Handeksem: diagnostik och behandling

Sammanfattning

Handeksem är en inflammatorisk hudsjukdom på händer och handleder. Besvären räknas som kroniska när eksemet håller i sig längre än tre månader eller återkommer minst två gånger per år [4,25]. Ungefär var tionde vuxen har handeksem under ett år [7]. Sjukdomen är multifaktoriell och delas vanligen in i irritativt, allergiskt och atopiskt handeksem, ofta i kombination, och i enstaka fall proteinkontaktdermatit [5,25]. Hur eksemet ser ut (vesikulärt, hyperkeratotiskt, nummulärt eller fingertoppseksem) säger lite om orsaken och kan växla över tid [4,6].

Diagnosen ställs kliniskt. I primärvården är en noggrann arbets- och fritidsanamnes, status av hela huden inklusive fötterna och ett aktivt övervägande av svampinfektion, skabb och psoriasis det som avgör handläggningen. Epikutantest (lapptest) ska övervägas när eksemet inte läker på adekvat behandling eller har pågått längre än tre månader [4,23]. Prickprov behövs bara vid misstänkt kontakturtikaria eller proteinkontaktdermatit [4,16].

Förstahandsbehandling är minskad exponering för vatten, tvål och rengöringsmedel, mjukgörande kräm flera gånger dagligen och en stark (grupp III) lokal glukokortikoid som trappas ned över flera månader [23]. Läker eksemet inte på sex veckors korrekt behandling, eller kommer det tillbaka direkt efter utläkning, remitteras patienten till hudspecialist [25]. Remiss skickas också vid misstänkt betydelsefull kontaktallergi, vid arbetsrelaterat eksem och när handeksemet hindrat arbetet i mer än en månad [23,24].

Vid svårt kroniskt handeksem som inte svarar på starka kortikosteroider är alitretinoin (Alitretinoin Orifarm) det enda systemläkemedel som är godkänt för indikationen [26]. Delgocitinib kräm (Anzupgo), en topikal JAK-hämmare, ingår i läkemedelsförmånerna sedan 12 juni 2026 [25,27]. Ljusbehandling med UVB, metotrexat och ciklosporin används av specialist, men det saknas tillräcklig evidens för att välja mellan dem [17,25].

Handeksem är den vanligaste arbetsrelaterade hudsjukdomen [4,23]. Vårdpersonal, frisörer, städare, köks- och restaurangpersonal och industriarbetare drabbas ofta. Sjukskrivning, arbetsanpassning och intyg vid arbetsskada hör därför till handläggningen [23,24,29].

Bakgrund och epidemiologi

Terminologi

Handeksem (hand eczema, hand dermatitis) är ett paraplybegrepp för eksem på händer och handleder. Diagnoskoden i svensk primärvård är L30.9F Handeksem, och när orsaken är fastställd används L23.- för allergiskt och L24.- för irritativt kontakteksem [23]. Närliggande begrepp är kontakteksem (se kontakteksem: utredning och behandling), atopiskt handeksem (se atopiskt eksem och kontakteksem), dyshidrotiskt eksem eller pompholyx (akut återkommande vesikulärt handeksem), hyperkeratotiskt-rhagadiformt eksem, nummulärt handeksem och pulpit (fingertoppseksem) [6,25].

Någon allmänt accepterad klassifikation finns inte [4,6]. De europeiska riktlinjerna från European Society of Contact Dermatitis (ESCD) skiljer mellan fyra etiologiska och fyra kliniska subtyper [1,25]. De etiologiska är irritativt kontakteksem, allergiskt kontakteksem, atopiskt handeksem och proteinkontaktdermatit (kontakturtikaria). De kliniska är hyperkeratotiskt eksem, akut återkommande vesikulärt eksem, nummulärt eksem och pulpit [25]. Mer än hälften av patienterna har fler än en etiologisk subtyp, och hos ungefär var femte hittas ingen [6].

Förekomst

I en metaanalys av 66 studier med drygt 568 000 individer var livstidsprevalensen 14,5 procent, ettårsprevalensen 9,1 procent och punktprevalensen 4,0 procent. Incidensen var 7,3 fall per 1 000 personår, och eksemet var 1,5 till 2 gånger vanligare hos kvinnor än hos män. Debuten låg i genomsnitt i tidiga till mellersta tjugoårsåldern, mer än en tredjedel hade måttlig till svår sjukdom och ungefär en tredjedel hade tidigare haft atopiskt eksem [7]. Svenska uppgifter är likartade, med en ettårsprevalens kring tio procent [23,25].

Upp till två tredjedelar av patienterna utvecklar kroniskt handeksem [5]. Atopiskt eksem i anamnesen hänger starkt samman med handeksem: oddskvoten för ettårsprevalens var 4,29 (95 % KI 3,13–5,88) [8].

Yrkesexponering

Ungefär 75 procent av de arbetsrelaterade hudbesvären sitter på händerna, oftast som handeksem [23]. Prevalensen kan nå 40 procent i högriskyrken, och våtarbete är den vanligaste orsaken till irritativt kontakteksem [4]. Till riskyrkena räknas vårdpersonal, frisörer, städare, metallarbetare, köks- och restaurangpersonal, livsmedelsindustri och blomsterhandel [4,23].

Hos frisörer var livstidsprevalensen 38,2 procent och ettårsprevalensen 20,3 procent, med en incidens på 51,8 fall per 1 000 personår. De flesta insjuknade under lärlingstiden [9]. Bland holländska sjuksköterskeelever var tidigare atopiskt eksem (OR 2,5), tidigare handeksem och handtvätt de viktigaste riskfaktorerna för eksem under praktiken [10].

Riskfaktorer

Pågående eller tidigare atopiskt eksem är den starkaste individuella riskfaktorn [5,8]. Därtill kommer upprepat våtarbete, kontakt med rengöringsmedel, reaktiva kemikalier, damm och kyla, tät handskanvändning och kontaktallergi mot ett ämne som patienten exponeras för [23]. Rökning förvärrar handeksem, särskilt det vesikulära, och rökare har mer sjukfrånvaro [4].

Patofysiologi

Händerna utsätts för upprepad skada av vatten, tvål, lösningsmedel, frätande ämnen, mekanisk belastning och temperaturskador [4]. Hudbarriären tar veckor till månader på sig att regenerera fullt ut, och under tiden är huden extra känslig för förnyad exponering [4].

Irritativt kontakteksem drivs av barriärskada och innate immunitet och förknippas med ett Th1- och Th17-svar. Allergiskt kontakteksem är en fördröjd typ IV-reaktion hos en sensibiliserad person, och atopiskt handeksem har en Th2/Th22-profil. Proteinkontaktdermatit är en omedelbar reaktion av typ I och typ IV mot proteiner från livsmedel, latex och annat biologiskt material [3]. Vanliga kontaktallergen är metaller (nickel, kobolt), parfymämnen och konserveringsmedel [23]. Gummiadditiv i skyddshandskar kan också ge kontaktallergi [4].

Förlustmutationer i filaggringenet (FLG) ger en ärftlig barriärdefekt. Torrhet och hyperkeratos på handryggar och fingrar samt förstärkt handflatsrelief (palmar hyperlinearitet) kan väcka misstanke om en sådan defekt [20]. Sambandet med handeksem är mindre klart. I en prospektiv studie av sjuksköterskeelever kunde en självständig riskökning av FLG-mutation inte visas, men elever med både FLG-mutation och atopiskt eksem hade högst risk [10].

Starka kortikosteroider hämmar själva återuppbyggnaden av stratum corneum, delvis genom nedbrytning av filaggrin, och kan ge hudatrofi vid långvarig användning [4]. Det är skälet till att behandlingen trappas ned i stället för att avbrytas tvärt och att starka preparat inte används längre än nödvändigt [2,4].

Klinisk bild

Akuta förändringar är erytem, ödem, papler och vesikler, sällan bullae. I kronisk fas ses krustor, lichenifiering, hyperkeratos, fjällning och fissurer [4]. Klåda är det vanligaste symtomet, och fissurer ger smärta [4,25]. Eksemet kan sitta var som helst på händer och handleder men är ibland begränsat till handflator, fingertoppar eller fingerblad [25].

Fördelningen på handen ger ledtrådar om orsaken, men inte mer än så [4,6]. Tabellen sammanfattar de typiska dragen.

Tabellen bygger på [4], [6], [16] och [25].

Vesikulärt (dyshidrotiskt) handeksem

Vesikulärt handeksem ger täta, små, vätskefyllda blåsor på fingrarnas sidor och i handflatorna med uttalad klåda, och sjukdomen kommer i skov [6]. Rökning förvärrar eksemet, hos patienter med atopiskt eksem även varma somrar, och kontaktallergi bör efterforskas [4]. Transkriptomstudier visar likheter med atopiskt eksem [4].

Hyperkeratotiskt-rhagadiformt handeksem

Hyperkeratotiskt eksem domineras av förtjockad hud och sprickor, oftast centralt i handflatan, och är vanligare hos män och rökare [6]. Vesikler saknas, epikutantestet är ofta negativt och histologin överlappar med psoriasis, vilket gör att tillståndet lätt förväxlas med palmoplantar psoriasis [4,6]. Alitretinoin ger bättre svar vid hyperkeratotiskt än vid vesikulärt eksem [26].

Fingertoppseksem (pulpit)

Fingertoppseksemet visar torr, fjällande och sprucken hud på fingerpulporna, ofta med smärta. Irritanter, kontaktallergen och atopi är möjliga orsaker, och i en del fall saknas klåda [6].

Atypiska presentationer och hudtyper

Handeksem sprider sig ibland till fötterna, som drabbas hos upp till 30 procent, och eksem på andra kroppsdelar är förknippat med svårare sjukdom. Orsaken kan vara autoeksematisering (id-reaktion), atopiskt eksem eller spridning vid allergiskt kontakteksem [3]. Ensidiga eller skarpt avgränsade förändringar är atypiska för eksem och kräver utredning av differentialdiagnoser (se nedan).

Studierna av nyare behandlingar har inkluderat få patienter med mörkare hud. I de båda fas 3-studierna av delgocitinib var 90,4 procent av deltagarna vita, 3,5 procent asiatiska och 0,7 procent svarta [27].

Utredning och diagnostik

Diagnosen bygger på anamnes och undersökning. Målet är att fastställa subtyp, exponering och allvarlighetsgrad, utesluta andra tillstånd och bedöma behovet av epikutantest och specialistremiss [4].

Anamnes

Fråga om första tecken, förlopp, skov i relation till arbete, semester och sjukfrånvaro. Kartlägg nuvarande och tidigare yrken, våtarbete (antal handtvättar per dag, timmar med våta händer, användning av tätslutande handskar), hobbyer, hushållsarbete och omvårdnad av barn och anhöriga. Fråga om atopiskt eksem hos patienten och i släkten, andra hudsjukdomar, läkemedel, rökning, tidigare allergitester och hudvårdsprodukter [4,23]. Patientens egen uppfattning om orsaken är värd att ta på allvar, eftersom den ibland pekar på en oväntad exponering [4].

Status

Undersök båda händerna, handlederna och resten av huden, särskilt fötterna [4]. Dokumentera morfologi och utbredning, gärna med foto, och notera om eksem finns på andra ställen, till exempel i armvecken, knävecken och nacken [6].

Odling, mikroskopi och biopsi

Vid misstänkt infektion tas hudskrap för mikroskopi, odling eller PCR. Svamp ska särskilt övervägas vid ensidigt eksem och samtidig fotsvamp (”two feet, one hand”). Se tinea manuum och fotsvamp [4]. Staphylococcus aureus kan förvärra atopiskt handeksem, men antibiotika bör styras av kliniska tecken på infektion och inte av ett positivt odlingssvar i sig [4]. Hudbiopsi kan vara motiverad för att utesluta lichen planus eller lymfom, men skiljer eksem från psoriasis dåligt [4].

Epikutantest (lapptest)

Epikutantest är referensmetoden för att påvisa kontaktallergi [4]. Testet bör göras när handeksemet inte svarar på adekvat behandling, har pågått längre än tre månader eller kliniskt väcker misstanke om kontaktallergi [4,23]. I Sverige utförs det på hudmottagning eller hudallergimottagning med svensk basserie, yrkesinriktade testserier och patientens egna produkter, med minst två avläsningar [23]. Behandlingen ska inte vänta på provsvaret [6].

Allergenerna tejpas på övre ryggen under ocklusion i två dagar. Första avläsningen görs när testkamrarna tagits bort, nästa efter tre till fyra dagar och en tredje runt dag 7, eftersom sena reaktioner annars missas [15]. Systemiska kortikosteroider över 20 mg prednisonekvivalent per dag kan dämpa reaktionerna, och testytan ska inte ha varit solexponerad de senaste 2 till 4 veckorna eller ljusbehandlad de senaste 4 veckorna [15].

En positiv reaktion visar kontaktallergi men bevisar inte att allergin orsakar handeksemet. Relevansen bedöms mot anamnes, exponering och förlopp [15]. Vid komplex yrkesexponering behövs även genomgång av säkerhetsdatablad och produktinnehåll [4,15].

Prickprov vid misstänkt proteinkontaktdermatit

Prickprov eller prick-prick-test med färsk födoämnesprodukt eller växtmaterial är förstahandsmetoden vid misstänkt kontakturtikaria eller proteinkontaktdermatit, bland annat vid latexhandskar [4,6,16]. Epikutantest är oftast negativt, och 56 till 68 procent av patienterna har atopi [16]. Misstanken väcks vid inflammerad nagelvall (paronyki) och omedelbar rodnad med klåda, och tillståndet bör utredas när patienten återvänt till arbetet efter ett uppehåll [16]. Proteinkontaktdermatit är i första hand en yrkessjukdom hos personer som hanterar livsmedel [16]. Har patienten tidigare haft generella symtom finns risk för anafylaxi, och provet ska då göras på specialistmottagning med beredskap [4].

Bedömning av svårighetsgrad

I vardagen bedöms svårighetsgraden efter eksemets utseende och utbredning, tidigare behandling och svar, symtom samt påverkan på livskvalitet och arbete. De svenska riktlinjerna betonar att patientens upplevelse väger tungt, eftersom ett begränsat eksem med mycket sprickor kan vara mer besvärande än ett eksem över båda handryggarna [25].

Hand Eczema Severity Index (HECSI) används framför allt i studier. Index bedömer sex tecken (erytem, infiltration eller papulation, vesikler, fissurer, fjällning och ödem) i fem områden (fingertoppar, fingrar, handflator, handryggar och handleder) på en fyragradig skala, med högsta poäng 360 [6,13]. Poängen tolkas som utläkt (0), nästan utläkt (1–16), måttligt (17–37), svårt (38–116) och mycket svårt (≥117) [14]. Reliabiliteten är god (ICC 0,79 till 0,84 mellan bedömare) [13], men en förändring på under cirka 41 poäng ligger inom mätfelet [14]. Instrumentet är för omständligt för rutinsjukvård [6].

Investigator’s Global Assessment for Chronic Hand Eczema (IGA-CHE) är en femgradig skala från 0 (utläkt) till 4 (svårt) som användes i delgocitinibstudierna [27]. Physician Global Assessment (PGA) användes i alitretinoinstudierna, där utläkta eller nästan utläkta händer räknades som svar [18]. I rutinvård räcker en dokumenterad global bedömning tillsammans med patientens skattning av klåda och smärta, och DLQI kan läggas till [6].

Differentialdiagnoser

Andra sjukdomar på händerna förväxlas ofta med handeksem, och feldiagnos bidrar till att eksemet blir kroniskt [3,4].

Ensidighet, skarp avgränsning, uteblivet svar på kortikosteroider efter ett par veckor och tydliga nagelförändringar är skäl att tänka om och ta prov. Eftersom lokal kortikosteroid kan maskera en svampinfektion bör svamprov tas före behandling när infektion är en möjlig förklaring.

Behandling

Behandlingen vilar på fem principer enligt de svenska riktlinjerna från Svenska Sällskapet för Dermatologi och Venereologi (SSDV): identifiera och minska utlösande faktorer, behandla inflammationen, förbättra barriären med mjukgörande kräm, informera patienten om försämrande faktorer och följa upp [25]. Principerna är desamma oavsett eksemets utseende, och målet är stabil utläkning [25].

Skydd, prevention och mjukgörande

Minska kontakten med vatten, tvål, rengöringsmedel och plast- eller gummihandskar [23]. På arbetsplatsen följer åtgärderna STOP-principen: substitution av skadliga ämnen, tekniska åtgärder, organisatoriska åtgärder och som sista led personlig skyddsutrustning [4]. Handskar väljs efter riskbedömning och bärs inte längre än nödvändigt. Engångshandskar används en gång, bomullshandskar innanför kan ta upp svett, och vid allergi mot gummiacceleratorer finns acceleratorfria medicinska handskar [6]. Patienten ska undvika lösningsmedel och borstar, begränsa handtvätten till det som behövs och torka händerna noga. Tvålar och rengöringsmedel bör vara pH-balanserade och utan parfym [6].

Mjukgörande kräm används flera gånger dagligen, särskilt efter handtvätt. Det saknas evidens för att någon enskild kräm är bättre än andra, men mjukgörare kan minska klåda och svårighetsgrad och förbättra barriären [4,17]. Ta hänsyn till kända kontaktallergier. Barriärkrämer har begränsat stöd [4]. En Cochrane-översikt om primärprevention av yrkesrelaterat irritativt handeksem fann inte tillräcklig evidens för barriärkrämer, mjukgörare eller utbildning. Personlig utbildning och praktiska hudskyddsseminarier har däremot gett goda resultat som sekundärprevention, framför allt vid mild till måttlig sjukdom [4].

Patienter med svårläkt handeksem kan remitteras till en handeksemskola vid en arbets- och miljömedicinsk enhet [23].

Lokal glukokortikoid

Lokala glukokortikoider är förstahandsval vid handeksem, och behandling längre än sex veckor ska ske endast när det behövs och under noggrann medicinsk uppföljning [2]. I Sverige används en stark (grupp III) glukokortikoid, till exempel mometason 0,1 % kräm (Elocon) en gång dagligen [23,28].

Svenskt nedtrappningsschema enligt VISS [23]:

• dagligen i 2 till 3 veckor,
• därefter varannan dag i 2 till 3 veckor,
• sedan 1 till 2 gånger per vecka i 1 till 2 månader.

Mjukgörande kräm används parallellt flera gånger dagligen. Vid akut vätskande eksem kan kaliumpermanganatbad vara effektivt: 5 ml av en 3-procentig lösning i 3 liter ljummet vatten, 15 till 20 minuter dagligen i tre dagar [23]. Underhållsbehandling med mometason tre gånger i veckan efter remission kan ge något bättre kontroll än två gånger i veckan, men evidensen är svag [17]. Hudatrofi är vanlig vid upprepade kurer med potenta preparat [4]. I ansiktet och på ögonlock används grupp I-preparat, och mometasons produktinformation begränsar behandling i ansiktet till fem dagar [23,28].

Mycket stark (grupp IV) kortikosteroid, till exempel klobetasol, kan prövas under begränsad tid i steg 2 [25]. Klobetasolskum förbättrade den patientskattade sjukdomskontrollen efter 15 dagar jämfört med vehikel (RR 2,32; NNT 3) [17].

Topikala kalcineurinhämmare

Takrolimus 0,1 % salva gav klinisk förbättring jämfört med vehikel i små studier och kan prövas i steg 2, men effekten är ofta måttlig, och användningen vid icke-atopiskt handeksem är off-label [17,25]. TLV:s kliniska expert anser att takrolimus knappast har någon plats i trappan, utom vid risk för hudatrofi [25]. Pimecrolimus skilde sig inte från placebo [4]. Kalcineurinhämmare används i ansiktet och på ögonlock [23], och effekten kan vara sämre på handflatorna än på handryggarna [4]. Sveda och klåda är vanligt de första dagarna [17].

Fototerapi

Fototerapi är ett alternativ när lokalbehandlingen inte räcker. SSDV rekommenderar kortvågig UVB [25]. Cochrane-översikten kunde inte peka ut någon bästa metod bland lokalbehandling och ljus [17]. PUVA betraktas av TLV:s kliniska expert som föråldrat, och många kliniker saknar utrustning [25]. Långvarig ljusbehandling ökar risken för icke-melanom hudcancer [4]. Tillgången är ojämn, och i praktiken ges ljusbehandlingen på samma nivå som systemisk behandling [25].

Alitretinoin

Alitretinoin (Alitretinoin Orifarm) är indicerat för svårt kroniskt handeksem hos vuxna som inte svarar på starka topikala kortikosteroider. Preparatet ska förskrivas av hudläkare eller läkare med erfarenhet av systemiska retinoider [26]. Startdosen är 30 mg en gång dagligen tillsammans med en huvudmåltid, och 10 mg används vid besvärande biverkningar. En behandlingsomgång är 12 till 24 veckor, och behandlingen avbryts tidigare om händerna läker. Återbehandling vid recidiv är möjlig [26].

I BACH-studien (1 032 patienter) blev 47,7 procent utläkta eller nästan utläkta på 30 mg jämfört med 16,6 procent på placebo. Mediantiden till återfall var 5,5 till 6,2 månader utan eksembehandling [18,26]. Cochrane-översikten anger NNT 4 för 30 mg och ökad risk för huvudvärk (RR 3,43) [17]. Hyperkeratotiskt eksem svarar bättre än vesikulärt [26].

Alitretinoin är teratogent. Det graviditetsförebyggande programmet gäller alla fertila kvinnor, med graviditetstest före, under och en månad efter behandlingen, effektiv antikonception från en månad före start och recept för högst 30 dagar åt gången. Kontraindikationer är bland annat graviditet, amning, leverinsufficiens, svårt nedsatt njurfunktion, okontrollerad hyperkolesterolemi eller hypertriglyceridemi, okontrollerad hypotyreos, hypervitaminos A och samtidig tetracyklinbehandling. Fasteprover för kolesterol och triglycerider följs, och patienten tillfrågas om psykisk påverkan vid varje besök [26].

Delgocitinib (Anzupgo)

Delgocitinib 20 mg/g kräm är en topikal pan-JAK-hämmare som godkändes inom EU i september 2024 för måttligt till svårt kroniskt handeksem när lokala kortikosteroider är otillräckliga eller olämpliga. Enligt senaste produktresumén gäller det vuxna och ungdomar från 12 år [25,27]. Ett tunt lager appliceras två gånger dagligen på händer och handleder tills huden är utläkt eller nästan utläkt. Behandlingen avbryts om ingen förbättring ses efter 12 veckor, och den ska startas och följas av läkare med erfarenhet av kroniskt handeksem [27]. TLV har beslutat att Anzupgo ingår i läkemedelsförmånerna från 12 juni 2026 [25].

I DELTA 1 och DELTA 2 (totalt 960 patienter, 16 veckor) uppnådde 19,7 respektive 29,1 procent IGA-CHE 0 eller 1, mot 9,9 respektive 6,9 procent med vehikel. HECSI-75 nåddes av omkring 49 procent mot 18 till 24 procent [19,27]. Hudreaktioner vid appliceringsstället var den vanligaste biverkningen (1,0 procent) [27]. I DELTA FORCE jämfördes delgocitinib med alitretinoin 30 mg hos 513 patienter med svårt handeksem. HECSI sjönk mer med delgocitinib (−67,6 mot −51,5 poäng vecka 12; skillnad −16,1; 95 % KI −23,3 till −8,9), och huvudvärk förekom hos 4 respektive 32 procent. Studien var bedömarblindad och finansierad av tillverkaren [21]. Subgruppsdata antyder enligt TLV sämre eller likvärdig effekt jämfört med alitretinoin vid huvudsakligen hyperkeratotiskt eksem [25].

Enligt produktresumén har icke-melanom hudcancer rapporterats vid topikala JAK-hämmare, och periodisk hudundersökning av appliceringsstället rekommenderas. Användning under graviditet bör undvikas [27]. SSDV:s riktlinje från 2024 gav ingen rekommendation om topikala JAK-hämmare, eftersom underlaget då bedömdes otillräckligt [25].

Andra systemiska alternativ

Metotrexat (7,5 till 25 mg per vecka) är andrahandsval i SSDV:s steg 3 men saknar godkänd indikation vid handeksem. En randomiserad öppen studie avbröts i förtid på grund av hög avhoppsfrekvens [4,25]. Ciklosporin 3 mg/kg per dag gav något bättre kontroll än betametason i en liten randomiserad studie och ska sättas ut om effekt saknas efter åtta veckor [4,17]. Acitretin kan prövas vid hyperkeratotiskt eksem [4,25]. Oralt prednisolon bör endast ges kortvarigt, i högst tre veckor med nedtrappning, och används främst i väntan på att annan systembehandling ska få effekt [4,25].

Dupilumab och orala JAK-hämmare är inte godkända för handeksem, och SSDV bedömer att data inte räcker för breda rekommendationer. Vid samtidigt atopiskt eksem behandlas även händerna [25]. I en randomiserad fas IIb-studie (29 patienter med svårt kroniskt handeksem efter svikt på alitretinoin) uppnådde 95 procent mot 33 procent HECSI-75 vecka 16 [22]. Se biologiska läkemedel vid atopiskt eksem.

Behandlingstrappa

Trappan sammanfattar SSDV:s indelning [25], kompletterad med primärvårdsprogrammet och produktresuméerna [23,26,27].

Remiss och samverkan

Remiss till hudmottagning bör skickas när lokalbehandling inte kontrollerar eksemet, vid handeksem som pågått längre än tre månader eller återkommit två gånger per år, vid återkommande sjukskrivningar, vid misstänkt betydelsefull kontaktallergi (epikutantest) och när sambandet mellan sjukdom och arbete ska bedömas [23]. Handeksem som hindrar arbete i mer än en månad bör remitteras till arbets- och miljödermatologisk mottagning, i andra hand till hudklinik [24].

Yrkesaspekter och arbetsförmåga

Vid arbetsrelaterat eksem hjälper behandlingen bara om exponeringen minskar. Fortsatt kontakt med irritanter eller allergen försvårar eller omöjliggör läkning [23]. Företagshälsovården kan följa upp åtgärderna på arbetsplatsen [23].

Vid svåra handeksem är arbetsförmågan ofta nedsatt i flera månader för att eksemet ska läka och barriären återställas, och sjukskrivning i upp till sex månader kan behövas [24]. Vid kontakteksem kan sjukskrivning behövas medan olämpliga ämnen tas bort från arbetsmiljön [24]. Beskriv i intyget besvär, aktivitetsbegränsning, samband med arbetet och diagnos, och identifiera tidigt patienter som behöver arbetslivsinriktad rehabilitering [23].

Arbetsskada anmäls av arbetsgivaren till Försäkringskassan, och arbetstagaren behöver bara berätta för sin chef [30]. Allergi mot ett ämne man arbetar med är ett exempel på arbetssjukdom [30]. Läkarens uppgift är att skriva läkarintyg eller läkarutlåtande för livränta och besvara medicinska förfrågningar från Försäkringskassan, med diagnos, funktionsnedsättning, aktivitetsbegränsning och prognos. Patientens egna uppgifter ska skiljas från läkarens iakttagelser och bedömning [29]. Hudallergimottagningen kan göra en sambandsbedömning men har ingen myndighetsfunktion [23].

Uppföljning och prognos

Följ upp efter avslutad nedtrappning och vid varje recidiv. Kontrollera följsamhet till mjukgörande och exponeringsråd, och se över arbetsmiljön tillsammans med patienten [23]. Utebliven läkning på sex veckor motiverar remiss [25].

Prognosen är ofta dålig. I en svensk populationsbaserad uppföljning över 15 år hade 66 procent av de svarande haft perioder med handeksem, 44 procent hade haft symtom det senaste året och 12 procent hade kontinuerligt eksem. Av dem med symtom ansåg 74 procent att eksemet förbättrats. Omkring 3 procent av de yrkesverksamma hade bytt yrke, och för ungefär 5 procent hade sjukdomen långtgående följder som långa sjukskrivningar, sjukpension eller yrkesbyte [11]. I en dansk sjuårsstudie förbättrades 73 procent, men 20 procent hade fortfarande måttligt till mycket svårt eksem. Svår sjukdom, täta skov och eksem på andra kroppsdelar var riskfaktorer för dålig prognos, och bara 7 procent av dem med kvarstående eksem hade fått systembehandling [12]. Stor utbredning vid debut och lång tid till medicinsk bedömning försämrar prognosen [4,25].

Medelsvårt till svårt handeksem påverkar livskvaliteten lika mycket som psoriasis, hjärtsjukdom och typ 2-diabetes [25]. Fråga om sömn, social funktion och sinnesstämning, särskilt hos kvinnor, som drabbas hårdare [4].

Vanliga frågor

Hur länge ska man behandla handeksem med kortisonkräm?

Börja med en stark (grupp III) kortikosteroid en gång dagligen i två till tre veckor, trappa till varannan dag i två till tre veckor och därefter en till två gånger per vecka i en till två månader [23]. Behandling längre än sex veckor ska ske endast när det behövs och under uppsikt [2]. Läker eksemet inte på sex veckor eller kommer det tillbaka direkt, remitteras patienten [25].

Vad är skillnaden mellan handeksem och dyshidrotiskt eksem?

Dyshidrotiskt eksem eller pompholyx är en morfologisk form, akut återkommande vesikulärt handeksem, med många klådande blåsor på fingrarnas sidor och i handflatorna [6]. Handeksem är det övergripande begreppet. Orsaken (irritativ, allergisk, atopisk) kan vara densamma bakom flera morfologiska former [4].

När ska handeksem utredas med epikutantest?

När eksemet inte läker på adekvat behandling, har pågått längre än tre månader eller kliniskt väcker misstanke om kontaktallergi eller yrkesorsak [4,23]. Behandlingen ska inte vänta på testsvaret [6].

Vilka läkemedel finns vid kroniskt handeksem som inte svarar på kortison?

Alitretinoin (Alitretinoin Orifarm) är det enda systemläkemedel som är godkänt vid svårt kroniskt handeksem [26]. Delgocitinib kräm (Anzupgo) ingår i läkemedelsförmånerna sedan 12 juni 2026 [25]. Båda startas av specialist eller erfaren läkare [26,27].

Är handeksem en arbetsskada?

Handeksem som orsakats eller förvärrats av arbetet kan vara en arbetssjukdom. Arbetsgivaren anmäler arbetsskadan till Försäkringskassan, och läkaren intygar diagnos, funktionsnedsättning och prognos [29,30]. Remiss till hudallergimottagning ger underlag för sambandsbedömningen [23].

Källor

1. Thyssen JP, Schuttelaar MLA, Alfonso JH m.fl. Guidelines for diagnosis, prevention, and treatment of hand eczema. Contact Dermatitis 2022. PMID: 34971008
2. Diepgen TL, Andersen KE, Chosidow O m.fl. Guidelines for diagnosis, prevention and treatment of hand eczema, short version. J Dtsch Dermatol Ges 2015. PMID: 25640512
3. Molin S, Guttman-Yassky E, Thyssen JP, Bewley A. Chronic hand eczema, real world, and patient centricity: a narrative review. Acta Derm Venereol 2025. PMID: 40171832
4. Weisshaar E. Chronic hand eczema. Am J Clin Dermatol 2024. PMID: 39300011
5. Weidinger S, Novak N. Hand eczema. Lancet 2024. PMID: 39615508
6. Silverberg JI, Cohen D, Guttman-Yassky E m.fl. Expert recommendations for the diagnosis and management of chronic hand eczema in the United States. Am J Clin Dermatol 2026. PMID: 41655167
7. Quaade AS, Simonsen AB, Halling AS, Thyssen JP, Johansen JD. Prevalence, incidence, and severity of hand eczema in the general population: a systematic review and meta-analysis. Contact Dermatitis 2021. PMID: 33548072
8. Ruff SMD, Engebretsen KA, Zachariae C m.fl. The association between atopic dermatitis and hand eczema: a systematic review and meta-analysis. Br J Dermatol 2018. PMID: 29172235
9. Havmose MS, Kezic S, Uter W m.fl. Prevalence and incidence of hand eczema in hairdressers: a systematic review and meta-analysis of the published literature from 2000 to 2021. Contact Dermatitis 2022. PMID: 35038179
10. Visser MJ, Verberk MM, Campbell LE m.fl. Filaggrin loss-of-function mutations and atopic dermatitis as risk factors for hand eczema in apprentice nurses: part II of a prospective cohort study. Contact Dermatitis 2014. PMID: 24102300
11. Meding B, Wrangsjö K, Järvholm B. Fifteen-year follow-up of hand eczema: persistence and consequences. Br J Dermatol 2005. PMID: 15888155
12. Petersen AH, Johansen JD, Hald M. Hand eczema: prognosis and consequences. A 7-year follow-up study. Br J Dermatol 2014. PMID: 25156938
13. Held E, Skoet R, Johansen JD, Agner T. The hand eczema severity index (HECSI): a scoring system for clinical assessment of hand eczema. A study of inter- and intraobserver reliability. Br J Dermatol 2005. PMID: 15727643
14. Oosterhaven JAF, Schuttelaar MLA. Responsiveness and interpretability of the Hand Eczema Severity Index. Br J Dermatol 2020. PMID: 31260086
15. Uter W, Aerts O, Agner T m.fl. European Society of Contact Dermatitis guideline for diagnostic patch testing: recommendations on best practice (update 2026). Contact Dermatitis 2026. PMID: 42324086
16. Barbaud A. Mechanism and diagnosis of protein contact dermatitis. Curr Opin Allergy Clin Immunol 2020. PMID: 31972603
17. Christoffers WA, Coenraads PJ, Svensson Å m.fl. Interventions for hand eczema. Cochrane Database Syst Rev 2019. PMID: 31025714
18. Ruzicka T, Lynde CW, Jemec GBE m.fl. Efficacy and safety of oral alitretinoin (9-cis retinoic acid) in patients with severe chronic hand eczema refractory to topical corticosteroids: a randomized, double-blind, placebo-controlled, multicentre trial. Br J Dermatol 2008. PMID: 18294310
19. Bissonnette R, Warren RB, Pinter A m.fl. Efficacy and safety of delgocitinib cream in adults with moderate to severe chronic hand eczema (DELTA 1 and DELTA 2): results from multicentre, randomised, controlled, double-blind, phase 3 trials. Lancet 2024. PMID: 39033766
20. Kaae J, Menné T, Carlsen BC, Zachariae C, Thyssen JP. The hands in health and disease of individuals with filaggrin loss-of-function mutations: clinical reflections on the hand eczema phenotype. Contact Dermatitis 2012. PMID: 22897780
21. Giménez-Arnau AM, Pinter A, Sondermann W m.fl. Efficacy and safety of topical delgocitinib cream versus oral alitretinoin capsules in adults with severe chronic hand eczema (DELTA FORCE): a 24-week, randomised, head-to-head, phase 3 trial. Lancet 2025. PMID: 40252681
22. Voorberg AN, Kamphuis E, Christoffers WA, Schuttelaar MLA. Efficacy and safety of dupilumab in patients with severe chronic hand eczema with inadequate response or intolerance to alitretinoin: a randomized, double-blind, placebo-controlled phase IIb proof-of-concept study. Br J Dermatol 2023. PMID: 37170922
23. Anveden Berglind I. Arbetsrelaterade hudbesvär och handeksem. Vårdprogram, VISS.nu, Region Stockholm, uppdaterat juni 2024. https://viss.nu/kunskapsstod/vardprogram/arbetsrelaterade-hudbesvar-och-handeksem
24. Socialstyrelsen. Eksemsjukdomar. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. https://forsakringsmedicin.socialstyrelsen.se/beslutsstod-for-diagnoser/diagnoser/hudsjukdomar/eksemsjukdomar/
25. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Anzupgo (delgocitinib): underlag för beslut om subvention och beslut 2026-06-11, dnr 4369/2025 (refererar till Svensson Å m.fl., Handläggning och behandling av handeksem, SSDV rapportserie 2022:1, reviderad 2024). https://www.tlv.se/download/18.54d1600919eafbd1749311d7/1781514636839/bes260611_anzupgo_4369-2025_underlag.pdf
26. Alitretinoin Orifarm 10 mg och 30 mg mjuka kapslar. Produktresumé, översyn 2024-10-01. Läkemedelsverket. https://docetp.mpa.se/LMF/Alitretinoin%20Orifarm%20capsule%2C%20soft%20SmPC_09001bee80cf365d.pdf
27. European Medicines Agency. Anzupgo (delgocitinib) 20 mg/g kräm. Produktresumé, godkänt 19 september 2024. https://www.ema.europa.eu/en/documents/product-information/anzupgo-epar-product-information_en.pdf
28. Elocon (mometason) kräm 0,1 %. FASS. https://fass.se/health/product/19901116000015/fass-text
29. Försäkringskassan. Underlag för arbetsskada (information till hälso- och sjukvården). https://www.forsakringskassan.se/halso-och-sjukvarden/sjukdom-och-skada/underlag-for-arbetsskada
30. Arbetsmiljöverket. Anmäl arbetsskador. https://www.av.se/om-oss/lattlast/anmal-arbetsskador/