av myokardischemi. Även män kan sakna klassisk central tryckkänslighet.
Typisk och atypisk angina
Traditionellt klassificeras bröstsmärta efter tre kriterier: tryckande obehag främre i bröstkorgen, i nacke, käke, skuldra eller arm, utlöst av fysisk ansträngning och lindrat av vila eller nitrat inom 5 minuter. Uppfylls alla tre är det typisk angina, två av tre ger atypisk angina och högst ett kriterium icke-anginös bröstsmärta [12]. Indelningen togs fram för stabil kranskärlssjukdom och gäller inte akut koronart syndrom, där infarkt kan ses vid smärta i vila och utan utstrålning.
Terminologin är på väg bort. ESC 2024 anger att begreppen inte längre stämmer med dagens syn på kroniskt koronart syndrom och bör ersättas av en detaljerad beskrivning av symtomen [8]. AHA/ACC 2021 rekommenderar i stället att smärtan beskrivs som kardiell, möjligen kardiell eller icke-kardiell [1]. Artikeln använder därför beskrivande termer och sparar begreppet typisk angina till de tre kriterierna ovan.
Enskilda anamnestiska uppgifter flyttar sannolikheten måttligt. I en översikt sänkte stickande, pleuritisk, lägesberoende eller palpationsreproducerbar smärta sannolikheten för akut koronart syndrom (likelihoodkvot 0,2 till 0,3), medan utstrålning till en eller båda skuldrorna eller armarna och ansträngningsutlöst smärta höjde den (likelihoodkvot 2,3 till 4,7). Varken enskilda uppgifter eller kombinationer var tillräckligt säkra för att skriva hem patienten utan vidare testning [13]. Figur 1 visar hur lokalisation och utstrålning skiljer sig mellan ischemi, aortadissektion och perikardit.
Kliniska mönster
| Mönster | Diagnoser som bör övervägas | Viktiga begränsningar |
|---|---|---|
| Retrosternalt tryck vid ansträngning, utstrålning till arm eller käke | Myokardischemi, aortastenos | Akut koronart syndrom kan uppträda i vila och utan typisk utstrålning |
| Plötslig maximal smärta från debut, ryggsmärta eller migrerande smärta | Akut aortasyndrom, pneumotorax, lungemboli, esofagusruptur | Frånvaro av klassisk rivande smärta utesluter inte dissektion |
| Andningskorrelerad smärta och dyspné | Lungemboli, pneumotorax, pneumoni, pleurit, perikardit | Lungemboli kan ge centralt tryck eller endast dyspné |
| Lägesberoende smärta, värre liggande och bättre framåtlutad | Perikardit | Lägesberoende smärta förekommer även vid reflux och muskuloskeletal sjukdom |
| Smärta efter kraftig kräkning | Esofagusruptur, aspiration, pneumomediastinum | Klassisk triad med kräkning, smärta och subkutant emfysem är ofta ofullständig |
| Reproducerbar palpationssmärta eller smärta vid rörelse | Kostokondrit, muskelsträckning, revbensskada | Fyndet minskar men eliminerar inte sannolikheten för samtidig kardiopulmonell sjukdom |
| Brännande postprandial smärta, sura uppstötningar | Gastroesofageal reflux | Nitratrespons skiljer inte säkert esofageal från koronarsmärta |
| Kort attack med stark rädsla, hyperventilation och parestesier | Panikattack | Paniksyndrom och kardiovaskulär sjukdom kan samexistera |
Nitroglycerinrespons ska inte användas som diagnostiskt test. Nitrater kan lindra både myokardischemi och esofagusspasm, medan utebliven effekt inte utesluter akut koronart syndrom.
Status
Status riktas både mot instabilitet och differentialdiagnoser:
- Hjärta: rytm, blåsljud, nytillkommen diastolisk komponent, gnidningsljud, halsvenstas och tecken till hjärtsvikt.
- Lungor: asymmetriska andningsljud, ronki, rassel, dämpning eller hypersonor perkussionston.
- Kärl: pulsskillnad, blodtrycksskillnad, perifer ischemi och tecken till djup ventrombos.
- Neurologi: fokala bortfall, medvetandepåverkan eller ryggmärgssymtom.
- Buk: epigastrisk ömhet, peritonit, gallblåseömhet och pulserande resistens.
- Bröstvägg: lokal palpationsömhet, svullnad, rodnad, trauma och smärta vid rörelse.
- Hud och bröst: utslag, dermatomal hyperestesi, infektion och bröstförändring. Prodromal herpes zoster kan ge svår ensidig smärta flera dagar före utslaget [14].
Utredning och diagnostik
EKG
Ett 12-avlednings-EKG ska tas tidigt, vid akut symtom vanligen inom 10 minuter [1]. Jämför med tidigare registreringar. Upprepa EKG vid kvarstående eller återkommande smärta, eftersom ischemiska förändringar kan vara dynamiska.
Fynd som kräver skyndsam kardiologisk bedömning omfattar:
- ST-höjning i anatomiskt sammanhängande avledningar
- nytillkomna eller dynamiska ST-sänkningar
- dynamisk T-vågsinversion
- övergående ST-höjning
- uttalad generell ST-sänkning med ST-höjning i aVR i förenlig klinik
- nytillkommet grenblock eller kammarstimulerad rytm med klinisk misstanke om akut ocklusion
- ventrikulär arytmi, höggradigt AV-block eller ischemirelaterad bradykardi.
Ett normalt EKG utesluter inte akut koronart syndrom. Komplettera med högersidiga avledningar vid misstänkt högerkammarinfarkt och posteriora avledningar vid misstänkt bakväggsinfarkt.
Perikardit kan ge utbredd konkav ST-höjning och PR-sänkning. Lungemboli kan ge sinustakykardi, högerbelastning, nytillkommet högergrenblock eller T-vågsinversion anteriort. Dessa mönster är varken tillräckligt känsliga eller specifika för att ensamma bekräfta diagnosen.
Högkänsligt troponin
Troponin är en markör för myokardskada, inte en specifik markör för typ 1-hjärtinfarkt. Akut hjärtinfarkt kräver en stigande eller fallande troponinkoncentration, med minst ett värde över analysens 99:e percentil, tillsammans med kliniska belägg för akut myokardischemi [15]. Analysernas egenskaper och orsaker till kroniskt förhöjda värden beskrivs i artiklarna om troponin I och T och om tolkning av troponin vid misstänkt akut koronart syndrom.
Möjliga orsaker till förhöjt troponin är bland annat:
- typ 1-hjärtinfarkt genom aterotrombos
- typ 2-hjärtinfarkt genom obalans mellan syretillförsel och behov
- myokardit eller perikardit med myokardengagemang
- akut eller kronisk hjärtsvikt
- takyarytmi eller bradyarytmi
- lungemboli och pulmonell hypertension
- sepsis, hypoxemi eller chock
- njursvikt
- takotsubosyndrom
- hjärttrauma eller kardiologiskt ingrepp.
Använd sjukhusets validerade 0/1-timmes- eller 0/2-timmarsalgoritm. ESC 2023 rekommenderar 0/1-timmesalgoritmen som bästa alternativ och 0/2-timmarsalgoritmen som näst bästa [2]. Gränserna för direkt uteslutning, observation, signifikant förändring och direkt bekräftelse är analysspecifika och får inte överföras mellan troponin I och troponin T eller mellan olika tillverkare. I en metaanalys hade ESC:s 0/1-timmesalgoritm en sammanvägd sensitivitet på 99,3 procent för både högkänsligt troponin I och T [16].
Tolka resultatet med försiktighet vid:
- mycket tidig provtagning efter symtomdebut
- kronisk njursjukdom eller kronisk hjärtsvikt
- återkommande symtom efter nyligen genomgången infarkt
- pågående ischemisk smärta trots låga initiala värden
- avvikande men stabil troponinkoncentration utan tydlig dynamik.
Kvinnor har i många referenspopulationer lägre 99:e percentil än män. En systematisk översikt visade att kvinnospecifika övre referensgränser ofta låg under gemensamma beslutsgränser, vilket kan bidra till underdiagnostik [17]. Följ laboratoriets rapporterade könsspecifika gränser när dessa är validerade.
Riskbedömning med HEART-score, EDACS och TIMI
Troponinalgoritmen avgör om en infarkt föreligger nu. Ett poängsystem kompletterar den genom att uppskatta risken för allvarlig hjärthändelse under de närmaste 30 dagarna och därmed vilka patienter som kan gå hem. AHA/ACC 2021 rekommenderar att strukturerade beslutsstöd används rutinmässigt och att patienter med låg risk, definierad som under 1 procent risk för död eller allvarlig hjärthändelse inom 30 dagar, i regel inte behöver ytterligare akut hjärtutredning [1].
HEART-score summerar fem delar som ger 0, 1 eller 2 poäng vardera: anamnes, EKG, ålder, riskfaktorer och troponin [18]. Poängen 0 till 3 räknas som låg risk, 4 till 6 som intermediär och 7 till 10 som hög risk.
| Del | 0 poäng | 1 poäng | 2 poäng |
|---|---|---|---|
| Anamnes (History) | Lite misstänkt för ischemi | Måttligt misstänkt | Starkt misstänkt |
| EKG | Normalt | Ospecifika repolarisationsförändringar | Signifikant ST-avvikelse |
| Ålder (Age) | Under 45 år | 45 till 64 år | 65 år eller äldre |
| Riskfaktorer | Inga | 1 till 2 | 3 eller fler, eller känd aterosklerotisk sjukdom |
| Troponin | Inom referensområdet | 1 till 3 gånger övre referensgränsen | Över 3 gånger övre referensgränsen |
I en prospektiv holländsk studie av 2 440 patienter hade 36,4 procent poängen 0 till 3, och allvarlig hjärthändelse inom 6 veckor inträffade hos 1,7 procent av dem. Motsvarande andel var 16,6 procent vid poängen 4 till 6 och 50,1 procent vid 7 till 10. HEART-score hade bättre diskriminering (c-statistika 0,83) än TIMI (0,75) och GRACE (0,70) [19]. En metaanalys av 30 studier med 44 202 patienter fann att poängen 4 eller högre hade sensitivitet 95,9 procent och specificitet 44,6 procent för allvarlig hjärthändelse, medan poängen 7 eller högre hade sensitivitet 39,5 procent och specificitet 95,0 procent [3]. En låg poäng ska alltså användas för att välja ut patienter som kan gå hem och inte som ensam grund för hemgång.
I den randomiserade HEART Pathway-studien (282 patienter utan ST-höjning) användes HEART-score och troponin vid 0 och 3 timmar. Jämfört med sedvanlig vård minskade objektiv hjärtundersökning inom 30 dagar från 68,8 till 56,7 procent, vistelsetiden förkortades med 12 timmar och andelen tidiga hemgångar ökade från 18,4 till 39,7 procent. Ingen patient som skrevs ut tidigt hade allvarlig hjärthändelse inom 30 dagar [20]. Att kombinera HEART Pathway eller EDACS-ADP med 0/1-timmesalgoritmen för hs-troponin T har prövats i Lund. Av 939 analyserade patienter kunde omkring hälften uteslutas (49,8 respektive 49,6 procent), med negativt prediktivt värde för allvarlig hjärthändelse inom 30 dagar på 99,8 procent för HEART Pathway och 99,1 procent för EDACS-ADP [4]. Kalkylatorerna HEART Pathway och HEART-score finns på ekg.nu.
EDACS (Emergency Department Assessment of Chest pain Score) bygger på ålder, kön, kända riskfaktorer och symtomkaraktär. Lågriskbesked enligt EDACS-ADP kräver EDACS under 16, ett EKG utan ny ischemi och negativt troponin vid 0 och 2 timmar. I derivations- och valideringskohorterna klassades 42,2 respektive 51,3 procent som låg risk, med sensitivitet 99,0 respektive 100 procent för allvarlig hjärthändelse [21].
TIMI härleddes ur två studier av instabil angina och icke-ST-höjningsinfarkt och bygger på sju kriterier: ålder 65 år eller äldre, minst tre kranskärlsriskfaktorer, känd kranskärlsstenos på 50 procent eller mer, ST-avvikelse, minst två anginösa episoder senaste dygnet, acetylsalicylsyra senaste veckan och förhöjda hjärtmarkörer. Risken för död, infarkt eller svår återkommande ischemi inom 14 dagar steg från 4,7 procent vid 0 till 1 poäng till 40,9 procent vid 6 till 7 poäng [22]. Som triageverktyg vid obearbetad bröstsmärta presterar TIMI sämre än HEART-score: poängen 2 eller högre hade sensitivitet 87,8 procent mot 95,9 procent för HEART 4 eller högre [3]. GRACE används vid konstaterat akut koronart syndrom för prognos och behandlingsintensitet. I primärvård finns Marburg Heart Score, som beskrivs i avsnittet om bröstsmärta i primärvård.
Flödesschemat sammanfattar vägen från troponinsvar till disposition.
flowchart TD
A["Misstänkt akut koronart syndrom,<br>ST-höjning utesluten"] --> B["hs-troponin 0 och 1 timme<br>eller 0 och 2 timmar"]
B --> C["Uteslutningszon"]
B --> D["Observationszon"]
B --> E["Bekräftelsezon"]
C --> F["EKG utan ny ischemi<br>och HEART 0 till 3?"]
F -->|Ja| G["Hemgång med säkerhetsnät<br>och plan för uppföljning"]
F -->|Nej| H["Observation och<br>riktad bilddiagnostik"]
D --> I["Nytt prov, ekokardiografi<br>och samlad bedömning"]
I --> F
E --> J["Handläggs som hjärtinfarkt:<br>kardiologbedömning och<br>ställningstagande till angiografi"]Beslutsväg efter troponinalgoritm vid misstänkt akut koronart syndrom utan ST-höjning. Alternativa orsaker till smärtan (lungemboli, aortasyndrom, perikardit) ska ha bedömts parallellt innan hemgång [1,2,20].
Övriga laboratorieprover
Riktad provtagning kan omfatta:
- blodstatus vid anemi, infektion eller blödning
- natrium, kalium, kreatinin och glukos inför behandling eller kontrastundersökning
- CRP vid misstänkt infektion eller inflammatorisk hjärtsjukdom
- blodgas och laktat vid respiratorisk eller cirkulatorisk påverkan
- leverprover och lipas vid övre buksmärta
- graviditetstest när resultatet påverkar bilddiagnostik eller behandling
- NT-proBNP vid misstänkt hjärtsvikt, men inte som rutinprov för att utesluta akut koronart syndrom.
D-dimer ska endast beställas när resultatet kan påverka beslutet att avstå från eller genomföra bilddiagnostik. Osystematisk provtagning hos patienter med låg eller obefintlig klinisk misstanke leder ofta till falskt positiva resultat.
Lungröntgen
Lungröntgen kan visa pneumotorax, pneumoni, pleuravätska, lungödem, mediastinal breddökning eller annan thorakal sjukdom. Normal lungröntgen utesluter inte lungemboli, akut aortasyndrom, esofagusruptur eller akut koronart syndrom.
Vid hemodynamiskt instabil övertryckspneumotorax ska behandling inte fördröjas för lungröntgen. Vid hög misstanke om aortasyndrom ska normal mediastinal bredd inte avbryta utredningen.
Ultraljud och ekokardiografi
Fokuserat ultraljud kan snabbt påvisa:
- perikardvätska och tamponadfysiologi
- uttalad vänsterkammardysfunktion
- regional hypokinesi
- högerkammardilatation och högerbelastning
- proximal aortadilatation eller aortainsufficiens
- pleuravätska, lungödem eller pneumotorax
- proximal djup ventrombos.
Ett normalt fokuserat hjärtultraljud utesluter inte akut myokardischemi. I en metaanalys av 29 studier var sammanvägd sensitivitet 79,3 procent och specificitet 87,3 procent, med betydande heterogenitet och mycket låg evidenssäkerhet [9]. Undersökningen är därför ett komplement till, inte en ersättning för, EKG och seriellt troponin.
Akut ekokardiografi är särskilt värdefull vid chock, kvarstående smärta, misstänkt mekanisk infarktkomplikation, tamponad, massiv lungemboli, akut klaffel eller oklar hjärtsvikt.
Koronar DT-angiografi och funktionell ischemiutredning
Koronar DT-angiografi kan vara lämplig hos utvalda stabila patienter med låg till intermediär sannolikhet för kranskärlssjukdom när EKG och seriellt troponin inte har påvisat infarkt men diagnostisk osäkerhet kvarstår [23]. Metoden har högt negativt prediktivt värde för obstruktiv kranskärlssjukdom, men är mindre lämplig vid uttalad förkalkning, snabb eller oregelbunden rytm, svår njursvikt eller känd omfattande kranskärlssjukdom.
Randomiserade studier har visat kortare vistelsetid efter tidig koronar DT-angiografi, men också fler invasiva koronarangiografier och revaskulariseringar utan visad minskning av infarkt eller död i den studerade lågriskpopulationen [24]. Rutinmässig akut bilddiagnostik bör därför undvikas hos patienter som redan har klassificerats som lågrisk med en validerad klinisk beslutsväg.
ESC 2023 rekommenderar inte kranskärls-CT som standardförstahandsundersökning vid alla misstänkta icke-ST-höjningssyndrom. Metoden kan däremot tillföra värde för patienter i observationszonen där troponin och EKG förblir inkonklusiva [2]. Hos patienter med intermediär risk och utan känd kranskärlssjukdom anger AHA/ACC 2021 antingen funktionell undersökning (arbets-EKG, stressekokardiografi, perfusionsundersökning eller stress-MR) eller anatomisk undersökning med kranskärls-CT som möjliga vägar [1]. Indikationer, kalkpoäng, CT-FFR och tolkning beskrivs i artikeln om kranskärls-CT: indikationer och patientselektion.
Arbetsprov, stressekokardiografi, perfusionsundersökning eller stress-MR används selektivt efter den akuta infarktutredningen. Valet styrs av arbetsförmåga, vilo-EKG, tidigare kranskärlssjukdom, njurfunktion, lokal kompetens och den kliniska frågan.
Vid stabil bröstsmärta som utreds elektivt använder ESC 2024 en riskfaktorviktad modell för klinisk sannolikhet för obstruktiv kranskärlssjukdom. Vid en sannolikhet på högst 5 procent behövs ingen vidare diagnostik om inte symtomen kvarstår. Mellan 5 och 15 procent är nyttan av test osäker men test kan göras vid begränsande symtom, och över 15 procent uppmuntras vidare diagnostik. Kranskärls-CT eller modern funktionell bilddiagnostik föredras framför arbets-EKG, som har lägre diagnostisk säkerhet [8]. Fortsatt utredning och behandling av stabil angina beskrivs i artikeln om angina pectoris.
Viktiga differentialdiagnoser
Tabellen sammanfattar de diagnoser som oftast ska övervägas, med de drag som särskiljer dem och den undersökning som ger snabbast besked. De livshotande tillstånden står först. Därefter beskrivs varje grupp.
| Diagnos | Talar för | Första undersökning | Begränsning |
|---|---|---|---|
| Akut koronart syndrom | Tryckande smärta i bröstet, ofta med utstrålning, dyspné, kallsvettning eller illamående | EKG inom 10 minuter, hs-troponin enligt 0/1 h eller 0/2 h | Normalt första EKG och lågt första troponin utesluter inte |
| Lungemboli | Plötslig dyspné, andningskorrelerad smärta, takykardi, hypoxemi, risk för venös tromboembolism | Klinisk sannolikhet, därefter PERC, D-dimer eller DT-pulmonalisangiografi | Kan ge centralt tryck eller enbart dyspné |
| Akut aortasyndrom | Plötslig, svår smärta med maximal intensitet från debuten, ryggsmärta, pulsskillnad, hypertoni eller känd aortasjukdom | EKG-synkroniserad DT-angiografi av aorta | Klassisk rivande smärta saknas ofta, och normal lungröntgen utesluter inte |
| Pneumotorax, övertryck | Ensidig smärta, dyspné, nedsatta andningsljud, hypotoni och halsvenstas vid övertryck | Klinisk diagnos vid instabilitet, annars lungröntgen eller lungultraljud | Små pneumotorax kan ge diskreta fynd |
| Perikardit, myokardit, tamponad | Lägesberoende smärta som lindras framåtlutad, gnidningsljud, föregående infektion, utbredd ST-höjning | EKG, troponin, ekokardiografi | Myokardit kan ha normalt EKG och kräver ofta hjärt-MR |
| Esofagusruptur | Svår smärta efter kraftig kräkning eller instrumentering, subkutant emfysem, sepsisbild | DT thorax och övre buk med kontrast | Klassisk triad är ofta ofullständig |
| Pneumoni, pleurit | Feber, hosta, andningskorrelerad smärta, fokala biljud | Lungröntgen, CRP | Äldre kan sakna feber |
| Gastroesofageal reflux, esofagusspasm | Brännande smärta efter måltid, sura uppstötningar, smärta liggande | Anamnes, prövning med protonpumpshämmare efter att hjärtorsak bedömts osannolik | Nitratsvar skiljer inte esofagus från hjärta |
| Muskuloskeletal smärta, kostokondrit | Smärta som reproduceras vid palpation eller rörelse | Status | Palpationsömhet utesluter inte samtidig ischemi |
| Herpes zoster | Ensidig brännande smärta längs ett dermatom, senare vesikulärt utslag | Hudinspektion | Smärtan kan föregå utslaget med flera dagar |
| Panikattack, ångest | Kort attack med rädsla, hyperventilation och parestesier | Efter utesluten somatisk orsak | Kan samexistera med kardiovaskulär sjukdom |
| Takotsubosyndrom | Smärta efter emotionell eller fysisk stress, EKG-förändringar och troponinstegring | EKG, troponin, ekokardiografi | Liknar akut infarkt, och angiografi eller hjärt-MR kan behövas för att skilja dem åt |
Akut koronart syndrom
Akut koronart syndrom omfattar ST-höjningsinfarkt (STEMI), icke-ST-höjningsinfarkt och instabil angina (NSTE-AKS). Diagnosen bygger på klinik, EKG, troponin och vid behov bilddiagnostik. Instabil angina har blivit mindre vanlig med högkänsliga troponinanalyser men förekommer fortfarande som ischemisk symtombild utan påvisbar nekros.
Tänk även på:
- vasospastisk angina, ofta i vila eller nattetid, ibland med övergående ST-förändringar
- mikrovaskulär angina, särskilt vid återkommande ansträngningsutlösta eller vilorelaterade symtom utan obstruktiva stenoser
- spontan kranskärlsdissektion, särskilt hos yngre kvinnor, under graviditet eller postpartum
- kokain- eller amfetaminassocierad ischemi
- takotsubosyndrom, ofta efter emotionell eller fysisk stress.
Takotsubo kan efterlikna akut infarkt med smärta, EKG-förändringar och troponinstegring. Ekokardiografi visar ett karakteristiskt men varierande rörelsemönster, medan hjärt-MR kan bidra till att skilja tillståndet från infarkt och myokardit [25].
Lungemboli
Lungemboli kan ge plötslig dyspné, andningskorrelerad smärta, synkope, takykardi, hemoptys eller hypoxemi. Normala vitalparametrar utesluter inte diagnosen. Bedöm först klinisk sannolikhet. Fördjupning finns i artiklarna om lungemboli och D-dimer.
Hos patienter med mycket låg klinisk sannolikhet kan lungemboli uteslutas utan D-dimer om samtliga PERC-kriterier är negativa:
- ålder under 50 år
- puls under 100 slag/minut
- syremättnad minst 95 procent
- ingen unilateral bensvullnad
- ingen hemoptys
- ingen tidigare venös tromboembolism
- ingen nylig operation eller trauma
- ingen exogen östrogenbehandling.
I PROPER-studien var risken för venös tromboembolisk händelse under tre månader 0,1 procent med en PERC-baserad strategi hos patienter med mycket låg klinisk sannolikhet. Strategin minskade andelen DT-pulmonalisangiografier från 23 till 13 procent [26]. PERC ska inte användas om den kliniska sannolikheten är högre än mycket låg.
YEARS-algoritmen använder tre frågor: kliniska tecken på djup ventrombos, hemoptys och om lungemboli bedöms vara den mest sannolika diagnosen. Lungemboli kan uteslutas vid:
- inga YEARS-kriterier och D-dimer under 1 000 ng/ml
- minst ett YEARS-kriterium och D-dimer under 500 ng/ml.
I den prospektiva YEARS-studien minskade strategin behovet av DT-pulmonalisangiografi med 14 procentenheter jämfört med Wells score och fast D-dimergräns. Venös tromboembolism diagnostiserades under uppföljningen hos 0,61 procent av obehandlade patienter där lungemboli initialt hade uteslutits [27].
Vid hög klinisk sannolikhet ska DT-pulmonalisangiografi vanligen genomföras utan föregående D-dimer. Vid hemodynamisk instabilitet används omedelbar ekokardiografi och akut reperfusionsbedömning enligt riktlinjer för lungemboli [28].

flowchart TD
A["Misstänkt lungemboli"] --> B["Hemodynamisk<br>instabilitet?"]
B -->|Ja| C["Akut ekokardiografi och<br>reperfusionsbedömning"]
B -->|Nej| D["Hög klinisk<br>sannolikhet?"]
D -->|Ja| E["DT-pulmonalisangiografi"]
D -->|Nej| F["Mycket låg sannolikhet<br>och alla PERC-kriterier<br>negativa?"]
F -->|Ja| G["Lungemboli utesluten"]
F -->|Nej| H["Gränsvärde enligt YEARS:<br>D-dimer under 1 000 ng/ml<br>utan kriterium, annars<br>under 500 ng/ml?"]
H -->|Ja| G
H -->|Nej| EDiagnostisk ordning vid misstänkt lungemboli. Klinisk sannolikhet avgör om D-dimer alls ska tas, PERC används bara vid mycket låg sannolikhet och YEARS ger olika D-dimergränser beroende på om något kriterium är uppfyllt [26,27,28].
Akut aortasyndrom
Akut aortasyndrom omfattar aortadissektion, intramuralt hematom och penetrerande aortasår. Incidensen av aortadissektion uppskattas till 5 till 30 fall per miljon invånare och år. Obehandlad akut typ A-dissektion har en tidig mortalitet på omkring 1 till 2 procent per timme efter symtomdebut [29].
Högriskfynd är:
- känt thorakalt aortaaneurysm
- Marfans syndrom eller annan ärftlig aortopati
- bicuspid aortaklaff
- tidigare aortakirurgi eller manipulation
- plötslig svår smärta med maximal intensitet från debut
- pulsbortfall eller blodtrycksskillnad
- fokalneurologi
- nytillkommet aortainsufficiensblåsljud
- hypotension eller chock.
Stabil patient utreds vanligen med EKG-synkroniserad DT-angiografi av aorta. Transesofageal ekokardiografi är ett alternativ vid instabilitet eller när transport till DT är olämplig. MR-angiografi är sällan förstahandsval akut men kan användas hos stabila patienter när DT är olämplig. Fördjupning finns i artiklarna om aortadissektion: diagnostik och akut handläggning och akuta aortasyndrom.
ADD-RS kan stödja riskbedömningen men ersätter inte kliniskt omdöme. Kombinationen ADD-RS över 0 eller D-dimer över 500 ng/ml hade i en metaanalys sensitivitet 99,8 procent men specificitet endast 21,8 procent. Mer specifika kombinationer hade lägre sensitivitet [30]. D-dimer bör därför endast användas inom en definierad algoritm hos låg eller intermediär riskpatient, aldrig för att avbryta utredningen vid hög klinisk misstanke.

Pneumotorax
Spontan pneumotorax ger ofta ensidig akut smärta och dyspné. Status kan visa nedsatta andningsljud och hypersonor perkussionston, men små pneumotorax kan ha diskreta fynd. Lungultraljud eller lungröntgen bekräftar vanligen diagnosen hos stabil patient. Figur 4 visar en stor högersidig spontan pneumotorax.

Övertryckspneumotorax är en klinisk diagnos vid svår andningspåverkan eller obstruktiv chock tillsammans med ensidigt upphävt andningsljud. Omedelbar dekompression och därefter thoraxdränage krävs. Stabil primär spontan pneumotorax med lindriga symtom kan i utvalda fall handläggas konservativt med strukturerad uppföljning, medan evidensen är svagare för sekundär pneumotorax [31]. Se även artikeln om pneumotorax.
Perikardit och myokardit
Akut perikardit diagnosticeras vanligen när minst två av följande föreligger:
- typisk perikardiell bröstsmärta
- perikardiellt gnidningsljud
- nytillkommen utbredd ST-höjning eller PR-sänkning
- nytillkommen eller tilltagande perikardvätska [32].
Figur 5 visar diffus ST-höjning vid perimyokardit hos en ung man.

Troponinstegring talar för samtidig myokardskada. Ekokardiografi bedömer vätska, tamponad och kammarfunktion. Fördjupning finns i artiklarna om perikardit och perikardiell effusion. Inläggning bör övervägas vid feber över 38 °C, subakut förlopp, stor perikardvätska, tamponad, uteblivet svar på antiinflammatorisk behandling, immunsuppression, trauma, antikoagulation eller misstänkt myokardit.
Myokardit kan ge bröstsmärta, hjärtsvikt, arytmi eller kardiogen chock. EKG och troponin kan vara normala eller ospecifikt avvikande. Hjärt-MR har en central roll i diagnostiken, medan endomyokardiell biopsi reserveras för selekterade högriskfall där histologi kan ändra behandlingen [33].
Pneumoni, pleurit och annan lungsjukdom
Feber, hosta, fokala biljud och inflammationsstegring talar för pneumoni, men äldre och immunsupprimerade kan sakna feber. Lungröntgen eller DT används efter klinisk svårighetsgrad. Pleurit är en symtombeskrivning, inte en etiologisk slutdiagnos. Bakomliggande infektion, lungemboli, pneumotorax, malignitet eller autoimmun sjukdom ska övervägas.
Astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom ger oftare dyspné och tryckkänslighet än fokal smärta. Hypoxemi, tyst thorax, uttröttning eller koldioxidretention anger hög risk.
Esofagusruptur och andra esofageala orsaker
Spontan esofagusruptur, Boerhaaves syndrom, ska misstänkas vid svår bröstsmärta efter kraftig kräkning. Dysfagi, subkutant emfysem, pneumomediastinum, pleuravätska och sepsis stärker misstanken. Akut kontrastförstärkt DT av thorax och övre buk, ofta kompletterad med vattenlöslig esofagografi, bör göras. Kontakta kirurg, thoraxkirurg eller gastroenterolog omedelbart. Patienten hålls fastande och får intravenös vätska samt bredspektrumantibiotika enligt lokalt protokoll.
Gastroesofageal reflux är en vanlig orsak till icke-kardiell bröstsmärta. Om tidskritisk hjärtsjukdom har bedömts som osannolik och alarmsymtom saknas kan en 4 till 8 veckor lång prövning med protonpumpshämmare en gång dagligen göras. Läkemedlet tas 30 till 60 minuter före måltid. Vid otillräcklig effekt kan doseringen tillfälligt ökas till två gånger dagligen eller preparatet bytas [34]. Se gastroesofageal refluxsjukdom.
Dysfagi, viktnedgång, gastrointestinal blödning, anemi, ihållande kräkningar eller terapisvikt motiverar gastroskopi. Vid normal gastroskopi och kvarstående misstanke om reflux används ambulatorisk pH-mätning, helst utan syrahämmande behandling. Esofagusmanometri används vid misstänkt motorikstörning.
Muskuloskeletal bröstsmärta
Kostokondrit, muskelsträckning, cervikotorakal nervpåverkan, revbensfraktur och myofasciell smärta är vanliga. Lokal smärta som reproduceras vid palpation eller specifik rörelse stödjer diagnosen. Tietzes syndrom skiljer sig genom lokal svullnad vid ett eller flera kostokondrala fästen.
Muskuloskeletal bröstsmärta ska inte betraktas som säker slutdiagnos enbart på grund av palpationsömhet hos en patient med pågående akut symtom eller betydande kardiovaskulär risk. Bilddiagnostik behövs inte rutinmässigt vid typisk okomplicerad bröstväggssmärta, men övervägs vid trauma, malignitetsmisstanke, infektion, fokal svullnad eller långvariga symtom [35].
Herpes zoster
Herpes zoster ger ensidig brännande eller stickande smärta längs ett dermatom, och smärtan kan föregå utslaget med flera dagar [14]. Tills utslaget har kommit kan diagnosen inte ställas, och bröstsmärtan ska under tiden bedömas som annan bröstsmärta. Efter utslagsdebut är diagnosen oftast klinisk. Behandling och komplikationer beskrivs i artikeln om bältros.
Psykisk orsak och hyperventilation
Panikattack kan ge intensiv bröstsmärta, dyspné, palpitationer, yrsel, tremor och parestesier. Upp till en fjärdedel av patienter som söker akut för bröstsmärta har i äldre studier uppfyllt kriterier för paniksyndrom [36]. Diagnosen bör ställas positivt utifrån typiska återkommande attacker och psykiatriska kriterier, inte enbart genom att hjärtprover är normala. Se paniksyndrom.
Vid första attacken, avvikande vitalparametrar, ansträngningsutlösta symtom, synkope eller betydande somatisk risk behövs sedvanlig medicinsk utredning. Efter utesluten akut sjukdom bör patienten få en begriplig förklaring och erbjudas uppföljning, ofta med kognitiv beteendeterapi och vid behov farmakologisk behandling.
Särskilda grupper
Kvinnor
I ett amerikanskt infarktregister med 1 143 513 patienter saknade 42,0 procent av kvinnorna och 30,7 procent av männen bröstsmärta vid infarkt. Skillnaden var störst hos yngre och avtog med stigande ålder. Yngre kvinnor utan bröstsmärta hade högre sjukhusmortalitet än jämnåriga män utan bröstsmärta [37]. AHA/ACC 2021 beskriver att kvinnor med akut koronart syndrom oftare har illamående, hjärtklappning och andfåddhet vid sidan av smärtan [1]. Kvinnor har i många referenspopulationer lägre övre referensgräns för troponin än män, vilket tas upp i avsnittet om högkänsligt troponin.
Hos kvinnor med ansträngningsutlöst eller återkommande bröstsmärta och normala eller icke-obstruktiva kranskärl bör vasospastisk och mikrovaskulär angina, spontan kranskärlsdissektion och takotsubosyndrom övervägas. Se artiklarna om hjärtinfarkt hos kvinnor och MINOCA.
Äldre
Hos äldre patienter är bröstsmärta ofta inte det dominerande symtomet. I en fransk studie av 255 patienter över 75 år med ST-höjningsinfarkt kom endast 41,2 procent med bröstsmärta. Övriga sökte för svimning eller fall (15,7 procent), dyspné (15,7 procent), matsmältningsbesvär (9,8 procent), nedsatt allmäntillstånd (6,7 procent) eller förvirring (5,0 procent). Patienterna utan bröstsmärta kom senare, fick reperfusionsbehandling mer sällan (40,7 mot 77,1 procent) och hade högre mortalitet efter en månad (42,7 mot 21,0 procent) [38]. Författarna drar slutsatsen att alla äldre patienter som söker akutmottagning bör få EKG snabbt, också när hjärtsymtom saknas. Atypiska symtom var vanligare hos patienter med kognitiv svikt eller kommunikationssvårigheter, och kronisk njursjukdom gör troponintolkningen svårare.
Diabetes
I ett tyskt infarktregister med 5 900 patienter med första infarkt hade personer med diabetes mer sällan typisk bröstsmärta och andra klassiska symtom, medan andfåddhet var vanligare. Skillnaderna minskade efter justering för andra faktorer och saknades till stor del hos patienter under 55 år [39]. Hos patienter med diabetes bör tröskeln för EKG och troponin därför vara låg vid dyspné, ovanlig trötthet eller epigastrisk smärta. Se artikeln om akut koronart syndrom hos patienter med diabetes.
Yngre patienter
Hos yngre patienter utan riskfaktorer väger perikardit, myokardit, pneumotorax, panikattack och bröstväggssmärta tyngre än ateroskleros [32,33,36]. Spontan kranskärlsdissektion och kokain- eller amfetaminutlöst ischemi ska ändå övervägas, och en tom riskfaktorprofil minskar inte behovet av EKG och troponin när symtomen kan vara ischemiska.
Bröstsmärta i primärvården
Primärvårdsläkaren behöver sortera patienterna i tre grupper: de som ska till sjukhus akut, de med sannolik stabil kranskärlssjukdom som utreds planerat och de med trolig extrakardiell orsak. Bröstväggssmärta är ensamt den vanligaste orsaken, men knappt 4 av 100 patienter har akut koronart syndrom [6].
Ambulans till akutmottagning är förstahandsvalet vid pågående eller nyligen avklingad smärta som kan vara ischemisk, smärta i vila som varat mer än några minuter, synkope, uttalad dyspné, hypotension, nytillkomna EKG-förändringar eller någon av de röda flaggorna i avsnittet om omedelbar bedömning. AHA/ACC 2021 betonar att akut bröstsmärta ska utredas skyndsamt och att patienter ska uppmanas kontakta larmnumret i stället för att ta sig själva till sjukhus [1]. Ett EKG som registreras i väntan på ambulansen får inte fördröja transporten. Ordinationer före transport, till exempel acetylsalicylsyra, följer avsnittet om behandling.
Ingen beslutsregel kan idag säkert utesluta akut koronart syndrom i primärvård. I en systematisk översikt av beslutsregler i allmänmedicin gällde detta samtliga regler som studerats [7]. För intermittent bröstsmärta är Marburg Heart Score mest studerad. Den bygger på fem uppgifter: ålder och kön, känd kärlsjukdom, patientens egen uppfattning att smärtan kommer från hjärtat, smärta som förvärras av ansträngning och smärta som inte kan återskapas vid palpation. Vid gränsen 3 poäng hade regeln sensitivitet 87,1 procent och specificitet 80,8 procent för kranskärlssjukdom [40]. I översikten var sensitiviteten 86 till 91 procent och negativt prediktivt värde 97 till 98 procent, och regeln fångade kranskärlssjukdom bättre än läkarens eget omdöme [7]. Regeln gäller kranskärlssjukdom vid intermittent smärta och ska inte användas vid pågående akut smärta eller för att avgöra om akut koronart syndrom föreligger. Räknare finns som Marburg Heart Score.
Patienter med stabila, ansträngningsutlösta symtom och sannolik kranskärlssjukdom remitteras för bedömning av klinisk sannolikhet och bilddiagnostik enligt ESC 2024 [8]. Utredning och behandling beskrivs i artikeln om stabil angina pectoris. Vid bröstväggssmärta, reflux och paniksyndrom görs en positiv diagnos utifrån anamnes och status, behandlingen riktas mot orsaken och patienten får säkerhetsnätet som beskrivs under uppföljning. Återbesök bör ordnas om symtomen kvarstår, eftersom tidigare etiketter inte ska återanvändas okritiskt vid nya eller ändrade symtom.
Prehospital handläggning
Ambulanspersonalen har tre uppgifter: tidigt 12-avlednings-EKG, stabilisering och rätt transportmål. I en svensk kohortstudie av 13 151 patienter med bröstsmärta saknade 21 procent EKG före ankomst till sjukhus. Prehospitalt EKG var associerat med lägre 30-dagarsmortalitet (OR 0,65, 95 procents konfidensintervall 0,49 till 0,85 i den matchade kohorten). Studien är observationell, men resultatet stöder att EKG registreras hos alla med bröstsmärta som kan vara ischemisk [41].
Vid ST-höjning eller annan stark misstanke om akut kranskärlsocklusion anmäls patienten till PCI-centrum direkt från ambulansen enligt regionalt flöde, och reperfusionsbehandlingen ska inte vänta på troponinsvar. Se artikeln om STEMI och dosöversikten i akut koronart syndrom: lathund för laddningsdoser och tidsgränser.
Riskbedömning på plats vilar främst på EKG och ålder. I en svensk prospektiv studie av 2 917 ambulanspatienter var ST-sänkning på EKG och ålder de viktigaste prediktorerna för ett tidskritiskt tillstånd respektive ett lågriskförlopp. Tidigare kranskärlssjukdom, diabetes och hypertoni hade inget prediktivt värde i den multivariata analysen, medan smärtintensitet, smärta i högra armen och blekhet var användbara. Modellerna hade AUC omkring 0,79 och förbättrades något när troponin tillkom i en delgrupp [11]. Anamnestiska riskfaktorer tillförde alltså lite i modellen. Prehospitalt styrs omhändertagandet i övrigt av de röda flaggorna: instabil patient transporteras med förvarning, och misstänkt aortasyndrom, lungemboli eller övertryckspneumotorax handläggs enligt avsnitten ovan.
Behandling
Generella principer
Behandla inte symtomet isolerat innan farliga differentialdiagnoser har värderats. Särskilt viktigt är att inte ge trombocythämning eller antikoagulation slentrianmässigt om akut aortasyndrom, aktiv blödning eller esofagusruptur är rimliga alternativ.
Syrgas ges vid hypoxemi eller hotande respiratorisk svikt, inte rutinmässigt till normoxisk patient. Analgesi ska ges tidigt men får inte fördröja diagnostik. Opioider används restriktivt eftersom de kan orsaka hypotension, andningsdepression och försvåra klinisk värdering.
Misstänkt akut koronart syndrom
Vid tydlig misstanke om akut koronart syndrom och utan allergi, aktiv blödning eller stark misstanke om aortadissektion ges acetylsalicylsyra som laddningsdos. Fortsatt antitrombotisk behandling och beslut om koronarangiografi styrs av EKG, troponin, blödningsrisk och kardiologisk bedömning enligt aktuella riktlinjer [2]. Doser och tidsgränser finns i artikeln om akut koronart syndrom: lathund för laddningsdoser och tidsgränser.
Nitroglycerin kan ges vid ischemisk smärta eller hypertension om patienten inte är hypotensiv och inte har misstänkt högerkammarinfarkt, uttalad aortastenos eller nyligt intag av fosfodiesteras-5-hämmare. Smärtlindring efter nitroglycerin bekräftar inte diagnosen.
Vid ST-höjningsinfarkt eller annan kliniskt stark misstanke om akut koronarocklusion ska reperfusionsprocessen aktiveras omedelbart. Invänta inte troponinsvar.
Misstänkt akut aortasyndrom
Kontakta thoraxkirurgisk eller kärlkirurgisk enhet tidigt. Behandlingsmålet är snabb minskning av aortaväggens skjuvkraft genom smärtlindring och intravenös betablockad, därefter vid behov ytterligare blodtryckssänkning. Målvärdet är vanligen systoliskt blodtryck under 120 mmHg eller lägsta tryck som upprätthåller organperfusion samt hjärtfrekvens 60 till 80 slag/minut [29].
Akut typ A-dissektion kräver i regel omedelbar kirurgi. Komplicerad typ B-dissektion med ruptur, malperfusion, terapiresistent smärta eller okontrollerad hypertoni kräver akut endovaskulär eller kirurgisk bedömning.
Misstänkt lungemboli
Vid hemodynamiskt stabil patient och bekräftad lungemboli inleds antikoagulation om kontraindikation saknas. Vid hög klinisk sannolikhet och fördröjd bilddiagnostik kan behandling behöva påbörjas före bildsvar efter individuell värdering av blödningsrisk och alternativa diagnoser.
Vid hemodynamisk instabilitet prioriteras cirkulationsstöd, akut ekokardiografi och reperfusionsbeslut. Systemisk trombolys är standardalternativ vid högrisklungemboli utan absolut kontraindikation. Kateterburen eller kirurgisk behandling övervägs när trombolys är kontraindicerad eller har misslyckats [28].
Dosöversikt
Doser ska kontrolleras mot lokalt vårdprogram, produktresumé, njurfunktion, interaktioner och patientens blödningsrisk.
| Läkemedel | Dos | Kommentar |
|---|---|---|
| Acetylsalicylsyra | 150 till 300 mg peroralt som laddningsdos | Tuggas eller löses. Ges vid misstänkt akut koronart syndrom om kontraindikation saknas. Undvik innan aortadissektion rimligen har avfärdats |
| Nitroglycerin | 0,4 mg sublingualt, kan upprepas var 5:e minut upp till 3 doser | Kontrollera blodtryck före varje dos. Undvik vid hypotension, misstänkt högerkammarinfarkt och nyligt intag av fosfodiesteras-5-hämmare |
| Ibuprofen | 600 mg peroralt 3 gånger dagligen | Vanlig initial behandling vid okomplicerad akut perikardit. Anpassa efter njurfunktion, gastrointestinal risk och kontraindikationer |
| Kolkicin | 0,5 mg en gång dagligen vid kroppsvikt under 70 kg, annars 0,5 mg 2 gånger dagligen, vanligen i 3 månader | Ges som tillägg vid akut perikardit. Dosreducera eller undvik vid relevant njur- eller leversvikt och kontrollera interaktioner |
| Omeprazol | 20 mg peroralt en gång dagligen i 4 till 8 veckor | Tas 30 till 60 minuter före frukost vid misstänkt refluxrelaterad bröstsmärta utan alarmsymtom. Titrera till lägsta effektiva dos |
Svensk lokal praxis och tillgängliga preparat kan avvika från internationella riktlinjer, särskilt för trombocythämmare, antikoagulantia, trombolys och intravenös behandling vid aortasyndrom. Följ regionalt vårdprogram och läkemedelsordination i akuta situationer.
Uppföljning och prognos
Disposition: hem, observation eller inläggning
Dispositionen följer troponinalgoritmens zon, EKG och riskpoäng, och förutsätter att alternativa tidskritiska orsaker har bedömts.
| Disposition | Typiskt underlag | Åtgärd |
|---|---|---|
| Hemgång | Stabil patient, EKG utan ny ischemi, uteslutningszon i troponinalgoritmen, HEART 0 till 3 eller EDACS-ADP lågrisk, annan rimlig förklaring | Förklaring, säkerhetsnät och uppföljning i primärvård eller planerad utredning vid kvarstående symtom [1,18,21] |
| Observation | Observationszon i algoritmen, HEART 4 till 6, kvarstående eller återkommande smärta, osäker diagnos | Upprepat troponin, ekokardiografi och förnyad bedömning. Kranskärls-CT eller funktionell undersökning vid intermediär risk [1,2,18] |
| Inläggning | Ny ischemi på EKG, bekräftat troponin, HEART 7 till 10, instabil patient, misstänkt aortasyndrom, lungemboli, myokardit, esofagusruptur eller sekundär pneumotorax | Akut kardiologisk eller annan specialistbedömning och behandling av misstänkt orsak [2,18] |
Inläggning eller observation
Inläggning eller förlängd observation är motiverad vid:
- nytillkomna eller dynamiska EKG-förändringar
- troponin över beslutsgränsen eller signifikant dynamik
- kvarstående eller återkommande misstänkt ischemisk smärta
- synkope, arytmi eller hemodynamisk påverkan
- hypoxemi eller betydande andningspåverkan
- misstänkt aortasyndrom, lungemboli, myokardit, esofagusruptur eller sekundär pneumotorax
- nytillkommen hjärtsvikt
- oklar diagnos med betydande riskprofil
- otillräcklig möjlighet till snabb återkomst eller uppföljning.
Förutsättningar för hemgång
Hemgång kan övervägas när:
- patienten är kliniskt stabil och smärtan har upphört eller fått en rimlig benign förklaring
- EKG inte visar nytillkommen ischemi
- validerad högkänslig troponinalgoritm är avslutad
- misstanke om lungemboli eller aortasyndrom har handlagts med lämplig klinisk algoritm
- ingen annan inläggningskrävande diagnos föreligger
- patienten har förstått säkerhetsinformationen och kan söka på nytt.
Rutinmässigt arbetsprov eller koronar DT-angiografi före hemgång behövs inte för alla lågriskpatienter. Den fortsatta utredningen individualiseras efter symtommönster, riskprofil och misstänkt mekanism.
Säkerhetsnät och fortsatt utredning
Patienten ska söka akut igen vid:
- nytillkommen eller tilltagande central bröstsmärta
- smärta som varar längre än några minuter och inte går över i vila
- dyspné, synkope, kallsvettning eller uttalad svaghet
- neurologiska symtom
- hemoptys eller hematemes
- feber och snabbt försämrat allmäntillstånd.
Vid återkommande symtom trots normal akututredning ska tidigare etikett som reflux, panikattack eller muskuloskeletal smärta inte okritiskt återanvändas. Om symtomen är ansträngningsrelaterade, uppträder i vila nattetid eller kvarstår trots refluxbehandling bör obstruktiv kranskärlssjukdom, vasospastisk angina och mikrovaskulär angina övervägas. Funktionell kranskärlssjukdom kan kräva invasiv fysiologisk undersökning eller provokationstest och upptäcks inte alltid med rutinmässig koronarangiografi eller koronar DT-angiografi [5].
En specifik benign diagnos och aktiv behandlingsplan minskar risken för återkommande akutbesök. Uppföljningen bör därför omfatta både medicinsk förklaring, riskfaktorkontroll och behandling av sannolik bakomliggande orsak.
Vanliga frågor
Vilka röda flaggor vid bröstsmärta kräver akut sjukhusvård?
Hypotension, kallsvettning eller synkope, uttalad dyspné eller hypoxemi, ST-höjning eller annan ischemi på EKG, plötslig och svår smärta med utstrålning till ryggen, pulsskillnad mellan armarna, ensidigt upphävt andningsljud samt smärta efter kraftig kräkning är skäl till akut handläggning på sjukhus. Pågående bröstsmärta som kan vara ischemisk i vila räknas hit.
Hur snabbt ska EKG tas vid akut bröstsmärta?
Ett 12-avlednings-EKG ska registreras inom 10 minuter efter första vårdkontakt vid misstänkt akut koronart syndrom, helst redan i ambulansen [1,2,41]. EKG upprepas vid kvarstående eller återkommande smärta.
Kan en patient med normalt EKG och bröstsmärta skickas hem?
Inte på EKG ensamt. Ett normalt EKG utesluter inte akut koronart syndrom. Hemgång förutsätter en avslutad validerad troponinalgoritm, stabil klinik, att tidskritiska differentialdiagnoser har bedömts och helst en låg riskpoäng som HEART 0 till 3 [1,2,19].
Vad är HEART-score och när används den?
HEART-score är ett poängsystem med fem delar (anamnes, EKG, ålder, riskfaktorer och troponin) som används på akutmottagning vid bröstsmärta utan ST-höjning för att identifiera patienter med låg risk för allvarlig hjärthändelse. Poängen 0 till 3 är låg risk. Den ersätter inte troponinalgoritmen eller klinisk bedömning [3,18]. Kalkylator finns som HEART-score.
Varför kan bröstsmärta hos kvinnor och äldre vara svår att känna igen?
Kvinnor och äldre får oftare infarkt utan klassisk bröstsmärta, med dyspné, illamående, svimning eller nedsatt allmäntillstånd som huvudsymtom [37,38]. EKG och troponin ska därför tas med låg tröskel.
Källor
- Gulati M m.fl. 2021 AHA/ACC/ASE/CHEST/SAEM/SCCT/SCMR Guideline for the Evaluation and Diagnosis of Chest Pain. Circulation 2021. PMID: 34709879
- Byrne RA m.fl. 2023 ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes. European Heart Journal 2023. PMID: 37622654
- Fernando SM m.fl. Prognostic Accuracy of the HEART Score for Prediction of Major Adverse Cardiac Events in Patients Presenting With Chest Pain: A Systematic Review and Meta-analysis. Academic Emergency Medicine 2019. PMID: 30375097
- Nilsson T m.fl. Diagnostic accuracy of the HEART Pathway and EDACS-ADP when combined with a 0-hour/1-hour hs-cTnT protocol for assessment of acute chest pain patients. Emergency Medicine Journal 2021. PMID: 33837120
- Teragawa H m.fl. Is Noncardiac Chest Pain Truly Noncardiac? Clinical Medicine Insights: Cardiology 2020. PMID: 32595282
- Bösner S m.fl. Chest pain in primary care: epidemiology and pre-work-up probabilities. European Journal of General Practice 2009. PMID: 19883149
- Harskamp RE m.fl. Chest pain in general practice: a systematic review of prediction rules. BMJ Open 2019. PMID: 30819715
- Vrints C m.fl. 2024 ESC Guidelines for the management of chronic coronary syndromes. European Heart Journal 2024. PMID: 39210710
- Zarama V m.fl. The diagnostic accuracy of cardiac ultrasound for acute myocardial ischemia in the emergency department: a systematic review and meta-analysis. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine 2024. PMID: 38468316
- Sturm C, Witte T. Musculoskeletal-related chest pain. Der Internist 2017. PMID: 27921113
- Wibring K m.fl. Prehospital stratification in acute chest pain patient into high risk and low risk by emergency medical service: a prospective cohort study. BMJ Open 2021. PMID: 33858871
- Knuuti J m.fl. 2019 ESC Guidelines for the diagnosis and management of chronic coronary syndromes. European Heart Journal 2020. PMID: 31504439
- Swap CJ, Nagurney JT. Value and limitations of chest pain history in the evaluation of patients with suspected acute coronary syndromes. JAMA 2005. PMID: 16304077
- Muir J, Yelland M. Skin and breast disease in the differential diagnosis of chest pain. Medical Clinics of North America 2010. PMID: 20380958
- Thygesen K m.fl. Fourth Universal Definition of Myocardial Infarction. Journal of the American College of Cardiology 2018. PMID: 30153967
- Nomura O m.fl. Performance of the 0-Hour/1-Hour Algorithm for Diagnosing Myocardial Infarction in Patients With Chest Pain in the Emergency Department: A Systematic Review and Meta-Analysis. Circulation Reports 2022. PMID: 35774074
- Kimenai DM m.fl. Sex-Specific Versus Overall Clinical Decision Limits for Cardiac Troponin I and T for the Diagnosis of Acute Myocardial Infarction: A Systematic Review. Clinical Chemistry 2018. PMID: 29844245
- Six AJ, Backus BE, Kelder JC. Chest pain in the emergency room: value of the HEART score. Netherlands Heart Journal 2008. PMID: 18665203
- Backus BE m.fl. A prospective validation of the HEART score for chest pain patients at the emergency department. International Journal of Cardiology 2013. PMID: 23465250
- Mahler SA m.fl. The HEART Pathway randomized trial: identifying emergency department patients with acute chest pain for early discharge. Circulation: Cardiovascular Quality and Outcomes 2015. PMID: 25737484
- Than M m.fl. Development and validation of the Emergency Department Assessment of Chest pain Score and 2 h accelerated diagnostic protocol. Emergency Medicine Australasia 2014. PMID: 24428678
- Antman EM m.fl. The TIMI risk score for unstable angina/non-ST elevation MI: a method for prognostication and therapeutic decision making. JAMA 2000. PMID: 10938172
- Koh N, Nieman K. Role of cardiac imaging in acute chest pain. British Journal of Radiology 2023. PMID: 36533544
- Hulten E m.fl. Outcomes after coronary computed tomography angiography in the emergency department: a systematic review and meta-analysis of randomized, controlled trials. Journal of the American College of Cardiology 2013. PMID: 23395069
- Citro R m.fl. Multimodality imaging in takotsubo syndrome: a joint consensus document of the EACVI and JSE. European Heart Journal Cardiovascular Imaging 2020. PMID: 32856703
- Freund Y m.fl. Effect of the Pulmonary Embolism Rule-Out Criteria on Subsequent Thromboembolic Events Among Low-Risk Emergency Department Patients: The PROPER Randomized Clinical Trial. JAMA 2018. PMID: 29450523
- van der Hulle T m.fl. Simplified diagnostic management of suspected pulmonary embolism: the YEARS study. Lancet 2017. PMID: 28549662
- Konstantinides SV m.fl. 2019 ESC Guidelines for the diagnosis and management of acute pulmonary embolism developed in collaboration with the ERS. European Heart Journal 2020. PMID: 31504429
- Isselbacher EM m.fl. 2022 ACC/AHA Guideline for the Diagnosis and Management of Aortic Disease. Circulation 2022. PMID: 36322642
- Ren S m.fl. Diagnostic accuracy of the aortic dissection detection risk score alone or with D-dimer for acute aortic syndromes: Systematic review and meta-analysis. PLoS One 2024. PMID: 38905181
- Cheng HS m.fl. Management of spontaneous pneumothorax: a mini-review on its latest evidence. Journal of Thoracic Disease 2024. PMID: 39144356
- Adler Y m.fl. 2015 ESC Guidelines for the diagnosis and management of pericardial diseases. European Heart Journal 2015. PMID: 26320112
- Ammirati E m.fl. Management of Acute Myocarditis and Chronic Inflammatory Cardiomyopathy: An Expert Consensus Document. Circulation: Heart Failure 2020. PMID: 33176455
- Yadlapati R m.fl. AGA Clinical Practice Update on the Personalized Approach to the Evaluation and Management of GERD: Expert Review. Clinical Gastroenterology and Hepatology 2022. PMID: 35123084
- Stowell JT m.fl. ACR Appropriateness Criteria Nontraumatic Chest Wall Pain. Journal of the American College of Radiology 2021. PMID: 34794596
- Huffman JC, Pollack MH. Predicting panic disorder among patients with chest pain: an analysis of the literature. Psychosomatics 2003. PMID: 12724504
- Canto JG m.fl. Association of age and sex with myocardial infarction symptom presentation and in-hospital mortality. JAMA 2012. PMID: 22357832
- Grosmaitre P m.fl. Significance of atypical symptoms for the diagnosis and management of myocardial infarction in elderly patients admitted to emergency departments. Archives of Cardiovascular Diseases 2013. PMID: 24200926
- Schmitz T m.fl. Do patients with diabetes with new onset acute myocardial infarction present with different symptoms than non-diabetic patients? Frontiers in Cardiovascular Medicine 2024. PMID: 38287984
- Bösner S m.fl. Ruling out coronary artery disease in primary care: development and validation of a simple prediction rule. CMAJ 2010. PMID: 20603345
- Rawshani N m.fl. Association between use of pre-hospital ECG and 30-day mortality: a large cohort study of patients experiencing chest pain. International Journal of Cardiology 2017. PMID: 28864133