Avsnitt Progress
0% färdig

Accidentel hypotermi

Accidentel hypotermi innebär att kroppstemperaturen ofrivilligt är <35°C. Den lägsta kroppstemperatur som har kunnat återupplivas är 11.8°C vid accidentel hypotermi och 4.2°C vid inducerad hypotermi (Mroczek et al, Stephen et al). Som framgår av figuren nedan nedregleras kardiopulmonell aktivitet och vakenhet när temperaturen sjunker. Det förefaller dessutom som att sambandet mellan temperatur och kardiopulmonell och vakenhet funktion är linjär. Om kroppstemperaturen är högre än 28°C är hjärtstopp osannolikt (Frei et al), och vid kroppstemperatur <24°C saknas livstecken.

Om hypotermin föregick hjärtstoppet så har kroppen varit nedkyld innan cirkulationsstilleståndet, vilket ger bättre förutsättningar för överlevnad. I dessa scenarion kan överlevnad med god neurologisk funktion vara möjlig även vid längre no-flowtider. Detta förklaras av att kroppens metabolism nedregleras med sjunkande kroppstemperatur. För varje 1°C kallare kroppstemperatur sjunker oxygenförbrukningen med 6% (Wood et al).

Det kan vara svårt att bedöma om en hypoterm individ är vid liv eller om ett hjärtstopp föreligger. Oftast saknas livstecken och patienten är kall som vid post mortem. En noggrann bedömning av livstecken är viktig.

Mycket höga överlevnadssiffror har rapporterats vid accidentel hypotermi och hjärtstopp. För obevittnade hjärtstopp av detta slag har överlevnad till sjukhus rapporterats vara 27%, och för bevittnade hjärtstopp var överlevnaden 73% (Podsiadlo et al). Den absoluta majoriteten av dessa patienter har haft god neurologisk funktion vid utskrivning.

Förväntad kardiopulmonell funktion och vakenhet vid sjunkande kroppstemperatur enligt HOPE (Hypothermia Outcome Prediction after Extracorporeal Life Support for Hypothermic Cardiac Arrest Patients). Vg se HOPE score.
GradKlinik Kroppstemperatur (°C)
Mild hypotermiVid medvetande med skakningar32-35°C
Måttlig hypotermiNedsatt medvetande, med eller utan skakningar28-31°C
Svår hypotermiMedvetslös med livstecken (vitalparametrar)<28 °C
Mycket svår hypotermiFörefaller död, inga livstecken<24 °C

Åtgärder vid accidentel hypotermi med hjärtstopp eller kardiopulmonell depression

  • Använd HOPE Score för att bedöma prognosen.
  • Lång no-flowtid är ibland förenligt med överlevnad med god neurologisk funktion, varför HLR bör ävervägas även vid längre no-flow tid, vid obevittnade hjärtstopp, liksom om första rytmen var asystoli (Podsiadlo et al).
  • Bedöm livstecken:
    • Använd ca 60 sekunder för att leta efter livstecken.
    • Registrera ett EKG omedelbart.
    • Koppla kapnometri (ETCO2).
    • Undersök med ekokardiografi bedside.
  • Uppvärmning bör göras med ECMO. Om ECMO inte är tillgängligt bör non-invasiva och invasiva metoder för uppvärmning prövas.
    • Varm vätska iv.
    • Varm och fuktad syrgas.
    • Varma täcken.
    • Värmefläkt.
  • Förhindra ytterligare värmeförluster genom att avlägsna kalla eller blöta kläder och textilier.
  • HLR tillämpas enligt rutin, med parallellt fokus på snabb uppvärmning av patienten. ECMO övervägs om patienten är instabil.
  • Läkemedel (amiodarone, adrenalin) och defibrilleringar kan vänta tills kroppstemperatur är >30°C, vilket förklaras av att dessa interventioner har dålig effekt vid lägre temperaturer. Vidare är ROSC som regel inte stabilt vid temperaturer <30°C.

Hypotermi med asfyxi

Hypotermi med asfyxi ses vid lavinolyckor. I dessa fall är patienten som regel död (till följd av asfyxi) vid räddningstjänstens ankomst. Vid lavinolyckor kan HLR prövas även vid långvarig no-flow pga nedkylningen. Då rekommenderas att man börjar med 5 muninblåsningar och därefter gör HLR enligt rutin under minst 20 minuter innan man avbryter. Vid lavinolyckor provas HLR även om personen varit begravd i 60 minuter.

Referenser

DeBehnke DJ, Hilander SJ, Dobler DW, Wickman LL, Swart GL. The hemodynamic and arterial blood gas response to asphyxiation: a canine model of pulseless electrical activity. Resuscitation 1995;30:16975.

Safar P, Paradis NA, Weil MH. Asphyxial cardiac arrest. In: Paradis NA, Halperin HR, Kern KB, Wenzel V, Chamberlain DA, editors. Cardiac arrest—the science and practice of resuscitation medicine.

Kitamura T, Kiyohara K, Sakai T, et al. Epidemiology and outcome of adult out-of-hospital cardiac arrest of non-cardiac origin in Osaka: a population-based study. BMJ Open 2014;4:e006462.

Deasy C, Bray J, Smith K, et al. Hanging-associated out-of-hospital cardiac arrests in Melbourne, Australia. Emerg Med 2013;30:3842.

Luna GK, Pavlin EG, Kirkman T, Copass MK, Rice CL. Hemodynamic effects of external cardiac massage in trauma shock. J Trauma 1989;29:1430-3.

Jeffcoach DR, Gallegos JJ, Jesty SA, et al. Use of CPR in hemorrhagic shock, a dog model. J Trauma Acute Care Surg 2016;81:27-33.

Watts S, Smith JE, Gwyther R, Kirkman E. Closed chest compressions reduce survival in an animal model of haemorrhageinduced traumatic cardiac arrest. Resuscitation 2019;140: 37-42.

Endo A, Kojima M, Hong ZJ, Otomo Y, Coimbra R. Open-chest versus closed-chest cardiopulmonary resuscitation in trauma patients with signs of life upon hospital arrival: a retrospective multicenter study. Crit Care 2020;24:541.

Ebo DG, Clarke RC, Mertes PM, et al. Molecular mechanisms and pathophysiology of perioperative hypersensitivity and anaphylaxis: a narrative review. Br J Anaesth 2019;123:e3849.

Wallmuller C, Meron G, Kurkciyan I, et al. Causes of in-hospital cardiac arrest and influence on outcome. Resuscitation 2012;83:120611.

Wang CH, Huang CH, Chang WT, et al. The effects of calcium and sodium bicarbonate on severe hyperkalaemia during cardiopulmonary resuscitation: a retrospective cohort study of adult in-hospital cardiac arrest. Resuscitation 2016;98:10511.

Saarinen S, Nurmi J, Toivio T, et al. Does appropriate treatment of the primary underlying cause of PEA during resuscitation improve patients’ survival? Resuscitation 2012;83:81922.

Mroczek T, Gladki M, Skalski J. Successful resuscitation from accidental hypothermia of 11.8 degrees C: where is the lower bound for human beings? Eur J Cardiothorac Surg 2020;58:10912.

Stephen CR, Dent SJ, Hall KD, Smith WW. Physiologic reactions during profound hypothermia with cardioplegia. Anesthesiology 1961;22:87381.

Frei C, Darocha T, Debaty G, et al. Clinical characteristics and outcomes of witnessed hypothermic cardiac arrest: a systematic review on rescue collapse. Resuscitation 2019;137:418.

Wood S. Interactions between hypoxia and hypothermia. Annu Rev Physiol 1991;53:7185.

Podsiadlo P, Darocha T, Svendsen OS, et al. Outcomes of patients suffering unwitnessed hypothermic cardiac arrest rewarmed with extracorporeal life support: a systematic review. Artif Organs 2020.

error: Innehållet är skyddat.
EKG Lathund fickhandbok pdf ladda ner

Gratis fickhandbok

Gå med i vårt nyhetsbrev och få vår fickhandbok för EKG-tolkning!

Lär dig EKG-tolkning på riktigt