Avsnitt Progress
0% färdig

Prediktion av hjärtstopp på individnivå

Även om man känner till många riskfaktorer för hjärtstopp på befolkningsnivå så finns i dagsläget ingen metod som kan användas för att förutsäga hjärtstoppsrisk på individnivå. För den absoluta majoriteten av patienter som drabbas av ett hjärtstopp kunde man inte förutsäga hjärtstoppet. Hos en mindre andel patienter (särskilt de med hjärtsvikt eller hjärtinfarkt) kan risken för hjärtstopp estimeras, åtminstone med rudimentära metoder, och profylaktisk behandling med ICD erbjudas.

Svårigheten att förutsäga hjärtstopp på individnivå indikerar att det finns en betydande stokastisk komponent i hjärtstoppet, vilket innebär att det är en hög grad av slump involverat. I detta avseende påminner hjärtstopp mycket om akuta koronara syndrom (Arbab-Zadeh et al). Jämförelse av hjärtstoppspatienters riskfaktorprofil med hjärtinfarktpatienter visar inga nämnvärda skillnader, vilket också indikerar att hjärtstoppet är en slumpartad händelse (Chug et al).

50% av alla hjärtstopp drabbar den 10% av befolkningen med flesta riskfaktorer för CVD. Ingen skillnad i riskfaktorers uttryck bland de som får SCD jmf med CVD events. Går allts åinte att förutsäga med riskfaktorprofil. Men verkar som att lång QT tid och diabetes är en stark predikar (B:44).

Hjärtstopp anses inträffa om flera pro-arytmogena faktorer föreligger samtidigt. Dessa faktorer är dynamiska och kan från tid till annan variera mycket. Exempel på sådana faktorer är elektrolytkoncentrationer, sympatikustonus, myokardischemi, QT-tid, etc (Myerburg et al).

Riskfaktorer på befolkningsnivå

  • Ålder – Risken för ett hjärtstopp är hög under första levnadsåret och efter 45 års ålder. Från och med 35 års ålder dominerar kranskärlssjukdom som orsak till hjärtstopp.
  • Manligt kön – Män har klart högre risk för hjärtstopp än kvinnor genom hela livet. Ungefär 65% av alla hjärtstopp drabbar män.
  • Cirkadiansk variation – Risken för hjärtstopp är högre på morgonen, på måndagar och under vintermånaderna. Kallt väderlag är också en riskfaktor, liksom är kraftig överhettning.
  • Miljö – Luftföroreningar ökad risk för hjärtinfarkt och därmed hjärtstopp.
  • Kardiovaskulär sjukdom – Individer med kranskärlssjukdom (stabil angina eller manifest hjärtinfarkt), hjärtsvikt, kardiomyopati och signifikant klaffsjukdom har ökad risk för kammararytmier. Vid en hjärtinfarkt är risken för kammararytmier absolut högst under första timman. Därefter avtar risken för hjärtstopp snabbt under de första dagarna och veckorna.
  • Kardiovaskulära riskfaktorerHypertoni, diabetes, rökning, sömnapné, fetma, dyslipidemi är riskfaktorer för hjärtstopp.
  • Måttlig alkoholkonsumtion ger sannolikt något lägre risk för hjärtstopp, vilket kan förklaras av sambandet mellan måttlig alkoholkonsumtion och hjärtinfarkt (The GBD Study)

Genetik och hjärtstopp

Övriga riskfaktorer för hjärtstopp

  • Hög fysisk konditionsförmåga (mätt som VO2max) anses medföra lägre risk för hjärtstopp.
  • Fysisk aktivitet skall inte betraktas som en riskfaktor för hjärtstopp. Risken för att drabbas av ett hjärtstopp under fysisk aktivitet är extremt liten (<1/1000000). Otränade individer som gör plötsliga kraftfulla fysiska ansträngningar löper dock något ökad risk för hjärtstopp (Albert et al). Otränade individer skall inte utsätta sig för plötsliga kraftulla ansträngningar, utan istället trappa upp ansträngningen gradvis över flera månaders tid.
  • Intraventrikulära retledningshinder (vänstergrenblock, ospecifika retledningshinder) utgör riskfaktorer för hjärtstopp.
  • Ejektionsfraktion är en stark prediktor för hjärtstopp. Risken för kammararytmier stiger tydligt när ejektionsfraktion är lägre än 40% (Myerburg et al).
  • Infarktstorlek utgör också en riskfaktor för hjärtstopp i akutskedet och därefter (Goldberger et al). Infarkten kan leda både till hjärtsvikt och myokardnekros utgör ett substrat för kammararytmier.
  • Monomorf non-sustained ventrikeltakykardi (VT) och ventrikulära extraslag (VES) anses vara godartade arytmier om patienten inte har strukturell hjärtsjukdom.
  • Polymorf VT är riskfaktorer för hjärtstopp.
  • Ibland är frekventa VES en manifestation av kranskärlssjukdom.
  • VES och non-sustained VT som induceras av fysisk ansträngning indikerar ökad risk för hjärtstopp, oavsett övrig sjukdom.
  • Frekventa VES (>10/h) efter hjärtinfarkt indikerar också risk för hjärtstopp.

Referenser

Myerburg RJ, Junttila MJ. Sudden cardiac death caused by coronary heart disease. Circulation. 2012.

Myerburg RJ, Castellanos A. Cardiac arrest and sudden cardiac death. Mann DL, Zipes DP, Libby P, Bonow RO. Braunwald’s Heart Disease: A Textbook of Cardiovascular Medicine. 10th ed. Elsevier.

Yoshinaga M, Kucho Y, Nishibatake M, et al. Probability of diagnosing long QT syndrome in children and adolescents according to the criteria of the HRS/EHRA/APHRS expert consensus statement. Eur Heart J. 2016.

Albert CM, Mittleman MA, Chae CU, et al. Triggering of sudden death from cardiac causes by vigorous exertion. N Engl J Med. 2000.

Chugh SS, Reinier K, Singh T, et al. Determinants of prolonged QT interval and their contribution to sudden death risk in coronary artery disease: The Oregon Sudden Unexpected Death Study. Circulation. 2009.

Myerburg RJ. Implantable cardioverter-defibrillators after myocardial infarction. N Engl J Med. 2008.

Goldberger JJ, Buxton AE, Cain M, et al. Risk stratification for arrhythmic sudden cardiac death: identifying the roadblocks. Circulation. 2011.

error: Innehållet är skyddat.

Lär dig EKG-tolkning på riktigt

EKG Lathund fickhandbok pdf ladda ner

Gratis fickhandbok

Gå med i vårt nyhetsbrev och få vår fickhandbok för EKG-tolkning!