Nummulärt eksem (diskoid eksem): diagnostik och behandling

Sammanfattning

Nummulärt eksem, även kallat diskoid eksem, nummulär dermatit eller myntformat eksem, är ett kroniskt och intensivt kliande eksem med runda eller ovala, skarpt avgränsade plack. Placken är vanligen 1 till 10 cm stora, ofta flera och ofta symmetriskt fördelade, med tyngdpunkt på underben och armar. Akuta plack vätskar och bildar krustor, äldre plack är torra, fjällande och förtjockade [1,2]. Tillståndet är vanligt men dåligt studerat [3].

Diagnosen är klinisk. Svampprov (KOH och odling) tas vid minsta misstanke om tinea, eftersom ett ensamt eller asymmetriskt ringformat plack kan vara en dermatofytinfektion. Bakterieodling är aktuell vid kraftiga krustor, pustler eller snabb försämring. Epikutantest övervägs vid kroniskt eller terapiresistent eksem, och biopsi vid atypiskt utseende, solitär lesion eller utebliven effekt av adekvat behandling, framför allt för att utesluta mycosis fungoides, Bowens sjukdom och superficiell basalcellscancer [1,4,5,6].

Behandlingen bygger på rikligt med mjukgörare, och på en potent lokal kortikosteroid (grupp III, i svårare fall kortvarigt grupp IV) en gång dagligen tills plack och klåda är borta, följt av glesare applikationer under veckor. Kalcineurinhämmare är ett kortikosteroidsparande alternativ. Infekterade plack behandlas för infektionen, och sederande antihistamin kan användas kortvarigt för sömnen men dämpar inte klådan. Vid terapisvikt är nästa steg remiss för ljusbehandling eller systemisk behandling, där inget läkemedel har godkänd indikation för nummulärt eksem [2,7].

Evidensen är tunn. Den första randomiserade placebokontrollerade studien vid nummulärt eksem, med apremilast, var negativ, och det europeiska konsensusdokumentet från 2026 betonar att validerade bedömningsinstrument och kontrollerade studier av systemisk behandling saknas [2,8]. Rekommendationerna här bygger därför på expertkonsensus, på studier av eksem i allmänhet och framför allt på atopiskt eksem, samt på små observationsstudier. Sjukdomen är kroniskt återkommande, men enskilda skov läker vanligen på några veckor med rätt behandling [1].

Bakgrund och epidemiologi

Terminologi

I Sverige används nummulärt eksem och diskoid eksem synonymt. Nummulär dermatit och myntformat eksem förekommer också, liksom mikrobiellt eksem (microbial eczema) [8]. Ordet nummulär kommer från latinets nummus, mynt. ICD-10-koden är L30.0 [3]. Sjukdomen beskrevs första gången av Devergie 1854 [8].

Begreppet är en morfologisk beskrivning snarare än en etiologisk diagnos. Plack med nummulär konfiguration ses vid atopiskt eksem, kontakteksem och staseksem, och dessa kan inte alltid skiljas från en självständig sjukdomsbild [9,10,11]. Det europeiska konsensusdokumentet från 2026 konstaterar att etablerade riktlinjer saknas, och bara fem av sju påståenden om definitionen nådde konsensus [2]. Utan allmänt accepterade diagnoskriterier varierar både kodning och studieurval [3].

Förekomst

Epidemiologin bygger på få studier med olika diagnoskriterier.

• I en tysk analys av försäkringsdata (2,4 miljoner försäkrade, 2022) hade 0,26 procent diagnoskoden för nummulärt eksem. Med strängare definitioner, som krävde flera diagnoser, blev prevalensen 0,07 till 0,11 procent. Författarna bedömer att cirka 0,3 procent är en rimlig skattning. Medelåldern var 47,5 år och 57,4 procent var män [3].
• Prevalensen ökar med åldern och är högre hos äldre män (0,80 procent) än hos äldre kvinnor (0,45 procent). Små barn är också överrepresenterade, med 0,34 procent före sex års ålder och 0,56 till 0,57 procent före två års ålder [3].
• I samma material hade 18 procent av patienterna samtidigt diagnosen atopiskt eksem. Andelen med allergisk rinit var förhöjd (RR 1,78) och likaså allergisk astma (RR 1,49), och 14,8 procent bedömdes ha svår sjukdom utifrån sjukhusvård, sjukskrivning eller systemisk behandling [3].
• Bland 38 723 patienter som remitterats för epikutantest i Nordamerika hade 1,9 procent nummulärt eksem. Diagnosen blev vanligare med stigande ålder och var associerad med manligt kön, medan en historia av atopiskt eksem och hösnuva var omvänt associerad [11].
• Män drabbas främst från cirka 50 års ålder, medan kvinnor oftare insjuknar tidigare, från tonåren och upp till 40 års ålder [3].

I litteraturen anges även en punktprevalens kring 2 procent i befolkningen, vilket skiljer sig starkt från försäkringsdata och visar hur osäkra siffrorna är [8].

Riskfaktorer och utlösande faktorer

Underlaget för enskilda faktorer är i regel små tvärsnittsstudier och fallrapporter. En faktor som är vanlig hos patienter med nummulärt eksem behöver inte vara orsaken [4].

Patofysiologi

Orsaken är inte klarlagd. Gemensamt för de beskrivna mekanismerna är en störd epidermal barriär, inflammation och mikrobiell kolonisering [8].

I en tysk molekylär jämförelse analyserades hudbiopsier från patienter med nummulärt eksem (n = 50), atopiskt eksem (n = 47) och psoriasis (n = 90). Nummulärt eksem hade atopiskt eksems kännetecken med nedsatt barriär, mikrobiell kolonisering, spongios och eosinofil infiltration, men även psoriasislika drag med förtjockad epidermis, fler Ki-67-positiva celler och neutrofil infiltration. Typ 2-cytokiner (IL13, CCL17, CCL18, CCL26, CCL27) uttrycktes lika mycket som vid atopiskt eksem, medan neutrofilattraherande cytokiner (IL19, CXCL8, CXCL5) var uppreglerade. Nummulärt eksem klustrade tillsammans med atopiskt eksem och klassificerades molekylärt som atopiskt eksem, inte som psoriasis. Författarna drar slutsatsen att nummulärt eksem är en variant av atopiskt eksem med samdominant TH2/TH17-respons, där typ 2-immuniteten är dominerande och bör vara det primära behandlingsmålet [10].

Frågan är inte avgjord. I den tyska försäkringsdatan hade bara 18 procent av patienterna en samtidig diagnos av atopiskt eksem, och 1,76 procent av patienterna med atopiskt eksem fick nummulärt eksem inom två år, jämfört med 0,26 procent i befolkningen [3]. Apremilast, som hämmar fosfodiesteras 4 och är verksamt vid psoriasis, hade ingen effekt i den enda randomiserade studien, vilket enligt författarna bidrar till diskussionen om nummulärt eksem är en atopisk variant eller en egen sjukdom [8]. Ett äldre förslag är autoeczematization, där en lokal fokus, till exempel stasdermatit, kan ge spridda nummulära plack [9].

Klinisk bild

Typisk presentation

Nummulärt eksem ger skarpt avgränsade, runda eller ovala, erytematösa eksemplack, 1 till 10 cm i diameter, och ofta flera samtidigt. Fördelningen är ofta symmetrisk. Underben är den vanligaste lokalisationen, därefter armar. Bålen och stjärten drabbas också, och hos barn kan handryggar och fötter vara involverade [1,17]. Nummulära plack på handryggar och fingrar kan vara svåra att skilja från handeksem, se artikeln om handeksem. I en serie på 100 thailändska patienter satt 90 procent av lesionerna på nedre extremiteterna [12]. Klådan är påtaglig och kan störa sömnen [2]. Patienterna rapporterar nedsatt livskvalitet, och klådan angavs som det mest belastande symtomet (medel-DLQI 9,2) [12].

Akut och kronisk form

I det akuta skedet består plack av ödem, rodnad, små vesikler och papulovesiklar, ofta vätskande med serösa krustor. Lesionen växer ofta utåt, och nya papulovesikulösa satellitlesioner vid kanten flyter ihop med huvudplacket [17]. Äldre plack blir torra, fjällande och infiltrerade, och kan bli lichenifierade av rivning. Akuta och kroniska plack kan finnas samtidigt hos samma patient, och rivmärken, excoriationer och sekundär impetiginisering är vanliga.

Sekundärinfektion

Vätskande plack koloniseras ofta av Staphylococcus aureus, och impetiginisering ger honungsgula krustor, tilltagande smärta och snabb försämring trots kortison [7,16]. Grupp A-streptokocker är ovanligare men ska alltid behandlas med antibiotika. Herpes simplex är en ibland förbisedd orsak till terapiresistent eksem, och eczema herpeticum ger gropiga erosioner, vesikler i grupp och ibland feber [7]. Se artikeln om impetigo.

Barn

Hos barn kan nummulärt eksem sitta var som helst, och plack blir ofta vätskande [18]. Förloppet är ofta utdraget, och en del barn behöver till slut systemisk immunmodulerande behandling [19]. Hos barn bör man även tänka på atopiskt eksem med nummulär fenotyp, se artikeln om atopiskt eksem och kontakteksem.

Hudtyper

Hos patienter med mörkare hud är rodnaden svårare att se, och placken kan i stället vara mörkare, grå eller violetta. Bedöm därför avgränsning, fjällning, förtjockning och klåda, och räkna med att pigmentförändringen finns kvar efter läkning.

Utredning och diagnostik

Anamnes

Fråga efter debut och förlopp, svårighet av klåda och sömnpåverkan, tidigare eksem eller atopi, hudtorrhet, tvättvanor och varma bad. Läkemedelsanamnes ska omfatta isotretinoin och acitretin, interferon med ribavirin, och nytillkomna läkemedel [14,15]. Fråga efter alkoholvanor, yrkes- och hobbyexponering, nya produkter på huden och vilka mjukgörare och lokala medel som redan använts. Venös insufficiens och ödem är relevanta vid plack på underben [9]. Vid långvarigt eksem trots behandling bör man ställa frågor om följsamhet: hur mycket kortison, hur ofta och hur länge.

Status

Notera antal, storlek, avgränsning, vätskning, krustor och fjällning, samt fördelning. Undersök hela huden, inklusive hårbotten, naglar, fötter och mellan tårna, för tecken på tinea, psoriasis eller atopiskt eksem. Titta efter venösa tecken och ödem. Diagnosen är klinisk och biopsi eller laboratorieprover är i regel inte nödvändiga [1,2].

Dermoskopi

Dermoskopi är ett komplement, men kräver erfarenhet. I en polsk studie av 139 patienter med erytematös-fjällande dermatos hade alla 30 med nummulärt eksem punktformade kärl, oftast oregelbundet fördelade (86,7 procent), med fin vit fjällning (70 procent), röda prickar (53,3 procent) och gulorange strukturlösa områden (30 procent). Vid psoriasis var punktkärlen i stället jämnt fördelade (72,2 procent) och vit fjällning fanns hos 97 procent. Vid mycosis fungoides sågs polymorfa kärl hos drygt hälften [5]. Fynden stöder men avgör inte diagnosen. Hos de 30 patienterna med nummulärt eksem togs biopsi för att utesluta andra dermatoser, bland annat mycosis fungoides [5].

Svampprov och bakterieodling

KOH-preparat och svampodling tas från kanten av alla ensamma eller asymmetriska ringformade plack, och före behandling med potent kortison om man är osäker. Misstänkt tinea bör verifieras, inte behandlas på känn [1,20]. Se artikeln om tinea corporis. Bakterieodling är motiverad vid kraftig krustbildning, pustler, ökande smärta eller feber, men behöver inte tas rutinmässigt eftersom kolonisering är vanlig och lokal antibiotika inte rekommenderas [7].

Epikutantest

Epikutantest övervägs vid kroniskt, terapiresistent eller svårt nummulärt eksem och vid misstanke om en exponering, till exempel nickel, doftämnen eller konserveringsmedel [1,4]. I den nordamerikanska serien hade 23,9 procent samtidigt allergiskt kontakteksem, och de oftast relevanta allergenerna var formaldehyd och formaldehydavspjälkare, metylisotiazolinon, kvaternium-15, doftmix I och propylenglykol [11]. Se artikeln om kontakteksem.

Biopsi

Hudbiopsi tas vid atypiskt utseende, vid solitär eller ensidig lesion som inte läker, vid atrofi eller pigmentförändringar, och när eksemet inte svarar på adekvat potent behandling under 4 veckor. Histologin visar spongios, eosinofiler, serumkrustor och oregelbunden akantos, men är inte specifik [3,8]. Biopsi är också viktig inför dupilumabbehandling hos patienter med sent debuterande eller atypiskt eksem, eftersom dupilumab kan avslöja eller försämra ett kutant T-cellslymfom. I en systematisk översikt av 547 patienter med lymfom efter dupilumab var 72 procent mycosis fungoides, och konsensus är att biopsi bör övervägas särskilt när eksemet debuterar efter 40 års ålder eller är atypiskt [6]. Se artikeln om hudbiopsi.

Blodprover

Blodprover behövs i regel inte vid typisk bild [1]. Vid generaliserade eller ovanliga utslag, klåda utan hudförändringar eller samtidiga allmänsymtom görs utredning som vid klåda av oklar orsak, se artikeln om klåda och pruritus.

Differentialdiagnoser

Nummulärt eksem ska skiljas från andra annulära och papulosquamösa sjukdomar [20].

Behandling

Förutsättningar och evidens

Några etablerade riktlinjer för nummulärt eksem finns inte [2]. Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation om atopisk dermatit från 2023 är den närmaste svenska referensen, och dess principer för lokalbehandling används i praktiken även här. Nummulärt eksem är dock ingen godkänd indikation för de systemiska läkemedlen i den [7]. Det europeiska konsensusdokumentet (63 experter från 16 länder, modifierad Delphi) rekommenderar klinisk diagnos och långsiktig individualiserad behandling. Tillstyrkta behandlingar är höggradigt potenta lokala kortikosteroider, kalcineurinhämmare, topikala JAK-hämmare, ljusbehandling och, utanför godkänd indikation i de flesta länder, utvalda systemiska läkemedel vid refraktär sjukdom [2]. Evidensen för specifika preparat vid nummulärt eksem är i huvudsak observationsdata. En holländsk allmänläkarstandard om eksem anger också att anamnes och status räcker för diagnos och att neutrala mjukgörare är hörnstenen [21].

Basvård och utlösande faktorer

• Mjukgörare en till två gånger dagligen, även på frisk hud. Valet av beredningsform och aktiv substans (karbamid, glycerol, propylenglykol) styrs av patientens preferenser, eftersom skillnader i effekt inte är visade. Karbamid har barriärstärkande effekt men kan svida i högre koncentration, framför allt hos barn [7]. I Cochrane-översikten av 77 studier minskade mjukgörare antalet skov (RR 0,33) och ledde till lägre svårighetsgrad, utan belägg för att någon enskild produkt var bättre [22]. Underlaget gäller huvudsakligen atopiskt eksem.
• Kort ljummen dusch i stället för varma bad, milda rengöringsmedel. Hårda tvålar och varma bad kan öka skoven [1].
• Åtgärda utlösande faktorer när det går: se över läkemedel (isotretinoin, interferon och ribavirin), minska alkohol, behandla ödem och venös insufficiens, klipp naglarna för att minska rivning och undvik irriterande eller sensibiliserande produkter [9,13,14,15].

Lokal kortikosteroid

Potent kortikosteroid är grunden. Läkemedelsverket delar in preparaten i grupp I (svaga, hydrokortison), grupp II (medelstarka, klobetason och hydrokortisonbutyrat), grupp III (starka, betametason, mometason och flutikason) och grupp IV (extra starka, klobetasol) [7]. Den indelningen, och inte koncentrationen på tuben, anger styrkan.

• Förstahandsval vid nummulärt eksem hos vuxna: grupp III, till exempel betametasonvalerat 0,1 procent (Betnovat) eller mometasonfuroat 0,1 procent (Elocon), en gång dagligen. Att smörja två gånger dagligen ger inte bättre effekt [7,23]. I Cochrane-översikten av 104 studier var potenta kortikosteroider bättre än svaga (behandlingsframgång 70 respektive 39 procent), men underlaget räckte inte för att visa att mycket potenta preparat är bättre än potenta. Studierna gäller huvudsakligen atopiskt eksem [23].
• Kräm på vätskande plack och i hudveck, salva på torra och fjällande plack [7,24].
• Behandlingstid: smörj dagligen tills eksemet är läkt, det vill säga utan rodnad och klåda. Därefter fortsätter man med samma styrka två dagar per vecka (två intilliggande dagar) under flera veckor till månader, parallellt med mjukgörare. Tydlig effekt ska synas inom ett par veckor [7]. Proaktiv behandling två dagar i veckan minskade i sju studier av atopiskt eksem andelen som fick återfall från 58 till 25 procent [23].
• Åtgång: för en vuxen över 70 kg räknar Läkemedelsverket med cirka 85 g per vecka vid daglig behandling av hela kroppen och 45 g för armar och ben [7].
• Grupp IV (klobetasol, Dermovat) kan användas kortvarigt på tjocka, kroniska plack på extremiteter när grupp III inte räcker. Produktresumén anger tunn applicering morgon och kväll initialt, högst 4 veckor, och att diagnosen ska omvärderas om förbättring uteblir efter 2 till 4 veckor. Behövs mer än 50 g per vecka hos en vuxen betraktas patienten som specialistfall [24]. Läkemedelsverket påpekar att det saknas evidens för att grupp IV tillför något vid atopiskt eksem och att risken för hudatrofi ökar kraftigt [7]. Grupp IV används inte i ansiktet utom under några få dagar, och inte i hudveck eller på barn utan specialistråd [24].
• Ansikte och hudveck: grupp I räcker i regel. Behandling i ansiktet med mometason ska inte överstiga 5 dagar enligt produktresumén [7,25].
• Ocklusion ökar upptaget. En australisk och nyzeeländsk expertgrupp nämner potenta kortikosteroider under ocklusion som förstahandsbehandling hos barn [19], medan den svenska produktresumén för Elocon varnar för lokal och systemisk toxicitet vid ocklusion och avråder från den till barn och i ansiktet [25]. Ocklusion hör hemma hos specialist.
• Biverkningar: hudatrofi ökar med potens och tid. I Cochrane-nätverksmetaanalysen sågs ingen ökning av atrofi vid kortvarig användning (median 3 veckor), men en ökning vid långtidsbehandling [26].
• Kontraindikationer: mometason (Elocon) får inte användas på hud med obehandlad bakteriell, viral eller svampinfektion, och inte vid perioral dermatit, rosacea eller hudatrofi [25].

En holländsk standard för allmänläkare rekommenderar behandling två gånger dagligen under kort tid, därefter en gång dagligen [21]. Cochrane-översikten stödjer inte att två applikationer är bättre än en [23].

Kalcineurinhämmare

Takrolimus 0,1 procent (Protopic) kan användas från 16 års ålder och takrolimus 0,03 procent mellan 2 och 16 år. Pimekrolimus (Elidel) används främst vid lindrig sjukdom och kan ges från tre månaders ålder. Dessa läkemedel är godkända för atopisk dermatit, inte för nummulärt eksem, men konsensusdokumentet tillstyrker dem [2,7]. Smörj två gånger dagligen tills eksemet läkt och därefter två dagar per vecka. Informera om att bränning efter applicering är vanlig och oftast försvinner efter ungefär en vecka. Kalcineurinhämmare övervägs främst i ansikte och på känsliga hudområden, och som kortikosteroidsparande underhåll [7]. I Cochrane-analysen hade potenta kortikosteroider och takrolimus 0,1 procent jämförbar effekt vid atopiskt eksem, och kalcineurinhämmare gav oftare lokala hudreaktioner [26]. Den holländska allmänläkarstandarden avråder allmänläkare från att förskriva kalcineurinhämmare [21].

Topikala JAK-hämmare nämns i konsensusdokumentet, men ingen topikal JAK-hämmare har godkänd indikation för nummulärt eksem. Stödet för roflumilast och delgocitinib är svagt (evidensgrad C) [2,27].

Sekundärinfektion

Behandla infektionen och eksemet samtidigt. Läkemedelsverket anger att intensifierad lokal kortikosteroidbehandling vanligen räcker vid sekundärinfektion i eksem, men att systemisk antibiotika kan övervägas när det inte ger effekt [7]. Rengör huden med tvål och vatten för att avlägsna fjäll och krustor, och överväg kaliumpermanganatbad (extempore) vid kraftigt vätskande plack. Staphylococcus aureus är vanligast och grupp A-streptokocker ska alltid behandlas. Vid tydlig bakteriell infektion med varig sekretion, spridning eller feber är systemisk antibiotika motiverad. Lokal antibiotika rekommenderas inte på grund av resistens- och kontaktallergirisk [7]. Valet av preparat följer Läkemedelsverkets rekommendation för hud- och mjukdelsinfektioner. Produktresumén för Elocon anger bakteriella hudinfektioner som kontraindikation, så en tydlig infektion ska behandlas parallellt [25]. Se artikeln om impetigo.

Klåda och sömn

Klådan vid atopiskt eksem är inte histaminmedierad, och antihistaminer minskar den inte. Kortvarig behandling med sederande antihistamin kan ändå övervägas under akutskedet för att underlätta insomnandet och minska rivandet. Sederande antihistaminer har ingen godkänd indikation för atopiskt eksem och kan ge dagtrötthet [7]. Se artikeln om klåda och pruritus.

Ljusbehandling

Smalbands-UVB (NB-UVB) ges på hudmottagning och är ett alternativ vid utbredd eller kronisk sjukdom som inte svarar på lokalbehandling. Konsensusdokumentet tillstyrker ljusbehandling [2], och enligt bakgrundsavsnittet i apremilaststudien svarar nummulärt eksem väl på UV-behandling och metotrexat [8]. I Cochrane-översikten för atopiskt eksem kan NB-UVB förbättra tecken och symtom jämfört med placebo efter 12 veckor, men säkerheten i bevisen är låg [28]. Lokal kortikosteroid kan användas under kuren och mjukgörare minskar uttorkning. Biverkningar är erytem, torr hud, klåda, blåsor och återfall av herpes simplex [7]. Ljusbehandling tillsammans med ciklosporin bör undvikas på grund av hudcancerrisken [7].

Systemisk behandling (specialistuppgift)

Systemisk behandling initieras av hudläkare. Inget läkemedel är godkänt för nummulärt eksem. Läkemedelsverket anger att systemisk behandling vid atopisk dermatit ska övervägas vid måttlig till svår sjukdom när lokalbehandling och ev. ljusbehandling inte räcker, och att orsaker till otillräcklig effekt (bristande följsamhet, kontaktallergi) först bör utredas [7].

• Dupilumab (IL-4/IL-13-hämmare) är godkänt för måttligt till svårt atopiskt eksem (se Biologiska läkemedel vid atopiskt eksem). Vid nummulärt eksem hos vuxna visade en italiensk multicenterstudie (30 vuxna med atopiskt eksem av nummulär fenotyp) signifikant förbättring av EASI, klåda och DLQI efter 16 veckor, med konjunktivit hos en patient [29]. I den tyska molekylära studien påvisades klinisk och molekylär effekt av dupilumab [10]. En systematisk översikt (tio studier) ger evidensgrad B för dupilumab och tralokinumab, grad B mot apremilast och grad C för roflumilast och delgocitinib, och efterlyser kontrollerade studier [27]. Dosering vid atopiskt eksem hos vuxna över 60 kg är 600 mg startdos (2 x 300 mg) följt av 300 mg varannan vecka [7]. En sexårig pojke med svår sjukdom, som inte svarat på bland annat ciklosporin 5 mg/kg/dygn i sex månader, fick dupilumab 300 mg var fjärde vecka och var symtomfri under ett års uppföljning [17].
• Tralokinumab är godkänt för atopiskt eksem från 12 års ålder och har stöd vid nummulärt eksem i den systematiska översikten [7,27].
• Ciklosporin (2,5 till 5 mg/kg/dygn fördelat på två doser) är godkänt för vuxna med atopiskt eksem. Smalt terapeutiskt index, kontroll av blodtryck och njurfunktion krävs, och användningen är tidsbegränsad [7].
• Metotrexat saknar godkänd indikation vid atopiskt eksem. Startdosen för vuxna är 5 till 15 mg per vecka med maxdos 25 mg, och folsyra 5 till 10 mg veckovis dagen efter. Effekten kommer långsamt [7]. Hos barn med nummulärt eksem gav metotrexat 5 eller 10 mg per vecka fullständig läkning hos 16 av 25 efter i medeltal 10,5 månader [30], och i en annan serie hade 35,7 procent av 28 barn över 90 procents förbättring och 46,4 procent 50 till 89 procents förbättring [18].
• JAK-hämmare (abrocitinib, baricitinib, upadacitinib) är godkända för atopiskt eksem hos vuxna. Läkemedelsverket rekommenderar dem inte som förstahandsval, på grund av säkerhetsrisker, och i sista hand till vissa riskgrupper [7].
• Apremilast bör inte användas. I den randomiserade studien (31 patienter, 30 mg två gånger dagligen eller placebo i 16 veckor) nådde 1 av 15 (6,7 procent) med apremilast och 4 av 16 (25,0 procent) med placebo PGA-målet, utan skillnad i någon sekundär variabel [8].
• Systemiska kortikosteroider ska undvikas som långtidsbehandling [7].

Eftersom nummulärt eksem inte är en godkänd indikation sker förskrivning av biologiska läkemedel och JAK-hämmare utanför godkänd indikation, om inte patienten också uppfyller kriterierna för atopisk dermatit. Beslutet fattas av hudläkare.

Behandlingstrappa

När ska man remittera

• Diagnostisk osäkerhet, solitär lesion som inte läker eller misstänkt mycosis fungoides, Bowens sjukdom eller basalcellscancer.
• Utebliven förbättring efter 2 till 4 veckors adekvat behandling med grupp III, eller snabbt återfall när behandlingen trappas ned [7].
• Utbredd sjukdom eller sjukdom som påverkar sömn, arbete eller livskvalitet påtagligt.
• Behov av epikutantest, ljusbehandling eller systemisk behandling.
• Barn med svår sjukdom, eftersom behandlingen ofta kräver specialistbedömning [19].

Se även artiklarna om psoriasis, tinea corporis och kontakteksem för behandling av differentialdiagnoserna.

Uppföljning och prognos

Med rätt behandling läker enskilda skov vanligen på några veckor, men sjukdomen är kronisk och återkommande med växlande remissioner och skov [1]. I den thailändska serien bekräftades ett kroniskt förlopp, och patienter som hade torr hud eller försämring på sommaren hade oftare ihållande sjukdom [12]. Av de tyska patienterna hade 14,8 procent svår sjukdom enligt sjukhusvård, sjukskrivning eller systemisk behandling [3]. Hos barn kan förloppet vara utdraget [19].

Följ upp efter 2 till 4 veckor. Är plack kvarstående ska man ifrågasätta diagnosen, kontrollera hur patienten smörjer, leta infektion eller kontaktallergi och överväga biopsi eller remiss [24]. Konsensusdokumentet påpekar att validerade, sjukdomsspecifika skattningsinstrument saknas [2]. En enkel dokumentation av antal plack, klåda på en skala 0 till 10 och sömnpåverkan fungerar i vardagen.

Råd till patienten

• Smörj med mjukgörare varje dag, helst direkt efter dusch, även när huden är läkt.
• Använd kortisonsalvan på placken en gång dagligen tills de är helt släta och klådan är borta, och fortsätt sedan två dagar i veckan under flera veckor.
• Duscha kort och ljummet, använd milda rengöringsmedel och undvik varma bad.
• Håll naglarna korta. Rivning håller eksemet igång och ökar risken för infektion.
• Sök igen vid tilltagande smärta, gula krustor eller feber, eller om placken inte läker inom några veckor.
• Alkohol och stress kan försämra eksemet hos en del patienter [12].

Vanliga frågor

Är nummulärt eksem samma sak som diskoid eksem?

Ja. Nummulärt eksem, diskoid eksem, nummulär dermatit och myntformat eksem är synonyma beteckningar för samma kliniska mönster med runda, skarpt avgränsade eksemplack. Diskoid lupus erythematosus är en helt annan sjukdom och ska inte förväxlas med diskoid eksem.

Är nummulärt eksem ringorm?

Nej. Nummulärt eksem är inte en svampinfektion och smittar inte. Ringorm (tinea corporis) kan likna det, särskilt när ett ensamt plack har en fjällande kant. Svampprov (KOH) skiljer dem åt, och bör tas om man är osäker innan man påbörjar potent kortison [1,20].

Vilken kortisonstyrka ska man välja?

Grupp III (till exempel betametasonvalerat eller mometasonfuroat) en gång dagligen är ett rimligt förstahandsval på kropp och extremiteter hos vuxna. Svagare grupp I används i ansikte och hudveck. Grupp IV (klobetasol) är för korta kurer på envisa plack och bör inte pågå längre än 4 veckor [7,24].

Går nummulärt eksem över?

Enskilda skov läker vanligen på några veckor med behandling, men sjukdomen är ofta kronisk och kommer tillbaka, ofta på samma ställen. Regelbunden mjukgöring och tidig behandling av nya plack minskar besvären [1,12].

När behövs remiss till hudläkare?

Vid osäker diagnos, utebliven effekt av grupp III-steroid efter 2 till 4 veckor, utbredd sjukdom, misstänkt kontaktallergi som kräver epikutantest, och när ljusbehandling eller systemiska läkemedel övervägs [2,24].

Källor

1. Leung AKC, Lam JM, Leong KF m.fl. Nummular eczema: an updated review. Recent Pat Inflamm Allergy Drug Discov 2020. PMID: 32778043
2. Deleuran M, Eyerich K, de Bruin-Weller M m.fl. European consensus recommendations for nummular eczema: a modified Delphi study. J Eur Acad Dermatol Venereol 2026. PMID: 42411804
3. Hagenström K, Müller K, Klinger T m.fl. Epidemiology of nummular eczema: methodological approaches and outcomes from nationwide claims data analyses. J Dtsch Dermatol Ges 2026. PMID: 41243467
4. Joerg L, Stolyar J, Jagdeo J. Contact allergens associated with nummular eczema: a systematic review. J Drugs Dermatol 2026. PMID: 42826143
5. Żychowska M, Kołcz K. Dermoscopy for the differentiation of subacute cutaneous lupus erythematosus from other erythematous desquamative dermatoses: psoriasis, nummular eczema, mycosis fungoides and pityriasis rosea. J Clin Med 2024. PMID: 38276083
6. Amatore F, Neildez M, de Masson A m.fl. Cutaneous T-cell lymphomas and dupilumab for atopic dermatitis: a systematic review and expert consensus. J Eur Acad Dermatol Venereol 2026. PMID: 41821352
7. Läkemedelsverket. Atopisk dermatit, behandlingsrekommendation. Juni 2023
8. Böhner A, Seiringer P, Kleeberger V m.fl. A phase IIb single-center study to assess the efficacy of apremilast for the treatment of nummular eczema. J Dtsch Dermatol Ges 2025. PMID: 40548467
9. Bendl BJ. Nummular eczema of stasis origin: the backbone of a morphologic pattern of diverse etiology. Int J Dermatol 1979. PMID: 422311
10. Böhner A, Jargosch M, Müller NS m.fl. The neglected twin: nummular eczema is a variant of atopic dermatitis with codominant TH2/TH17 immune response. J Allergy Clin Immunol 2023. PMID: 37119871
11. Silverberg JI, Hou A, Warshaw EM m.fl. Prevalence and trend of allergen sensitization in patients with nummular (discoid) eczema referred for patch testing: North American Contact Dermatitis Group data, 2001-2016. Contact Dermatitis 2021. PMID: 33634511
12. Jiamton S, Tangjaturonrusamee C, Kulthanan K. Clinical features and aggravating factors in nummular eczema in Thais. Asian Pac J Allergy Immunol 2013. PMID: 23517392
13. Bruno MCTC, Vilela MAC, Oliveira CABM. Study on dermatoses and their prevalence in groups of confirmed alcoholic individuals in comparison to a non-alcoholic group of individuals. An Bras Dermatol 2013. PMID: 23793198
14. Bettoli V, Tosti A, Varotti C. Nummular eczema during isotretinoin treatment. J Am Acad Dermatol 1987. PMID: 2950149
15. Moore MM, Elpern DJ, Carter DJ. Severe, generalized nummular eczema secondary to interferon alfa-2b plus ribavirin combination therapy in a patient with chronic hepatitis C virus infection. Arch Dermatol 2004. PMID: 14967798
16. Kim M, Koh YK, Kim SJ m.fl. Taxonomic and functional skin microbiome profiles in nummular eczema, atopic dermatitis, and mixed phenotypes: an exploratory shotgun metagenomic pilot study. Microorganisms 2026. PMID: 42654978
17. Romiti LR, Moraes AB, Maul JT, Romiti R. Recalcitrant nummular eczema in childhood responsive to dupilumab treatment. Cureus 2025. PMID: 40264610
18. Knöpfel N, Noguera-Morel L, Hernández-Martín A, Torrelo A. Methotrexate for severe nummular eczema in children: efficacy and tolerability in a retrospective study of 28 patients. Pediatr Dermatol 2018. PMID: 29943852
19. McWhirter S, Foster R, Halbert A m.fl. Discoid (nummular) eczema in the paediatric setting: an Australian/New Zealand narrative. Australas J Dermatol 2022. PMID: 36057946
20. Trayes KP, Savage K, Studdiford JS. Annular lesions: diagnosis and treatment. Am Fam Physician 2018. PMID: 30216021
21. de Vries CJH, de Witt-de Jong AWF, Dirven-Meijer PC m.fl. NHG-standaard Eczeem (Dutch College of General Practitioners practice guideline Eczema). Ned Tijdschr Geneeskd 2014. PMID: 25308226
22. van Zuuren EJ, Fedorowicz Z, Christensen R m.fl. Emollients and moisturisers for eczema. Cochrane Database Syst Rev 2017. PMID: 28166390
23. Lax SJ, Harvey J, Axon E m.fl. Strategies for using topical corticosteroids in children and adults with eczema. Cochrane Database Syst Rev 2022. PMID: 35275399
24. Läkemedelsverket. Dermovat (klobetasolpropionat) salva, kräm och kutan lösning, produktresumé
25. Läkemedelsverket. Elocon (mometasonfuroat) kräm 0,1 %, produktresumé
26. Lax SJ, Van Vogt E, Candy B m.fl. Topical anti-inflammatory treatments for eczema: network meta-analysis. Cochrane Database Syst Rev 2024. PMID: 39105474
27. Joerg L, Stolyar J, Jagdeo J. Biologics and small-molecule inhibitors for the treatment of nummular eczema: a systematic review. J Drugs Dermatol 2026. PMID: 42826139
28. Musters AH, Mashayekhi S, Harvey J m.fl. Phototherapy for atopic eczema. Cochrane Database Syst Rev 2021. PMID: 34709669
29. Patruno C, Stingeni L, Hansel K m.fl. Effectiveness of dupilumab for the treatment of nummular eczema phenotype of atopic dermatitis in adults. Dermatol Ther 2020. PMID: 32125741
30. Roberts H, Orchard D. Methotrexate is a safe and effective treatment for paediatric discoid (nummular) eczema: a case series of 25 children. Australas J Dermatol 2010. PMID: 20546220