Vaccination av äldre: rekommendationer

Sammanfattning

Vaccinations bör ingå i den strukturerade läkemedels- och riskgenomgången för alla äldre. Kronologisk ålder är en praktisk utgångspunkt, men samsjuklighet, skörhet, immunosuppression, boendeform, tidigare vaccinationer och förväntad exponering avgör den individuella nyttan. Infektioner hos äldre medför inte bara akut sjukdom och död, utan kan utlösa hjärt-kärlhändelser, försämring av kronisk lungsjukdom, delirium, funktionsförlust och ökat omsorgsbehov [1,2].

Fyra vaccinationer har särskild betydelse:

• Influensa: årlig vaccination inför varje säsong. För personer från 65 års ålder bör högdosvaccin, adjuvanterat vaccin eller annat förstärkt vaccin användas när detta rekommenderas och finns tillgängligt. Standarddosvaccin ska ges utan dröjsmål om ett förstärkt vaccin inte är tillgängligt.
• Covid-19: uppdaterat säsongsanpassat vaccin enligt aktuell nationell rekommendation, med högst prioritet för de äldsta, personer på särskilt boende, personer med hemtjänst eller hemsjukvård och patienter med betydande samsjuklighet eller immunosuppression.
• Pneumokocker: konjugatvaccin med bred serotyptäckning är förstahandsalternativ när det är tillgängligt. PCV20 kan ges som engångsdos. Om PCV15 används kompletteras det vanligen med PPSV23 efter minst ett år, eller efter minst åtta veckor vid uttalad immunosuppression, likvorläckage eller cochleaimplantat [3].
• Herpes zoster: två doser rekombinant adjuvanterat zoster-vaccin, normalt med två till sex månaders intervall. Vaccinet har hög effekt även över 70 och 80 års ålder och kan användas vid immunosuppression [4,5].

RSV-vaccination är ett nytt alternativ. Internationella rekommendationer prioriterar personer från 75 års ålder samt personer mellan 60 och 74 år med hög risk för svår RSV-sjukdom [6]. Svensk rekommendation, finansiering och regional tillgång kan avvika från internationella riktlinjer och behöver kontrolleras inför ordination.

Vacciner kan vanligen ges samtidigt i olika extremiteter. Lokal smärta och kortvariga allmänsymtom är vanliga, särskilt efter zoster-vaccin och adjuvanterade vacciner, men allvarliga reaktioner är sällsynta. Skörhet är inte ett skäl att avstå. Tvärtom är den absoluta nyttan ofta störst hos sköra äldre, förutsatt att vaccinationen är förenlig med patientens mål och förväntade prognos.

Bakgrund och epidemiologi

Varför äldre behöver en särskild vaccinationsstrategi

Risken för svår infektion ökar successivt med åldern, men ålder samverkar med kronisk hjärt- eller lungsjukdom, diabetes, njursvikt, malignitet, neurologisk sjukdom, nedsatt hostkraft, aspirationstendens och immunhämmande behandling. Äldre återhämtar sig dessutom långsammare efter infektion. En episod av influensa, pneumoni eller RSV kan leda till långvarig försämring av aktivitetsförmåga och självständighet [1].

Vid laboratorieverifierad influensa har cirka 15 procent av sjukhusvårdade äldre i vissa kohorter förlorat självständighet i minst två basala aktiviteter. Skörhet påverkar både risken för svår sjukdom och den uppmätta vaccineffekten. I observationsstudier har skyddet mot influensarelaterad sjukhusvård varit lägre hos de mest sköra än i den samlade äldre populationen, men den höga grundrisken innebär att den absoluta nyttan fortfarande kan vara stor [2].

Pneumokockpneumoni och invasiv pneumokocksjukdom ökar markant med åldern. I amerikanska data steg incidensen av invasiv pneumokocksjukdom från 2,3 per 100 000 personår hos yngre vuxna till 37,8 per 100 000 personår från 85 års ålder. Risken förstärks bland annat av KOL, hjärtsvikt, rökning, diabetes, levercirros, avancerad njursjukdom, aspleni och immunosuppression [3].

Herpes zoster orsakas av reaktivering av latent varicella-zoster-virus. Incidensen är cirka 6 till 8 fall per 1 000 personår från 60 års ålder och 8 till 12 per 1 000 personår från 80 års ålder. Postherpetisk neuralgi drabbar en ökande andel med stigande ålder och kan bli långvarig och funktionsbegränsande [1,7].

RSV är inte enbart en barnsjukdom. I en systematisk översikt av italienska vuxendata var 4,4 procent av luftvägsprover från äldre positiva för RSV. Den sammanvägda sjukhusmortaliteten bland RSV-positiva vuxna var 7,2 procent, även om studierna var heterogena och sannolikt underskattade sjukdomsbördan [8].

Immunosenescens och skörhet

Åldrandet medför minskad mängd naiva T- och B-lymfocyter, förändrad antigenpresentation, sämre germinalcentrumsvar, nedsatt antikroppskvalitet och förändrad cellmedierad immunitet. Kronisk låggradig inflammation, ibland kallad inflammatoriskt åldrande, samverkar med multisjuklighet och skörhet [2].

Konsekvenserna för vaccination är praktiskt viktiga:

• Antikroppssvaret kan vara lägre och avta snabbare än hos yngre.
• Cellmedierat skydd kan vara otillräckligt trots mätbara antikroppar.
• Högre antigendos eller adjuvans kan förbättra svaret.
• Immunsvaret blir ofta sämre under intensiv immunsuppression.
• En lägre relativ vaccineffekt innebär inte att vaccination saknar värde. Hög grundrisk kan ge stor absolut riskreduktion.
• Vaccination före planerad immunhämmande behandling är ofta bättre än vaccination under behandlingen.

För influensa stimulerar konventionella inaktiverade vacciner främst antikroppar och CD4-positiva T-celler, medan skyddet mot allvarlig sjukdom också är beroende av cytotoxiska CD8-positiva T-celler. Detta bidrar till att serologiska svar inte alltid förutsäger kliniskt skydd hos sköra äldre [2].

Klinisk bedömning inför vaccination

Gör en vaccinationsanamnes vid varje strukturerad genomgång

Vaccinationsstatus bör kontrolleras vid årskontroll, utskrivning efter sjukhusvård, nyinskrivning i hemsjukvård eller särskilt boende, inför immunhämmande behandling och efter en allvarlig luftvägsinfektion.

Dokumentera:

1. Tidigare influensa- och covid-19-vaccinationer samt datum för senaste dos.
2. Tidigare pneumokockvaccin, inklusive preparat och datum.
3. Genomgången herpes zoster och eventuell tidigare zoster-vaccination.
4. Tetanus-, difteri- och kikhostevaccination, särskilt om grundvaccinationen är okänd.
5. Tidigare allvarlig allergisk reaktion efter vaccin.
6. Pågående antikoagulation eller blödningssjukdom.
7. Aktuell och planerad immunhämmande behandling.
8. Transplantation, aspleni, likvorläckage eller cochleaimplantat.
9. Kommande resa och resmål.
10. Patientens mål, förväntade prognos och praktiska möjlighet att fullfölja flerdosschema.

Serologisk provtagning behövs normalt inte före influensa-, covid-19-, pneumokock-, RSV- eller zoster-vaccination. Vid oklar grundvaccination mot tetanus och difteri är det i regel bättre att komplettera vaccinationen än att försöka rekonstruera ett osäkert skydd med rutinmässig serologi.

Prioritera efter absolut risk

Hög prioritet bör ges till äldre med:

• särskilt boende, hemtjänst eller hemsjukvård
• KOL, bronkiektasier eller annan kronisk lungsjukdom
• hjärtsvikt, ischemisk hjärtsjukdom eller klaffsjukdom
• diabetes
• avancerad njursjukdom eller dialys
• kronisk leversjukdom
• neurologisk sjukdom med nedsatt sväljning eller hostkraft
• malignitet eller immunhämmande behandling
• hematologisk sjukdom
• organ- eller stamcellstransplantation
• funktionell eller anatomisk aspleni
• uttalad skörhet eller tidigare infektionsutlöst funktionsförlust.

Vid KOL kan luftvägsinfektioner utlösa en stor andel av exacerbationerna. Internationella KOL-riktlinjer rekommenderar därför vaccination mot influensa, pneumokocker, covid-19, RSV, kikhosta och herpes zoster när ålder och övriga indikationer är uppfyllda [9].

Rekommenderade vaccinationer

Översikt

Åldersgränser, kostnadsfrihet och val av preparat varierar mellan svenska nationella program och regionala rekommendationer. Tabellen ska därför kombineras med aktuell svensk myndighetsinformation.

Influensa

Årlig influensavaccination är basen i vaccinationsprogrammet för äldre. Vaccinet ska ges inför förväntad influensasäsong men bör fortfarande erbjudas senare om influensa cirkulerar och patienten är ovaccinerad.

Standardvaccin ger sämre immunogenicitet hos äldre än hos yngre. Högdosvaccin innehåller fyra gånger mer hemagglutinin per virusstam än standarddosvaccin. Adjuvanterade vacciner använder bland annat MF59 för att förstärka och bredda immunsvaret [1].

En nätverksmetaanalys av 32 studier och mer än 71 miljoner vaccinerade personer från 65 års ålder visade att högdos-, adjuvanterade och rekombinanta influensavacciner gav ett måttligt bättre skydd mot influensarelaterad sjukhusvård än standarddosvaccin. Den relativa förbättringen var 18 procent i randomiserade studier och 11 procent i observationsstudier. Det gick inte att visa någon säker kliniskt betydelsefull skillnad mellan de olika förstärkta vaccintyperna [10].

En separat nätverksmetaanalys av 41 randomiserade studier med 206 032 deltagare visade att högdosvaccin och rekombinant vaccin hörde till de mest effektiva alternativen mot laboratorieverifierad influensa, men evidenssäkerheten var låg för flera jämförelser [11]. MF59-adjuvanterat vaccin har i observationsstudier haft cirka 14 procent högre relativ effekt än standarddosvaccin mot influensarelaterade vårdkontakter, men heterogeniteten var stor och effekten var jämförbar med högdosvaccin [12].

Praktisk rekommendation:

• Ge ett åldersanpassat förstärkt influensavaccin om detta ingår i aktuell rekommendation och finns tillgängligt.
• Skjut inte upp vaccinationen i väntan på ett visst fabrikat. Ett tillgängligt, åldersgodkänt vaccin är bättre än utebliven eller försenad vaccination.
• Vaccinera även efter tidigare laboratorieverifierad influensa. En säsong kan omfatta flera virusstammar.
• Äggallergi är inte i sig kontraindikation mot moderna injicerbara influensavacciner. Tidigare anafylaxi mot en specifik vaccinkomponent kräver däremot individuell bedömning.

Influensavaccination kan också minska hjärt-kärlhändelser. I en metaanalys av sex randomiserade studier inträffade en större hjärt-kärlhändelse hos 3,6 procent av vaccinerade jämfört med 5,4 procent av kontrollerna under ett år, vilket motsvarade relativ risk 0,66 och ett number needed to vaccinate på 56. Effekten var störst efter nyligen genomgånget akut koronart syndrom [13]. Influensavaccination bör därför betraktas som en del av sekundärpreventionen vid hjärt-kärlsjukdom.

Covid-19

Covid-19-vaccination behöver anpassas till cirkulerande varianter och uppdateras oftare än traditionella grundvaccinationer. Äldre och immunosupprimerade förlorar skydd snabbare och har högre risk för sjukhusvård och död. Tidigare infektion ersätter inte en rekommenderad uppdaterad vaccindos.

I en koreansk multicenterstudie gav ett uppdaterat XBB.1.5-vaccin 56,8 procents skydd mot covid-19 under de första veckorna efter vaccination [14]. I en större testnegativ studie var den absoluta korttidseffekten 65,2 procent mot symtomatisk sjukdom, 77,3 procent mot sjukhusvård och 85,3 procent mot behov av syrgas [15]. Resultaten gäller en tidigare variantanpassad vaccingeneration, men illustrerar värdet av att uppdatera skyddet hos riskgrupper. Effektstorleken förändras med virusvariant, tid sedan vaccination, tidigare infektioner och patientens immunstatus.

Praktisk rekommendation:

• Följ aktuell svensk säsongsrekommendation, eftersom målgrupper och dosintervall kan ändras snabbt.
• Prioritera särskilt personer med omsorgsinsatser, särskilt boende, uttalad skörhet, kronisk hjärt- eller lungsjukdom, njursvikt, neurologisk sjukdom, immunosuppression eller hög ålder.
• Ge uppdaterat vaccin även om äldre grunddoser har administrerats.
• Vid nyligen genomgången covid-19 kan dosen ofta senareläggas, men optimal tidpunkt beror på aktuell rekommendation, smittläge och immunstatus.
• Vid intensiv B-cellsdepleterande behandling kan immunsvaret bli kraftigt nedsatt. Samordna om möjligt vaccinationen med behandlande specialist.

Pneumokocker

Två vaccintyper används:

• Konjugatvaccin, PCV: polysackaridantigen är kopplade till ett bärarprotein och ger ett T-cellsberoende immunsvar med immunologiskt minne.
• Polysackaridvaccin, PPSV23: täcker fler serotyper än äldre konjugatvacciner men ger ett T-cellsoberoende och mindre varaktigt svar.

I CAPiTA-studien med 84 496 personer från 65 års ålder minskade PCV13 första episoden av pneumoni orsakad av vaccintyper med 45,6 procent och invasiv pneumokocksjukdom av vaccintyp med 75,0 procent. Skyddet kvarstod under cirka fyra års uppföljning [16]. PCV20 bygger delvis på immunologisk jämförelse med PCV13 och ger bredare serotyptäckning.

Ett praktiskt internationellt schema för tidigare ovaccinerade äldre är [3]:

1. PCV20 som engångsdos, utan efterföljande PPSV23, eller
2. PCV15, följt av PPSV23 efter minst ett år.

Minimiintervallet mellan PCV15 och PPSV23 kan förkortas till åtta veckor vid immunosuppression, funktionell eller anatomisk aspleni, likvorläckage eller cochleaimplantat. PCV och PPSV23 ska inte ges samtidigt.

Tidigare vaccination måste beaktas:

Svensk praxis kan avvika från det amerikanska PCV20- och PCV15-schemat, bland annat genom andra åldersgränser, programvillkor och upphandlade preparat. Kontrollera därför den aktuella svenska rekommendationen innan en serie påbörjas eller kompletteras.

Herpes zoster

Rekombinant adjuvanterat zoster-vaccin innehåller varicella-zoster-virusets glykoprotein E och adjuvanssystemet AS01B. Det är inte ett levande vaccin och kan därför användas hos många immunosupprimerade patienter.

I ZOE-70-studien var effekten mot herpes zoster 89,8 procent hos personer från 70 års ålder. Effekten var likartad mellan 70 till 79 år och 80 år eller äldre. I sammanslagna data var effekten 91,3 procent mot herpes zoster och 88,8 procent mot postherpetisk neuralgi [4]. Även sköra deltagare hade över 90 procents effekt i efteranalyser [5].

Långtidsuppföljning visar kvarstående skydd. Den uppskattade effekten var 81,6 procent under perioden från i genomsnitt 5,6 till 9,6 år efter grundvaccination [5].

Vaccination rekommenderas även om patienten:

• tidigare har haft herpes zoster
• tidigare har fått levande zoster-vaccin
• har kronisk njursjukdom, diabetes, KOL eller annan samsjuklighet
• behandlas med immunhämmande läkemedel, efter samordning av tidpunkten
• är mycket gammal eller skör.

Vaccinet ska inte användas som behandling av pågående herpes zoster. Vaccination skjuts upp tills den akuta episoden har gått tillbaka.

RSV

Vacciner mot RSV bygger på stabiliserat prefusions-F-protein eller mRNA som kodar för detta antigen. De har studerats som engångsdos inför RSV-säsong.

I AReSVi-006-studien med 24 966 deltagare från 60 års ålder var vaccineffekten 82,6 procent mot RSV-relaterad nedre luftvägssjukdom och 94,1 procent mot svår nedre luftvägssjukdom under den första säsongen [17]. I RENOIR-studien med 34 284 deltagare var effekten 66,7 procent mot nedre luftvägssjukdom med minst två symtom och 85,7 procent vid minst tre symtom [18].

Internationell vägledning rekommenderar en dos till:

• alla från 75 års ålder
• personer mellan 60 och 74 år med ökad risk för svår RSV-sjukdom, exempelvis kronisk hjärt- eller lungsjukdom, uttalad skörhet, immunosuppression eller boende på särskilt boende [6].

Personer som redan fått RSV-vaccin rekommenderas i den amerikanska vägledningen inte någon ny dos tills ytterligare data om skyddets varaktighet och revaccination finns. Svensk allmän rekommendation, tillgänglighet och finansiering kan vara mer begränsad och ska kontrolleras lokalt.

Proteinbaserade RSV-vacciner är reaktogena men har i studier haft likartad frekvens allvarliga händelser som placebo [17,18]. Sällsynta fall av Guillain-Barrés syndrom har uppmärksammats efter införandet. Den absoluta risken förefaller låg, men ska vägas in hos patienter med tidigare Guillain-Barrés syndrom.

Tetanus, difteri och kikhosta

Skyddet mot tetanus och difteri avtar med tiden. Äldre kan dessutom ha ofullständig grundvaccination. I äldre seroepidemiologiska data hade vid 70 års ålder endast 45 procent av män och 21 procent av kvinnor skyddande tetanusantikroppar. Skyddet mot difteri var ännu sämre i flera europeiska populationer [19,20].

Vid dokumenterad fullständig grundvaccination ges påfyllnadsdos enligt nationellt intervall och vid sårskada enligt särskild tetanusalgoritm. Om grundvaccinationen är okänd eller ofullständig bör en serie kompletteras, vanligen med tre doser tetanus- och difteriinnehållande vaccin. Minst en dos kan ges som Tdap om personen inte tidigare fått vuxendos mot kikhosta [19].

Internationellt används ofta påfyllnadsdos vart tionde år, medan svenska intervall kan vara längre efter fullständig grundvaccination. Följ därför aktuellt svenskt program och sårprofylaxrutin.

Kikhostevaccination av äldre skyddar individen men kan också minska risken att föra smitta vidare till spädbarn. Nyttan är särskilt relevant vid KOL, astma, nära spädbarnskontakt eller lokala utbrott.

Dosering och administrering

Produktresumén har företräde för volym, spädning, beredning, förvaring och godkänd ålder.

Samtidig vaccination och praktisk handläggning

Flera vacciner kan ges vid samma besök på olika injektionsställen. Samtidig vaccination minskar missade tillfällen och förbättrar täckningen utan att allvarliga säkerhetsproblem har identifierats [21]. Detta är särskilt värdefullt för sköra patienter som har svårt att genomföra flera mottagningsbesök.

Rekombinant zoster-vaccin har kunnat ges samtidigt med influensa-, PCV13-, PPSV23- och Tdap-vaccin utan kliniskt betydelsefull påverkan på immunsvaret [5]. Covid-19-vaccin kan vanligen ges samtidigt med andra inaktiverade eller icke levande vacciner.

Praktiskt:

• Använd olika extremiteter när två starkt reaktogena vacciner ges samtidigt.
• Dokumentera vaccin och injektionsställe separat.
• Informera om att feber, trötthet och muskelvärk kan bli mer påtagliga efter samtidig vaccination.
• Överväg separata besök om patienten tidigare reagerat kraftigt eller om det är viktigt att kunna attribuera en misstänkt biverkning.
• Separera inte vaccinationer enbart av rädsla för immunologisk överbelastning.

flowchart TD
A["Äldre patient vid<br>planerat vårdbesök"] --> B["Kontrollera tidigare vaccin,<br>riskfaktorer och immunosuppression"]
B --> C["Aktuell måttlig eller svår<br>febril sjukdom?"]
C -->|"Ja"| D["Skjut upp tills klinisk<br>förbättring"]
C -->|"Nej"| E["Identifiera aktuella vaccin:<br>influensa, covid-19,<br>pneumokock, zoster, RSV"]
E --> F["Flera vaccin aktuella?"]
F -->|"Ja"| G["Ge samtidigt på olika<br>injektionsställen när möjligt"]
F -->|"Nej"| H["Ge aktuellt vaccin"]
G --> I["Dokumentera preparat,<br>dos, datum och injektionsställe"]
H --> I
I --> J["Planera nästa dos och<br>skicka påminnelse"]

Kontraindikationer, försiktighet och biverkningar

Kontraindikationer

En säker kontraindikation är allvarlig allergisk reaktion mot en tidigare dos eller en ingående komponent. Levande vacciner är i regel kontraindicerade vid uttalad immunosuppression, men de centrala vaccinerna i denna artikel, förutom vissa resevacciner, är inte levande.

Följande är normalt inte kontraindikationer:

• hög ålder
• skörhet
• antikoagulantiabehandling
• stabil kronisk sjukdom
• lindrig afebril infektion
• antibiotikabehandling
• tidigare herpes zoster
• äggallergi vid användning av injicerbart influensavaccin.

Vid pågående måttlig eller svår akut sjukdom skjuts vaccinationen vanligen upp tills tillståndet stabiliserats. Skälet är främst att undvika sammanblandning mellan sjukdomssymtom och biverkningar, inte att vaccinationen i sig är farlig.

Intramuskulär vaccination vid antikoagulation

Intramuskulär vaccination kan normalt genomföras under behandling med warfarin eller direktverkande antikoagulantia. Använd en tunn nål, säkerställ att antikoagulationen är stabil och komprimera injektionsstället utan massage i minst två minuter. Vaccination behöver normalt inte synkroniseras till dalvärdet för ett direktverkande antikoagulantium. Vid grav trombocytopeni eller instabil blödningssjukdom bör individuell plan göras.

Förväntade reaktioner

Lokal smärta, rodnad och svullnad under ett till tre dygn är vanligt. Feber, frossa, huvudvärk, muskelvärk och trötthet kan förekomma. Rekombinant zoster-vaccin är särskilt reaktogent. I ZOE-studierna rapporterades injektionssmärta efter 68,1 procent av vaccindoserna och muskelvärk eller trötthet efter cirka en tredjedel. Allvarliga händelser var lika vanliga som efter placebo [5].

Informera om reaktionerna före vaccination. Reaktogenicitet visar inte hur starkt eller långvarigt skyddet blir. Profylaktisk paracetamol rekommenderas inte rutinmässigt, men kan tas efter vaccination vid besvär om det inte finns kontraindikation.

Observation och anafylaxiberedskap

Vaccinationsenheten ska ha beredskap att behandla anafylaxi. Kort observation kan övervägas efter alla vaccinationer och förlängas vid tidigare omedelbar allergisk reaktion eller uttalad oro. Vasovagal reaktion är mindre vanlig hos äldre än hos ungdomar men förekommer.

Misstänkta allvarliga eller oväntade biverkningar ska rapporteras enligt gällande läkemedelssäkerhetsrutiner.

Särskilda situationer

Immunosuppression

Ge om möjligt nödvändiga vacciner före planerad immunsuppression. Icke levande vacciner kan ges under behandling men svaret kan vara nedsatt. Detta gäller särskilt vid B-cellsdepletion, intensiv cytostatikabehandling och tidigt efter transplantation.

Rekombinant zoster-vaccin har i studier haft effekt på 68,2 procent efter autolog stamcellstransplantation och 87,2 procent vid hematologisk malignitet, även om konfidensintervallet var brett i den senare gruppen [5]. Vaccinet är därför relevant även när effekten är lägre än hos immunkompetenta.

Stamcellstransplanterade behöver revaccineras enligt ett särskilt program eftersom tidigare immunologiskt minne kan ha gått förlorat. Pneumokockvaccination omfattar då flera konjugatvaccindoser och ska skötas tillsammans med transplantationsenheten [3].

Särskilt boende och hemsjukvård

Vaccination bör organiseras aktivt och inte vara beroende av att patienten själv efterfrågar den. Samordna influensa- och covid-19-vaccination inför luftvägssäsongen och kontrollera samtidigt pneumokock-, zoster- och RSV-status.

Utbrott på särskilt boende kräver smittskyddsåtgärder även när vaccinationstäckningen är hög. Vaccination ger inte fullständigt skydd, och personalens vaccinationsstatus kan vara relevant för transmissionen.

Begränsad prognos

Vid mycket kort förväntad överlevnad bör vaccinationens tidsmässiga nytta vägas mot belastningen. Influensa- och covid-19-vaccination kan ge skydd inom några veckor och vara rimlig även vid avancerad sjukdom under pågående säsong. Vaccinationer som främst ger långsiktig nytta kan avstås om de inte överensstämmer med patientens mål.

Skörhet ensam ska däremot inte användas som skäl för att avstå. Rekombinant zoster-vaccin behöll exempelvis hög effekt hos sköra deltagare [5].

Resor

Äldre resenärer behöver sedvanlig genomgång av grundskydd och resmålsspecifika vacciner. Bedömningen bör göras tidigt eftersom flera vacciner kräver flerdosschema och immunsvaret kan utvecklas långsammare.

Gula febern-vaccin är levande. Personer från 60 års ålder har ökad risk för sällsynt men allvarlig vaccinassocierad viscerotrop sjukdom. En systematisk översikt fann en åldersrelaterad riskökning i två av fem studier, men evidensen var begränsad [22]. Vaccination ska därför endast ges när den verkliga exponeringsrisken eller ett bindande inresekrav motiverar den. Vid låg smittrisk kan medicinskt undantagsintyg vara lämpligare.

Uppföljning och kvalitetssäkring

Dokumentera omedelbart:

• vaccinets namn
• satsnummer
• dos och administrationssätt
• datum
• injektionsställe
• indikation
• planerat datum för nästa dos
• observerad omedelbar reaktion.

För tvådosscheman bör nästa tid bokas redan vid första dosen. Påminnelsesystem är särskilt viktiga för zoster-vaccination. Om dos 2 har försenats ska serien normalt inte startas om.

Vaccinationstäckningen påverkas mer av tillgänglighet, rekommendation från vårdpersonal och tidigare vaccinationsvana än av nålrädsla. I en metaanalys av äldre med kronisk sjukdom var utebliven tidigare vaccination, begränsad kontakt med hälso- och sjukvården och negativ rådgivning starka hinder. Strukturella åtgärder, som kostnadsfrihet, aktiv kallelse och vaccination i samband med ordinarie vårdbesök, bedömdes ha störst potential [23].

En årlig kvalitetsuppföljning bör minst omfatta:

• andel vaccinerade mot influensa och covid-19
• andel med dokumenterad pneumokockvaccination
• andel som fullföljt två doser zoster-vaccin
• vaccinationstäckning på särskilda boenden
• andel patienter där vaccinationsstatus saknas
• antal missade vaccinationstillfällen vid årskontroll och utskrivning.

Källor

1. Weinberger B. Vaccination of older adults: Influenza, pneumococcal disease, herpes zoster, COVID-19 and beyond. Immunity & Ageing 2021. PMID: 34627326
2. McElhaney JE m.fl. The immune response to influenza in older humans: beyond immune senescence. Immunity & Ageing 2020. PMID: 32399058
3. Kobayashi M m.fl. Pneumococcal Vaccine for Adults Aged ≥19 Years: Recommendations of the Advisory Committee on Immunization Practices, United States, 2023. MMWR Recommendations and Reports 2023. PMID: 37669242
4. Cunningham AL m.fl. Efficacy of the Herpes Zoster Subunit Vaccine in Adults 70 Years of Age or Older. New England Journal of Medicine 2016. PMID: 27626517
5. Mwakingwe-Omari A m.fl. Recombinant zoster vaccine in immunocompetent and immunocompromised adults: A review of clinical studies. Human Vaccines & Immunotherapeutics 2023. PMID: 37965770
6. Britton A m.fl. Use of Respiratory Syncytial Virus Vaccines in Adults Aged ≥60 Years: Updated Recommendations of the Advisory Committee on Immunization Practices, United States, 2024. MMWR Morbidity and Mortality Weekly Report 2024. PMID: 39146277
7. Brosio F m.fl. A novel nonlive, adjuvanted herpes zoster subunit vaccine: a report on the emerging clinical data and safety profile. Infection and Drug Resistance 2018. PMID: 30233219
8. Domnich A, Calabrò GE. Epidemiology and burden of respiratory syncytial virus in Italian adults: A systematic review and meta-analysis. PLoS One 2024. PMID: 38442123
9. Kwok WC m.fl. Vaccination in Chronic Obstructive Pulmonary Disease. Vaccines 2025. PMID: 40266071
10. Ferdinands JM m.fl. Protection against influenza hospitalizations from enhanced influenza vaccines among older adults: A systematic review and network meta-analysis. Journal of the American Geriatrics Society 2024. PMID: 39230284
11. Veroniki AA m.fl. Trivalent and quadrivalent seasonal influenza vaccine in adults aged 60 and older: a systematic review and network meta-analysis. BMJ Evidence-Based Medicine 2024. PMID: 38604619
12. Coleman BL m.fl. Effectiveness of the MF59-adjuvanted trivalent or quadrivalent seasonal influenza vaccine among adults 65 years of age or older, a systematic review and meta-analysis. Influenza and Other Respiratory Viruses 2021. PMID: 34081398
13. Behrouzi B m.fl. Association of Influenza Vaccination With Cardiovascular Risk: A Meta-analysis. JAMA Network Open 2022. PMID: 35486404
14. Nham E m.fl. Effectiveness of COVID-19 XBB.1.5 monovalent mRNA vaccine in Korea: interim analysis. Frontiers in Immunology 2024. PMID: 38803497
15. Lee JA m.fl. Estimates of vaccine effectiveness of the updated monovalent XBB.1.5 COVID-19 vaccine against symptomatic SARS-CoV-2 infection, hospitalization, and receipt of oxygen therapy in South Korea. International Journal of Infectious Diseases 2024. PMID: 39307179
16. Theilacker C m.fl. PCV13 Vaccination of Adults against Pneumococcal Disease: What We Have Learned from the Community-Acquired Pneumonia Immunization Trial in Adults. Microorganisms 2022. PMID: 35056576
17. Papi A m.fl. Respiratory Syncytial Virus Prefusion F Protein Vaccine in Older Adults. New England Journal of Medicine 2023. PMID: 36791160
18. Walsh EE m.fl. Efficacy and Safety of a Bivalent RSV Prefusion F Vaccine in Older Adults. New England Journal of Medicine 2023. PMID: 37018468
19. Liang JL m.fl. Prevention of Pertussis, Tetanus, and Diphtheria with Vaccines in the United States: Recommendations of the Advisory Committee on Immunization Practices. MMWR Recommendations and Reports 2018. PMID: 29702631
20. Weinberger B. Adult vaccination against tetanus and diphtheria: the European perspective. Clinical and Experimental Immunology 2017. PMID: 27279025
21. Bonanni P m.fl. Vaccine co-administration in adults: An effective way to improve vaccination coverage. Human Vaccines & Immunotherapeutics 2023. PMID: 37039318
22. Rafferty E m.fl. Risk of yellow fever vaccine-associated viscerotropic disease among the elderly: a systematic review. Vaccine 2013. PMID: 24079979
23. Jiang L m.fl. Barriers to influenza vaccination in older adults with chronic diseases: Insights from a COM-B model-based meta-analysis. Human Vaccines & Immunotherapeutics 2025. PMID: 41128133