Vaccination mot covid-19: rekommendationer

Sammanfattning

Vaccination mot covid-19 syftar i första hand till att förebygga sjukhusvård, intensivvård och död, inte till att varaktigt förhindra all SARS-CoV-2-infektion. Skyddet mot infektion avtar snabbt och påverkas tydligt av nya virusvarianter, medan skyddet mot svår sjukdom är starkare och mer långvarigt. Variantanpassade säsongsvacciner ger ett kliniskt relevant tilläggsskydd även hos personer med tidigare vaccination och genomgången infektion [1,2].

I Sverige bör den aktuella rekommendationen från Folkhälsomyndigheten alltid kontrolleras inför varje vaccinationssäsong, eftersom målgrupper, tidpunkter och tillgängliga vacciner kan ändras. Den svenska strategin har sedan 2023 koncentrerats till personer med hög risk för svår covid-19. Vaccination är särskilt angelägen för äldre, personer i särskilt boende, vuxna med medicinska riskfaktorer och personer med måttlig eller svår immunbrist. Under säsongen 2024 till 2025 rekommenderades vaccination till alla från 65 års ålder och till vuxna från 18 års ålder med ökad risk för svår sjukdom [1]. De äldsta och personer med uttalad immunbrist kan behöva två doseringstillfällen per år, men detta ska avgöras enligt aktuell nationell rekommendation och individuellt immunsvar.

Vaccination kan ges efter genomgången covid-19. Ett intervall på omkring tre månader efter infektion är ofta rimligt för immunokompetenta personer, om inte hög smittrisk, pågående epidemi eller uttalad medicinsk risk motiverar tidigare vaccination. Vaccination ska skjutas upp vid pågående febril infektion. Graviditet och amning är inte kontraindikationer. Vaccination under graviditet har inte visats öka risken för missfall, prematuritet, missbildningar eller neonatal sjuklighet och skyddar både den gravida och barnet under de första levnadsmånaderna [3,4].

Tidigare anafylaxi mot samma vaccin eller en ingående komponent är den viktigaste kontraindikationen. Tidigare omedelbar allergisk reaktion kräver allergologisk bedömning, men innebär inte automatiskt att fortsatt vaccination är omöjlig. Myokardit och perikardit efter mRNA-vaccination är mycket sällsynta och ses främst hos yngre män, vanligen under den första veckan. Vid bröstsmärta, dyspné eller palpitationer efter vaccination ska EKG och troponin analyseras. Adenovirusvektorvacciner, som inte längre används rutinmässigt i Sverige, har kopplats till vaccininducerad immun trombotisk trombocytopeni [1,5].

Bakgrund och mål med vaccinationen

SARS-CoV-2 fortsätter att cirkulera och utvecklas antigeniskt. Återkommande infektioner förekommer även efter vaccination, men risken för allvarligt utfall är kraftigt koncentrerad till hög ålder, skörhet, organpåverkan och immunbrist. Vaccinationsstrategin har därför gått från bred pandemisk grundvaccination till återkommande, variantanpassad vaccination av personer med störst förväntad absolut nytta.

I Sverige inleddes vaccinationen i december 2020. Primärvaccination prioriterades först till personer i särskilt boende, äldre, personer med hemtjänst, vårdpersonal och personer med immunbrist. Därefter inkluderades successivt övriga riskgrupper och den vuxna befolkningen. Omkring 85 procent av befolkningen från 12 års ålder fick minst en dos och 81 procent av vuxna fick minst två doser. Bland personer från 80 års ålder var täckningen för de första doserna omkring 95 procent [1].

Begreppen grundvaccination och påfyllnadsdos har gradvis fått mindre betydelse. För de flesta tidigare vaccinerade personer bör beslutet i stället utgå från:

1. aktuell risk för svår covid-19
2. tid sedan senaste vaccindos eller infektion
3. aktuell epidemiologisk situation
4. tillgängligt variantanpassat vaccin
5. förväntat immunsvar
6. tidigare allvarlig vaccinreaktion

Vaccinationens primära mål är att minska:

• covid-19-relaterad sjukhusvård
• behov av intensivvård och respiratorbehandling
• död
• dekompensation av kronisk sjukdom
• postcovid genom att förebygga infektion och svår akut sjukdom

Vaccination ger däremot inte steril immunitet. Patienten ska inte informeras om att vaccination säkert förhindrar smitta eller vidare överföring.

Evidens för effekt

Skydd mot infektion och svår sjukdom

En europeisk metaanalys av 33 observationsstudier med mer än 56 miljoner deltagare visade att en fullföljd primärserie hade en sammanvägd effektivitet på 70,7 procent mot infektion med valfri SARS-CoV-2-variant. Effektiviteten var 77,0 procent mot varianter före omikron men endast 26,1 procent mot omikron. Efter mer än sex månader hade skyddet mot omikroninfektion minskat till 17,3 procent [6].

Skyddet mot svåra utfall var betydligt bättre. Primärseriens sammanvägda effektivitet mot sjukhusvård, intensivvård eller död var 87,4 procent för alla varianter och 62,8 procent för omikron. Efter sex månader kvarstod omkring 53 procent skydd mot svåra omikronutfall. En påfyllnadsdos återställde skyddet mot svår omikronsjukdom till omkring 83 procent under de första tre månaderna [6].

Dessa historiska relativa effektmått kan inte direkt överföras till dagens population. De flesta har nu immunitet från flera vaccindoser, infektioner eller båda. Nutida effektstudier uppskattar därför vanligen den extra nyttan av en aktuell säsongsdos jämfört med att enbart ha äldre immunitet.

Effekt av aktuella variantanpassade vacciner

Under säsongen 2024 till 2025 gav JN.1-relaterade vacciner ett tilläggsskydd på 33 procent mot covid-19-relaterade besök på akutmottagning eller närakut. Hos personer från 65 års ålder var tilläggsskyddet mot sjukhusvård 45 till 46 procent bland immunokompetenta och 40 procent bland personer med immunnedsättning under de första 7 till 119 dagarna efter vaccination [2].

I en dansk nationell kohort av personer över 65 år var effektiviteten av JN.1-anpassat BNT162b2 70,2 procent mot covid-19-relaterad sjukhusvård och 76,2 procent mot död. Uppföljningen sträckte sig till fyra månader och visade föga tydlig avtagande effekt under denna tid. För mRNA-1273 var estimaten högre, men mottagarna var yngre och friskare, vilket begränsar direkta produktjämförelser [7].

En australisk kohort med 4,12 miljoner personer från 65 års ålder visade att en XBB.1.5-anpassad dos under de senaste 90 dagarna var associerad med 74,7 procent lägre covid-19-mortalitet än en senaste dos för mer än ett år sedan. Effekten avtog till 31,2 procent efter 91 till 180 dagar och 13,1 procent efter 181 till 365 dagar [8].

Evidensen stöder således återkommande säsongsvaccination av äldre och andra högriskgrupper. Den absoluta nyttan är störst hos de äldsta eftersom deras grundrisk för sjukhusvård och död är högst.

Postcovid

Vaccination före infektion minskar sannolikt risken för postcovid. I en metaanalys var två vaccindoser associerade med lägre risk än ingen vaccination, oddskvot 0,64. Risken för kvarstående trötthet och långvariga lungrelaterade besvär var också lägre [9]. Evidensen är huvudsakligen observationell, definitionerna av postcovid varierar och de flesta studier avser tidigare virusvarianter.

Vaccination ska inte ordineras som behandling av etablerad postcovid. Bland personer med redan pågående postcovid rapporterade de flesta ingen varaktig förändring efter vaccination. Kortvarig försämring kan bero på förväntad reaktogenicitet snarare än försämring av grundtillståndet [9].

Vem bör erbjudas vaccination?

Prioriterade grupper

Inför varje säsong ska aktuell svensk rekommendation kontrolleras. Nedanstående grupper har genomgående högst förväntad nytta.

Under säsongen 2024 till 2025 omfattade den svenska rekommendationen alla personer från 65 års ålder samt vuxna från 18 års ålder med ökad risk för svår covid-19 [1]. Rekommendationen kan ändras mellan säsonger. Specialistläkaren bör därför inte automatiskt fortsätta föregående års schema.

Riskfaktorer som bör vägas samman

Vaccination är särskilt angelägen när flera av följande faktorer föreligger:

• hög ålder
• tidigare sjukhusvård för covid-19
• uttalad skörhet eller låg fysiologisk reserv
• flera samtidiga kroniska sjukdomar
• avancerad hjärt-, lung-, njur- eller leversjukdom
• hematologisk malignitet
• pågående cancerbehandling
• organtransplantation eller stamcellstransplantation
• behandling med anti-CD20-antikropp, mykofenolat, belatacept eller annan kraftig immunsuppression
• primär immunbrist
• dåligt förväntat antikroppssvar
• boendeform eller omsorgsbehov som medför hög exponeringsrisk

Tidigare väl genomgången SARS-CoV-2-infektion upphäver inte indikationen i en högriskgrupp.

Barn och ungdomar

Risken för svår covid-19 är mycket låg hos friska barn och ungdomar, även om allvarlig sjukdom kan förekomma. I Sverige upphörde den allmänna rekommendationen för barn från 12 års ålder 2022, och någon generell rekommendation för barn under 12 år infördes aldrig [1].

Vaccination av barn bör därför ske efter individuell specialistbedömning, framför allt vid:

• svår immunbrist
• avancerad hjärt- eller lungsjukdom
• flerfunktionsnedsättning med andningspåverkan
• annan sjukdom som medför påtagligt förhöjd risk för intensivvård

Åldersgräns, vaccinprodukt, antal doser och dosintervall måste följa aktuell svensk produktinformation och nationell rekommendation. Internationella scheman ska inte okritiskt överföras till svensk praxis.

Val av tidpunkt och schema

Säsongsanpassning

Vaccination bör planeras så att immuniteten är som högst när smittspridning och risk för sjukhusvård förväntas öka. För de flesta riskgrupper innebär det vaccination under hösten. De allra äldsta och personer med uttalad immunbrist kan behöva ett ytterligare tillfälle under våren om den nationella rekommendationen anger detta.

En dos ger inte omedelbart skydd. Kliniskt relevant effekt förväntas vanligen efter omkring en till två veckor. Vaccination som ges först när smittspridningen redan är omfattande kan ändå vara värdefull, särskilt om epidemivågen väntas pågå i flera veckor.

Tid sedan föregående dos

För en tidigare vaccinerad immunokompetent vuxen ges i regel en säsongsdos. Exakt minimiintervall ska följa aktuell produktinformation och svensk rekommendation. Alltför täta doser ger inte säkert bättre långtidsskydd och kan medföra mer reaktogenicitet.

För personer med immunbrist kan doser med kortare intervall bli aktuella. Ett internationellt riktlinjeschema från 2024 till 2025 tillät ytterligare doser från två månader efter föregående säsongsdos vid måttlig eller svår immunbrist [10]. Detta är inte i sig en svensk rekommendation, men illustrerar varför schemat kan behöva individualiseras.

Efter genomgången covid-19

Genomgången infektion ger immunologisk stimulering och bör beaktas vid tidpunktsvalet, men är inte en kontraindikation. Hybridimmunitet, det vill säga kombinationen av vaccination och infektion, ger bättre skydd mot omikronreinfection än enbart vaccination eller enbart infektion. Skyddet avtar dock med tiden [11].

Hos en immunokompetent person kan vaccination ofta senareläggas omkring tre månader efter symtomdebut eller positivt prov. Längre intervall kan ge bättre antikroppsmognad och bredare neutralisering [12]. Tidigare vaccination kan vara rimlig vid:

• mycket hög risk för allvarligt utfall
• svår immunbrist
• pågående eller väntad epidemi
• planerad immunsuppressiv behandling
• osäkerhet om infektionen verkligen var covid-19

Vaccination ska inte ges under pågående akut covid-19. Patienten bör ha återhämtat sig kliniskt och inte längre omfattas av smittförebyggande åtgärder.

Inför immunsuppressiv behandling

Om möjligt bör vaccination ges före start av immunsuppressiv behandling, transplantation eller B-cellsdepleterande behandling. Tidpunkten ska dock inte medföra att nödvändig cancerbehandling, transplantationsbehandling eller behandling av svår inflammatorisk sjukdom fördröjs på ett medicinskt olämpligt sätt.

Anti-CD20-behandling ger särskilt uttalad och långvarig nedsättning av antikroppssvaret. I en metaanalys var seropositiviteten kraftigt reducerad om vaccination gavs inom sex månader efter anti-CD20-behandling. Nedsatt svar kunde kvarstå mer än tolv månader, även om ett T-cellsvar ofta utvecklades [13].

När sjukdomskontrollen tillåter kan vaccination planeras:

• så långt som praktiskt möjligt från senaste anti-CD20-infusion
• minst två till fyra veckor före nästa planerade infusion
• före behandlingsstart om det inte fördröjer angelägen terapi

Dessa intervall är kliniska principer, inte absoluta regler. En patient med hög smittrisk kan ha nytta av vaccination även när ett svagt antikroppssvar förväntas.

flowchart TD
A["Aktuell svensk<br>målgrupp?"] -->|"Nej"| B["Ingen rutinmässig dos<br>individuell bedömning"]
A -->|"Ja"| C["Pågående febril infektion<br>eller akut covid-19?"]
C -->|"Ja"| D["Skjut upp tills<br>klinisk återhämtning"]
C -->|"Nej"| E["Tidigare anafylaxi mot<br>vaccin eller komponent?"]
E -->|"Ja"| F["Allergologisk bedömning<br>före ny dos"]
E -->|"Nej"| G["Nylig infektion eller<br>nylig vaccindos?"]
G -->|"Ja"| H["Anpassa tidpunkt efter risk<br>och aktuellt minimiintervall"]
G -->|"Nej"| I["Ge aktuellt<br>variantanpassat vaccin"]
I --> J["Observera efter dos<br>och dokumentera"]

Särskilda patientgrupper

Måttlig eller svår immunbrist

Immunbrist ökar både risken för svår covid-19 och sannolikheten för ett otillräckligt vaccinsvar. Gruppen är heterogen. Personer med välbehandlad hivinfektion och rekonstituerade stamcellstransplanterade kan svara nästan som immunokompetenta, medan personer med X-bunden agammaglobulinemi, variabel immunbrist, organtransplantation under mykofenolat eller kronisk lymfatisk leukemi under ibrutinib kan svara mycket svagt [14].

Exempel på tillstånd som kan motivera ett förstärkt schema är:

• organtransplantation
• allogen eller autolog stamcellstransplantation enligt transplantationsprogrammets schema
• CAR-T-cellsbehandling
• hematologisk malignitet
• pågående intensiv cytostatika- eller immunterapi
• B-cellsdepleterande behandling
• primär immunbrist
• avancerad eller obehandlad hivinfektion
• kombinerad immunsuppressiv behandling med hög intensitet

En tredje vaccindos gav i en metaanalys antikroppssvar hos omkring 50 procent av organtransplanterade. Bland dem som varit seronegativa efter två doser serokonverterade omkring 23 procent efter den tredje dosen. Svaret var särskilt dåligt vid belataceptbehandling [15].

Bland patienter med hematologisk malignitet var serokonversionen 37,0 procent efter första dosen och 66,9 procent efter andra dosen, jämfört med 74,5 respektive 97,9 procent hos friska kontroller [16]. Ett negativt antikroppstest betyder dock inte säkert avsaknad av skydd eftersom T-cellsimmunitet kan finnas.

Rutinmässig serologi rekommenderas inte för att avgöra om en dos har fungerat. Kommersiella antikroppstester har varierande metodik och saknar ett universellt skyddskorrelat. Serologi kan övervägas inom specialistvård när resultatet kan påverka handläggningen, men ska inte ersätta rekommenderad vaccination.

Graviditet och amning

Graviditet medför ökad risk för svår covid-19 jämfört med hos icke gravida i samma ålder, särskilt vid hög maternell ålder, obesitas, diabetes, hypertoni eller annan samsjuklighet. Vaccination kan ges under samtliga trimestrar och under amning.

En levande systematisk översikt med 177 studier och mer än 638 000 vaccinerade gravida fann ingen kliniskt relevant ökning av maternella, obstetriska eller neonatala säkerhetsutfall. mRNA-vaccination var associerad med omkring 72 procent lägre risk för svår covid-19 eller sjukhusvård hos den gravida. Barnets risk för svår covid-19 eller sjukhusvård under de första levnadsmånaderna var också lägre [3].

En annan metaanalys med mer än 1,8 miljoner kvinnor fann ingen ökad risk för missfall, prematuritet eller ogynnsamma neonatala utfall. Vaccinerade gravida hade lägre risk för SARS-CoV-2-infektion och sjukhusvård [4].

I en kanadensisk kohort med 142 006 levande födda barn var vaccination under graviditeten inte associerad med ökad neonatal sjuklighet eller sjukhusvård under de första sex månaderna. Tvärtom var svår neonatal sjuklighet, neonatal död och neonatal intensivvård mindre vanliga bland barn till vaccinerade mödrar [17].

Fertilitetspåverkan har inte påvisats. Vaccination behöver inte skjutas upp på grund av planerad graviditet och graviditetstest krävs inte före vaccination.

Äldre och sköra

Hos äldre är den absoluta vaccinnyttan hög även när den relativa effekten är måttlig. Skörhet, undernäring, hjärtsvikt, kognitiv sjukdom och nedsatt hostkraft förstärker risken. Vaccination bör därför erbjudas aktivt och inte endast efter patientens egen förfrågan.

Praktiska åtgärder är viktiga:

• ordinera vaccination redan vid utskrivning eller årskontroll
• samordna med influensavaccination
• erbjud vaccination i särskilt boende och hemsjukvård
• dokumentera tidigare reaktioner utan att felaktigt registrera vanliga biverkningar som allergi
• ompröva vaccination efter palliativt mål och förväntad återstående livslängd

Mycket kort förväntad överlevnad eller pågående terminalfas kan göra vaccination medicinskt meningslös. Beslutet ska då utgå från patientens vårdmål och risken att biverkningar belastar den sista tiden.

Samtidig vaccination

Covid-19-vaccin kan ges samtidigt med influensavaccin, förutsatt att separata injektionsställen används. I en randomiserad studie med 335 deltagare var måttlig eller svår feber, frossa, muskelvärk eller ledvärk inte vanligare vid samtidig administrering än när vaccinerna gavs med en till två veckors mellanrum. Reaktionerna var vanligen kortvariga [18].

Samtidig vaccination är särskilt lämplig när:

• patienten annars riskerar att utebli
• vaccinationssäsongerna sammanfaller
• vård- eller omsorgsorganisationen har begränsade möjligheter till återbesök
• snabb immunisering är önskvärd

Vaccinerna ska inte blandas i samma spruta. Vid samtidig administrering bör injektionsställe och vaccinprodukt dokumenteras separat.

Kontraindikationer och försiktighet

Absolut eller stark kontraindikation

Ny dos av samma produkt ska som regel inte ges utan specialistbedömning vid:

• anafylaxi efter föregående dos
• känd anafylaxi mot en ingående komponent
• annan allvarlig omedelbar reaktion där samma vaccin bedöms vara sannolik orsak

Polyetylenglykol förekommer i mRNA-vaccin och kan orsaka allergi, men allergi mot födoämnen, insektsgift, latex eller andra läkemedel är inte i sig en kontraindikation.

Tillstånd som vanligen endast motiverar uppskjuten vaccination

• pågående hög feber
• akut allmänpåverkan
• aktiv covid-19
• instabil akut sjukdom där symtom efter vaccination skulle försvåra bedömningen

Lindrig förkylning utan feber, antibiotikabehandling eller stabil kronisk sjukdom är normalt inte skäl att skjuta upp vaccination.

Allergisk reaktion efter tidigare dos

Anafylaxi efter covid-19-vaccin är sällsynt. En internationell metaanalys uppskattade incidensen till 7,9 fall per miljon doser [19]. Tidigare omedelbar reaktion mot en första mRNA-dos behöver inte innebära permanent kontraindikation. I en metaanalys tolererade 99,84 procent av personer med en omedelbar reaktion efter första dosen en andra dos utan svår reaktion. Bland dem som haft en svår första reaktion var risken för en ny svår reaktion omkring 4,9 procent, men estimatet var osäkert [20].

Vid misstänkt vaccinallergi:

1. klarlägg tid från injektion till symtom
2. dokumentera hud-, luftvägs-, cirkulations- och gastrointestinala symtom
3. skilj anafylaxi från vasovagal reaktion, panikreaktion och lokal reaktion
4. inhämta uppgift om given produkt och batch
5. remittera till allergolog vid sannolik omedelbar systemreaktion
6. ge eventuell ny dos i övervakad miljö med anafylaxiberedskap

Rutinmässigt hudtest mot vaccin eller polyetylenglykol har begränsad sensitivitet och ska inte användas som allmän screening [19].

Biverkningar och säkerhetsövervakning

Vanliga reaktioner

Vanliga reaktioner debuterar inom ett till två dygn och går vanligen över inom ett till tre dygn:

• smärta, rodnad eller svullnad vid injektionsstället
• trötthet
• huvudvärk
• muskel- och ledvärk
• frossa
• övergående feber
• lymfkörtelsvullnad

Reaktionerna kan vara tydligare efter tidigare antigenexponering. Symtomatisk behandling med paracetamol kan ges vid behov. Profylaktisk behandling före vaccination är normalt inte nödvändig.

Myokardit och perikardit

Myokardit och perikardit är mycket sällsynta biverkningar av mRNA-vaccin. Risken är högst hos pojkar och yngre män, särskilt efter dos två och med kort dosintervall. I Sverige begränsades användningen av Spikevax hos personer under 30 år efter att en högre risk hade observerats jämfört med Comirnaty [1].

En engelsk studie av mer än 38 miljoner vaccinerade uppskattade ett överskott på omkring 1 fall per miljon efter första dosen BNT162b2 och 6 fall per miljon efter första dosen mRNA-1273. Efter andra dosen mRNA-1273 uppskattades omkring 10 extra fall per miljon. SARS-CoV-2-infektion var i hela populationen associerad med omkring 40 extra myokarditfall per miljon infektioner [21].

Hos personer under 40 år var riskbalansen mindre tydlig. Efter andra dosen mRNA-1273 uppskattades omkring 15 extra fall per miljon, jämfört med 10 efter infektion. Detta stödjer produkt- och intervallanpassning hos yngre personer snarare än att risken förnekas [21].

Misstänk myokardit vid:

• nytillkommen bröstsmärta
• dyspné
• palpitationer
• synkope
• oförklarad takykardi

Analysera EKG, högkänsligt troponin, inflammationsmarkörer och vid behov natriuretisk peptid. Ekokardiografi och hjärt-MR övervägs enligt klinisk bild. Vid sannolik myokardit ska fortsatt vaccination skjutas upp tills kardiologisk och infektionsmedicinsk bedömning genomförts.

Vaccininducerad immun trombotisk trombocytopeni

Vaccininducerad immun trombotisk trombocytopeni, VITT, är kopplad till adenovirusvektorvacciner. Dessa vacciner används inte rutinmässigt i Sverige. VITT rapporterades efter cirka 15,8 per miljon första doser av ChAdOx1 och 3,2 per miljon doser Ad26.COV2.S. Tillståndet debuterar typiskt 4 till 42 dagar efter vaccination med trombos, trombocytopeni, kraftigt förhöjd D-dimer och antikroppar mot trombocytfaktor 4 [5].

Varningssymtom är ihållande svår huvudvärk, fokalneurologi, buksmärta, dyspné, bröstsmärta och bensvullnad. Akut utredning omfattar blodstatus, fibrinogen, D-dimer, anti-PF4-ELISA och riktad bilddiagnostik. Standardtest för heparininducerad trombocytopeni med låg sensitivitet för VITT kan inte utesluta tillståndet.

Övriga säkerhetssignaler

En multinationell säkerhetsstudie med 99 miljoner vaccinerade bekräftade tidigare kända signaler för myokardit och perikardit efter mRNA-vaccin samt Guillain-Barrés syndrom och cerebral ventrombos efter ChAdOx1 [22]. En statistisk signal visar inte automatiskt ett kausalt samband. Klinisk bedömning måste väga händelsens bakgrundsfrekvens, tidsrelation, biologisk rimlighet och risken efter infektion.

Misstänkta allvarliga eller oväntade biverkningar bör rapporteras till Läkemedelsverket enligt ordinarie system.

Praktiskt genomförande

Före vaccination ska följande klarläggas:

1. tillhör patienten aktuell svensk målgrupp?
2. datum och produkt för senaste dos
3. nyligen genomgången covid-19
4. tidigare anafylaxi eller annan allvarlig vaccinreaktion
5. aktuell feber eller akut sjukdom
6. graviditet, transplantation eller immunsuppressiv behandling
7. eventuell tidigare myokardit eller perikardit
8. behov av samtidig influensavaccination

Efter injektionen bör patienten observeras enligt lokal rutin. Personer utan särskild allergisk risk observeras vanligen minst 15 minuter. Längre observation och vaccination i medicinskt övervakad miljö kan behövas efter tidigare omedelbar allergisk reaktion.

Dokumentationen ska innehålla:

• vaccinets produktnamn
• batchnummer
• doseringsdatum
• injektionsställe
• vaccinatör
• indikation eller målgrupp
• eventuell omedelbar reaktion

Uppföljning

Någon rutinmässig klinisk kontroll efter okomplicerad vaccination behövs inte. Patienten bör få information om förväntade reaktioner och om att söka vård vid:

• andningspåverkan, generaliserad urtikaria eller svimning kort efter dosen
• bröstsmärta, dyspné eller palpitationer under den första veckan
• ihållande hög feber eller uttalad allmänpåverkan
• neurologiska symtom eller ovanlig svår huvudvärk

Inför nästa säsong ska indikation och dosintervall omprövas. Tidigare vaccination innebär inte automatiskt livslång årlig indikation. Omvänt bör en person som nyligen utvecklat njursvikt, cancer, immunsuppression eller uttalad skörhet läggas till målgruppen även om tidigare doser saknas.

Vaccination ersätter inte tidig antiviral behandling vid konstaterad covid-19 hos en högriskpatient. En vaccinerad person med nytillkommen covid-19 ska bedömas utifrån samma riskfaktorer som en ovaccinerad, eftersom genombrottsinfektion kan bli allvarlig hos äldre och personer med immunbrist.

Källor

1. Zethelius B m.fl. Overview of approved COVID-19 vaccines in the EU, recommendations for use in Sweden and vaccine uptake over time: Report from the Swedish Medical Products Agency and the Public Health Agency of Sweden. Upsala Journal of Medical Sciences 2025. PMID: 41189699
2. Link-Gelles R m.fl. Interim Estimates of 2024-2025 COVID-19 Vaccine Effectiveness Among Adults Aged 18 Years or Older, VISION and IVY Networks, September 2024-January 2025. MMWR Morbidity and Mortality Weekly Report 2025. PMID: 40014628
3. Ciapponi A m.fl. Safety and Effectiveness of COVID-19 Vaccines During Pregnancy: A Living Systematic Review and Meta-analysis. Drug Safety 2024. PMID: 39009928
4. Fernández-García S m.fl. Effectiveness and safety of COVID-19 vaccines on maternal and perinatal outcomes: a systematic review and meta-analysis. BMJ Global Health 2024. PMID: 38580375
5. Suhaimi SNAA m.fl. COVID-19 vaccine-induced immune thrombotic thrombocytopenia: a review. Clinical and Experimental Vaccine Research 2023. PMID: 38025914
6. Zhou G m.fl. Effectiveness of COVID-19 vaccines against SARS-CoV-2 infection and severe outcomes in adults: a systematic review and meta-analysis of European studies published up to 22 January 2024. European Respiratory Review 2025. PMID: 39971395
7. Hansen CH m.fl. Effectiveness of the BNT162b2 and mRNA-1273 JN.1-adapted vaccines against COVID-19-associated hospitalisation and death: a Danish, nationwide, register-based, cohort study. Lancet Infectious Diseases 2025. PMID: 40749700
8. Liu B m.fl. Effectiveness of COVID-19 vaccine boosters for reducing COVID-19 mortality among people aged 65 years or older, Australia, August 2023-February 2024: a retrospective observational cohort study. Medical Journal of Australia 2025. PMID: 40703004
9. Watanabe A m.fl. Protective effect of COVID-19 vaccination against long COVID syndrome: A systematic review and meta-analysis. Vaccine 2023. PMID: 36774332
10. Panagiotakopoulos L m.fl. Use of COVID-19 Vaccines for Persons Aged 6 Months or Older: Recommendations of the Advisory Committee on Immunization Practices, United States, 2024-2025. MMWR Morbidity and Mortality Weekly Report 2024. PMID: 39298394
11. Zheng H m.fl. Meta-analysis of hybrid immunity to mitigate the risk of Omicron variant reinfection. Frontiers in Public Health 2024. PMID: 39253287
12. Bates TA m.fl. An extended interval between vaccination and infection enhances hybrid immunity against SARS-CoV-2 variants. JCI Insight 2023. PMID: 36701200
13. Ito Y m.fl. COVID-19 mRNA Vaccine in Patients With Lymphoid Malignancy or Anti-CD20 Antibody Therapy: A Systematic Review and Meta-Analysis. Clinical Lymphoma, Myeloma and Leukemia 2022. PMID: 35459624
14. Chen P m.fl. Real-world assessment of immunogenicity in immunocompromised individuals following SARS-CoV-2 mRNA vaccination: a one-year follow-up of the prospective clinical trial COVAXID. EBioMedicine 2023. PMID: 37453361
15. Efros O m.fl. Efficacy and Safety of Third Dose of the COVID-19 Vaccine among Solid Organ Transplant Recipients: A Systemic Review and Meta-Analysis. Vaccines 2022. PMID: 35062756
16. Das Barshan A, Matsumoto-Takahashi ELA. Efficacy of COVID-19 Vaccines in Patients with Hematological Malignancy Compared to Healthy Controls: A Systematic Review and Meta-analysis. JMA Journal 2024. PMID: 38721084
17. Jorgensen SCJ m.fl. Newborn and Early Infant Outcomes Following Maternal COVID-19 Vaccination During Pregnancy. JAMA Pediatrics 2023. PMID: 37870875
18. Walter EB m.fl. Safety of Simultaneous vs Sequential mRNA COVID-19 and Inactivated Influenza Vaccines: A Randomized Clinical Trial. JAMA Network Open 2024. PMID: 39504023
19. Greenhawt M m.fl. The Risk of Allergic Reaction to SARS-CoV-2 Vaccines and Recommended Evaluation and Management: A Systematic Review, Meta-Analysis, GRADE Assessment, and International Consensus Approach. Journal of Allergy and Clinical Immunology in Practice 2021. PMID: 34153517
20. Chu DK m.fl. Risk of Second Allergic Reaction to SARS-CoV-2 Vaccines: A Systematic Review and Meta-analysis. JAMA Internal Medicine 2022. PMID: 35188528
21. Patone M m.fl. Risks of myocarditis, pericarditis, and cardiac arrhythmias associated with COVID-19 vaccination or SARS-CoV-2 infection. Nature Medicine 2022. PMID: 34907393
22. Faksova K m.fl. COVID-19 vaccines and adverse events of special interest: A multinational Global Vaccine Data Network cohort study of 99 million vaccinated individuals. Vaccine 2024. PMID: 38350768