Förgiftningar och läkemedelstoxicitet
Bland ungdomar och unga vuxna är intoxikation (förgiftning) en relativt vanlig orsak till hjärtstopp, vilket förklaras av intoxikation med receptbelagda mediciner och olagliga droger. I dagsläget är överdosering av opiater en av de vanligaste orsakerna till hjärtstopp bland ungdomar och unga vuxna globalt. En lång rad substanser kan orsaka hjärtstopp eller allvarlig kardiopulmonell påverkan. I tabellen nedan listas de substanser som har en antidot (motgift). Effekten av dessa substanser är således potentiellt reversibla om de sätts in i tidigt skede. Alla substanser i listan nedan orsakar inte hjärtstopp men de förtjänar nämnas eftersom antidot existerar. I övriga fall, där antidot saknas, måste vitala funktioner stöttas på artifciell väg tills substansen eliminerats renalt, hepatiskt eller genom dialys.
| Substans | Antidot |
| Paracetamol (Acetaminophen) | N-Acetylcysteine |
| Antikolinergika | Physostigmine |
| Antikoagulantia (apixaban, edoxaban, rivaroxaban) | Andexanet alfa |
| Benzodiazepiner | Flumazenil |
| Svarta änkan, spindelbett | Lactrodectus antivenom |
| Botulism (botulinum toxin) | Botulinum antitoxin |
| Beta-blockerare | Glucagon iv |
| Kalciumflödeshämmare (kalciumblockerare) | Calcium iv Insulin i hög dos med glukos iv |
| Karbamater | Atropine Pralidoxime chloride |
| Cyanid | Hydroxocobalamin Cyanide antidote kit (includes amyl nitrate, sodium nitrite, and sodium thiosulfate) |
| Dabigatran | Idarucizumab |
| Digitalis glykosider (digoxin, digitoxin, oleander) | Digoxin-specific Fab fragments |
| Etylenglykol | FomepizoleEthanol |
| Tungmetaler | Kelerande ämnen |
| Joniserande strålning | Kaliumjodid |
| Järn | Deferoxamine |
| Isoniazid | Pyridoxine (vitamin B6) |
| Metanol | FomepizoleEthanol |
| Methemoglobin-bildande ämnen (anilinfärg, vissa lokalanestetika, nirater, nitriter, fenacetin, sulfonamid) | Metylenblått |
| Methotrexate | Leucovorin (folinic acid)Glucarpidase (carboxypeptidase-G2) |
| Opioider | Naloxone |
| Organophosphates | Atropine Pralidoxime |
| Sulfonylurea | Octreotide |
| Thallium | Prussian blue |
| Tricyclic antidepressants | Sodium bicarbonate |
| Unfractionated heparin | Protamine |
| Valproic acid | L-Carnitine (begränsad evidens) |
| Warfarin | Vitamin K Fresh frozen plasma Prothrombin complex concentrate |
Åtgärder vid misstänkt förgiftning och hjärtstopp
Kontakta omedelbart närmsta intensivvårdsteam med expertis inom förgiftningar. Omhändertagandet av allvarlig förgiftning är komplicerad och inbegriper ofta hemodialys, intubation och lång vårdtid på intensivvårdsavdelning. I väntan på rätt vårdnivå kan följande åtgärder genomföras.
- Utför HLR enligt rutin, med undantag för muninblåsningar. Ge inte muninblåsningar om det föreligger risk för att livräddaren kontamineras via munkontakten.
- Kontakta Giftinformationscentralen (telefonnummer 112) omedelbart.
- Kontakta närmsta intensivvårdsteam med expertis inom förgiftningar.
- Ge antidot direkt vid rimlig misstanke om förgiftning.
- Dekontaminering
- Ta av kläder som kan vara kontaminerade med toxin.
- Skölj (med NaCl) hud och ögon om de kan vara kontaminerade med toxin.
- Gastrointestinal sköljning görs sällan pga risk för aspiration och bristfällig evidens. Sköljning övervägs vid intoxikation med järn, litium eller kalium eftersom sköljning kan vara effektivt i dessa scenarion. Patienten skall vara intuberad för att genoföra sköljningen. Sköljning avstås vid perforation eller obstruktion i tarmar.
- Aktivt kol kan ges via ventrikelsond om patienten är intuberad. Ge 0.5 g aktivt kol / kg. Aktivt kol ges inte om det förlöpt mer än 1 timma sedan förtäring, såvida inte ämnet bildar bezoar eller har slow-release beredning. Aktivt kol påverkar inte alkoholer, litium eller tungmetaller.
- Eliminering
- Forcerad diures genom alkanisering av urinen
- Förutsätter att substansen elimineras renalt.
- Görs med infusion natriumbikarbonat och furosemid 1 mg/kg.
- Hemodialys
- Hemofiltration
- Plasmaferes
- Forcerad diures genom alkanisering av urinen
Referenser
DeBehnke DJ, Hilander SJ, Dobler DW, Wickman LL, Swart GL. The hemodynamic and arterial blood gas response to asphyxiation: a canine model of pulseless electrical activity. Resuscitation 1995;30:16975.
Safar P, Paradis NA, Weil MH. Asphyxial cardiac arrest. In: Paradis NA, Halperin HR, Kern KB, Wenzel V, Chamberlain DA, editors. Cardiac arrest—the science and practice of resuscitation medicine.
Kitamura T, Kiyohara K, Sakai T, et al. Epidemiology and outcome of adult out-of-hospital cardiac arrest of non-cardiac origin in Osaka: a population-based study. BMJ Open 2014;4:e006462.
Deasy C, Bray J, Smith K, et al. Hanging-associated out-of-hospital cardiac arrests in Melbourne, Australia. Emerg Med 2013;30:3842.
Luna GK, Pavlin EG, Kirkman T, Copass MK, Rice CL. Hemodynamic effects of external cardiac massage in trauma shock. J Trauma 1989;29:1430-3.
Jeffcoach DR, Gallegos JJ, Jesty SA, et al. Use of CPR in hemorrhagic shock, a dog model. J Trauma Acute Care Surg 2016;81:27-33.
Watts S, Smith JE, Gwyther R, Kirkman E. Closed chest compressions reduce survival in an animal model of haemorrhageinduced traumatic cardiac arrest. Resuscitation 2019;140: 37-42.
Endo A, Kojima M, Hong ZJ, Otomo Y, Coimbra R. Open-chest versus closed-chest cardiopulmonary resuscitation in trauma patients with signs of life upon hospital arrival: a retrospective multicenter study. Crit Care 2020;24:541.
Ebo DG, Clarke RC, Mertes PM, et al. Molecular mechanisms and pathophysiology of perioperative hypersensitivity and anaphylaxis: a narrative review. Br J Anaesth 2019;123:e3849.
Wallmuller C, Meron G, Kurkciyan I, et al. Causes of in-hospital cardiac arrest and influence on outcome. Resuscitation 2012;83:120611.
Wang CH, Huang CH, Chang WT, et al. The effects of calcium and sodium bicarbonate on severe hyperkalaemia during cardiopulmonary resuscitation: a retrospective cohort study of adult in-hospital cardiac arrest. Resuscitation 2016;98:10511.
Saarinen S, Nurmi J, Toivio T, et al. Does appropriate treatment of the primary underlying cause of PEA during resuscitation improve patients’ survival? Resuscitation 2012;83:81922.
Mroczek T, Gladki M, Skalski J. Successful resuscitation from accidental hypothermia of 11.8 degrees C: where is the lower bound for human beings? Eur J Cardiothorac Surg 2020;58:10912.
Stephen CR, Dent SJ, Hall KD, Smith WW. Physiologic reactions during profound hypothermia with cardioplegia. Anesthesiology 1961;22:87381.
Frei C, Darocha T, Debaty G, et al. Clinical characteristics and outcomes of witnessed hypothermic cardiac arrest: a systematic review on rescue collapse. Resuscitation 2019;137:418.
Wood S. Interactions between hypoxia and hypothermia. Annu Rev Physiol 1991;53:7185.
Podsiadlo P, Darocha T, Svendsen OS, et al. Outcomes of patients suffering unwitnessed hypothermic cardiac arrest rewarmed with extracorporeal life support: a systematic review. Artif Organs 2020.
