Avsnitt Progress
0% färdig

Traumatiska hjärtstopp

Vid traumatiskt hjärtstopp prioriteras åtgärd av reversibla orsaker framför bröstkompressioner. Om traumatisk genes inte kan bekräftas skall HLR tillämpas enligt rutin.

Överlevnaden vid hjärtstopp som orsakas av trauma är mycket låg. I Sverige är 30-dagars överlevnaden 2.5%. I Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret har endast självmordsförsök lägre överlevnad. I ett fåtal fall kan alltså hjärtstoppet reverseras men det kräver skyndsam åtgärd. Även om överlevnaden är mycket låg så visar observationsstudier att den neurologiska funktionen bland överlevare är god.

Traumatiska hjärtstopp är som regel en mekanism som gör bröstkompressioner ineffektiva eller meningslösa. Exempelvis kan en traumatisk blödning leda till att intravasal blodvolym är otillräcklig för att generera slagvolymer med bröstkompressioner. Därför är bröstkompressioner lägre prioriterade än åtgärd av reversibla orsaker till hjärtstoppet. Ungefär hälften av alla traumatiska hjärtstopp orsakas av blödningar. Dessa blödningar kan vara synliga (yttre skador) eller osynliga (inre skador) vid yttre besiktning. Om blödning inte kan bekräftas skall tryckpneumothorax, traumatisk asfyxi och hjärttamponad misstänkas, vilka vardera utgör orsaken i cirka 10% av fallen.

Initial rytm vid traumatiskt hjärtstopp är PEA i 60% av fallen, asystoli i 30% av fallen och VF/VT i 5% av fallen.

Vid tamponad föreligger högt tryck i perikardiet, vilket gör det svårare för venöst blod att nå höger förmak. Vid tryckpenumothorax är lufttrycket på vena cava superior et inferior så högt att venöst återflöde hindras. I båda dessa situationer är bröstkompressioner ineffektiva och de kan till och med vara skadliga eftersom kompressionerna leder till ännu högre tryck i thorax, och därmed försämrar venöst återflöde ytterligare. Vid hypovolemi (t ex blödning) kan kompressionerna också leda till försämrat venöst återflöde (Luna et al, Jeffcoach et al, Watts et al). Huruvida intrathorakala kompressioner skall användas i dessa situationer är oklart (Endo et al).

Spinal chock vid trauma

Vid trauma kan spinal chock komplicera återställande av perfusion och ROSC. Spinal chock uppkommer vid skada på centrala nervsystemet (hjärnan, ryggmärgen). Spinal chock leder till svårkorrigerad hypotension, med varm periferi och bradykardi. Vasopressorer krävs för att korrigera spinal chock.

FAST (Focused Assessment with Sonography for Trauma)

Bedside ultraljud med FAST kan göras om en erfaren undersökare är närvarande. FAST möjliggör identifiering av blödningar, tamponad, myokardfunktion, grov skattning av högersidig fyllnad (höger förmak, höger kammare, vena cava inferior).

Åtgärder vid traumatiskt hjärtstopp

  • Vid misstanke om hypovolemi skall vätska och blodprodukter (plasma, erytrocyter, trombocyter) administreras omedelbart.
  • Överväg att injicera tranexamsyra 1 g iv vid misstanke om blödning.
  • Synliga externa blödningskällor skall stoppas med kompression eller annan omedelbar åtgärd.
  • Vid trauma kan permissiv hypotension tillämpas, vilket innebär att viss hypotension tillåts för att minska blödning till dess att blödningskällan är åtgärdad.
  • REBOA (Resuscitative Endovascular Balloon Occlusion of the Aorta) och RT (Resuscitative Thoracotomy) är två metoder för att ockludera aorta. Dessa kan användas som en sista utväg vid infradiafragmal blödning.
  • Ventilation med höga intrathorakala tryck kan vara skadligt eftersom höga tryck försämrar venöst återflöde vid tryckpneumothorax, hypovolemi och tamponad. Höga ventilationstryck kan förvärra en pneumothorax till tryckpneumothorax. Användning av låga tidalvolymer kan förbättra perfusionen i dessa situationer.
  • Åtgärder vid tryckpneumothorax: Se Pneumothorax nedan.
  • Åtgärder vid tamponad: Se Tamponad nedan.

Situationer då HLR inte ska påbörjas efter trauma enligt ERC:

  • Frånvaro av livstecken under de senaste 15 minuterna innan HLR övervägs.
  • Trauma oförenligt med överlevnad (dekapitering, massivt trauma mot hjärta eller hjärna).

Situationer då pågående HLR kan avbrytas enligt ERC:

  • Frånvaro av ROSC efter att reversibla orsaker åtgärdats
  • Frånvaro av ekokardiografiska tecken på hjärtaktivitet (även vid PEA) efter åtgärdande av reversibla orsaker.

Referenser

DeBehnke DJ, Hilander SJ, Dobler DW, Wickman LL, Swart GL. The hemodynamic and arterial blood gas response to asphyxiation: a canine model of pulseless electrical activity. Resuscitation 1995;30:16975.

Safar P, Paradis NA, Weil MH. Asphyxial cardiac arrest. In: Paradis NA, Halperin HR, Kern KB, Wenzel V, Chamberlain DA, editors. Cardiac arrest—the science and practice of resuscitation medicine.

Kitamura T, Kiyohara K, Sakai T, et al. Epidemiology and outcome of adult out-of-hospital cardiac arrest of non-cardiac origin in Osaka: a population-based study. BMJ Open 2014;4:e006462.

Deasy C, Bray J, Smith K, et al. Hanging-associated out-of-hospital cardiac arrests in Melbourne, Australia. Emerg Med 2013;30:3842.

Luna GK, Pavlin EG, Kirkman T, Copass MK, Rice CL. Hemodynamic effects of external cardiac massage in trauma shock. J Trauma 1989;29:1430-3.

Jeffcoach DR, Gallegos JJ, Jesty SA, et al. Use of CPR in hemorrhagic shock, a dog model. J Trauma Acute Care Surg 2016;81:27-33.

Watts S, Smith JE, Gwyther R, Kirkman E. Closed chest compressions reduce survival in an animal model of haemorrhageinduced traumatic cardiac arrest. Resuscitation 2019;140: 37-42.

Endo A, Kojima M, Hong ZJ, Otomo Y, Coimbra R. Open-chest versus closed-chest cardiopulmonary resuscitation in trauma patients with signs of life upon hospital arrival: a retrospective multicenter study. Crit Care 2020;24:541.

Ebo DG, Clarke RC, Mertes PM, et al. Molecular mechanisms and pathophysiology of perioperative hypersensitivity and anaphylaxis: a narrative review. Br J Anaesth 2019;123:e3849.

Wallmuller C, Meron G, Kurkciyan I, et al. Causes of in-hospital cardiac arrest and influence on outcome. Resuscitation 2012;83:120611.

Wang CH, Huang CH, Chang WT, et al. The effects of calcium and sodium bicarbonate on severe hyperkalaemia during cardiopulmonary resuscitation: a retrospective cohort study of adult in-hospital cardiac arrest. Resuscitation 2016;98:10511.

Saarinen S, Nurmi J, Toivio T, et al. Does appropriate treatment of the primary underlying cause of PEA during resuscitation improve patients’ survival? Resuscitation 2012;83:81922.

Mroczek T, Gladki M, Skalski J. Successful resuscitation from accidental hypothermia of 11.8 degrees C: where is the lower bound for human beings? Eur J Cardiothorac Surg 2020;58:10912.

Stephen CR, Dent SJ, Hall KD, Smith WW. Physiologic reactions during profound hypothermia with cardioplegia. Anesthesiology 1961;22:87381.

Frei C, Darocha T, Debaty G, et al. Clinical characteristics and outcomes of witnessed hypothermic cardiac arrest: a systematic review on rescue collapse. Resuscitation 2019;137:418.

Wood S. Interactions between hypoxia and hypothermia. Annu Rev Physiol 1991;53:7185.

Podsiadlo P, Darocha T, Svendsen OS, et al. Outcomes of patients suffering unwitnessed hypothermic cardiac arrest rewarmed with extracorporeal life support: a systematic review. Artif Organs 2020.

error: Innehållet är skyddat.
EKG Lathund fickhandbok pdf ladda ner

Gratis fickhandbok

Gå med i vårt nyhetsbrev och få vår fickhandbok för EKG-tolkning!

Lär dig EKG-tolkning på riktigt