Reumatoid artrit: diagnostik, sjukdomsaktivitet och prognos

Kronisk autoimmun polyartrit med symmetriskt småledsengagemang; tidig målstyrd DMARD-behandling avgör ledprognos och överlevnad.

Sammanfattning

Reumatoid artrit (RA) är en kronisk, immunmedierad ledsjukdom där synovialhinnan i perifera leder är inflammerad och leder till erosioner, felställningar och funktionsförlust om inflammationen inte släcks [1]. Sjukdomen är vanligast hos kvinnor och i högre ålder: i Sverige var den registerbaserade incidensen 41 per 100 000 och år (56 för kvinnor, 25 för män) med topp i åldersgruppen 70 till 79 år [2]. Typiskt insjuknande är en smygande, symmetrisk och additiv artrit i händers och fötters småleder med morgonstelhet över en timme, men hos en del börjar sjukdomen akut eller i stora leder.

Diagnosen är en klinisk bedömning, och det avgörande fyndet är en svullen led som inte har annan förklaring. Klassifikationskriterierna från ACR och EULAR 2010 ger ett strukturerat stöd i tidig fas: poäng ges för antal och storlek på engagerade leder, serologi (RF och anti-CCP), akutfasreaktanter och symtomduration, och 6 poäng av 10 klassificerar sjukdomen som RA [3]. Anti-CCP är specifikt (cirka 95 procent) men har bara omkring 67 procents sensitivitet, och normal sänka och normalt CRP utesluter inte diagnosen, eftersom en stor andel av patienterna har normala värden vid insjuknandet [4,5]. Slätröntgen av händer och fötter tas vid diagnos, ultraljud och magnetkamera är komplement vid osäkerhet.

Sjukdomsaktiviteten mäts med sammansatta index (DAS28, CDAI eller SDAI), och målet är remission, i andra hand låg sjukdomsaktivitet. Ju fler ogynnsamma prognostiska faktorer patienten har (RF eller anti-CCP, hög sänka eller CRP, tidiga erosioner, många svullna leder), desto större är risken för leddestruktion, och desto mer motiverad är en snabb och offensiv behandling [6]. Fördröjd behandling försämrar ledprognosen [7].

För primärvården är uppgiften att hitta artriten, ta ett första provpaket och röntgen, och remittera skyndsamt till reumatolog. EULAR anger att patienter med risk för persisterande artrit bör ses av reumatolog inom 6 veckor efter symtomdebut [8]. Detaljer om läkemedelsbehandling hör hemma hos reumatologen och sammanfattas här bara i korthet.

Bakgrund och epidemiologi

Förekomst

I en metaanalys av 67 populationsbaserade studier var den globala prevalensen 0,46 procent (95 procents prediktionsintervall 0,06 till 1,27), och den varierade med geografi och studiernas metodik [9,32]. Den svenska incidensen från Patientregistret 2006 till 2008 var 41 per 100 000 och år, högre hos kvinnor än hos män, och den ökade med åldern till en topp vid 70 till 79 år hos båda könen. Incidensen var lägre i tätbefolkade områden och hos personer med hög utbildning, men visade inga geografiska skillnader inom landet [2]. Debuten är alltså inte bara en sjukdom hos medelålders kvinnor, och äldre patienter med nydebuterad artrit ska utredas lika noga.

Riskfaktorer och prekliniskt skede

Rökning är den bäst belagda yttre riskfaktorn [9]. Vissa HLA-DRB1-alleler (shared epitope) ger tillsammans med rökning en särskilt hög risk för anti-CCP-positiv sjukdom [33]. Det finns också ett långt prekliniskt skede. I en studie av blodgivare som senare insjuknade i RA hade 49 procent antingen IgM-RF eller anti-CCP i blodet vid minst ett tillfälle före symtomdebuten, i median 4,5 år före, medan bara 1,1 respektive 0,6 procent av kontrollproverna var positiva [10]. I en nordsvensk studie hade 33,7 procent av patienterna anti-CCP i prover tagna före sjukdomen, och sensitiviteten för anti-CCP var 25 procent i prover tagna mer än 1,5 år före symtomdebuten och 52 procent i prover tagna högst 1,5 år före den [11].

{"$schema":"https://vega.github.io/schema/vega-lite/v5.json","width":"container","height":260,"data":{"values":[
{"m":"Anti-CCP","p":"Mer än 1,5 år före symtom","v":25},
{"m":"Anti-CCP","p":"Högst 1,5 år före symtom","v":52},
{"m":"IgM-RF","p":"Mer än 1,5 år före symtom","v":15},
{"m":"IgM-RF","p":"Högst 1,5 år före symtom","v":30},
{"m":"IgG-RF","p":"Mer än 1,5 år före symtom","v":12},
{"m":"IgG-RF","p":"Högst 1,5 år före symtom","v":27},
{"m":"IgA-RF","p":"Mer än 1,5 år före symtom","v":29},
{"m":"IgA-RF","p":"Högst 1,5 år före symtom","v":39}]},
"encoding":{"x":{"field":"m","type":"nominal","title":null,"sort":["Anti-CCP","IgM-RF","IgG-RF","IgA-RF"],"scale":{"paddingInner":0.4,"paddingOuter":0.3},"axis":{"labelAngle":0,"labelFontSize":12}},"xOffset":{"field":"p","type":"nominal","scale":{"paddingInner":0.1}}},
"layer":[
{"mark":{"type":"bar","cornerRadiusEnd":2},"encoding":{"y":{"field":"v","type":"quantitative","title":"Sensitivitet (procent)","scale":{"domain":[0,70]},"axis":{"labelFontSize":12,"titleFontSize":12}},"color":{"field":"p","type":"nominal","title":null,"scale":{"domain":["Mer än 1,5 år före symtom","Högst 1,5 år före symtom"],"range":["#0e7490","#b0442c"]},"legend":{"orient":"top","labelFontSize":12}}}},
{"mark":{"type":"text","dy":-7,"fontSize":12,"fontWeight":600},"encoding":{"y":{"field":"v","type":"quantitative"},"text":{"field":"v","type":"quantitative"}}}
]}

Figur 1. Andel av senare RA-patienter med påvisbara autoantikroppar i blodprov tagna före symtomdebuten, uppdelat på tid före första symtom (nordsvensk fall-kontrollstudie, 83 patienter) [11].

Termerna för skedet före sjukdomen är standardiserade av EULAR: genetiska riskfaktorer, miljöriskfaktorer, systemisk autoimmunitet associerad med RA, symtom utan klinisk artrit och oklassificerad artrit. Prefixet "pre-RA" ska bara användas i efterhand, när personen har insjuknat [12]. Att en patient har anti-CCP och ledvärk men ingen artrit innebär därför inte RA, och enligt Svensk Reumatologisk Förening (SRF) rekommenderas i nuläget ingen sjukdomsmodifierande behandling till personer med förhöjd risk men utan klinisk artrit [6].

Klinisk bild

Debut och ledmönster

Debuten är oftast smygande över veckor till månader med värk, svullnad och stelhet i händer och fötter. Morgonstelhet över 60 minuter som lättar av rörelse skiljer inflammatorisk ledsmärta från artros, där stelheten är kort och smärtan ökar med belastning. Mönstret är symmetriskt och additivt, det vill säga nya leder tillkommer utan att de gamla blir bra. En minoritet debuterar akut, och hos äldre kan en polymyalgiliknande debut med dominerande skuldervärk förekomma. Kärnan i statusundersökningen är en systematisk genomgång av alla perifera leder.

De vanligaste lederna är MCP-leder, PIP-leder, handleder och MTP-leder. DIP-leder drabbas typiskt inte. Smärta vid kompression tvärs över MCP-lederna eller MTP-lederna (squeeze-test) talar för synovit i småleder, och fotundersökningen glöms lätt trots att MTP-leder ofta är drabbade tidigt. Svullnad vid RA är mjuk och degig, till skillnad från den hårda benförtjockningen vid artros.

Senare strukturella förändringar

Vid långvarig och otillräckligt behandlad sjukdom uppstår ulnardeviation i MCP-lederna, svanhalsdeformitet (hyperextension i PIP, flexion i DIP), knapphålsdeformitet (flexion i PIP, hyperextension i DIP), tumdeformiteter och subluxation av MTP-lederna med framfotsbreddning och hammartår. Senruptur, särskilt av extensorsenor på handryggen, kan inträffa. Engagemang av halsryggens övre del kan ge atlantoaxial instabilitet, vilket är relevant inför narkos. De uttalade deformiteterna ses allt mer sällan hos dem som får tidig och effektiv behandling, men finns hos patienter som insjuknat före dagens strategier eller där behandling inte kunnat ges.

Båda händerna sedda uppifrån på ett ljust underlag. Metakarpofalangeallederna är kraftigt svullna och framträdande, flera PIP-leder är förtjockade och fingrarna står felställda. Bilden visar avancerad reumatoid artrit.
Figur 2. Avancerad reumatoid artrit med kraftigt svullna MCP- och PIP-leder och felställda fingrar. Foto: డా. గన్నవరపు నరసింహమూర్తి, CC0. Källa: Wikimedia Commons.
Sidovy av en hand som vilar mot en bordskant medan en annan persons hand stödjer handleden. Fingrarna har svanhalsdeformitet med översträckt PIP-led och böjd DIP-led.
Figur 3. Svanhalsdeformitet hos en 65-årig patient med reumatoid artrit. Foto: Phoenix119, CC BY-SA 3.0. Källa: Wikimedia Commons.

Extraartikulära manifestationer och samsjuklighet

RA är en systemsjukdom, och manifestationerna är vanligast vid seropositiv, aktiv och långvarig sjukdom [13].

Organ Manifestation Kommentar
Hud, mjukdelar Reumatoida noduli Fasta subkutana knölar över tryckutsatta ställen, t.ex. olekranon. Förekommer oftast vid seropositiv sjukdom
Lunga Interstitiell lungsjukdom, pleurit, lungnoduli ILD är en av de allvarligaste manifestationerna. Se interstitiell lungsjukdom. Vid aktiv ILD bör annan behandling än TNF-hämmare väljas [6]
Ögon Keratokonjunktivit sicca, episklerit, sklerit Sklerit är smärtsam och synhotande och kräver akut ögonbedömning
Hjärta, kärl Accelererad ateroskleros, perikardit, vaskulit Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken, och risken liknar den vid diabetes [13]. Reumatoid vaskulit är numera sällsynt
Blod Anemi vid kronisk sjukdom, Feltys syndrom, amyloidos Feltys syndrom är RA med splenomegali och neutropeni
Skelett Osteoporos Orsakas av inflammation, rörelseinskränkning och glukokortikoider
Psyke, smärta Fibromyalgi, depression, trötthet Vanliga och underbehandlade [13]

Utredning och diagnostik

Praktisk utredningsväg

Första frågan är om det finns en artrit, alltså en svullen led, och inte bara värk. Andra frågan är om något tillstånd kräver omedelbar handläggning: en varm, svullen enskild led med feber ska punkteras för att utesluta septisk artrit, och kristallartrit bekräftas med ledpunktion. Därefter tas provpaketet och röntgen, och remissen skickas utan att vänta på alla svar.

flowchart TD
  A["Ledsmärta eller stelhet som misstänks vara inflammatorisk"] --> B["Undersök alla perifera leder, inklusive MTP-kompression"]
  B -- "Ingen svullen led" --> C["Överväg artros, mjukdelsbesvär, fibromyalgi eller annan orsak. Följ upp om symtomen består"]
  B -- "Minst en svullen led" --> D["Varm monoartrit eller feber: ledpunktion samma dag"]
  B -- "Minst en svullen led" --> E["Prover: CRP, SR, blodstatus, RF, anti-CCP, kreatinin, ALAT, urinsticka"]
  E --> F["Slätröntgen av händer och fötter"]
  F --> G["Remiss till reumatolog, helst bedömning inom 6 veckor från symtomdebut"]
  G --> H["Reumatologen bedömer klassifikationskriterier, prognosfaktorer och behandlingsstart"]

Figur 4. Förslag till utredningsväg vid misstänkt nydebuterad RA i primärvården (schematisk).

Se även ledvärk och akut artrit för den bredare differentialdiagnostiken, och misstänkt reumatisk systemsjukdom när symtomen är mer generella.

Anamnes och status

Fråga efter debutsätt, symtomduration, ledfördelning, symmetri, morgonstelhetens längd, hur vardagen påverkas och allmänsymtom. Efterfråga psoriasis, inflammatorisk tarmsjukdom, uveit, nyligen genomgången infektion och ärftlighet. Rökanamnesen är viktig både som riskfaktor och för att den försämrar effekten av metotrexat och TNF-hämmare [6]. Vid status noteras svullna och ömma leder, greppstyrka, MTP-kompression, hud (psoriasis i hårbotten, naglar), noduli samt hjärt- och lungfynd.

Laboratorieprover

Anti-CCP och RF är de serologiska markörerna. I en metaanalys av 37 respektive 50 studier hade anti-CCP en sammanvägd sensitivitet på 67 procent och specificitet på 95 procent (positiv likelihood ratio 12,5, negativ 0,36), medan IgM-RF hade 69 procents sensitivitet och 85 procents specificitet (positiv likelihood ratio 4,9, negativ 0,38). Anti-CCP förutsade dessutom erosiv sjukdom bättre än RF i tre av fyra studier [4]. Läs mer i artiklarna om anti-CCP och reumatoid faktor.

{"$schema":"https://vega.github.io/schema/vega-lite/v5.json","width":"container","height":240,"data":{"values":[
{"t":"Anti-CCP","k":"Sensitivitet","v":67},
{"t":"Anti-CCP","k":"Specificitet","v":95},
{"t":"IgM-RF","k":"Sensitivitet","v":69},
{"t":"IgM-RF","k":"Specificitet","v":85}]},
"encoding":{"x":{"field":"t","type":"nominal","title":null,"scale":{"paddingInner":0.5,"paddingOuter":0.35},"axis":{"labelAngle":0,"labelFontSize":13}},"xOffset":{"field":"k","type":"nominal","scale":{"paddingInner":0.1}}},
"layer":[
{"mark":{"type":"bar","cornerRadiusEnd":2},"encoding":{"y":{"field":"v","type":"quantitative","title":"Procent","scale":{"domain":[0,110]},"axis":{"labelFontSize":12,"titleFontSize":12,"values":[0,20,40,60,80,100]}},"color":{"field":"k","type":"nominal","title":null,"scale":{"domain":["Sensitivitet","Specificitet"],"range":["#0e7490","#b0442c"]},"legend":{"orient":"top","labelFontSize":12}}}},
{"mark":{"type":"text","dy":-7,"fontSize":12,"fontWeight":600},"encoding":{"y":{"field":"v","type":"quantitative"},"text":{"field":"v","type":"quantitative"}}}
]}

Figur 5. Sammanvägd sensitivitet och specificitet för anti-CCP och IgM-RF vid diagnos av RA [4].

Både negativ RF och negativ anti-CCP förekommer vid RA (seronegativ RA), och positiv RF kan ses vid andra tillstånd, bland annat primärt Sjögrens syndrom och kronisk hepatit C. Provsvaren ska därför tolkas tillsammans med den kliniska bilden och aldrig ersätta undersökningen.

Akutfasreaktanterna är en vanlig fälla. I två kohorter av konsekutiva RA-patienter (1 892 i Finland och 478 i USA) var SR under 28 mm/h hos 45 respektive 47 procent vid första besöket, CRP normalt hos 44 respektive 58 procent och alla RF-test negativa hos 38 respektive 37 procent. Både SR och CRP var normala hos 33 respektive 42 procent [5]. Normala värden får alltså aldrig ensamma tala emot diagnosen när det finns en tydlig artrit. Se även SR och CRP.

{"$schema":"https://vega.github.io/schema/vega-lite/v5.json","width":"container","height":260,"data":{"values":[
{"t":"SR under 28 mm/h","s":"Jyväskylä, Finland","v":45},
{"t":"SR under 28 mm/h","s":"Nashville, USA","v":47},
{"t":"Normalt CRP","s":"Jyväskylä, Finland","v":44},
{"t":"Normalt CRP","s":"Nashville, USA","v":58},
{"t":"Alla RF-test negativa","s":"Jyväskylä, Finland","v":38},
{"t":"Alla RF-test negativa","s":"Nashville, USA","v":37},
{"t":"SR och CRP båda normala","s":"Jyväskylä, Finland","v":33},
{"t":"SR och CRP båda normala","s":"Nashville, USA","v":42}]},
"encoding":{"x":{"field":"t","type":"nominal","title":null,"sort":["SR under 28 mm/h","Normalt CRP","Alla RF-test negativa","SR och CRP båda normala"],"scale":{"paddingInner":0.4,"paddingOuter":0.3},"axis":{"labelAngle":0,"labelFontSize":11,"labelLimit":110}},"xOffset":{"field":"s","type":"nominal","scale":{"paddingInner":0.1}}},
"layer":[
{"mark":{"type":"bar","cornerRadiusEnd":2},"encoding":{"y":{"field":"v","type":"quantitative","title":"Andel av RA-patienterna (procent)","scale":{"domain":[0,70]},"axis":{"labelFontSize":12,"titleFontSize":12}},"color":{"field":"s","type":"nominal","title":null,"scale":{"domain":["Jyväskylä, Finland","Nashville, USA"],"range":["#0e7490","#b0442c"]},"legend":{"orient":"top","labelFontSize":12}}}},
{"mark":{"type":"text","dy":-7,"fontSize":12,"fontWeight":600},"encoding":{"y":{"field":"v","type":"quantitative"},"text":{"field":"v","type":"quantitative"}}}
]}

Figur 6. Andel RA-patienter med normala laboratorievärden vid första besöket i två kohorter [5].

Övriga prover har tre syften. Blodstatus (ofta normocytär anemi, trombocytos), kreatinin, ALAT och urinsticka ger utgångsvärden och hjälper till i differentialdiagnostiken. ANA tas när lupus eller annan systemsjukdom är aktuell. Inför immunsuppression görs infektionsscreening enligt reumatologens rutin, bland annat hepatit B och C samt latent tuberkulos. Dessa prover kan tas av reumatologen, och remissen ska inte vänta på dem.

Bilddiagnostik

SRF och EULAR rekommenderar slätröntgen av händer och fötter vid diagnos, och uppföljande röntgen övervägs vid 1-årsuppföljningen och därefter när resultatet påverkar behandlingsbeslut [6]. Erosioner syns sent på slätröntgen och saknas ofta vid första besöket, vilket inte utesluter RA. Ultraljud och magnetkamera är känsligare för synovit och erosioner [6,14].

Metod Synovit Erosioner Benmärgsödem Kommentar
Slätröntgen Indirekt Sent i förloppet Nej God tillgänglighet, välbeprövad, grov
Ultraljud (grånivå, power doppler) Ja Ja Nej Många leder samtidigt, bra för ytliga leder. Djupa ytor, t.ex. handlovsbenen, är svåra
Magnetkamera Ja Ja Ja Ofta begränsad tillgänglighet, kräver tid och kontrastmedel
Datortomografi Ja Ja, känsligast Nej Högre stråldos. Används vid särskilda frågeställningar

Tabellen bygger på SRF:s faktaruta om bilddiagnostik [6]. Synovit som påvisas med power doppler-ultraljud är starkast förknippad med framtida radiografisk progress vid tidig RA, och magnetkamera kan förutsäga erosionsutveckling. Det är fortfarande oklart hur ultraljud och magnetkamera bör användas som prognostiska verktyg i det dagliga arbetet. Två randomiserade studier visade att en strategi där ultraljud styrde tät uppföljning gav mer behandling men inte bättre remission eller mindre erosioner, och den rekommenderas därför inte [6]. EULAR:s tio rekommendationer om bilddiagnostik omfattar diagnos, upptäckt av inflammation och skada, prognos och monitorering [14].

Klassifikationskriterier 2010

ACR/EULAR-kriterierna från 2010 togs fram för att identifiera patienter med nyinsjuknad synovit som löper hög risk för persisterande eller erosiv sjukdom, och de ersatte 1987 års kriterier [3,15]. Förutsättningen är minst en led med säkerställd klinisk synovit (svullnad), som inte bättre förklaras av annan sjukdom. Poängen från de fyra domänerna summeras, och 6 poäng eller mer av 10 klassificerar sjukdomen som RA.

Domän Fynd Poäng
A. Ledengagemang 1 stor led 0
2 till 10 stora leder 1
1 till 3 små leder (med eller utan stora leder) 2
4 till 10 små leder (med eller utan stora leder) 3
Fler än 10 leder, minst en liten led 5
B. Serologi RF och anti-CCP båda negativa 0
Låg positiv RF eller låg positiv anti-CCP 2
Hög positiv RF eller hög positiv anti-CCP 3
C. Akutfasreaktanter CRP och SR normala 0
CRP eller SR förhöjt 1
D. Symtomduration Under 6 veckor 0
6 veckor eller längre 1

Definitioner enligt kriterierna [3] och SRF:s översättning [6]: stora leder är axlar, armbågar, höfter, knän och fotleder. Små leder är MCP, PIP, MTP 2 till 5, tummens IP-led och handleder. DIP-leder, första CMC-leden och första MTP-leden räknas inte. Låg positiv är över referensgränsen men högst 3 gånger övre referensgränsen, hög positiv är mer än 3 gånger gränsen. Duration avser patientens egen uppgift om symtom från leder som är engagerade vid undersökningen.

Några tillämpningsregler är värda att kunna:

  • Kriterierna är klassifikationskriterier, framtagna för att välja ut homogena grupper i studier, och de ersätter inte klinisk diagnos [3].
  • Patienter med färre än 6 poäng kan bedömas på nytt, och poängen får uppfyllas kumulativt över tid [6].
  • Patienter med erosiv sjukdom som är typisk för RA och en sjukhistoria som är förenlig med att kriterierna tidigare uppfyllts, och patienter med långvarig sjukdom som tidigare uppfyllt kriterierna, klassificeras också som RA [6].
  • EULAR har definierat erosiv sjukdom som kortikalisavbrott i minst tre separata leder bland PIP-, MCP-, handleds- och MTP-leder på slätröntgen. Sådana patienter räknas som RA även om de inte når 6 poäng [6].

Kriterierna är känsliga men inte särskilt specifika. I en systematisk översikt av 17 fulltextartiklar (6 816 patienter) var den sammanvägda sensitiviteten 0,82 och specificiteten 0,61. Jämfört med 1987 års kriterier [16] var sensitiviteten 0,11 högre och specificiteten 0,04 lägre [15]. Praktiskt betyder det att många som uppfyller kriterierna redan har RA, att en del med annan artrit (till exempel viral artrit) kan nå 6 poäng, och att en del med tidig, seronegativ sjukdom med få leder inte gör det. Därför ska differentialdiagnoser övervägas först.

Prediktionsmodeller vid oklassificerad artrit

Hos många med nyupptäckt artrit går det inte att säga redan första dagen vilken väg sjukdomen tar. I en holländsk modell med sju variabler (symtomduration, morgonstelhet minst en timme, artrit i minst tre leder, MTP-kompressionsömhet, RF, anti-CCP och erosioner) kunde man vid första besöket skilja självläkande från persisterande artrit (AUC 0,84) och persisterande icke-erosiv från erosiv artrit (AUC 0,91), bättre än 1987 års kriterier [17]. Den som har odifferentierad artrit får spontan remission i 40 till 50 procent av fallen, och en regel med nio kliniska variabler, bland annat kön, ålder, lokalisation, ledräkningar, CRP, RF och anti-CCP, kan skatta risken att utveckla RA [18]. Modellerna används främst av reumatologer och ska ses som stöd för att motivera tidig behandling hos dem med hög risk.

Differentialdiagnoser

Vid nydebuterad artrit är differentialdiagnostiken bred. Skiljelinjerna nedan gäller de vanligaste.

Tillstånd Särskiljande drag Nästa steg
Septisk artrit Oftast monoartrit, varm, svullen led, feber, kraftig smärta Ledpunktion, odling, akut handläggning
Gikt och andra kristallartriter Akut start, ofta MTP I eller knä. Kronisk tofös gikt kan likna RA Polarisationsmikroskopi av ledvätska
Psoriasisartrit DIP-engagemang, daktylit, entesit, nagelförändringar, ofta asymmetrisk, RF och anti-CCP oftast negativa Hud och nagelstatus, röntgen
Artros Belastningssmärta, kort morgonstelhet, benig förtjockning i DIP (Heberden) och PIP (Bouchard), tumbas Klinik, röntgen
Viral artrit (parvovirus B19, hepatit B och C, alfavirus) Akut polyartrit som ofta läker inom veckor, ibland exponering eller utslag Serologi, förlopp
Systemisk lupus erythematosus Icke-erosiv artrit, utslag, cytopenier, njurpåverkan, ANA ANA, anti-dsDNA, urin
Polymyalgia rheumatica Proximal smärta i skuldror och höfter hos person över 50 år, hög sänka Klinik, steroidsvar, uteslut jättecellsarterit
Primärt Sjögrens syndrom Torrhet, trötthet, artralgi eller lätt artrit, RF kan vara positiv Sjögren-antikroppar, salivkörtelfunktion
Reaktiv artrit Asymmetrisk oligoartrit i nedre extremiteten efter infektion Anamnes, bakterieodling vid behov

Sjukdomsaktivitet

Varför mäta

Sjukdomsaktiviteten avgör behandlingsbesluten, och ett enda sammansatt mått som används regelbundet fungerar bättre än ett intryck av läget. Sammansatta index kombinerar svullna leder, ömma leder, patientens globala skattning och i vissa fall läkarens skattning och en akutfasreaktant. Tre index används i svensk praxis: DAS28, SDAI och CDAI. SRF betonar att indexen är stöd, och att en reumatolog väger samman fynd, biokemi, funktion och röntgen, eftersom sambandet mellan index och faktisk inflammation varierar mellan individer [6].

Beräkning

DAS28 (Disease Activity Score för 28 leder) beräknas ur antalet ömma (ÖL) och svullna leder (SL) av 28, patientens globala skattning av hälsa (PG, 0 till 100 mm) och sänkan i mm/h [19]:

DAS28-SR=0,56O¨L+0,28SL+0,70ln⁡(SR)+0,014⋅PG\text{DAS28-SR} = 0{,}56\sqrt{\text{ÖL}} + 0{,}28\sqrt{\text{SL}} + 0{,}70\ln(\text{SR}) + 0{,}014\cdot\text{PG}

Med CRP (mg/L) används i stället [20,21]:

DAS28-CRP=0,56O¨L+0,28SL+0,36ln⁡(CRP+1)+0,014⋅PG+0,96\text{DAS28-CRP} = 0{,}56\sqrt{\text{ÖL}} + 0{,}28\sqrt{\text{SL}} + 0{,}36\ln(\text{CRP}+1) + 0{,}014\cdot\text{PG} + 0{,}96

SDAI och CDAI är enkla summor (28 leder, globala skattningar 0 till 10 cm) [20,22]:

SDAI=SL+O¨L+patientens skattning+la¨karens skattning+CRP (mg/dl)\text{SDAI} = \text{SL} + \text{ÖL} + \text{patientens skattning} + \text{läkarens skattning} + \text{CRP (mg/dl)}

CDAI=SL+O¨L+patientens skattning+la¨karens skattning\text{CDAI} = \text{SL} + \text{ÖL} + \text{patientens skattning} + \text{läkarens skattning}

CDAI saknar laboratorievärde och kan därför räknas ut direkt vid besöket. Akutfasreaktanterna bidrar bara med en liten del av indexens varians (cirka 15 procent av DAS28 och 5 procent av SDAI) [20]. Räkneexempel: 4 svullna och 6 ömma leder, patientens skattning 4 cm och läkarens skattning 3 cm ger CDAI 17, alltså medelhög aktivitet. Med CRP 15 mg/L (1,5 mg/dl) blir SDAI 18,5, också medelhög.

Gränsvärden

Index Remission Låg Medelhög Hög
DAS28 (SR) under 2,6 upp till 3,2 över 3,2 till 5,1 över 5,1
SDAI högst 3,3 upp till 11 över 11 till 26 över 26
CDAI högst 2,8 upp till 10 över 10 till 22 över 22

Gränsvärdena enligt SRF [6]. DAS28-remission under 2,6 motsvarar ACR:s äldre remissionskriterier [23], och SDAI-gränserna 3,3, 11 och 26 härstammar från en expertbaserad validering [24]. Med CRP i stället för SR kan DAS28 underskatta aktiviteten jämfört med SR-varianten, och DAS28 är i genomsnitt högre hos kvinnor än hos män vid samma inflammationsgrad [6].

DAS28 (SR) Remission 2,6 Låg 3,2 Medelhög 5,1 Hög aktivitet Gränser enligt SRF 2026.

Figur 7. Gränsvärden för DAS28 baserat på sänka [6].

SDAI Remission 3,3 Låg 11 Medelhög 26 Hög aktivitet Maxvärde på skalan cirka 86. Gränser enligt SRF 2026.

Figur 8. Gränsvärden för SDAI [6].

CDAI Remission 2,8 Låg 10 Medelhög 22 Hög aktivitet Maxvärde på skalan 76. Gränser enligt SRF 2026.

Figur 9. Gränsvärden för CDAI [6,22].

Remission

Behandlingsmålet vid RA är remission, och låg sjukdomsaktivitet är ett rimligt alternativ hos dem med långvarig eller svårbehandlad sjukdom [6,25]. ACR och EULAR har gemensamma definitioner. De första, från 2011, krävde att antal ömma leder, antal svullna leder, CRP (mg/dl) och patientens globala skattning (0 till 10) var högst 1 (Boolean), eller att SDAI var högst 3,3 [26]. Efter en validering i fyra randomiserade studier reviderades Boolean-definitionen 2022 så att patientens globala skattning får vara högst 2. Med den reviderade definitionen ökade andelen i remission efter 6 månader från 14,8 till 20,6 procent vid tidig RA och från 4,2 till 6,0 procent vid etablerad RA, utan att den prediktiva förmågan för röntgenprogress och funktion försämrades (positiv likelihood ratio 3,8 till 4,3 för Boolean 2.0, SDAI och CDAI) [27].

Definition Kriterier
ACR/EULAR Boolean 2.0 (2022) Ömma leder högst 1, svullna leder högst 1, CRP högst 1 mg/dl och patientens globala skattning högst 2 (skala 0 till 10)
ACR/EULAR indexbaserad SDAI högst 3,3
EULAR (DAS28) DAS28 under 2,6 (SR-baserad)
CDAI (remissionsgräns i SRF:s gradering, ingår inte i ACR/EULAR:s definition) Högst 2,8

Uppgifter ur [6,27]. Remissionsdefinitionerna är framtagna för studier, och SRF påpekar att ingen definition ger en säker gräns för god prognos hos den enskilda patienten. Det finns flera fallgropar:

  • Hos metotrexatbehandlade patienter i DAS28-remission kan en svullen men inte öm led kvarstå, och den hänger samman med fortsatt röntgenologisk destruktion [6].
  • Subklinisk synovit kan påvisas med ultraljud eller magnetkamera även vid remission enligt DAS28, SDAI och CDAI [6].
  • Ett 28-ledersindex missar aktiva leder i fötter och fotleder. Vid remissionsbedömning är det bättre att även undersöka dem [6,26].
  • Kvarstående smärta trots låg inflammation kan bero på fibromyalgi eller nociplastisk smärta. Om patienten skattar smärtan över 40 mm på VAS samtidigt som få leder är svullna och inflammationsvärdena är låga, bör man söka efter entesit eller annan behandlingsbar orsak och överväga rehabilitering i stället för mer antireumatisk behandling [6].

Täta kontroller och behandlingsmål

Strategin är treat-to-target: målet sätts i förväg, aktiviteten mäts med ett index som innehåller ledräkning, och behandlingen justeras tills målet nåtts, med kontroll var 1 till 3 månad under aktiv sjukdom [28]. Studien TICORA (111 patienter med RA) jämförde intensiv, tät kontroll med rutinvård. I intensivgruppen var 65 procent i remission (DAS under 1,6) jämfört med 16 procent, och 82 procent fick god respons jämfört med 44 procent [29]. Enligt SRF ska alla patienter ha DMARD, också de med låg sjukdomsaktivitet, eftersom det saknas tillförlitliga markörer för vilka som får en god prognos utan behandling [6].

Prognos och prognostiska faktorer

Ledprognos

SRF anger följande faktorer som starkt kopplade till progredierande leddestruktion [6]:

Faktor Betydelse
RF och/eller anti-CCP Högre risk för erosioner. Anti-CCP förutsäger erosiv sjukdom bättre än RF [4]
Hög SR eller högt CRP Pågående inflammation, korrelerar med radiografisk progress
Tidiga erosioner Visar att destruktion redan pågår
Många svullna leder Hög inflammatorisk börda
Rökning Ökar risken för erosiv sjukdom och försämrar effekten av metotrexat och TNF-hämmare
Nedsatt funktion (HAQ) Förutsäger framtida funktion, samsjuklighet och dödlighet

I EULAR:s rekommendationer för läkemedelsbehandling definieras ogynnsamma prognostiska faktorer som förekomst av autoantikroppar, hög sjukdomsaktivitet, tidiga erosioner eller misslyckad behandling med två konventionella syntetiska DMARD. De styr om patienten bör få ett biologiskt DMARD om metotrexat plus glukokortikoid inte räcker efter 3 till 6 månader [30]. Prognosen försämras ju fler faktorer som finns, men för den enskilda patienten är bedömningen osäker [6].

Betydelsen av tidig behandling

Det finns ett "fönster" där behandling ger bättre utfall. I en systematisk översikt av 18 studier fanns starka belägg för att längre symtomduration vid behandlingsstart är kopplad till mer radiografisk progress, och längre duration var oberoende förknippad med lägre chans till ihållande remission utan läkemedel (hazardkvot 0,989 per veckas fördröjning) [7]. Därför är tiden från första symtom till reumatologbedömning en kvalitetsindikator. EULAR:s rekommendationer för tidig artrit anger remiss till reumatolog inom 6 veckor efter symtomdebut för patienter med risk för persisterande artrit [8]. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar (2021, uppdaterade 2023) betonar tidig utredning [31], och SRF hänvisar till ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp (PSV) för RA som beskriver tidig diagnostik och uppföljning under första året [6].

Överlevnad och samsjuklighet

Patienter med RA har överdödlighet jämfört med befolkningen i övrigt. Den totala dödligheten verkar minska över tid, men överdödligheten kvarstår, och hjärt-kärlsjukdom är den ledande dödsorsaken med en kardiovaskulär risk som liknar den vid diabetes [13]. Svår extraartikulär sjukdom och ihållande hög sjukdomsaktivitet ökar risken för hjärt-kärlsjukdom och förtida död [6]. Det är en tung motivering för att nå remission och för att samtidigt hantera blodtryck, blodfetter och rökning. Riskskattning med gängse algoritmer kan underskatta risken hos patienter med RA, och många har också osteoporos och infektionskänslighet, se osteoporos och frakturprevention.

Behandling i korthet

Läkemedelsbehandlingen ordineras och följs av reumatolog, och här sammanfattas bara huvudlinjerna enligt SRF:s riktlinjer 2026, som ansluter till EULAR 2022 och ACR 2021 [6,25,30]. Fördjupning finns i artiklarna om läkemedelsbehandling och treat-to-target vid RA, metotrexat vid reumatiska sjukdomar och biologiska läkemedel och JAK-hämmare.

Steg Innehåll
Startbehandling Metotrexat, peroralt som förstahandsval, med stigande dos upp till 20 till 30 mg per vecka inom 4 till 8 veckor beroende på ålder, njurfunktion och tolerans. Folsyra 5 mg, 1 till 2 tabletter per vecka, inte samma dag som metotrexat. Behandlingen ges en gång per vecka
Brygga Prednisolon 5 till 7,5 mg per dag vid medelhög till hög aktivitet om inget särskilt talar emot, trappas ut så snart målet är nått. Intraartikulär steroid vid enstaka inflammerade leder
Utvärdering Efter 3 månader med tolerabel maxdos metotrexat. Återkomst av aktivitet efter uttrappning av kortison bedöms som behandlingssvikt
Otillräcklig effekt Tillägg av TNF-hämmare är huvudalternativet. Abatacept, tocilizumab, sarilumab eller JAK-hämmare är alternativ. Vid få ogynnsamma prognostiska faktorer kan andra konventionella DMARD kombineras med metotrexat
Särskilda situationer Vid aktiv interstitiell lungsjukdom väljs annan behandling än TNF-hämmare. JAK-hämmare används bara när inga andra alternativ är lämpliga hos patienter från 65 års ålder, rökare och patienter med kardiovaskulära eller maligna riskfaktorer
Stabil remission Dosreduktion kan övervägas för alla läkemedelsgrupper, men fullständig utsättning medför hög risk för skov

Glukokortikoider ger snabb effekt och destruktionshämning vid tidig RA men har kända långtidsrisker, och därför är behandlingsmålet att trappa ut dem [6]. Läs mer i artikeln om glukokortikoider hos vuxna. Icke-farmakologiska åtgärder är rökstopp, fysisk aktivitet och träning, och insatser från fysioterapeut och arbetsterapeut. NSAID kan lindra symtom men modifierar inte sjukdomen.

Uppföljning

  • Tidsintervall: Tät uppföljning med kontroll var 1 till 3 månad tills målet är nått [28]. SRF rekommenderar uppföljning i kvalitetsregistret SRQ [6].
  • Mått vid varje besök: Ledräkning och valt aktivitetsindex, patientens skattning av smärta och global hälsa, funktion (HAQ) och läkemedelstolerans [6].
  • Röntgen: Vid diagnos, och övervägs vid 1-årsuppföljning. Därefter vid behov inför upptrappning eller nedtrappning [6].
  • Laboratoriekontroller: Blodstatus, leverprover och kreatinin kontrolleras regelbundet vid behandling med metotrexat och andra DMARD enligt reumatologens rutin.
  • Årlig genomgång: Blodtryck, lipider, rökning, vaccinationsstatus (levande vacciner är kontraindicerade under pågående immunsuppression), frakturrisk och nya andningssymtom (dyspné, torrhosta).
  • Graviditetsplanering: Behandlingen planeras i förväg eftersom vissa preparat måste sättas ut.

När remittera

Remitteras skyndsamt (helst bedömning inom 6 veckor från symtomdebut [8]):

  • Minst en svullen led utan annan förklaring, särskilt vid symmetriskt småledsengagemang, morgonstelhet över en timme eller positiv MTP-kompression.
  • Positiv anti-CCP eller RF tillsammans med artrit.
  • Artrit hos patient som redan har psoriasis, inflammatorisk tarmsjukdom eller uveit.

Akut handläggning, utan att vänta på reumatolog:

  • Varm, svullen enskild led med feber: ledpunktion och infektionsutredning septisk artrit.
  • Röda, smärtande ögon hos patient med RA: akut ögonbedömning (sklerit).
  • Nytillkomna neurologiska symtom och nackvärk hos patient med känd RA och uttalad halsryggssjukdom: akut bedömning.
  • Nytillkommen dyspné och hosta hos patient med RA: lungröntgen, spirometri och vid behov datortomografi.

Vanliga frågor

Kan man ha RA trots normalt CRP och normal sänka?

Ja. I två stora kohorter hade 33 respektive 42 procent av patienterna både normalt CRP och normal SR vid första besöket [5]. En tydlig artrit med svullna leder ska utredas vidare oavsett akutfasreaktanter.

Utesluter negativ RF och negativ anti-CCP diagnosen?

Nej. Anti-CCP har sensitivitet omkring 67 procent och RF omkring 69 procent [4], så en betydande andel med RA är seronegativa. Seronegativitet ger dock lägre poäng i kriterierna och tyder på något lägre risk för erosioner.

Vilket aktivitetsmått ska användas?

Det viktiga är att välja ett index som innehåller ledräkning och använda det konsekvent. CDAI kan räknas direkt vid besöket eftersom det inte kräver laboratoriesvar, och SDAI och DAS28 kräver CRP eller SR. Studier visar att CDAI, SDAI och DAS28 korrelerar starkt med varandra och med funktion och radiografisk progress [20].

Vad menas med remission vid RA?

Enligt ACR och EULAR 2022 innebär remission att ömma leder, svullna leder och CRP (mg/dl) är högst 1 och patientens globala skattning högst 2 (skala 0 till 10), eller att SDAI är högst 3,3 [27]. Även vid remission kan det finnas subklinisk synovit [6].

Hur snabbt ska patienten till reumatolog?

Helst ska reumatologisk bedömning ske inom 6 veckor från symtomdebut för patienter med risk för persisterande artrit [8]. Remissen ska inte vänta på att alla prover är klara.

Ska man behandla en anti-CCP-positiv person med ledvärk men utan artrit?

Nej. Enligt SRF rekommenderas i nuläget ingen sjukdomsmodifierande behandling till personer med förhöjd risk för RA som saknar klinisk artrit [6]. Personen följs kliniskt, och snabb bedömning görs om en svullen led uppkommer.

Källor

  1. Di Matteo A, Bathon JM, Emery P. Rheumatoid arthritis. Lancet 2023. PMID: 38240831
  2. Eriksson JK, Neovius M, Ernestam S m.fl. Incidence of rheumatoid arthritis in Sweden: a nationwide population-based assessment of incidence, its determinants, and treatment penetration. Arthritis Care Res (Hoboken) 2013. PMID: 23281173
  3. Aletaha D, Neogi T, Silman AJ m.fl. 2010 rheumatoid arthritis classification criteria: an American College of Rheumatology/European League Against Rheumatism collaborative initiative. Ann Rheum Dis 2010. PMID: 20699241
  4. Nishimura K, Sugiyama D, Kogata Y m.fl. Meta-analysis: diagnostic accuracy of anti-cyclic citrullinated peptide antibody and rheumatoid factor for rheumatoid arthritis. Ann Intern Med 2007. PMID: 17548411
  5. Sokka T, Pincus T. Erythrocyte sedimentation rate, C-reactive protein, or rheumatoid factor are normal at presentation in 35%-45% of patients with rheumatoid arthritis seen between 1980 and 2004: analyses from Finland and the United States. J Rheumatol 2009. PMID: 19411389
  6. Svensk Reumatologisk Förening. Riktlinjer för läkemedelsbehandling vid reumatoid artrit. Version 23 april 2026. riktlinjer.svenskreumatologi.se
  7. van Nies JA, Krabben A, Schoones JW m.fl. What is the evidence for the presence of a therapeutic window of opportunity in rheumatoid arthritis? A systematic literature review. Ann Rheum Dis 2014. PMID: 23572339
  8. Combe B, Landewé R, Daien CI m.fl. 2016 update of the EULAR recommendations for the management of early arthritis. Ann Rheum Dis 2017. PMID: 27979873
  9. Venetsanopoulou AI, Alamanos Y, Voulgari PV m.fl. Epidemiology of rheumatoid arthritis: genetic and environmental influences. Expert Rev Clin Immunol 2022. PMID: 35904251
  10. Nielen MM, van Schaardenburg D, Reesink HW m.fl. Specific autoantibodies precede the symptoms of rheumatoid arthritis: a study of serial measurements in blood donors. Arthritis Rheum 2004. PMID: 14872479
  11. Rantapää-Dahlqvist S, de Jong BA, Berglin E m.fl. Antibodies against cyclic citrullinated peptide and IgA rheumatoid factor predict the development of rheumatoid arthritis. Arthritis Rheum 2003. PMID: 14558078
  12. Gerlag DM, Raza K, van Baarsen LG m.fl. EULAR recommendations for terminology and research in individuals at risk of rheumatoid arthritis: report from the Study Group for Risk Factors for Rheumatoid Arthritis. Ann Rheum Dis 2012. PMID: 22387728
  13. Misra DP. Clinical manifestations of rheumatoid arthritis, including comorbidities, complications, and long-term follow-up. Best Pract Res Clin Rheumatol 2025. PMID: 39489658
  14. Colebatch AN, Edwards CJ, Østergaard M m.fl. EULAR recommendations for the use of imaging of the joints in the clinical management of rheumatoid arthritis. Ann Rheum Dis 2013. PMID: 23520036
  15. Radner H, Neogi T, Smolen JS m.fl. Performance of the 2010 ACR/EULAR classification criteria for rheumatoid arthritis: a systematic literature review. Ann Rheum Dis 2014. PMID: 23592710
  16. Arnett FC, Edworthy SM, Bloch DA m.fl. The American Rheumatism Association 1987 revised criteria for the classification of rheumatoid arthritis. Arthritis Rheum 1988. PMID: 3358796
  17. Visser H, le Cessie S, Vos K m.fl. How to diagnose rheumatoid arthritis early: a prediction model for persistent (erosive) arthritis. Arthritis Rheum 2002. PMID: 11840437
  18. van der Helm-van Mil AH, le Cessie S, van Dongen H m.fl. A prediction rule for disease outcome in patients with recent-onset undifferentiated arthritis: how to guide individual treatment decisions. Arthritis Rheum 2007. PMID: 17265478
  19. Prevoo ML, van 't Hof MA, Kuper HH m.fl. Modified disease activity scores that include twenty-eight-joint counts. Development and validation in a prospective longitudinal study of patients with rheumatoid arthritis. Arthritis Rheum 1995. PMID: 7818570
  20. Aletaha D, Nell VP, Stamm T m.fl. Acute phase reactants add little to composite disease activity indices for rheumatoid arthritis: validation of a clinical activity score. Arthritis Res Ther 2005. PMID: 15987481
  21. Wells G, Becker JC, Teng J m.fl. Validation of the 28-joint Disease Activity Score (DAS28) and European League Against Rheumatism response criteria based on C-reactive protein against disease progression in patients with rheumatoid arthritis, and comparison with the DAS28 based on erythrocyte sedimentation rate. Ann Rheum Dis 2009. PMID: 18490431
  22. Aletaha D, Smolen J. The Simplified Disease Activity Index (SDAI) and the Clinical Disease Activity Index (CDAI): a review of their usefulness and validity in rheumatoid arthritis. Clin Exp Rheumatol 2005. PMID: 16273793
  23. Fransen J, Creemers MC, Van Riel PL. Remission in rheumatoid arthritis: agreement of the disease activity score (DAS28) with the ARA preliminary remission criteria. Rheumatology (Oxford) 2004. PMID: 15238643
  24. Aletaha D, Ward MM, Machold KP m.fl. Remission and active disease in rheumatoid arthritis: defining criteria for disease activity states. Arthritis Rheum 2005. PMID: 16142705
  25. Fraenkel L, Bathon JM, England BR m.fl. 2021 American College of Rheumatology Guideline for the Treatment of Rheumatoid Arthritis. Arthritis Care Res (Hoboken) 2021. PMID: 34101387
  26. Felson DT, Smolen JS, Wells G m.fl. American College of Rheumatology/European League Against Rheumatism provisional definition of remission in rheumatoid arthritis for clinical trials. Arthritis Rheum 2011. PMID: 21294106
  27. Studenic P, Aletaha D, de Wit M m.fl. American College of Rheumatology/EULAR remission criteria for rheumatoid arthritis: 2022 revision. Arthritis Rheumatol 2023. PMID: 36274193
  28. Smolen JS, Breedveld FC, Burmester GR m.fl. Treating rheumatoid arthritis to target: 2014 update of the recommendations of an international task force. Ann Rheum Dis 2016. PMID: 25969430
  29. Grigor C, Capell H, Stirling A m.fl. Effect of a treatment strategy of tight control for rheumatoid arthritis (the TICORA study): a single-blind randomised controlled trial. Lancet 2004. PMID: 15262104
  30. Smolen JS, Landewé RBM, Bergstra SA m.fl. EULAR recommendations for the management of rheumatoid arthritis with synthetic and biological disease-modifying antirheumatic drugs: 2022 update. Ann Rheum Dis 2023. PMID: 36357155
  31. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar: reumatoid artrit, axial spondylartrit, psoriasisartrit, artros och osteoporos. Stöd för styrning och ledning. 2021, uppdaterad 2023. socialstyrelsen.se
  32. Almutairi K, Nossent J, Preen D m.fl. The global prevalence of rheumatoid arthritis: a meta-analysis based on a systematic review. Rheumatol Int 2021. PMID: 33175207
  33. Baka Z, Buzás E, Nagy G. Rheumatoid arthritis and smoking: putting the pieces together. Arthritis Res Ther 2009. PMID: 19678909

Uppdaterad 9 november 2026